Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Betablockare kan förbättra överlevnaden hos vissa cancerpatienter


Låg stresstolerans är kopplat till sämre överlevnad bland män som drabbats av cancer, framförallt av vissa cancerformer. Det visar nya studier från Universitetssjukhuset Örebro. ”Det finns en del data som tyder på att hormoner som utsöndras mer när vi utsätts för stress, skulle kunna påverka cancerförloppet”, säger forskaren Ruzan Udumyan.

Forskningsresultatet ger en fingervisning om en möjlig mekanism som skulle kunna påverka förloppet av bukspottkörtelcancer.

– Våra studier bidrar med några pusselbitar i frågan om hur stressrespons och stresshormoner kan påverka överlevnaden hos cancerpatienter, säger Ruzan Udumyan, epidemiolog vid Klinisk epidemiologi och biostatistik på Universitetssjukhuset Örebro och tidigare doktorand på Institutionen för medicinska vetenskaper vid Örebro universitet.

Positiva resultat för patienter med cancer i bukspottkörteln

Forskarna använde sig av information om stresstolerans som samlats in i samband med mönstring och kunde via länkningar till andra datakällor studera överlevnaden hos cirka 9000 män som senare under livet drabbades av cancer. Tidigare forskning pekar ut olika möjliga förklaringar till sämre överlevnad hos personer med lägre stresstolerans. De löper till exempel högre risk att bli rökare och att dricka mer alkohol, vilket kan medföra sämre hälsa och överlevnad. En annan möjlig förklaring är att tumörsjukdomens förlopp skulle kunna påverkas av stresshormoner som frisätts vid stress.

Med hjälp av data från de svenska hälso- och sjukvårdsregistren undersökte forskarna därför också om cancerpatienter, som behandlas med läkemedel som kan dämpa kroppens stressreaktion, har en förbättrad överlevnad. Resultaten visar att det finns ett samband mellan användning av så kallade betablockare som ofta används för att behandla högt blodtryck och förbättrad överlevnad hos vissa cancerpatienter.

– Våra data indikerar att det finns att samband mellan användning av betablockare och en förbättrad överlevnad hos patienter med cancer i bukspottkörteln. Tydligast sågs kopplingen hos patienter som är i en tidig fas av sjukdomen. Resultaten ligger i linje med fynd från tidigare prekliniska studier och vår studie är en av de hittills största som gjorts på patienter. Innan några säkra slutsatser kan dras behövs dock fler och randomiserade studier på området, avslutar Ruzan Udumyan.

Vid frågor kontakta
Ruzan Udumyan
Epidemiolog
Klinisk epidemiologi och biostatistik
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Mail: [email protected]

Patienter behandlade för huvud-halscancer ger vården gott betyg

Patienter behandlade för huvud-halscancer ger vården gott betyg

Varje år insjuknar omkring 1 600 personer i huvud-halscancer i Sverige. Majoriteten är runt 65 år och flertalet är män. I en nyligen genomförd undersökning bland patienter som gått igenom en behandling för huvud-halscancer får vården bra betyg.

– Överlag är jag nöjd med resultaten, det blev bra betyg inom de flesta områden, bättre än jag vågat föreställa mig. Det säger Eva Hammerlid, kirurg och registerhållare för det svenska kvalitetsregistret för huvud-halscancer (SweHNCR).

Hon är även regional processägare vid Regionalt cancercentrum väst och poängterar att patientrapporterade erfarenhetsmått (PREM) som visar hur patienterna upplever sin kontakt med vården, är en viktig grund för kontinuerlig förbättring och utveckling.

Färsk rapport
I den nyligen publicerade undersökningsrapporten framgår att 60 procent av patienterna först vände sig till primärvården med sina symtom.

Cirka 58 procent fick ett cancerbesked inom en månad och 80 procent inom tre månader. Efter cancerbeskedet påbörjade drygt 71 procent sin behandling inom en månad. Majoriteten, över 80 procent, fick beskedet vid ett personligt möte.

En hög andel, nästan 87 procent, fick tillgång till kontaktsjuksköterska

Bra kan bli ännu bättre
– Även om patienterna i stort är nöjda inom många områden finns det utrymmen för förbättringar. Vi skulle till exempel gärna vilja se ett resultat på över 90 procent när det gäller tillgång till en kontaktsjuksköterska. Sju procent av deltagarna svarade att de aldrig haft en sådan kontakt och den siffran borde ligga på 0, säger Eva Hammerlid.

Nära 90 procent upplevde att informationen inför och under behandling var mycket eller ganska bra.

Vill vara delaktiga men inte ansvariga
Frågan om delaktighet visade att nästan 85 procent upplevt att de varit ”lagom delaktiga” i beslut om sin vård, cirka 11 procent svarade att de varit för mycket eller för lite delaktiga.

– Min erfarenhet är att delaktighet kan vara på gott och ont då vissa patienter kan uppleva att vi lägger över ansvaret på dem. Om det till exempel finns två likvärdiga behandlingsalternativ brukar många patienter vända sig till oss i vården med argumentet att vi är experterna, inte dom, och att beslut bör fattas av professionen utifrån vetenskaplig evidens.

Digitalisering av Min vårdplan
Över 40 procent av patienterna kände inte till eller hade inte fått ta del av en skriftlig vård- och behandlingsplan.

– Här behöver vi verkligen bli bättre. På nationell nivå arbetar många med digitaliseringen av Min vårdplan för att göra det enklare för patienten att få tillgång till information om bland annat sin  diagnos och sina utredningar. På sikt hoppas jag att det ska förbättra våra resultat.

Behovet av stöd varierar
Nära 20 procent svarade att de inte erbjudits tillräckligt stöd kring känslomässiga frågor, som exempelvis oro.

– Här svarade 40 procent att de fått tillräckligt med stöd, och nära 40 procent hade inte behov av något stöd. Men visst, vi kan alltid bli bättre inom det här området. Enkäten visar ändå, på ett övergripande plan, att en hög andel av patienterna är nöjda, inte minst inom områden som bemötande, information och omhändertagande, det är glädjande, säger Eva Hammerlid.

Fakta

  • Undersökningen bygger på enkätintervjuer med 684 patienter som genomgått behandling för huvud-halscancer.
  • Enkäten omfattar flera olika områden så som patientens erfarenheter av vårdkontakten, intryck av vårdens kvalitet, bemötande, delaktighet, information och omhändertagande.
  • Enkäten skickades ut fyra månader efter diagnos.
  • Svarsfrekvensen var cirka 65 procent och svaren var representativa för gruppen.
  • Undersökningen ska pågå i två år och rapporten redovisar det första året.

Huvud- och halscancer, PREM-rapport på cancercentrum.se

Libtayo® (cemiplimab): nya studieresultat med upp till 3 års uppföljning

Under årets virtuella ASCO-möte (American Society of Clinical Oncology) presenterades nya uppföljningsdata från den pivotala fas 2-studien för PD-1-hämmaren Libtayo® (cemiplimab) vid avancerad kutan skivepitelcancer (CSCC) som är den dödligaste icke-melanomformen av hudcancer. Dessa resultat visar både längre responsduration samt högre andel patienter med komplett respons (CR) än vad som tidigare rapporterats.

”Denna treåriga uppföljning av data visar betydelsefulla resultat för Libtayo, som nu i många länder ses som standardbehandling för patienter med avancerade CSCC,” säger Dr Danny Rischin, direktör, Institutionen för medicinsk onkologi vid Peter MacCallum Cancer Centre, Victoria, Australien. ”Data för Libtayo gällande responsduration samt total överlevnad ger nya insikter om långtidsbehandling av avancerad CSCC, då medianen fortfarande inte nåtts för något av måtten. Det är anmärkningsvärt att antalet patienter med komplett respons ökar med längre uppföljning, vilket förstärker potentiell nytta av pågående behandling med Libtayo vid denna aggressiva hudcancer.”

Med upp till tre års uppföljning visar resultaten från den pivotala fas 2-studien att 46% av patienterna (95% CI: 39%-53%) får en tumörkrympning efter behandling med Libtayo, med en mediantid till respons på 2,1 månader (interkvartilintervall [IQR]: 1,9-3,7 mån). Ytterligare 16% av patienterna uppnår komplett respons. Bland de patienter med metastaserad sjukdom, som hade den längsta uppföljningen (grupp 1), har nu 20% av patienterna uppnått en komplett respons, en ökning från 7% vid 2017 års primäranalys. Bland de patienter som uppnådde en komplett respons i någon grupp var mediantiden till detta 11,2 månader (IQR: 7,4-14,8 mån). Medianens totala överlevnad och medianduration för respons har ännu inte uppnåtts för någon behandlingsgrupp.

Läs mer på Sanofis webbsida

Braftovi godkänt för behandling av vuxna patienter med BRAFV600E-muterad metastaserad kolorektalcancer

Pierre Fabre får Europeiskt godkännande för Braftovi (enkorafenib) i kombination med cetuximab för behandling av vuxna patienter med BRAFV600E-muterad metastaserad kolorektalcancer. 

– Det Europeiska godkännandet är baserat på den pivotala fas 3 BEACON CRC-studien som visade en signifikant förbättring av totalöverlevnaden hos patienter som behandlades med BRAFTOVI i kombination med cetuximab –

– BRAFTOVI i kombination med cetuximab är den första och enda riktade behandlingen som godkänts i Europa specifikt för patienter med BRAFV600E-muterad metastaserad kolorektalcancer som har tidigare behandlats med systemisk behandling

Castres, Frankrike (10 juni 2020) -Pierre Fabre meddelade idag att Europeiska kommissionen (EMA) har godkänt BRAFTOVI® (enkorafenib) i kombination med cetuximab (marknadsfört som Erbitux® ) för behandling av vuxna patienter med BRAFV600E-muterad metastaserad kolorektalcancer (mCRC) som har fått tidigare systemisk behandling. 1 

Detta godkännande är baserat på data från fas 3 BEACON CRC-studien. 1,2  EMA-beslutet är tillämpligt i alla 27 EUländer plus Island, Liechtenstein, Norge och Storbritannien.3 

”Mellan 4 och 12% av patienterna med metastaserad kolorektal cancer som inkluderas i kliniska studier har en mutation i BRAF V600E. Samtidigt är andelen med denna mutation i populationen med metastaserade kolorektalcancer cirka 20%. Denna diskrepans beror på att många patienter med dessa tumörer har en så dålig prognos att de inte kunnat behandlas på sedvanligt sätt med kombinationscytostatika i första linjen, än mindre inkluderas i en klinisk behandlingsstudie. Många patienter med dessa tumörmutationer kanske ändå får förstalinjesbehandling men återigen har populationsbaserade studier visat att många av dessa inte är i skick för att få andra och vidare linjers behandling. För dessa patienter är det därför en stor framgång att den kombination av biologiska läkemedel som testats i BEACON-studien visat positiva och kliniskt meningsfulla behandlingsvinster med förbättrad objektiv svarsfrekvens och förlängning av medianöverlevnaden. Det medicinska behovet av bättre behandlingar till patienter med BRAF V600E-muterade tumörer är mycket stort. Förhoppningen är att denna behandling kan följas av andra vid andra specifika mutationer vid metastaserad kolorektal cancer och att behandlingarna också kan testas inte bara efter tidigare behandlingssvikt utan också primärt.” säger senior professor och överläkare Bengt Glimelius, Akademiska Universitetssjukhuset Uppsala.

