Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Forskning i Umeå om cellers kraftverk och mekanismer bakom cancer får finansiering säkrad i fem år

Paulina Wanrooij vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik blir ny Wallenberg Academy Fellow och får därmed sin forskning om mitokondriella sjukdomar finansierad i fem år framåt. Samtidigt får en annan Umeåforskare vid samma institution, Nasim Sabouri, ytterligare en femårsperiod för sin forskning om mekanismer som orsakar cancer.

Paulina Wanrooij, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik Bild:Mattias Pettersson

– Det långsiktiga stödet som följer av utnämningen ger mig och min forskargrupp tid och stabilitet att ta itu med några utmanande vetenskapliga frågor som vi annars inte skulle ha möjlighet att ta oss an. Utnämningen är också en bekräftelse på relevansen och aktualiteten i våra forskningsfrågor, säger Paulina Wanrooij.

Ungefär ett barn på 5000 barn varje år av mitokondriella sjukdomar där cellernas ”energikraftverk”, mitokondrierna, inte fungerar som de ska. Paulina Wanrooij ska detaljstudera hur skador i mitokondriens gener påverkar cellen och varför det exempelvis kan orsaka ett för tidigt åldrande.

Nästan all vår arvsmassa ligger i cellens kärna, men en liten andel återfinns i cellernas energikraftverk, mitokondrierna. Den arvsmassan innehåller livsviktiga gener som styr cellens energiproduktion. Barn som föds med genetiska förändringar i den mitokondriella arvsmassan får därför ofta energibrist i sina organ, vilket kan leda till muskelsvaghet, hjärnskador och organsvikt.

Ny forskning tyder på att mitokondrierna även tycks påverka andra funktioner i cellen, till exempel vilka gener som är aktiva inuti cellens kärna. Instabiliteten i mitokondriernas arvsmassa leder också ofta till att immunförsvaret aktiveras och till ett för tidigt åldrande.

– Jag hoppas att vår forskning kan avslöja nya faktorer och mekanismer relaterade till signalering av mitokondriella DNA-defekter. Denna förbättrade förståelse för samspelet mellan mitokondrier och resten av cellen kan på sikt bidra till utformningen av bättre behandlingsalternativ för mitokondriella sjukdomar och vissa cancersjukdomar, säger Paulina Wanrooij.

I år är det 27 forskare vid landets lärosäten som blir nya Wallenberg Academy Fellow. Ytterligare tolv forskare som tidigare blivit fellows har fått en ny femårsperiod. Bland dem finns Nasim Sabouri vid Umeå universitet.

Nasim Sabouris forskargrupp studerar en fyrsträngad struktur som bildas när guaninbaser från samma eller olika DNA-strängar samverkar med varandra. Den kallas G-quadruplex, G4, och hittas ofta i närheten av regioner i arvsmassan som slår på eller av aktiviteten hos gener. G4-DNA har hittats både i virus samt i närheten av cancerdrivande gener. Det gör strukturen till ett potentiellt mål för både antivirala läkemedel och nya läkemedel mot cancer.

– Vi har bland annat upptäckt proteiner som har högre specificitet till G4-strukturen än till DNA-dubbelspiralen och kommer nu under de kommande åren studera i detalj hur dessa proteiner reglerar G4-strukturer och därmed även förstå hur G4-strukturer reglerar våra celler. När cellreglering inte längre fungerar då omvandlas den normala cellen till en cancercell. Att förstå cellreglering är därmed väldigt viktigt för att förstå canceruppkomst, säger Nasim Sabouri.

Nasim Sabouri, forskarassistent vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik – Wallenberg Academy Fellow 2015 och 2021. Foto: Markus Marcetic © Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse/Kungl. Vetenskapsakademien

– Prolongeringstödet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidrar också till att jag kan fortsätta rekrytera nyfikna och kreativa studenter från hela världen till Umeå och därmed ytterligare höja kvaliteten och konkurrenskraften på vår forskning, säger Nasim Sabouri.

Wallenberg Academy Fellows är den största privata satsningen på unga forskare i Sverige. Förutom att ge de främsta unga forskarna långsiktiga resurser, som innebär att de kan koncentrera sig på sin forskning, bidrar programmet till en ökad internationalisering av den svenska forskningsmiljön.

Programmet inrättades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i nära samarbete med fem kungliga akademier och 16 svenska universitet 2012. Universiteten nominerar forskare till programmet, akademierna utvärderar kandidaterna och presenterar de mest lovande forskarna för Stiftelsen, som sedan gör det slutliga urvalet. Därefter tar universiteten ett långsiktigt ansvar för de utvalda forskarnas verksamhet.  Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka stöd till ytterligare fem års finansiering.

Läs mer på Knut och Alice Wallenbergs webb

Liknande poster

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Upptäckt kan öppna ny väg att angripa prostatacancer

Ett speciellt protein kan spela en nyckelroll i kampen mot vissa typer av prostatacancer. Det visar en studie av en internationell forskargrupp ledd från Umeå.

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Effektivare medicinsk bildtagning kan förbättra cancervården

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att producera bilder med positronemissionstomografi, PET, trots färre och mindre exakta data. Metoden gör det möjligt för att diagnosticera cancerpatienter snabbare, billigare och säkrare.