EMA-beslutet, som följer det positiva yttrandet från Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för läkemedel för mänsklig användning (CHMP) den 30 april 2020, är baserat på tillgängliga resultat från den avgörande fas 3-BEACON CRC-prövningen, 2 den första och enda randomiserade fas 3-studien utformad för att testa en BRAF-kombinationsinriktad terapi i BRAFV600E-muterad mCRC. Data visade att BRAFTOVI i kombination med cetuximab förbättrade signifikant överlevnad (OS) signifikant hos patienter med BRAFV600E-muterad mCRC (median 9,3 månader vs 5,9 månader; riskförhållande: 0,61; 95% konfidensintervall: 0,48–0,77; p <0,0001) och minskade risken för dödsfall med 40% jämfört med cetuximab plus irinotekaninnehållande regim (kontroll) arm. Dessutom rapporterade kombinationen en förbättrad objektiv svarsfrekvens (ORR) (20% mot 2%, p <0,0001, per bedömning av blindad oberoende central granskning [BICR]), jämfört med kontrollarmen. BRAFTOVI plus cetuximab demonstrerade en vältolererad säkerhetsprofil utan oväntade toxiciteter i försöket. De vanligaste biverkningarna (> 25%), som observerades i BEACON CRC-studien, var trötthet, illamående, diarré, acneiform dermatit, buksmärta, artralgi / muskuloskeletalsmärta, minskad aptit, utslag och kräkningar.1

”Vi är mycket nöjda med att patienter nu för första gången kommer att ha tillgång till en riktad terapi specifikt för behandling av BRAFV600E-muterad mCRC,” sa Aki Liikola, VD för Pierre Fabre Pharma Norden AB. ”Dagens godkännande är ett bevis på vårt långsiktiga engagemang för att främja vård för patienter som lever med svårbehandlad cancer och att leverera precisionsmedicin. Vi kommer nu att arbeta outtröttligt för att få detta nya behandlingsalternativ till patienter i Sverige, så snabbt som möjligt. ”

BRAF-mutationer beräknas uppträda hos cirka 8–12% av patienterna med mCRC, och V600E är den vanligaste mutationen. 4–12 Patienter med mCRC som har BRAFV600E-muterade tumörer har i allmänhet en dålig prognos som representerar ett högt medicinskt behov.13 För närvarande finns det inga andra godkända riktade behandlingar i Europa som specifikt anges för denna patientpopulation.14,15 

Viktig säkerhetsinformation och rekommendationer för användning av BRAFTOVI i kombination med cetuximab kommer att beskrivas i produktresumén (SmPC), publicerad i den europeiska offentliga utvärderingsrapporten (EPAR) och tillgänglig på alla officiella EU-språk. Den fullständiga SMPC finns på:  http://www.ema.europa.eu 

Den 8 april 2020 meddelade Pierre Fabres partner Pfizer, som har exklusiva rättigheter till BRAFTOVI i USA och Kanada, att BRAFTOVI, i kombination med cetuximab, godkändes av US Food and Drug Administration (FDA) för behandling av vuxna patienter med mCRC med en BRAFV600E-mutation, som upptäckts av ett FDA-godkänt test, efter föregående behandling.16 Ytterligare inlämnande av BEACON-uppgifterna till hälsomyndigheter runt om i världen planeras.

Om kolorektalcancer

Över hela världen är kolorektal (CRC) den tredje vanligaste typen av cancer hos män och den näst vanligaste hos kvinnor, med cirka 1,8 miljoner nya diagnoser under 2018. Globalt 2018 tillskrivs cirka 881 000 dödsfall till CRC. 17 Under ett år diagnostiseras mer än 450 000 människor i Europa med CRC och cirka 230 000 kommer att dö av sin sjukdom.18 BRAFmutationer beräknas uppstå hos cirka 8–12% av patienterna med mCRC och representerar en dålig prognos för dessa patienter.4–12 V600E-mutationen är den vanligaste BRAF-mutationen och risken för dödlighet hos CRC-patienter med BRAFV600E-mutationen är mer än två gånger högre än för dem med vildtyp BRAF.18–20

Om BEACON CRC 

BEACON CRC är en randomiserad, öppen, global fas 3-studie som utvärderar effekten och säkerheten för BRAFTOVI (enkorafenib) ± binimetinib i kombination med cetuximab hos patienter med BRAFV600E-muterad mCRC vars sjukdom har progredierat efter en eller två tidigare regimer. BEACON CRC är den första och enda fas 3-studien utformad för att testa en BRAF-kombinerad terapi i BRAFV600E-muterad mCRC. Totalt 665 patienter randomiserades 1: 1: 1 till en av följande behandlingsarmar:

• BRAFTOVI 300 mg oralt en gång dagligen i kombination med cetuximab (BRAFTOVI / cetuximab arm)
• BRAFTOVI 300 mg oralt en gång dagligen i kombination med cetuximab och binimetinib
• Irinotekan med cetuximab eller FOLFIRI med cetuximab (kontrollarm)

Studien ändrades för att inkludera en interimsanalys av effektmått, inklusive ORR. Den primära OS-effektmåttet är en jämförelse av BRAFTOVI + binimetinib i kombination med cetuximab med kontrollarmen. Sekundära effektmått adresserar effekten (OS) av BRAFTOVI i kombination med cetuximab jämfört med kontrollarmen och jämfört ändpunkter med BRAFTOVI + binimetinib i kombination med cetuximab. Andra sekundära effektmått inkluderar progressionsfri överlevnad, responsduration, säkerhet och tolerabilitet.

Studien genomfördes på över 200 kliniker i Nordamerika, Sydamerika, Europa och Asien och Stillahavsområdet. BEACON CRC-prövningen genomfördes med stöd från Ono Pharmaceutical Co. Ltd., Pierre Fabre, Pfizer och Merck KGaA, Darmstadt, Tyskland (stödet gäller kliniker utanför Nordamerika).

Referenser

[1] European Medicines Agency. BRAFTOVI® (encorafenib) Summary of Product Characteristics. Available at: http://www.ema.europa.eu. Publication pending (June 2020).
[2] Kopetz S, et al. Encorafenib, binimetinib, and cetuximab in BRAF V600E–mutated colorectal cancer. N Engl J Med. 2019;381:1632–43.
[3] European Medicines Agency. Brexit: the United Kingdom’s Withdrawal from the European Union. Available at: https://www.ema.europa.eu/en/about-us/brexit-united-kingdoms-withdrawaleuropean-union#transition-period-section. Accessed May 2020.
[4] Maughan TS, et al. Lancet. 2011;377:2103–14.
[5] Souglakos J, et al. Br J Cancer. 2009;101:465–72.
[6] Richman SD, et al. J Clin Oncol. 2009;27:5931–7.
[7] Tran B, et al. Cancer. 2011;117:4623–32.
[8] Yokota T, et al. Br J Cancer. 2011;104:856–62.
[9] Tie J, et al. Int J Cancer. 2011;128:2075–84.
[10] Loupakis F, et al. Br J Cancer. 2009;101:715–21.
[11] Tviet KM, et al. J Clin Oncol. 2012;30:1755–62.
[12] Vecchione L, et al. Cell. 2016;165:317–30.
[13] Taieb J, et al. J Natl Cancer Inst. 2017;109:djw272.
[14] Ducreux M, et al. Ther Adv Med Oncol. 2019;11:1758835919856494.
[15] Prahallad A, et al. Nature. 2012;483:100–3.
[16] Pfizer. U.S. FDA Approves Braftovi® (encorafenib) in Combination with Cetuximab for the Treatment of BRAFV600E-Mutant Metastatic Colorectal Cancer (CRC) After Prior Therapy. Available at: https://investors.pfizer.com/investor-news/press-release-details/2020/US-FDAApproves-BRAFTOVI-Encorafenib-in-Combination-with-Cetuximab-for-the-Treatment-ofBRAFV600E-Mutant-Metastatic-Colorectal-Cancer-CRC-After-Prior-Therapy/default.aspx. Accessed May 2020.

[17] The Global Cancer Observatory, 2018. International Agency for Research on Cancer, World Health Organization. Available at: https://gco.iarc.fr/today/online-analysis-multi-bars. Accessed May 2020.
[18] EuropaColon. Colorectal Cancer in Europe: A Framework for Improving Outcomes for Patients. Available at: https://webgate.ec.europa.eu/chafea_pdb/assets/files/pdb/20124301/20124301_d04- 00_en_ps_ecwhitepaper.pdf. Accessed May 2020.

[19] Sclafani F, et al. Crit Rev Oncol Hematol. 2013;87:55–68.
[20] Safaee Ardekani G, et al. PLoS One. 2012;7:e47054.
[21] European Medicines Agency. MEKTOVI® (binimetinib) Summary of Product Characteristics. Available at: https://www.ema.europa.eu/documents/product-information/mektovi-epar-productinformation_en.pdf. Accessed May 2020.

[22] Array BioPharma. BRAFTOVI® (encorafenib) US Prescribing Information 2018. Available at: https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2018/210496lbl.pdf. Accessed May 2020.

[23] Array BioPharma. MEKTOVI® (binimetinib) US Prescribing Information 2019. Available at: https://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2019/210498s001lbl.pdf. Accessed May 2020.

Webinar 1:a oktober 12:00 – 12:45

NU KAN DU ANMÄLA DIG
till denna webbföreläsning om att identifera och hantera hudbiverkningar vid onkologisk immunterapi.
Onkolog Hanna Eriksson kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av hudbiverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Dermatolog Ada Girnita kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar. Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

Mer info och anmälan

Ny metod att identifiera gener som kan driva hjärntumörer

Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos. Studien är publicerad i Genome Biology.

Det mänskliga genomet rymmer närmare 22 000 gener. Många studier har utforskat de knappa två procent av vårt DNA som ger upphov till proteiner. Betydligt mindre är känt om de 98 procent som inte kodar för protein. Likväl rymmer dessa ickekodande regioner viktig information och reglerar bland annat om en gen är aktiv i olika vävnader, i olika utvecklingsstadier och i sjukdomar som cancer.

Cancer orsakas av genförändringar som leder till okontrollerad celldelning. Till de mest aggressiva cancerformerna hör glioblastom, en form av hjärntumör med mycket negativ prognos. Kunskapen om hur mutationer i ickekodande regioner driver glioblastom är begränsad. Forskare vid Uppsala universitet har därför helgenomsekvenserat DNA i tumörvävnad från patienter med glioblastom och analyserat de identifierade mutationerna.

Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

– En central uppgift var att identifiera funktionella mutationer med koppling till reglerande funktioner och potentiell relevans för cancercellens utveckling, och att särskilja dem från alla slumpmässiga variationer utan förmodad betydelse, säger professor Karin Forsberg-Nilsson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vd Uppsala universitet.

Forskarna utgick från att de DNA-sekvenser som i däggdjur förblivit oförändrade genom evolutionen sannolikt har viktiga funktioner. De samkörde därför de identifierade mutationerna i cancercellerna med befintlig kunskap om hur dessas respektive genetiska regioner utvecklats under evolutionen.

Kerstin Lindblad-Toh
Professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Jämförande genetik och funktionell genomik. Foto: Mikael Wallerstedt

– Vi valde att fokusera på en kategori mutationer i de bäst bevarade genetiska regionerna, vilka sannolikt har störst betydelse för reglering av gener, säger professor Kerstin-Lindblad-Toh vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, tillika Broad Institute, USA.

Forskarna validerade sina resultat med genen SEMA3C. Detta dels för att flera mutationer i ickekodande regulatoriska regioner lokaliserades nära SEMA3C. Dels för att tidigare forskning indikerat koppling mellan SEMA3C och sämre cancerprognoser.

– Vi studerade hur mutationer i icke-kodande regioner påverkar SEMA3Cs funktion och aktivitet. Våra resultat visar att en specifik, evolutionärt konserverad, mutation i SEMA3C:s närhet stör bindning av vissa proteiner vars uppgift är att binda gener och reglera deras aktivitet, säger Karin Forsberg-Nilsson.

I studien identifierades även fler än 200 andra gener berikade för ickekodande mutationer i de aktuella regionerna. Sannolikt har också dessa potential för reglering, vilket ytterligare ökar antalet gener med betydelse för utveckling av hjärntumörer

– Våra resultat befäster vikten av hur genetiska förändringar i icke-kodande regioner kan kopplas till både deras biologiska funktion och sjukdomspatologi, konstaterar Karin Forsberg-Nilsson.

Artikel: Sharadha Sakthikumar et al; Whole genome sequencing of glioblastoma reveals enrichment of non-coding constraint mutations in known and novel genes, Genome Biology 2020, https://genomebiology.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13059-020-02035-x

TISDAG 3 NOVEMBER 12.00 – 12.45 (SV)

NU KAN DU ANMÄLA DIG
till denna webbföreläsning om hantering av immunrelaterade leverbiverkningar.
Under detta webinar kommer gastroenterologerna Erik Hertervig och Emma Nilsson
belysa varför patienter kan få leverbiverkningar av onkologisk immunterapi och hur
dessa kan hanteras.

Mer info och anmälan

Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar

Anna Dimberg tittar på ett objektglas

– Vi hoppas vi kunna hitta sätt för immunsystemet att hjälpa till att få bukt med de här tumörerna, säger Anna Dimberg, docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.Foto/bild: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Glioblastom är en svår typ av hjärntumör som idag inte går att bota. Anna Dimberg och Magnus Essand forskar om en metod att aktivera det egna immunförsvaret, genom att bygga ett ”boot camp” i hjärnan, där immunförsvarets T-celler tränas. Ett specialdesignat virus kan också hjälpa till att bekämpa tumören.

Hjärntumörer av typen glioblastom är otroligt aggressiva och än så länge finns det ingen behandling sin botar patienter.

– Kirurgi, strålning och kemoterapi är det som används, men det är inte tillräckligt eftersom tumörerna redan har hunnit sprida sig i hjärnan. Så därför hoppas vi kunna hitta sätt för immunsystemet att hjälpa till att få bukt med de här tumörerna, säger Anna Dimberg, som är docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Att aktivera immunförsvaret i hjärnan är dock inte helt lätt, eftersom hjärnan har en helt annan immunologi än resten av kroppen. De så kallade T-cellerna som kan attackera tumörer har svårt att ta sig in i hjärnan och den immunologiska reaktionen sätts inte igång lika effektivt.

– Hjärnan måste skydda sig själv från en stark inflammation eftersom svullnad inne i hjärnan är väldigt farligt. Så hjärnan måste vara skyddad. Det finns få immunceller som kan aktivera T-cellerna och i regel saknas också T-celler, säger Magnus Essand, som är professor vid samma institution.

Aktivera T-cellerna i hjärnan

Men just i det här fallet kan T-cellerna rädda liv och därför arbetar forskarna med att hitta vägar att få ett starkt immunsvar inne i hjärnan genom att aktivera T-cellerna och hjälpa dem att komma in i vävnaden.

Vanligtvis sker aktiveringen av immunförsvaret i lymfkörtlar. När det gäller hjärnan måste molekylerna som tumörcellerna uttrycker transporteras ned till lymfkörtlar i nackregionen för att man ska kunna få till en immunreaktion mot tumören.

– Immunförsvaret måste lära sig att känna igen tumören och det är en ganska ineffektiv transport till lymfkörtlarna. Det vi vill göra är att skapa en lymfkörtelliknande struktur i närheten av tumören i hjärnan, så att man ska kunna få ett immunsvar på plats, säger Anna Dimberg.

Magnus Essand liknar det vid ett fältsjukhus eller ett ”boot camp” för immunförsvarets T-celler som krigar mot tumören. Dessutom använder forskarna ett specialdesignat virus som en målsökare för att nå fram till hjärnan.– Virus utlöser ett starkt immunsvar. Vi jobbar med två olika typer av virus som båda har förmåga att leta sig upp till blodkärlen i hjärnan. Virusen för med sig byggmaterialet som behövs för att påbörja byggandet av det här fältsjukhuset eller boot campen. En annan fördel med dessa virus är att de kan infektera tumörcellerna, så att immunsystemet känner igen tumörcellerna ännu bättre.

– Vi vill också förändra blodkärlen i hjärnan så det blir lättare för T-celler att ta sig in i tumören. Vi angriper det här på flera olika sätt och har väldigt lovande resultat i våra djurstudier, så vi hoppas verkligen att det här är något man kommer att kunna använda i framtiden, säger Anna Dimberg.

Lång väg till färdig behandling

Det är dock lång väg kvar innan en sådan här behandling kan nå ut till vården. Förutom goda resultat i sina prekliniska studier, behöver forskarna vara säkra på att behandlingen inte ger oönskade biverkningar eller långvariga toxiska effekter. Magnus Essand har tidigare utvecklat virus som idag används för att behandla cancer på Akademiska sjukhuset så han vet att det är mycket som krävs innan forskningsresultaten når patienterna.

– Hela processen måste dokumenteras väldigt väl, innan man ansöka hos Läkemedelsverket och dessutom ska en etisk kommitté ge sitt godkännande. Läkemedelsverket har ett stort regelverk som måste följas och deras uppgift är att titta på säkerheten från patientens perspektiv och ställa kritiska frågor.


Förutom goda resultat i sina prekliniska studier, behöver forskarna vara säkra på att behandlingen inte ger oönskade biverkningar eller långvariga toxiska effekter. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse

Det gäller för forskarna att visa att behandlingen inte leder till farlig inflammation och att de nya strukturerna inte blir kvar i hjärnan efter att tumören är borta, vilket skulle leda till att det kvarstår en hyperreaktivitet i hjärnan.

– Vårt anslag sträcker sig fem år och det är nånstans där man kan tänka sig att vi har de data som krävs för att gå vidare till Läkemedelsverket. Först behövs det väldigt mycket grundforskning, konstaterar Anna Dimberg.

Det har visat sig att de lymfkörtelliknande strukturerna kan utvecklas i närheten av flera olika typer av cancer så intresset är stort inom forskarvärlden. Men än vet man väldigt lite om exakt hur de fungerar och hur den immunologiska aktiveringen sker.

– Det är mycket vi måste ta reda på under resans gång, så det är väldigt spännande även ur ett biologiskt perspektiv. Hoppet är förstås att det ska leda till något som kan vara till nytta för patienten, säger Anna Dimberg.

Annica Hulth

Fakta: Immunterapi mot hjärntumörer

Projektet “Breaking barriers to efficient immunotherapy of brain tumours“ har fått anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med 31 500 000 kronor under fem år. Projektet startade i januari 2020 och leds av docent Anna Dimberg och professor Magnus Essand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet. Professor Bengt Westermark och professor Elisabetta Dejana vid samma institution medverkar också i projektet och bidrar med viktig expertis i neuroonkologi och blod-hjärn-barriärens biologi.

Ny forskning ger hopp om behandling för aggressiv hjärntumör

fr v: Giulia Saronio, Magnus Essand, Tina Sarén, Di Yu, Vendela Parrow och Annette Roos har deltagit i projektet

Med genetiskt modifierade celler hoppas forskare vid Uppsala universitet skapa en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot. ”Vår ambition är att påbörja kliniska studier inom fyra år, säger Magnus Essand, professor i genterapi.

Immunonkologi, att använda kroppens immunsystem mot cancersjukdomar, är ett vetenskapligt fält på stark frammarsch. År 2017 godkändes CAR T-celler vid behandling för lymfom och akut lymfatisk leukemi. Nu hoppas Magnus Essand och Di Yu, forskare vid Uppsala universitet, kunna utveckla tekniken till en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot.

– Metoden bygger på att utnyttja kroppens T-celler och deras förmåga att döda tumörer. Vår ambition är att extrahera dem ur patienten, tillföra en chimär antigenreceptor, CAR, med förmåga att selektivt identifiera glioblastomceller och återföra dem i kroppen. Att utveckla en CAR T-cellsprodukt är en omfattande process som vi påbörjade för flera år sedan, men resultaten är fortsatt lovande och vi går nu in i den sista prekliniska fasen, säger Magnus Essand, professor i genterapi.

Ett stort steg framåt togs i samarbete med SciLifeLabs Drug Discovery and Development Platform, (DDD), en nationell resurs som bistår landets forskare att utveckla nya substanser med utsikt att omsättas i framtida läkemedel. Det gemensamma projektet CAR T-cells for the treatment of Glioblastoma inleddes i december 2017 och resulterade nyligen i ett patent på en potentiell CAR T-bindning.

– Gruppen presenterade ett högkvalitativt projektupplägg som vår plattform har valt att prioritera hela vägen i mål. Att tillämpa vår kompetens inom antikroppar på CAR T-celler var en ny erfarenhet som gett oss betydelsefull kunskap inom avancerad cellterapi. Jag är personligen också mycket imponerad av forskargruppens engagemang och kommer att följa deras fortsatta arbete med stort intresse, konstaterar Vendela Parrow, projektledare vid DDD.

Med fokus på flexibilitet, utförlig dialog och effektiv problemlösning avslutades projektet 3 juni, efter två och ett halvt år som prioriterat projekt på DDD-plattformen. Vid ett möte i Uppsala Biomedicinskt centrum överlämnades ett symboliskt USB-minne, och båda parter betonade samarbetets synergieffekter och produktivitet.

– Att få tillgång till den expertis och teknik DDD tillhandahåller var direkt avgörande för oss att ta vårt arbete vidare. Att deras team genom hela processen även varit föredömligt tydliga i sin kommunikation kring gjorda framsteg har gjort det till en mycket lärorik tid, säger Tina Sarén, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.


En antikropp som binder till ett tumörantigen som uttrycks av glioblastom togs fram och en chimär antigen receptor (CAR) skapades genom att koppla antikroppen till en T-cellsreceptor. T-celler som bär på CAR känner därmed igen och dödar glioblastomceller.

Härnäst ska Magnus Essand och Di Yu validera resultaten för fortsatt utveckling innan arbetet med att skapa ändamålsenliga vektorer vidtar. Med bibehållet tempo hoppas de kunna ta steget till kliniska studier inom de kommande fyra åren.

– Ytterst få framsteg har gjort kring behandling för Glioblastom. Tumören ger ofta upphov till svåra symptom och medianöverlevnaden efter diagnos är bara drygt ett år. Visionen att skapa ett botemedel känns alltjämt avlägsen, men jag hoppas att vi inom överskådlig framtid kommer att kunna erbjuda en terapi som bidrar till en såväl förlängd som kvalitativ överlevnad för Glioblastompatienter, säger Magnus Essand.

Magnus Alsne

 

Fakta

  • Forskargruppen utvecklar nya immunceller, så kallade CAR T-celler, och modifierade virus som kan förändra tumörers mikromiljö och förbättra utfallet för cancerimmunterapi.
  • SciLifeLabs DDD-plattform erbjuder stöd till akademiska forskare i Sverige som har idéer kring potentiella läkemedelskandidater.
  • DDD-plattformen erbjuder branschstandardinfrastruktur, expertis och strategiskt stöd i syfte att hjälpa projekt framåt i arbetet att skapa ett prekliniskt proof-of-concept.
  • Projekt kan fokusera på en terapeutisk human antikropp eller läkemedel bestående av små molekyler.

Livesänt webinar från MSD, måndag 6 juli 2020 17:00-18:30

An interactive, live webinar discussing the current treatment options, as well as patient cases in advanced renal cell carcinoma, featuring Dr. Brian Rini.

  • Overview of IO/TKI and IO/IO therapies for advanced RCC.
  • Key criteria for treatment decisions.
  • Adverse event management.
  • Discussion of selected patient cases provided by the Swiss RCC Net.

Participants will have the possibility to engage with the speaker during a live Q&A session.

More info and registration

SE-RCC-00003 06/20

Stor andel barn som haft hjärntumör drabbas av hjärntrötthet

I en ny studie var 70 procent av barn som haft hjärntumör och 30 procent av dem som haft leukemi drabbade av hjärntrötthet. Trots att det kan leda till svårigheter med inlärning och sociala samspel har det hittills saknats en metod för att följa upp och mäta hjärntrötthet.

Barn som behandlas för cancer drabbas ofta av sena komplikationer, antingen av sjukdomen eller av behandlingen. En vanlig komplikation är hjärntrötthet, en sorts ”mental hårddiskkrash” som kan leda till svårigheter med koncentration, inlärning och socialt samspel. Bland deltagarna i en ny studie vid Skånes universitetssjukhus var 70 procent av barnen som haft hjärntumör och 30 procent av barn som haft akut lymfatisk leukemi (ALL) drabbade av hjärntrötthet.

Trots det finns inte hjärntrötthet med som en faktor i de så kallade uppföljningsprotokollen efter barncancer och fram tills nu har det även saknats ett instrument att utvärdera hjärntröttheten med. Elin Irestorm, neuropsykolog vid psykologenheten på Skånes universitetssjukhus, har lett studien i vilken hon även översatt, utvärderat och implementerat ett instrument för att mäta hjärntrötthet.

– Studien visar hur vanligt det är med hjärntrötthet och jag hoppas att det ska leda till att man kan fånga upp och hjälpa dessa barn i framtiden, med psykologiskt stöd, hjälpinsatser eller annan behandling, säger hon.

Studien pekar även på att symptomen för hjärntrötthet och depression, som också är vanligt efter barncancer, överlappar varandra. Bland annat symptom som trötthet, svårigheter med minne, inlärning och koncentration samt humörsvängningar. I och med det ser Elin Irestorm en ökad risk för att barn får fel hjälp, eller ingen hjälp alls.

– Endast genom att erbjuda alla barn som genomgått barncancer en ordentlig neuropsykologisk utredning så kan man säkerställa att de får rätt hjälp och stöd och anpassningar för rätt problem, säger hon.

Katarina Gold är chef för avdelningen för råd och stöd på Barncancerfonden vars fokus bland annat ligger på att förbättra livsvillkoren för barncanceröverlevare.

– Resultaten av denna studie har stor betydelse. Den sätter fingret på hur stor andel av den växande gruppen barncanceröverlevare som utan rätt hjälp riskerar att få stora utmaningar i livet, både i skola och arbetsliv. Fler insatser och anpassningar behöver göras, säger hon.

Om barncancer

  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1 och 14 år i Sverige.
  • Cirka 85 procent av barnen överlever, men det varierar mycket beroende på cancertyp.
  • 7 av 10 överlevare drabbas av sena komplikationer.

Studien i korthet

  • Är den första studie som tittat på hjärntrötthet hos barncanceröverlevare i Sverige och jämfört barn som behandlats för hjärntumör eller ALL med friska barn.
  • Visar att hjärntrötthet var vanligt hos överlevarna, 70 procent av barnen i studien som behandlats för hjärntumör led av hjärntrötthet och motsvarande siffra för barn som behandlats för ALL var 30 procent.
  • Är en delstudie i en större avhandling om hjärntrötthet efter barncancer.

Så gjordes studien

  • Barn i åldrarna 8-18 år som behandlats för hjärntumör alternativt ALL fick genomgå en utvärdering med hjälp av instrumentet Multidimensional Fatigue Scale. Resultaten jämfördes med resultaten hos en kontrollgrupp med friska barn.
  • Totalt deltog 60 barn som behandlats för cancer samt 60 barn som ingick i kontrollgruppen i studien.
  • Studien har delvis finansierats av Barncancerfonden.

Sarclisa godkänt för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

Europakommissionen godkänner Sarclisa (isatuximab) för behandling av patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom

  • Europakommissionens godkännande baseras på data från den första randomiserade fas 3-studien (ICARIA-MM) utvärderande en anti-CD38 monoklonal antikropp kombinerat med pomalidomid och dexametason (pom-dex)
  • Sarclisa i kombination med pom-dex reducerade signifikant risken för progression eller död med 40% jämfört med enbart pom-dex
  • I Sverige insjuknar ungefär 600 patienter årligen i multipelt myelom och cirka 3 700 patienter lever idag med sjukdomen

Stockholm – 4 juni 2020– Europakommissionen har godkänt Sarclisa® (isatuximab) i kombination med pomalidomid och dexametason (pom-dex) för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom, som tidigare har genomgått minst två behandlingar, där tidigare behandling inkluderat lenalidomid och en proteasomhämmare och med uppvisad sjukdomsprogression vid senaste behandlingen.

Sarclisa är en monoklonal antikropp som binder till ett specifikt epitop på CD38-receptorn på myelomcellerna.

Europakommissionsgodkännandet av Sarclisa innebär ett viktigt tillägg till behandlingsalternativen och kan komma att innebära en ny standard för behandling av patienter med recidiv eller som har blivit refraktära till tidigare behandlingar,” säger John Reed, M.D., Ph.D., Global Head of Research and Development på Sanofi. “Sarclisa i kombination med pom-dex visar en median progressionsfri överlevnad på nästan ett år, en förbättring med fem månader jämfört med endast pom-dex hos patienter som redan har progredierat på minst två tidigare behandlingar.”

Effekten av Sarclisa och säkerhetsprofilen i en patientgrupp som är svår att behandla I fas 3-studien ICARIA-MM visade Sarclisa som tillägg till pom-dex (kombinationsbehandling Sarclisa, n=154) en statistisk signifikant förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS), med en median PFS om 11,53 månader jämfört med 6,47 månader i kombinationen pom-dex (n=153) (HR 0,596, 95% CI: 0,44-0,81, p=0,001). Kombinationsbehandling med Sarclisa visade också en signifikant högre ORR (overall response rate) jämfört med enbart pom-dex (60,4% jmf. 35,3%, p<0.0001). I ytterligare analyser visade kombinationsbehandling med Sarclisa en behandlingsnytta i utvalda subgrupperingar som reflekterar klinisk praxis, inkluderande patienter med hög cytotoxisk risk, de som är 75 år och äldre, patienter med njurinsufficiens och patienter refraktära mot lenalidomid jämfört med enbart behandling med pom-dex.

“Då patienter upplever återfall av sin multipla myelomsjukdom eller blir refraktära mot sin pågående behandling, blir de mer svårbehandlade med en allt sämre prognos. I ICARIA-MM-studien, visade kombinationsbehandling med Sarclisa en konsekvent behandlingsnytta i subgrupperingarna av de patienter med återfall och refraktär multipelt myelom,” säger Philippe Moreau, M.D., Department of Hematology, University Hospital of Nantes, France. “Sarclisa erbjuder ett viktigt behandlingsalternativ och en ny potentiell standardbehandling för dessa patienter med återkommande, refraktär sjukdom.”

De vanligaste biverkningarna som observerade med Sarclisa (inträffar hos 20% eller fler av patienterna) är neutropeni (46,7%), infusionsrelaterade reaktioner (38,2%), pneumoni (30,9%), övre luftvägsinfektion (28,3%), diarré (25,7%) och bronkit (23,7%).

De vanligaste allvarliga biverkningar är pneumoni (9,9%) och neutropen feber (6,6%).

För ytterligare information kring säkerheten se produktresumén för Sarclisa (www.fass.se).

En viktig ny möjlighet för behandling av multipelt myelom Sarclisa administreras som en intravenös infusion (IV) och doseras 10 mg/kg kroppsvikt i kombination med pom-dex. De första fyra veckorna ges Sarclisa en gång per vecka och därefter varannan vecka tills sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet. Förutsatt att inga infusionsreaktioner uppstår tar den första infusionen tre till fyra timmar, den andra infusionen mindre än två timmar och efterföljande infusioner kan minskas till 75 minuter. En behandlingscykel är 28 dagar.

Om Sarclisa (isatuximab)
Sarclisa är en monoklonal antikropp som binder till en specifik epitop på CD38-receptorn. CD38 uttrycks uniformt och i stor utsträckning på de maligna myelomcellerna, vilket gör dem till ett mål för antikroppsbaserad behandling såsom Sarclisa. Isatuximab är designad för att inducera programmerad celldöd (apoptos) och immunomodulerande aktivitet.

Sarclisa fortsätter att utvärderas i flera pågående fas 3-studier i kombination med tillgängliga behandlingar inom området multipelt myelom. Studier pågår även avseende behandling av andra hematologiska maligniteter och solida tumörer. Säkerheten och effekten för dessa ytterligare områden har i dagsläget inte utvärderats av någon regulatorisk myndighet.

Referenser1 Kazandjian. Multiple myeloma epidemiology and survival: A unique malignancy. Semin Oncol. 2016;43(6):676-681. doi:10.1053/j/seminoncol.2016.11.004

2 International Myeloma Foundation. Myeloma Action Month. http://mam.myeloma.org/educate/.

Accessed January 2019. 2/6.

3 João C, Costa C, Coelho I, Vergueiro MJ, Ferreira M, Silva MG. Long&dash;term survival in multiple myeloma. Clinical Case Reports. 2014;2(5):173-179. doi:10.1002/ccr3.76. 3. Schey SA, Morris J, Maguire Á, Dhanasiri

Ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom godkänd

Europeiska kommissionen godkänner ny subkutan beredning av Darzalex för behandling av multipelt myelom

  • Den nya beredningen av Darzalex som ges som en subkutan injektion under huden minskar behandlingstiden från timmar till minuter, med likvärdig effekt och färre infusionsrelaterade reaktioner jämfört med intravenös administrering.1,2
  • Darzalex är den första godkända monoklonala antikroppen i Europa som kan ges i subkutan injektionsform för behandling av patienter med multipelt myelom.

Stockholm, 4 juni 2020 – Janssen meddelade (4 juni 2020) att den Europeiska kommissionen har godkänt Darzalex (daratumumab) som subkutan beredning för behandling av patienter med multipelt myelom.3

Godkännandet baseras på resultaten från fas 3-studien COLUMBA och fas 2-studien PLEIADES.

Läs mer här i det engelska pressmeddelandet från Janssen den 4 juni 2020.

Om Darzalex

Darzalex (daratumumab) är den första monoklonala antikroppen som godkänts för behandling av multipelt myelom och är även den första immunterapi- och antikroppbehandlingen riktad mot CD38 för behandling av sjukdomen.4 CD38 är ett protein som uttrycks i hög grad på ytan av alla myelomceller oberoende av sjukdomsstadium.5 Darzalex binder till CD38 och aktiverar på så sätt immunsystemet att attackera myelomcellerna.

I augusti 2012 ingick Janssen Biotech, Inc. och Genmab A/S ett globalt avtal som gav Janssen en exklusiv licens att utveckla, tillverka och marknadsföra daratumumab.6

Sex indikationer vid multipelt myelom

Darzalex godkändes inom EU för första gången 2016 som monoterapi för behandling av vuxna patienter med recidiverande och refraktärt multipelt myelom där tidigare behandling inkluderade en proteasomhämmare och ett immunmodulerande medel och med uppvisad sjukdomsprogression vid senast givna behandling. Godkännandet baserades på resultat från fas 2-studien SIRIUS. Sedan den 19 april 2018 rekommenderar NT-rådet landstingen att använda Darzalex vid denna indikation.7

I april 2017 godkändes Darzalex i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd), eller bortezomib och dexametason (DVd), för behandling av vuxna patienter med multipelt myelom som har genomgått minst en tidigare behandling. Dessa två godkännanden baserades på resultat från fas 3-studierna POLLUX och CASTOR.

Darzalex fick i augusti 2018 ett fjärde godkännande i kombination med bortezomib, melfalan och prednison för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Till grund för denna indikation låg resultat från fas 3-studien ALCYONE.

Den femte indikationen för Darzalex för behandling av patienter med multipelt myelom kom i november 2019. Darzalex godkändes inom EU att ges i kombination med lenalidomid och dexametason (DRd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som inte är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Godkännandet baserades på resultat från fas 3-studien MAIA.

Darzalex sjätte och senaste utökade indikation inom EU kom i januari 2020 då Darzalex godkändes i kombination med bortezomib, talidomid och dexametason (DVTd) för behandling av vuxna patienter med nyligen diagnostiserat multipelt myelom och som är lämpliga för autolog stamcellstransplantation. Beslutet baserades på resultat från fas 3-studien CASSIOPEIA.

Darzalex utvärderas inom ramen för ett omfattande kliniskt utvecklingsprogram som behandling vid en rad olika behandlingslinjer och kombinationer vid multipelt myelom.8-15 Ytterligare studier pågår och planeras för att bedöma daratumumab vid andra hematologiska sjukdomar med ett CD38-uttryck.16,17 För mer information vänligen läs på clinicaltrials.gov

För mer information om Darzalex, se www.fass.se

Referenser

1. Mateos MV, Nahi H, Legiec W, et al. Efficacy and safety of the randomized, open-label, non-inferiority, phase 3 study of subcutaneous (SC) versus intravenous (IV) daratumumab (DARA) administration in patients (pts) with relapsed or refractory multiple myeloma (RRMM): COLUMBA. J Clin Oncol. 2019;37(Suppl.): abstract 8005.

2. Chari A, San-Miguel J, McCarthy H, et al. Subcutaneous daratumumab plus standard treatment regimens in patients with multiple myeloma across lines of therapy: Pleiades study update. Blood. 2019;134(Suppl.1): abstract 3152.

3. European Medicines Agency, CHMP, 2020-04-30: https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/summaries-opinion/darzalex-1

4. Sanchez L, Wang Y, Siegel DS, Wang ML. Daratumumab: a first-in-class CD38 monoclonal antibody for the treatment of multiple myeloma. J Hematol Oncol. 2016;9:51.

5. Fedele G, di Girolamo M, Recine U, et al. CD38 ligation in peripheral blood mononuclear cells of myeloma patients induces release of protumorigenic IL-6 and impaired secretion of IFNgamma cytokines and proliferation. Mediat Inflamm. 2013;2013:564687.

6. Johnson & Johnson. Janssen Biotech announces global license and development agreement for investigational anti-cancer agent daratumumab. Press release, August 30, 2012. Available at: https://www.jnj.com/media-center/press-releases/janssen-biotech-announces-global-license-and-development-agreement-for-investigational-anti-cancer-agent-daratumumab Last accessed May 2020.

7. NT-rådets yttrande till landstingen gällande Darzalex (daratumumab) vid indikation multipelt myelom, 19 april 2018.

8. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate daratumumab in transplant eligible participants with previously untreated multiple myeloma (Cassiopeia). NCT02541383. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02541383 Last accessed May 2020.

9. ClinicalTrials.gov. A study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02076009. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02076009 Last accessed May 2020.

10. ClinicalTrials.gov. Addition of daratumumab to combination of bortezomib and dexamethasone in participants with relapsed or refractory multiple myeloma. NCT02136134. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02136134 Last accessed May 2020.

11. ClinicalTrials.gov. A study of combination of daratumumab and Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (DVMP) compared to Velcade melphalan-prednisone (VMP) in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02195479. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02195479 Last accessed May 2020.

12. ClinicalTrials.gov. Study comparing daratumumab, lenalidomide, and dexamethasone with lenalidomide and dexamethasone in participants with previously untreated multiple myeloma. NCT02252172. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02252172 Last accessed May 2020.

13. ClinicalTrials.gov. A study of Velcade (bortezomib) melphalan-prednisone (VMP) compared to daratumumab in combination with VMP (D-VMP), in participants with previously untreated multiple myeloma who are ineligible for high-dose therapy (Asia Pacific region). NCT03217812. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03217812 Last accessed May 2020.

14. ClinicalTrials.gov. Comparison of pomalidomide and dexamethasone with or without daratumumab in subjects with relapsed or refractory multiple myeloma previously treated with lenalidomide and a proteasome inhibitor daratumumab /pomalidomide/dexamethasone vs pomalidomide/dexamethasone (EMN14). NCT03180736. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/ Last accessed May 2020.

15. ClinicalTrials.gov. Study of carfilzomib, daratumumab and dexamethasone for patients with relapsed and/or refractory multiple myeloma (CANDOR). NCT03158688. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03158688 Last accessed May 2020.

16. ClinicalTrials.gov. A study to evaluate 3 dose schedules of daratumumab in participants with smoldering multiple myeloma. NCT02316106. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02316106 Last accessed May 2020.

17. ClinicalTrials.gov. An efficacy and safety proof of concept study of daratumumab in relapsed/refractory mantle cell lymphoma, diffuse large B-cell lymphoma, and follicular lymphoma. NCT02413489. Available at: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02413489 Last accessed May 2020.

18. American Society of Clinical Oncology. Multiple myeloma: introduction. Available at: https://www.cancer.net/cancer-types/multiple-myeloma/introduction Last accessed May 2020.

19. RCC Väst, Regionalt cancercentrum väst, Myelom, Kvalitetsregisterrapport, September 2019, Nationell kvalitetsregisterrapport för anmälningar av diagnoser 2008-2018, och ettårsuppföljningar av diagnoser 2008-2017 från Svenska Myeomregistret.

20. De Angelis R, Minicozzi P, Sant M, et al. Survival variations by country and age for lymphoid and myeloid malignancies in Europe 2000-2007: results of EUROCARE-5 population-based study. Eur J Cancer. 2015;51:2254-68.

Keytruda rekommenderas nu vid huvud- och halscancer

Första anti-PD-1-terapin tillgänglig i Sverige som första linjens behandling av huvud- och halscancer som monoterapi eller i kombination med kemoterapi.

Patienter i Sverige med huvud- och halscancer har nu tillgång till fler behandlingsalternativ i och med ny rekommendation från NT-rådet. NT-rådet rekommenderar Keytruda® (pembrolizumab) som monoterapi eller i kombination med platinabaserad kemoterapi och 5‑fluorouracil (5‑FU) som första linjens behandling av metastaserad eller recidiverande inoperabel skivepitelcancer i huvud och hals hos vuxna vars tumörer uttrycker PD‑L1 ≥ 1 enligt metoden Combined Positive Score (CPS).

– Pembrolizumab ensamt eller i kombination med kemoterapi kommer bli ett mycket viktigt behandlingsalternativ för de patienter med recidiverande eller metastaserad skivepitelcancer i huvud-hals regionen, där kirurgi eller strålbehandling inte är aktuellt, säger Professor och Överläkare Claes Mercke, Tema Cancer på Karolinska Universitetssjukhuset.

– Vi är väldigt glada över den här positiva NT-rekommendationen. Det är en viktig milstolpe för en extremt utsatt patientgrupp på ett område där det inte tillkommit några nya behandlingsalternativ på mer än 10 år, säger Oskar Lindeberg, Market Access chef, MSD i Sverige.

Beslutet baserat på solida data
Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, godkände tidigare i år pembrolizumab som första linjens behandling av metastaserad eller recidiverande inoperabel skivepitelcancer i huvud- och hals hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 över 1 enligt metoden Combined Positive Score (CPS), baserat på data från fas 3-studien Keynote-048. Studien är en multicentrerad, randomiserad, aktivt kontrollerad studie som genomfördes på 882 patienter med histologiskt bekräftat metastaserad eller recidiverande huvud- och halscancer, som inte tidigare hade fått systemisk terapi för återkommande eller spridd sjukdom som inte svarat på tidigare behandling. I den registreringsgrundande studien var medianöverlevnaden (OS; overall survival) 12,3 månader för patienter som fick pembrolizumab i monoterapi (n=257) jämfört med 10,3 månader för dem som fick standardbehandling (n=255) (HR=0,74 95% KI 0,61 – 0,90). För patienter behandlade med pembrolizumab i kombination med kemoterapi (n=242) var OS 13,6 månader jämfört med 10,4 månader för patienter som fick standardbehandling (n=235) (HR=0,65; 95% KI 0,53 – 0,80). I studien rapporterades inga nya biverkningar jämfört med den tidigare kända biverkningsprofilen för pembrolizumab. Läs mer om Keynote-048 i vårt globala pressrum

Femårsuppföljning av patienter med stadium III hudcancer visar att mer än hälften är återfallsfria

Fem år efter studiestarten var mer än hälften av patienterna med BRAF-muterad stadium III hudcancer (malignt melanom) vid liv och återfallsfria.1 Detta är den största och längsta studie som genomförts hos patienter med BRAF-muterat melanom efter att hudcancern tagits bort kirurgiskt.1,2 Femårsdata från studien COMBI-AD, presenterades på den amerikanska cancerkongressen ASCO2020.

Stockholm 3 juni, 2020 – Novartis presenterade nyligen resultat från studien COMBI-AD som visar att adjuvant behandling (tilläggsbehandling efter operation) med Tafinlar (dabrafenib) och Mekinist (trametinib) resulterar i återfallsfri långtidsöverlevnad (PFS) hos patienter som opererats för stadium III, BRAF-positivt malignt melanom.1,2 Fem år efter studiestarten rapporterades att 52 % (95 % CI, 48 % – 58 %) av patienterna som behandlats med adjuvant kombinationsbehandling med dabrafenib och trametinib var vid liv utan att ha drabbats av återfall.1 I gruppen som fått placebo var motsvarande siffra 36 % (95% CI, 32 % – 41 %) vilket ligger i linje med vad som tidigare rapporterats hos patienter med stadium III malignt melanom.1, 3–5 Resultaten var jämförbara i alla subgrupper av patienter med stadium III-sjukdom.1,6

– I studien med BRAF- och MEK-hämmare för patienter som opererats för malignt melanom med spridning till lymfkörtlarna deltog flera svenska centra. Baserat på tidigare rapporterade resultat är kombinationsbehandling med dabrafenib och trametinib sedan förra året etablerad i Sverige för denna patientgrupp. Tablettbehandlingen som bara är verksam om tumören är BRAF-muterad ges dagligen under ett års tid. Resultaten från den femårsuppföljning som nu presenteras visar att behandlingen förhindrar återfall hos en av sex patienter. Det är mycket glädjande att risken för återfall är påtagligt minskad även på lång sikt, säger Gustav Ullenhag, Överläkare och docent i onkologi, Enheten för onkologi, Akademiska sjukhuset

Mediantiden för återfallsfri långtidsöverlevnad (median RFS), det vill säga den tid då hälften av patienterna förväntas vara vid liv utan återfall, hade inte uppnåtts för de patienter som behandlats med dabrafenib och trametinib vid tiden då 5-årsresultatet presenterades (NR; 95 % CI, 47.9 mo-NR)1. För patienter som fått placebo var median RFS 16.6 månader (95 % CI, 12.7–22.1 mo)1. Behandling med dabrafenib och trametinib minskade risken för död eller återfall med 49 % jämfört med placebo (hazard ratio [HR] 0.51; 95 % CI 0.42, 0.61)1.

Resultaten från COMBI-AD-studien bygger på en prospektiv analys av 870 patienter vilket är det största dataset och den längsta uppföljning som någonsin gjorts på patienter med BRAF-muterat malignt melanom som behandlats med dabrafenib och trametinib efter operation.1 Resultaten presenterades på den årliga amerikanska cancerkongressen ASCO nyligen (abstract #10001)1. 

Om COMBI-AD

COMBI-AD är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas III-studie som omfattade totalt 870 patienter med BRAF V600E/K-positivt melanom i stadium III som genomgått en operation där tumören avlägsnats i sin helhet. Patienterna behandlades i 12 månader och indelades i grupper baserat på BRAF-mutation (V600E respektive V600K) och stadium (IIIA, -B eller -C) baserat på AJCC version 7. Studien genomfördes på 169 kliniska prövningssites i 26 olika länder, i Sverige deltog Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund med totalt 27 patienter. Primär endpoint i studien visar att patienter som får adjuvant behandling med dabrafenib och trametinib efter operation löper 53 procents minskad risk för att drabbas av återfall under de närmaste tre åren jämfört med patienter som fått placebo (HR 0.47 (95 % CI 39 – 58 %).

I patientgruppen som fick kombinationsbehandling fick 97 procent en biverkan; 41 procent hade biverkningar av grad 3/4 och 26 procent hade biverkningar som ledde till att behandlingen avbröts (88 procent, 14 procent, respektive 3 procent jämfört med placebo) De vanligaste förekommande biverkningar man såg i registreringsstudierna var feber, illamående och trötthet.7

Referenser

1. Hauschild A, et al. Long-term benefit of adjuvant dabrafenib + trametinib (D+T) in patients (pts) with resected stage III BRAF V600–mutant melanoma: 5-year analysis of COMBI-AD. Abstract #XXXX. 2020 American Society of Clinical Oncology Annual Meeting, May 29-June 2, Chicago, IL.

2. Maio M, et al. Adjuvant vemurafenib in resected, BRAFV600 mutation-positive melanoma (BRIM8): a randomised, double-blind, placebo-controlled, multicentre, phase 3 trial. Lancet Oncol. 2018;19(4):510-520.

3. Eggermont A, et al. Long-term results of the randomized phase III trial EORTC 18991 of adjuvant therapy with pegylated interferon alfa-2b versus observation in resected stage III melanoma. J Clin Oncol. 2012;30(31):3810–3818.

4. Garbe C, et al. Adjuvant low-dose interferon {α}2a with or without dacarbazine compared with surgery alone: a prospective-randomized phase III DeCOG trial in melanoma patients with regional lymph node metastasis. Ann Oncol. 2008;19(6):1195–1201.

5. Mandalà M, et al. Clinical and histopathological risk factors to predict sentinel lymph node positivity, disease-free and overall survival in clinical stages I–II AJCC skin melanoma: outcome analysis from a single-institution prospectively collected database. Eur J Cancer. 2009;45(14):2537–2345

6. Balch C, et.al. Final version of 2009 AJCC melanoma staging and classification. Journal of Clinical Oncology. 2009; vol. 27, no. 36, pp. 6199–6206.

7. Long GV, Hauschild A, Santinami M, et al. Adjuvant Dabrafenib Plus Trametinib for Stage III BRAF V600E/K-Mutant Melanoma. New England Journal of Medicine. 2017.

8. Malignt melanom, Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=3184Besökt 20200529

9. Chandendorf D, et al.  Nature reviews Disease Primers. 2015.

10. American Cancer Society. Melanoma Skin Cancer Stages. Available at: https://www.cancer.org/cancer/melanoma-skin-cancer/detection-diagnosis-staging/melanoma-skin-cancer-stages.html. Accessed April 23, 2020.

11. Melanoma Research Alliance. Adjuvant Therapy. Available at: http://www.curemelanoma.org/about-melanoma/melanoma-treatment/adjuvant-therapy/. Accessed April 23, 2020.

12. Hauschild A, et al. Longer follow-up confirms relapse-free survival benefit with adjuvant dabrafenib plus trametinib in patients with resected BRAF V600-mutant stage III melanoma. Journal of Clinical Oncology. 2018.

13. Rueth N, et al. Long-Term Follow-up for Melanoma Patients: Is There Any Evidence of a Benefit? Surg Oncol Clin N Am. 2015 Apr; 24(2): 359–377. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4359716/. Accessed April 23, 2020.

Xtandi förlänger den totala överlevnaden signifikant hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Fas 3-studien PROSPER visar att Xtandi signifikant förlänger den totala överlevnaden hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Resultaten publicerades i New England Journal of Medicine och presenterades samtidigt virtuellt på cancerkongressen ASCO.

Astellas Pharma Inc. presenterade den 29 maj resultat från den slutliga analysen av total överlevnad (OS) från fas 3-studien PROSPER. I studien jämförs XTANDI (enzalutamid) i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), med enbart hormonbehandling hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC).

Resultaten visade att risken för död minskade med 27 procent hos de patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som behandlades med XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT), jämfört med de patienter som enbart fick standardbehandling med hormoner (ADT) (n=1 401, hazard ratio (HR) 0,73 (95% konfidensintervall (Kl): 0,61-0,89; p=0,001). Resultaten visade en medianöverlevnad (OS) på 67,0 månader för kombinationsbehandlingen med XTANDI (95% KI: 64,0 månader, ej uppnått), jämfört med 56,3 månader med enbart ADT (95% KI: 54,4-63,0 månader). Total överlevnad (OS) var ett viktigt sekundärt effektmått i studien.

Dessa resultat publicerades online i New England Journal of Medicine1 och presenterades samtidigt på årets virtuella ASCO-kongress, American Society of Clinical Oncology (abstract #5515), fredagen den 29 maj.

– Totalöverlevnad är ett viktigt effektmått för att utvärdera läkemedel för behandling av prostatacancer. Dessa nya data bekräftar tidigare presenterade resultat som visar värdet av behandlingen med XTANDI för att minska risken att patienter med kastrationsresistent prostatacancer dör till följd av sjukdomen, säger Cora N. Sternberg, M.D., F.A.C.P., klinisk chef vid Englander Institute for Precision Medicine, professor i hematologi-onkologi, Weill Cornell Medicine och NewYork-Presbyterian.

Resultat publicerade i New England Journal of Medicine 2018 visade att PROSPER-studien hade uppnått sitt primära effektmått, som var metastasfri överlevnad (MFS). Resultaten visade att XTANDI i kombination med dagens standardbehandling med hormoner (ADT)signifikant minska risken för metastasering eller död, jämfört med enbart ADT hos patienter med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (HR = 0,29 (95% KI: 0,24-0,35); p<0,001).2 MFS var definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom undersökning med magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller om patienten avled inom 112 dagar efter avslutad behandling.Läs mer i pressmeddelandet från den 28 juli 2018 här.

Säkerhetsprofilen i den finala analysen av total överlevnad (OS) var likvärdig med vad som rapporterats vid den primära analysen från 2018 samt från tidigare studier med XTANDI. De vanligaste biverkningarna i OS-analysen, oavsett förhållande till studieläkemedlet, som inträffade oftare (≥10%) hos patienter som behandlades med XTANDI i kombination med ADT, var trötthet (37% jämfört med 16%), hypertoni (17% jämfört med 6%), asteni (10% jämfört med 7%), ryggsmärta (13% jämfört med 8%), yrsel (12% jämfört med 6%), diarré (12% jämfört med 10%), illamående (13% jämfört med 9%), värmevallningar (14% jämfört med 8%), fall (18% jämfört med 5%), ledvärk (13% jämfört med 8%), förstoppning (13% jämfört med 8%), hematuri (10% jämfört med 9%), huvudvärk (11% jämfört med 5%) och minskad aptit (12% jämfört med 5%). Biverkningar av grad 3 eller högre rapporterades hos 48 procent av patienterna som fick XTANDI i kombination med ADT, jämfört med 27 procent för patienterna som fick enbart hormonbehandling.1

Om icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC)

Kastrationsresistent prostatacancer innebär att dessa mäns prostatacancer progredierar trots pågående medicinsk kastrationsbehandling. Hos dessa män fortskrider sjukdomen trots kastrationsnivåer av testosteron (det vill säga mindre än 50 ng/dl).3 Vid icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) saknas kliniska mätbara tecken på spridning till andra delar av kroppen (metastaser), men stigande PSA-värden kan påvisas och det är en indikation på att sjukdomen fortskrider.4 Många män med icke-metastaserad kastrationsresistent prostatacancer kommer utveckla en metastaserad kastrationsresistent prostatacancer.5

Om PROSPER-studien

Fas 3-studien PROSPER är en internationell, dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad multicenterstudie. 1 401 patienter med icke-kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) från USA, Kanada, Europa, Sydamerika och Asien-Stillahavsregionen deltagit. Patienterna i PROSPER blev behandlade med antingen enzalutamid 160 mg en gång dagligen i kombination med dagens standardhandling med hormoner (ADT) (n=933) eller med placebo i kombination med hormoner (n=468). Patienterna som inkluderades i studien hade alla förhöjda PSA-värden trots behandling med hormoner, men inga andra tecken på sjukdomsprogress eller metastasering.

Studiens primära effektmått, metastasfri överlevnad (MFS), definierat som tiden från randomisering till sjukdomsprogress och spridning, det vill säga fram tills dess att deras cancer genom magnetkamera (MRT) eller datortomografi (CT), kunde visa sig vara metastaserande, eller död inom 112 dagar efter avslutad behandling. Viktiga sekundära effektmått inkluderade total överlevnad, tid till PSA-progression och tid till första användning antineoplastisk terapi.

För mer information om studien besök www.clinicaltrials.gov

Referenser

1. Sternberg CN et al. Enzalutamide and Survival in Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. May 29, 2020.Published online ahead of print. https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2003892

2. Hussain M, Fizazi K, Saad F, et al. Enzalutamide in Men with Nonmetastatic, Castration-Resistant Prostate Cancer. New England Journal of Medicine. 2018;378(26):2465-2474. doi:10.1056/nejmoa1800536.

3. Kirby M, Hirst C, Crawford ED. Characterising the castration-resistant prostate cancer population: a systematic review. Int J Clin Pract 2011;65(11):1180-92.

4. Luo J, Beer T, Graff J. Treatment of nonmetastatic castration-resistant prostate cancer. Oncology 2016;30(4):336-44.

5. Smith MR, Kabbinavar F, Saad F, et al. Natural history of rising serum prostate-specific antigen in men with castrate non-metastatic prostate cancer. J Clin Oncol 2005;23(13):2918-25.

Ny genanalysteknik banar väg för säkrare diagnostik vid leukemi

Akademiska sjukhuset tar nästa steg inom precisionsmedicin genom att införa utökad gensekvensering vid misstänkt akut myeloisk leukemi. Detta möjliggör mer träffsäker diagnostik samtidigt som behandlingen kan anpassas mer individuellt för patienten. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS).

Joyce Hangandu Sommar, biomedicinsk analytiker vid Akademiska sjukhuset, arbetar med den nya genpanelen som möjliggör mer träffsäker diagnostik och individuellt anpassad behandling vid leukemi.

– Introduktionen av den nya generationens sekvenseringsteknik i vården innebär både säkrare diagnostik och banar väg för allt mer individbaserade och skräddarsydda behandlingar vilket är till gagn för den enskilda patienten, säger Tommie Olofsson, verksamhetschef för Akademiska laboratoriet.

NGS (Next-Generation Sequencing) är en teknik för gensekvensering som gör det möjligt att analysera ett flertal gener vid samma analys, med så kallade genpaneler. Den nya genpanelen har utvecklats genom ett nationellt samarbete inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS) under ledning av Lucia Cavelier, sjukhusgenetiker inom klinisk genetik vid Akademiska sjukhuset.NGS-tekniken används vid Akademiska sjukhuset för diagnostik vid olika cancersjukdomar och vid utredning av sällsynta diagnoser. I takt med att kunskapen om den kliniska betydelsen av olika genvarianter ökar finns dock ett kliniskt intresse av bredare, mer omfattande, genpaneler. Den nya genpanelen täcker 195 gener som är viktiga för upptäckt av olika varianter av myeloiska leukemier. Det är en utökning med 145 gener mot tidigare panel.

Genomic Medicine Sweden är ett nationellt projekt för att introducera precisionsmedicin över hela Sverige i syfte att göra vården mer jämlik. Arbetet sker i samarbete mellan samtliga universitetssjukhus och universitet med medicinsk fakultet. I Uppsala har ett genomiskt medicincentrum etablerats genom samarbete mellan SciLifeLab faciliteten Clinical Genomics och Akademiska Laboratoriet.Akut leukemi orsakas av genetiska förändringar i omogna blodbildande benmärgsceller. Dessa tillväxer, ackumuleras i benmärgen och går sedan ut i blodet. Obehandlad är sjukdomen dödlig, men med rätt behandling kan en betydande del av patienterna botas eller åtminstone få flera års sjukdomsfrihet. Akut myeloisk leukemi (AML) är inte en enda sjukdom utan en grupp relaterade sjukdomar där prognosen, och patientens svar på behandling, varierar beroende på vilken undertyp denne har.

Panagiotis Baliakas och Martin Höglund, specialistläkare inom hematologi vid Akademiska sjukhuset, har varit delaktiga i utvecklingen av den nya genpanelen för myeloisk leukemi.Båda framhåller att den nya genpanelen ökar möjligheterna att ställa en mer precis diagnos och gör att man säkrare kan uttala sig om chansen till svar på en viss behandling.

– I vissa fall kan analysresultatet vara direkt vägledande när det gäller ställningstagande till behandling med nya, målinriktade läkemedel. Utöver detta ger den nya panelen möjlighet att få information om möjlig ärftlig predisposition säger, säger Panagiotis Baliakas.

Hopp om ny behandlingsmetod för ögonmelanom – snart klinisk prövning på Sahlgrenska

Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson på Sahlgrenska Cancer Center skaffa den bioreaktor som behövs för att fortsätta utveckla en individbaserad behandling. Detta tror man kan bli en lösning och inom kort påbörjas klinisk prövning.

Behandlingen av patienter med hudcancer, malignt melanom, har förbättrats väldigt mycket det senaste decenniet. Idag är överlevnaden hög. Men det gäller inte för dem som drabbas av malignt melanom i ögat eftersom immunterapin som fungerar för hudmelanom inte har effekt på ögonmelanom. Anledningen är att kroppens immunförsvar inte upptäcker de cellförändringar som leder till ögonmelanom. Ungefär hälften av de som får ögonmelanom utvecklar metastaser i levern och det är då sjukdomen blir livshotande. I den gruppen är överlevnaden normalt inte mer än tio månader.

Jonas Nilsson

Jonas Nilsson

T-cellerna i immunförsvaret är gjorda för att upptäcka celler som är annorlunda, till exempel för att de är virusangripna eller har blivit tumörceller. Problemet med ögonmelanom är att sjukdomen inte medför att cellerna ser annorlunda ut. Men professor Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center har hittat en molekyl som det finns mer av på melanomcellerna än på övriga celler. Nu utvecklar han en behandlingsmetod som går ut på att få T-cellerna att reagera på den molekylen. Metoden är individbaserad.

”Med hjälp av genteknik ska vi utrusta patienternas egna T-celler med en antikropp, en slags gripklo, så att de kan ta tag om molekylen och döda melanomcellerna”, säger Jonas Nilsson.

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inkpt fr Lundbergsmedel

Bioreaktor CliniMACS Prodigy inköpt för Lundbergsmedel

Tack vare ett anslag från Lundbergs forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson och hans samarbetspartners Lars Ny och Anders Lindahl få tillgång till en avancerad bioreaktor som används för att modifiera patienternas T-celler.

”Bioreaktorn är som professor Balthazars maskin. Vi stoppar in patientens T-celler i en port. I en annan stoppar vi virus med gener för gripklon. Ut kommer en påse med miljontals T-celler med gripklo.”

Anslaget från Lundbergs forskningsstiftelse räcker dessutom till en avancerad cellsorterare som väljer ut de T-celler hos patienten som är optimala att använda.

Sekvensapparat

Sekvensapparat

Enligt Jonas Nilsson är chansen stor att metoden kommer att fungera för de patienter som inte hjälps av någon annan behandling. Dels fungerar den i labbets musmodell där man studerar mänsklig vävnad, dels används redan en liknande typ av behandling, bland annat för vissa leukemipatienter. Efter att leukemibehandlingen blivit kommersialiserad är den dock så dyr och endast ett tiotal patienter om året får tillgång till den. Jonas Nilsson hoppas att en sådan utveckling kan undvikas med hans metod om den visar goda resultat i den förestående kliniska studien.

”Sjukvården borde kunna tillverka den här typen av terapi själv. Enligt mina beräkningar skulle priset då bli ca en tiondel så högt. Det kommer ändå att vara en avancerad behandling som man bara ger till dem som testat annat utan att få effekt”, säger han.

Den kommande kliniska studien ska göras på tolv patienter. Det är en så kallad Fas 1-studie vilket innebär att man kontrollerar att behandlingen är säker och att man provar fram rätt dosering.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Jonas Nilsson
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2019/jonas-nilsson

Foto: Annika Söderpalm

Lynparza rekommenderad för godkännande vid BRCA-muterad metastaserad pancreascancer i EU

Lynparza recommended for approval in EU by CHMP for BRCA-mutated metastatic pancreatic cancer

Only PARP inhibitor to demonstrate patient benefit in a Phase III trial in this setting

AstraZeneca and MSD Inc., Kenilworth, N.J., US (MSD: known as Merck & Co., Inc. inside the US and Canada) today announced that Lynparza (olaparib) has been recommended for marketing authorisation in the European Union (EU) for the 1st-line maintenance treatment of patients with germline BRCA-mutated (gBRCAm) metastatic pancreatic cancer.

The Committee for Medicinal Products for Human Use (CHMP) of the European Medicines Agency (EMA) based its positive opinion on results from the Phase III POLO trial, which were published in The New England Journal of Medicine.

The trial demonstrated that Lynparza nearly doubled the time patients with gBRCAm metastatic pancreatic cancer lived without disease progression or death to a median of 7.4 months versus 3.8 months on placebo. The safety and tolerability profile of Lynparza in the POLO trial was consistent with previous trials.

Lös hela pressmeddelandet här

 

References

1.Pancreaticcancer.org.uk. Pancreatic cancer statistics. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/statistics/ [Accessed March 2020].

2.Bray et al. Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. World Journal of Oncology. 2018;68(6):394-424. doi: 10.3322/caac.21492.

3.World Health Organization. IARC. (2019). Estimated number of deaths in 2018, worldwide, both sexes, all ages. Website available here. [Accessed March 2020].

4.Signs and symptoms of pancreatic cancer. Available at: www.pancreaticcancer.org.uk/information-and-support/facts-about-pancreatic-cancer/signs-and-symptoms-of-pancreatic-cancer/ [Accessed March 2020].

5.DaVee (2018). Pancreatic cancer screening in high-risk individuals with germline genetic mutations. Gastrointestinal Endoscopy. 87(6), pp.1443-1450.

6.Azar et al. (2019). Treatment and survival rates of stage IV pancreatic cancer at VA hospitals: a nation-wide study. Journal of Gastrointestinal Oncology, 10(4), pp.703-711.

7.Sheahan et al. (2018). Targeted therapies in the management of locally advanced and metastatic pancreatic cancer: a systematic review. Oncotarget. 9(30): 21613-21627.

8.Stunt, A. (2016). Pancreatic cancer: GPs can help prognosis by identifying early signs. Guidelines in Practice. Available at: www.guidelinesinpractice.co.uk/cancer/pancreatic-cancer-gps-can-help-prognosis-by-identifying-early-signs/352855.article [Accessed March 2020].

Interim data från fas II studie vid kronisk myeloisk leukemi visar god säkerhetsprofil

Responsbaserad dosering av läkemedlet Iclusig (ponatinib) kan optimera nytta och säkerhet vid behandling av patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) som är resistenta eller inte tål andra tyrosinkinashämmare. Vid ASCO:s möte 29-31 maj presenterades interimdata från fas II-studien Optic som vid 21 månaders uppföljning bland annat visar på långvarigt sänkta BCR-ABL1-nivåer hos ett stort antal patienter – ett mått på dämpad sjukdomsaktivitet.

I studien ingår 282 patienter som blivit resistenta mot andra tyrosinkinashämmare eller inte tål dem. Forskarna har utvärderat tre olika startdoser med Iclusig; 45 mg, 30 mg eller 15 mg om dagen. Patienterna har följts upp i genomsnitt 21 månader. Syftet var att utvärdera effekt och säkerhet för respektive regim. Analysen, där 216 patienter ingick, visar att den optimala balansen mellan nytta och säkerhet låg vid en daglig startdos på 45 mg som vid uppnådd effekt på ≤ 1 % BCR-ABL1 i blodet sänktes till 15 mg.

Av patienterna som började med 45 mg hade 38,7 procent uppnått BCR-ABL1-nivåer under 1 procent efter tolv månader och effekten kvarstod ännu efter dosminskning till 15 mg om dagen. För 75 procent av dem som startade med 45 mg och 88 procent av dem som började med 30 mg bestod den låga BCR-ABL-nivån i upp till två år.

—Det här är lovande studiedata för Iclusig som visar att patienter som inte svarar på eller inte tål andra tyosinkinashämmare kan behandlas med god effekt och samtidigt en god säkerhetsprofil, säger Ulla Olsson Strömberg, överläkare och forskare på hematologkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ulla var huvudprövare för Optic i Sverige.

De vanligaste biverkningarna var trombocytopeni (39.4%) (brist på blodplättar), neutropeni (25.2%) (brist på vita blodkroppar), högt blodtryck (24.1%), anemi (17.4%), huvudvärk (17.0%), förhöjda blodfetter (16.0%) och förstoppning (12.4%). Vad gäller antalet arteriella ocklusiva händelser (AOE) kunde en trend till ett dosberoende förhållande påvisas:

En prospektivt bedömning av en oberoende expertgrupp resulterade i (45 mg, 30 mg, 15 mg/startdos per dag) 5,3 procent (n/N = 5/94), 4,3 procent (n/N = 4/94), och 1,1 procent (n/N = 1/94) AOEs.

Vid interims analysen hade inga AOE relaterade dödsfall rapporterats.

Den slutliga analysen av studiens resultat läggs fram när alla patienter följts upp i minst ett år.

Om KML

Circa 100 personer i Sverige får kronisk myeloisk leukemi (KML) varje år (1), en av flera typer av blodcancer. Vid KML har det uppstått en förändring i arvsmassan som gör att det bildas onormala mängder omogna vita blodkroppar i benmärgen. Kromosomförändringen består i att delar av ABL-genen på kromosom 9 slagits samman med delar av BCR-genen på kromosom 22 (translokation). Resultatet blir en onormal gen, kallad BCR-ABL1 som fungerar som en tillväxtsignal för leukemicellerna och driver på sjukdomsutvecklingen. Ett namn för denna kromosomförändring är Philadelphiakromosom. (2)

Symtomen vid KML kan vara trötthet, svettningar, viktnedgång, synpåverkan och feber men runt var tredje patient har inga symtom utan sjukdomen upptäcks av en slump i samband med annat vårdbesök som visar en onormal blodbild. Mer än 90 procent av patienterna får sin diagnos i den kroniska fasen då besvären är måttliga. Om sjukdomen inte behandlas kan den dock övergå i en mer akut fas (blastfas) med betydligt sämre prognos. (2)

KML är en kronisk sjukdom och kan inte botas. Men behandlingen har gjort stora framsteg sedan tyrosinkinashämmarna introducerades och ett mått på framgångsrik behandling är låga eller icke mätbara nivåer av BCR-ABL1 i blodet som visas i Optic-studien. Med dagens behandling kan de flesta med KML i kronisk fas leva i stort sett som vanligt och livslängden påverkas inte.

Om Iclusig (ponatinib)

Iclusig är en så kallad tyrosinkinashämmare som blockerar de signaler som förmår kroppen att producera onormala mängder av vita blodkroppar. (3) Läkemedlet slår inte bara mot BCR-ABL utan också mot dess proteinvarianter som svarar för de mutationer som kopplas till resistens mot tyrosinkinashämmare. Läkemedlet är godkänt för behandling av KML och akut lymfatisk leukemi (Ph+ ALL).

Se pressmeddelandet här på Incyte.com
För mer information om OPTIC-studien besök: https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT02467270.