Cancerforskningsfonden i Norrland delar ut 75 miljoner kronor

Styrelsen för Cancerforskningsfonden i Norrland har fattat beslut om den enskilt största satsningen på cancerforskning i norra Sverige. Tio forskningsprojekt får dela på 75 miljoner kronor.

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Umeå universitet i samarbete om att upptäcka hjärntumörer med AI

Varje år diagnostiseras cirka 22 000 personer i EU med gliom, en elakartad typ av hjärntumör. Överlevnadstiden efter diagnos kan vara så kort som 15 månader. Ett nytt konsortium som kombinerar expertis inom hjärntumörer, maskininlärning och datasäkerhet ska leta efter…

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

2,4 miljoner kronor till barn-onkologisk forskning

Barncancerfonden har tilldelat 2,4 miljoner kronor till Johan Holmberg, professor vid Institutionen för molekylärbiologi. Han har beviljats medel för ett projekt om neuroblastom, en cancerform som främst drabbar små barn.

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

DNA:s organisation påverkar tillväxten av dödliga hjärntumörer som svar på neuronala signaler

En studie vid Umeå universitet visar att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Efter att ha identifierat de faktorer som glioblastom använder för att svara på nervceller genom att växa och sprida sig, banar denna…

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

Plattform lanseras för att dela cancerinformation

En första sameuropeisk plattform för att dela och söka information och bilder av cancer sjösätts nu. Plattformen ger fördelar för både forskare och kliniker i arbetet med att diagnostisera och behandla cancer.

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Steg mot att bryta ”samtal” mellan cancer och nerver

Cancertumörer ”kapar” det genetiska programmet som nerver använder när de utvecklas. Det visas i en studie av forskare vid Umeå universitet. På sikt kan resultatet öppna för nya sätt att behandla cancer genom att på genetisk väg bryta tumörens samspel…

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats…

Ny lovande klinisk data med ColoNode

Ny lovande klinisk data med ColoNode

Umeå universitet har, i samarbete med HiloProbe AB, slutfört en del av en ny klinisk studie som ger ytterligare viktig evidens för produkten ColoNodes användbarhet vid tjocktarmscancer.

Europeiskt projekt kan förbättra precisionsmedicin inom cancer

Europeiskt projekt kan förbättra precisionsmedicin inom cancer

Umeå universitet är en av 79 partners från 14 EU-medlemsstater i det fyraåriga projektet EUCAIM. Målet är en infrastruktur för medicinska cancerbilder med över 60 miljoner anonymiserade röntgenundersökningar och kliniska data från cancerpatienter, tillgängliga för kliniker, forskare och innovatörer över…

AI effektivt vid diagnos av huvud- och halscancer

AI effektivt vid diagnos av huvud- och halscancer

Studier i en avhandling indikerar att en AI-stödd metod är effektiv vid diagnos av skivepitelcancer i huvud och hals (SCCHN). Dessutom användes maskininlärning (ML, ett underområde av artificiell intelligens) för att utveckla en modell från kliniskt tillgängliga data för förutsägelse…

Neutroner ger unik inblick i programmerad celldöd

Neutroner ger unik inblick i programmerad celldöd

Med hjälp av neutronreflektometri ger forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet, ny förståelse på atomnivå för hur Bax, ett protein som hjälper till att avlägsna skadade celler i kroppen, fungerar. Studien har gjorts i samarbete med forskningsanläggningarna ESS i Lund…

Vanligare med äggstockscancer efter äggledarinflammation

Kvinnor som drabbas av äggledarinflammation löper större risk att utveckla äggstockscancer. Den vanligaste orsaken till äggledarinflammation är klamydiabakterien Chlamydia trachomatis. Mer forskning behövs för att undersöka sambandet mellan bakterien, äggledarinflammation och äggstockscancer.

Effektiv och skonsammare cancerbehandling

Effektiv och skonsammare cancerbehandling

Forskare i Umeå, Frankrike och Sydkorea har upptäckt en ny och effektiv förening för behandling av cancer. Förutom att föreningen skonar frisk vävnad, är föreningen verksam vid väldigt låga koncentrationer och dessutom enklare och billigare att framställa än de nuvarande…

Upptäckt av gener bakom hjärntumör

Ett internationellt team med deltagande från Umeå universitet har spårat varianter i sju gener som har betydelse för uppkomsten av gliom, den vanligaste formen av hjärntumör. Resultaten av studier utan motstycke i världen är publicerade i tidskriften Science Advances.

Ärftlig cancerrisk kräver mer samordnad kommunikation

Ärftlig cancerrisk kräver mer samordnad kommunikation

Att berätta om en ärftlig risk för cancer inom familjen ses som svårt men viktigt. Både patienter och svenskar i allmänhet tycker att hälso- och sjukvården bör ha en tydligare roll i kommunikation av sådan risk. Det visar en ny…

Speciellt protein ökar dödlighet vid cancer i bukspottkörteln

Ett särskilt protein har en nyckelroll i att stänga av kroppens immunförsvar, så att cancerceller i bukspottskörteln kan växa och spridas. Det visar en upptäckt vid Umeå universitet. Upptäckten kan öppna för framtida utveckling av läkemedel mot den fruktade cancerformen.

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida…

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer

Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt…