Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Bakterieproteiner bryter ner onkogenen MYC och motverkar cancer

En upptäckt gjord av forskare vid Lunds universitet visar att bakterier selektivt påverkar den välkända onkogenen MYC, som är involverad i många cancersjukdomar. Studien publiceras nu i Nature Biotechnology.

Cancerceller växer snabbt, förstör frisk vävnad och kan sprida sig vidare i kroppen och orsaka metastaser. Kunskap om vad som gör cancercellen farlig är viktig för att ta fram nya läkemedel och forskare runt om i världen har sedan länge intresserat sig för onkogener, gener som när de muteras kan ge upphov till tumörceller. Onkogener påverkar både hur snabbt cancerceller växer och hur de sedan sprider sig vidare i kroppen.

En av dessa onkogener som forskarvärlden intresserat sig för heter MYC. Trots olika vetenskapliga angreppssätt har tidigare försök att utveckla användbara MYC-hämmare för cancerbehandling inte lyckats. En utmaning är nämligen att MYC även behövs i våra friska celler, fast då inte i så höga nivåer som i cancerceller.

Nu har forskarna upptäckt att E. coli-bakterier kanske har en lösning på problemet. Forskarna såg att onkogenen MYC förändras vid akuta pågående njurinfektioner hos barn. Aktiviteten och uttrycket av MYC minskade när infektionen pågick, vilket var förvånade. Den naturliga frågan blev då – är det bakterierna som påverkar onkogenen?

Närmare kartläggning visade att E. coli-bakterier producerar olika molekyler som bryter ned MYC i mänskliga celler och olika vävnader.

– Vi såg att bakterierna selektivt bryter ned MYC i de mänskliga cellerna och detta är mycket intressant, säger Catharina Svanborg, professor vid Lunds universitet som lett den internationella studien, som nu publiceras i Nature Biotechnology med rubriken ’’A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer.’’

Detta väckte nyfikenheten om vilka mekanismer bakterierna använde för att slå mot MYC. Genom att kartlägga bakteriernas gener fann man molekylen Lon som gjorde detta möjligt. Den renframställda molekylen har använts för att behandla cancer i två olika modeller hos möss.

– Efter att ha följt behandlade möss under längre tid såg vi en bestående, gynnsam effekt med minskad tumörtillväxt och ökad överlevnad. Vi såg liknande effekter hos möss med olika typer av cancer och uttrycket av cancergener gick ner, inklusive MYC, berättar Daniel Butler, PhD vid Lunds universitet.Nu gäller det att använda den nya kunskapen, men att utveckla nya behandlingar tar tid. Nästa steg blir att mer i detalj kartlägga vad den här ”magiska molekylen” gör och att förbereda den för kliniska studier.Publikation
”A bacterial protease depletes c-MYC and increases survival in mouse models of bladder and colon cancer”
Nature Biotechnology, 11 februari 2021, DOI: https://doi.org/10.1038/s41587-020-00805-3

EU-projekt får 15 miljoner euro till forskning i äggstockscancer samt utveckling av diagnostik och behandlingar

Artificiell intelligens i huvudroll när diagnostiken och behandlingen av äggstockscancer ska utvecklas inom nytt omfattande europeiskt forsknings- och innovationsprojekt, DECIDER.
Budgeten för det internationella femåriga forsknings- och innovationsprojektet DECIDER uppgår sammantaget till nästan 15 miljoner euro. Totalt 14 organisationer från sju europeiska länder medverkar i projektet.

Över 40 000 kvinnor i Europa dör årligen i äggstockscancer. De flesta patienterna behandlas kirurgiskt och med platinabaserade cytostatika. Effekten av platinabehandlingarna avtar under behandlingscyklerna, och för närvarande finns det få effektiva behandlingsformer för patienter med äggstockscancer som utvecklar resistens mot cytostatikabehandlingarna.

EU-projektet, som inleds i februari, ska utveckla diagnostiska verktyg som gör det möjligt att bättre och i ett tidigare skede identifiera de patienter för vilka de nuvarande behandlingarna inte fungerar. Syftet med projektet är att hitta fungerande läkemedelskombinationer utifrån cancertumörens data.

– Nya verktyg som gör behandlingen av cancerformer mer effektiv och mer exakt kommer inte bara att minska det mänskliga lidandet, utan även sjukvårdens belastning, berättar Sampsa Hautaniemi, professor vid Helsingfors universitet och koordinator för DECIDER-projektet.

Artificiell intelligens kombinerar och visualiserar data för läkaren

Patientens svar på behandlingen prognosticeras i projektet med hjälp av metoder som använder histopatologiska data från patienten och tumören samt genomdata. Effektiva, individuella behandlingsformer tas fram på basis av genomförändringar i cancerceller och funktionsstörningar i gener.

– Vi kommer att utveckla en programvara med öppen källkod som kombinerar och visualiserar relevant patientspecifik information. Läkare som tillämpar data i vården kan lättare hitta en effektiv behandling för patienten, säger Hautaniemi.

Hautaniemi utvecklar beräkningsmetoder för analys, sammanställning och tolkning av materialet som samlats in från patienterna.

Syftet är att använda projektets lösningar inom den framtida patientvården. Alla patienter som deltar i projektet behandlas i Finland. Patientorganisationerna är starkt involverade i forskningsprojektet som rådgivande part.

Rättsvetare undersöker etiska och juridiska frågor

Utöver den medicinska forskningen kommer projektet att omfatta en rättsvetenskaplig del, som tar upp etiska och juridiska frågor som kan uppstå under projektet. Dessutom ska rättsvetarna utreda om det förekommer inkonsekvenser mellan regleringen av prövning och utveckling av läkemedel och annan tillämplig lagstiftning.

– Vi försöker utreda sådana rättsliga utmaningar, som hindrar eller fördröjer användningen av nya behandlingsmetoder för patienter som inte längre svarar på cytostatika. Vi vill främja kommersialiseringen och tillgängligheten av individuella behandlingsformer på ett juridiskt hållbart sätt, säger forskardoktor Juli Mansnérusvid Helsingfors universitet.

Parter och ansvariga inom projektet DECIDER (Clinical Decision via Integrating Multiple Data Levels to Overcome Chemotherapy Resistance in High-Grade Serous Ovarian Cancer):

  • Helsingfors universitet (Sampsa Hautaniemi, Olli Carpén, Päivi Korpisaari)
  • Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt (Johanna Hynninen)
  • HUS Helsingfors universitetssjukhus (Anni Virtanen)
  • Karolinska Institutet (Jussi Taipale, Sverige) 
  • Kraeftens Bekaempelse (Tuula Kallunki, Danmark) 
  • Universitätsklinikum Heidelberg (Julio Saez-Rodriguez, Tyskland) 
  • Institut Pasteur (Benno Schwikowski, Frankrike) 
  • Universita degli studi di Modena di e Reggio Emilia (Elisa Ficarra, Italien) 
  • Fundacio Institut de Recerca Biomedica (Fran Supek, Spanien)
  • Centro Nacional de Supercomputacion (Salvador Capella, Spanien)
  • Aiforia Technologies Oy (Kaisa Helminen, Finland) 
  • VEIL.AI Ltd (Tuomo Pentikäinen, Finland) 
  • 2cureX A/S (Ole Thastrup, Danmark) 
  • Ab Analitica SRL (Diego Boscarino, Italien)

Projektet är finansierat av EU genom forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020 med avtalsnummer 965193.

Fem regioner inför screening för tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer i år

Med start i mars är Region Dalarna först ut av fem regioner som börjar införa allmän screening för tidig upptäckt av cancer i tjock- och ändtarm i år. Region Dalarna startar i mars, Skåne i maj, Örebro i augusti och regionerna i Östergötland och Norrbotten under hösten och vintern 2021. Övriga regioner kommer successivt införa screening med start 2022.

Cancer i tjock- och ändtarm är den tredje vanligaste cancerformen bland män och kvinnor i Sverige. Chansen att bli botad ökar om sjukdomen upptäcks tidigt. Socialstyrelsen rekommenderar därför screening för alla i Sverige i åldern 60-74 år.

Screeningen innebär att personer i utvalda åldersgrupper får hem ett brev med ett erbjudande om att göra och skicka in ett avföringsprov. Brevet innehåller instruktioner, en provtub och ett svarskuvert. Avföringsprovet görs hemma och skickas därefter till laboratorium för analys. Om det finns spår av blod i avföringsprovet erbjuds personen en uppföljande koloskopiundersökning i sjukvården.

Provtagning som räddar liv
Region Dalarna kommer börja med att erbjuda alla personer som fyller 60 år under 2021 att delta i provtagningen. Under 2022 utökar de erbjudandet till alla som fyller 60, 62 och 64 år. När programmet är fullt uppbyggt kommer alla kvinnor och män i åldrarna 60–74 år erbjudas provtagning vartannat år.

– Varje år dör nästan 100 personer i Dalarna på grund av cancer i tjock- och ändtarmen. Kan vi minska dödligheten med minst 15 %, vilket studier tyder på är möjligt, skulle vi varje år rädda åtminstone 15 liv bara i Dalarna, säger Daniel Sjöberg, överläkare och samordnare för tarmcancerscreeningen i Region Dalarna.

Goda erfarenheter från Stockholm och Gotland
Regionerna Stockholm och Gotland har erbjudit screening till invånarna mellan 60-69 år i drygt tio år. I år kommer de utöka verksamheten till att omfatta även 70-åringar. Ännu opublicerad statistik därifrån tyder på att screeningen minskar både insjuknande och dödlighet i tjock- och ändtarmscancer.

Att övriga regioner avvaktat med att införa screening beror främst på att regionerna först ville slutföra genomförandet av den nationella screeningstudien SCREESCO, som 18 av landets regioner deltog i 2014-2019.

Stora vinster för både individen och samhället
– Pandemin gjorde 2020 till något av ett förlorat år för införandet av det här screeningprogrammet. Därför är det extra glädjande och betydelsefullt att Region Dalarna nu drar igång och att de fyra andra regionerna som också ska starta i år verkligen kommer igång, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande för RCC i samverkan.

För att screeningprogrammet ska ge de önskade effekterna är det viktigt att en stor del av befolkningen väljer att delta. Därför är det centralt att informera befolkningen dels om hur vanlig och allvarlig den här sjukdomen är, dels om vikten av att de som bjuds in att delta verkligen gör och skickar in sitt avföringsprov. Att nå ut och förmedla den kunskapen till så många samhällsgrupper som möjligt är ur jämlikhetssynpunkt särskilt viktigt.

Hans Hägglund påpekar att det är gratis och frivilligt att delta i screeningprogrammet men att fördelarna är många, både för samhället och för individen.

– På nationell nivå, när alla regioner är igång med fullt utbyggda screeningprogram, räknar vi med att vi kan spara minst 300 liv i Sverige med den här screeningen. Det betyder också att färre patienter får en allvarlig sjukdom, vilket innebär mindre personligt lidande och lägre sjukvårds- och sjukförsäkringskostnader för samhället, säger han.

 

Cantargia meddelar att första patienten inkluderats i fas IIa, en extensionsdel av CANFOUR-studien i bukspottkörtelcancer

Cantargia AB meddelade idag att första patienten med bukspottkörtelcancer (PDAC) påbörjat behandling i en fas IIa extensionsdel av CANFOUR studien som undersöker en kombination av CAN04 och cellgiftsbehandling. Extensionsdelen har designats för att ge ytterligare information som kompletterar den primära kohorten av 31 patienter. Nio av dessa patienter behandlas fortfarande vilket fortlöpande ger mer information kring långtidseffekter och säkerhet. Effektparametrar av stor betydelse, såsom progressionsfri överlevnad och varaktighet av tumörrespons planeras avläsas för den primära kohorten under H1 2021 för presentation vid en vetenskaplig konferens.

Cantargia utvecklar antikroppsbaserade läkemedel mot interleukin-1 receptor accessory protein (IL1RAP). Antikroppen CAN04 binder IL1RAP med hög affinititet och fungerar både genom blockad av IL-1-signalering samt s k Antibody-Dependent Cellular Cytotoxicity (ADCC). Prekliniska data visar att CAN04 kan öka effekten av cellgifter. CAN04 undersöks i en öppen fas I/IIa klinisk studie, CANFOUR, som undersöker kombination med två olika cellgiftsbehandlingar i patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) eller PDAC i första linjens cellgiftsbehandling (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03267316).

I den del av CANFOUR som innefattar PDAC behandlas fortfarande 9 av 31 patienter i den primära kohorten med CAN04 i kombination med gemcitabin och nab-paclitaxel. En interimsanalys av 20 patienter i oktober 2020 visade på s.k. respons i 40% av patienterna (inkluderande 2 patienter som inte behandlats tillräckligt länge för en andra, bekräftande CT-scan), vilket är högre än historiska resultat på 23%1. Resultaten kring effekt och säkerhet planeras att presenteras på en vetenskaplig konferens och kommer då inkludera viktiga effektparametrar som progressionsfri överlevnad, varaktighet av respons samt biomarkörer vilka kommer avläsas under H1 2021.

Parallellt med dokumentationen av dessa parametrar som beskriver långtidseffekter, kommer Cantargia i enlighet med tidigare kommunikation studera ytterligare patienter i en fas IIa extensionsdel. För att få robusta data kring samband mellan dos, effekt och säkerhet kommer några olika dosnivåer studeras. Dessutom kommer rutinerna innan start av behandling förenklas så att tiden från att patienter genomgår förberedande undersökning till första dosen cellgifter kortas ned, bl.a. genom att inte kräva biopsi innan behandlingsstart. Den första patienten i den här fasen har nu startat behandling och planen är att rekrytera 20–40 patienter under sex månader. Parallellt med de pågående kliniska studierna, genomförs de kommande utvecklingsaktiviteterna av CAN04, i enlighet med tidigare kommunikation, vilket innefattar förberedelser av de planerade interaktionerna med större regulatoriska myndigheter.

“CANFOUR-studien fortskrider väl och vi är väldigt nöjda med att ha startat fas IIa extensionskohorten. Med långtidsresultat från den första gruppen av 31 patienter tillsammans med interimsdata från extensionen, förväntar vi oss ha ett robust underlag att diskutera med regulatoriska myndigheter innan start av sen klinisk utvecklingsfas”, säger Göran Forsberg, VD på Cantargia.

Referens
1 Von Hoff et al, N Engl J Med 2013; 369: 1691–703

För ytterligare information kontakta:
Göran Forsberg, VD
Telefon: +46 (0)46-275 62 60
E-post: [email protected]

Clinical experience of extended adjuvant treatment in early HER2-positive/HR positive breast cancer with neratinib

Pierre Fabre Pharma Norden AB invites you to a scientific meeting on: Clinical experience of extended adjuvant treatment in early HER2-positive/HR positive breast cancer with neratinib

INTERNET BASED MEETING: TEAMS
11 Mar 2021 (thu)
16.30-17.30 (cet)

Speakers
Professor DIANA LUFTNER
– University Hospital Charité Berlin, Germany

Adjunct Professor MINNA TANNER (Moderator)
– Tampere University Hospital, Finland

REGISTER
Sign up for the meeting by sending an e-mail to: [email protected] before March 10, 2021. Write “BC webinar” in the subject line. You will receive the link and instructions on how to join.

For more information and registration details

Behandling med ERLEADA ger signifikant förbättrad total överlevnad hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

Janssen meddelade den 9 februari resultat från den slutliga analysen av fas 3 TITAN-studien, som visar fortsatt statistiskt signifikanta nyttan av apalutamid plus androgen deprivation terapi (ADT) i total överlevnad hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC) jämfört med placebo plus ADT. TITAN-studien har en medianuppföljningstid på närmare fyra år.

Slutanalys från fas 3 TITAN-studien visar att apalutamid gav statistiskt signifikant total överlevnadsfördel hos patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer. Studien visade till exempel signifikant nytta för sekundära endpoints, inklusive förbättrad andra progressionsfri överlevnad (PFS2) (HR 0,62; p <0,0001) och fördröjd tid till kastrationsresistens (HR 0,34; p <0,0001).[1]

”Jag hoppas att vi så snart som möjligt kan erbjuda denna nya behandling till män som lever med prostatacancer – som ett tidigt tillägg till kastration vid metastaserande prostata-cancer”, säger Anders Bjartell, professor i urologi vid Lunds universitet.

Resultaten kommer att presenteras 11 februari vid ASCO GU:s prostatacancersymposium (American Society of Clinical Oncology’s Genitourinary).

Läs mer i Janssen EMEAs pressmeddelande här.

Referenser:

[1] Ahead of presentatation: Chi, K. Final Analysis Results From TITAN: A Phase 3 Study of Apalutamide (APA) vs Placebo (PBO) in Patients (pts) With Metastatic Castration-Sensitive Prostate Cancer (mCSPC) Receiving Androgen Deprivation Therapy (ADT). ASCO GU 2021 oral presentation.

[2] Hall, M, E. et al. Metastatic Hormone-sensitive Prostate Cancer: Current Perspective on the Evolving Therapeutic Landscape. NCBI. 2020; 13: 3571–3581. Available at: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7201221/. Last accessed February 2021.

Covid-19 vaccin – utveckling och vaccinering med fokus mot cancer

Webbsändning: Pfizer vetenskap | 26 februari | kl 12.10 – 12.50

Covid-19 pandemin påverkar alla delar av samhället och utgör en enorm utmaning för hälso- och sjukvården.
En unik global forskningsinsats har resulterat i rekordsnabb utveckling av mRNA-vaccin och framtagandet av
vaccin mot covid-19. De första vaccinerna mot covid-19 har nu godkänts och vaccinering pågår i Sverige.
Målet med webinariet är att ge inblick i utvecklingen och studier som ligger till grund för covid-19 vaccin.
Inriktningen kommer att vara vaccinering av cancerpatienter med utgångspunkt utifrån nuvarande data
och erfarenheter ifrån tidigare vaccin. Medverkande är Pfizers medicinska rådgivare för vaccin
Andreas Palmborg, samt överläkare och professor Per Ljungman vid Karolinska Universitetssjukhuset
med expertis inom virusinfektioner och vaccinering av immunsupprimerade patienter.

Moderator: Daniel Nyqvist, Medicinsk rådgivare Pfizer

Klicka här för mer info och registrering

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis – hur identifiera och hantera immunrelaterad pneumonit?

NU KAN DU ANMÄLA DIG till denna webbföreläsning om att identifera och hantera pneumonit vid onkologisk immunterapi.

TISDAG 13 APRIL 12.00 – 12.45 (SV)

Lungläkare Johan Isaksson kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av pneumonit orsakad av onkologisk immunterapi. Onkolog Linda Willén kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar. Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

Johan Isaksson är överläkare och sektionschef på Lungenheten Gävle Sjukhus. Specialist i Internmedicin och Lungsjukdomar. Han arbetar främst med lungcancerdiagnostik och behandling och bedriver translationell forskning kring genetik, proteomik samt immunologiska aspekter på effekten av cancerbehandlingar.

Linda Willén är specialist i Onkologi och arbetar som överläkare vid Onkologkliniken Gävle sjukhus. Hon arbetar främst med urologiska cancersjukdomar samt strålbehandling men bedriver även forskning på lungcancerregistret inom ramen för doktorandtjänst vid Umeå universitet.

För mer information och anmälan klicka här

Fler cancerpatienter kan få målstyrd läkemedelsbehandling

Härom året inleddes ett nationellt samarbete om precisionsmedicin mellan sjukvård, akademi och industri, MEGALiT. Projektet har nu resulterat i en läkemedelsstudie ledd från Akademiska sjukhuset som innebär att fler cancerpatienter kan erbjudas mer individuellt anpassad behandling med målstyrda läkemedel. Detta lyfts fram med anledning av världscancerdagen 4 februari.

– Hittills har elva patienter med långt framskriden, solid tumörsjukdom inkluderats i studien, varav sex har utvärderats för möjlig behandling med målstyrt cancerläkemedel. Vi räknar med att inkludera 154 patienter i första fasen där fokus framförallt är att utvärdera effekt och biverkningar. I nästa fas kommer fler patienter, även de med lymfkörtelcancer, leukemi och cancer som utgår från stödjevävnader att ingå, säger Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som koordinerar studien nationellt.

MEGALiT är en nationell testbädd och arena för systeminnovation kring precisionsmedicinsk läkemedelsbehandling av cancer. Det innebär att man utgår ifrånatt cancerpatienters sjukdom kan ha särdragsom gör att behandlingen ska individualiseras mer än vad som gjorts. Med genetisk analys av tumören förutsägs om en viss läkemedelsbehandling kan fungera för en specifik patient och om så är fallet blir den tillgänglig inom studien.Det handlar om en så kallad fas II-studie som inletts vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Som plattform kan MEGALiT fylla det tomrum som idag finns för att kunna arbeta tillämpat med precisionsmedicinska kliniska studier integrerat i rutinsjukvården, framhåller Peter Nygren.

För att precisionsmedicinen ska nå sin fulla potential efterlyser han en nationell täckning, att övriga cancerkliniker ansluter.

– Det skulle ge möjlighet att förbättra cancerbehandlingen oavsett var patienten bor samtidigt som personal från flera sjukhus och forskningsenheter skulle få möjlighet att praktiskt tillämpa avancerade diagnostiska plattformar som beslutsstöd i dagligt kliniskt arbete samtidigt som det systematiskt samlas in vävnadsmaterial som kan ligga till grund för framtida forskning, framhåller Peter Nygren.

Aktörerna inom MEGALiT driver gemensamt ett antal olika delprojekt. Ett handlar om att utveckla och tillämpa avancerade tekniska lösningar för att samla in och bearbeta data och skapa bättre möjlighet till digital interaktion mellan patient, anhöriga och sjukvården. Ett annat delprojekt är inriktat på att skapa verktyg som kan underlätta för andra forskare och företag att starta nya precisionsmedicinska cancerstudier, ett ofta både resurs- och tidskrävande arbete där många tvingas ’återuppfinna hjulet’.

– Det engagemang, kunskap och långsiktighet som våra samarbetspartners visar är absolut centralt för projektet och för att fortsätta driva på utvecklingen inom precisionsmedicin. Genom att tillvarata ett samlat kunnande och kanalisera det in i hälso- och sjukvården, både i studier och klinisk vardag vill vi skapa nytta för patienten, avrundar Peter Nygren.

FAKTA: MEGALiT

  • A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial (MEGALiT) är en nationell testbädd och arena för systeminnovation kring precisionsmedicinsk läkemedelsbehandling av cancer.
  • Drivs från Akademiska sjukhuset/Region Uppsala i ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Genomic Medicine Sweden (GMS).
  • Övriga samarbetspartners är bland andra Roche, Novartis, Viedoc Technologies, IQVIA, GSK, Kaiku Health och IBM som alla bidrar på olika sätt med kunnande, resurser och/eller ekonomiskt stöd.

Projektet har också erhållit forskningsanslag från Sjöbergstiftelsen, Lions, BioCare samt Onkologiska stiftelsens forskningsfond.

Lungcancerläkare Mikael Johansson, Umeå, är Årets Cancernätverkare

Årets Cancernätverkare är Mikael Johansson, universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. I motiveringen heter det att han är ”en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige”.

 

Mikael Johansson

Hedersutmärkelsen delas ut idag på den digitalt sända Världscancerdagen.
– Jag är både stolt, glad och förvånad. Som kliniker, forskare och byråkrat är uppmärksamhet och bekräftelse från patienter och i detta fall en patientorganisation det finaste man kan få, säger Mikael Johansson.

Han är ordförande för svenska planeringsgruppen för lungcancer, forskare, lärare men först och främst klinisk onkolog, dvs. behandlar patienter med cancer.

– Inom lungcancersjukvården, där jag arbetar, har behandlingar och utredningsmetoder utvecklats enormt de senaste åren. Ibland när man introducerar nya tekniker eller behandlingar kan det bli ojämt över landet till en början. Därför är det viktigt vi har samverkan så vi inte får en ojämlikhet i vården, säger Mikael Johansson.

– Men det saknas också verktyg i verktygslådalådan, och det sporrar mig att försöka förbättra omhändertagandet och prognosen för våra patienter. Det kan man göra genom att forska och hjälpa till med att organisera vården så bra som möjligt.

Mikael Johansson vill även att cancerrehabiliteringen sätts i fokus och får mer resurser. Patienter som genomgår eller har genomgått behandling behöver ett långvarigt stöd. Svensk cancerrehabilitering är nationellt sett ännu i sin linda och behöver mer resurser.
Motiveringen till Årets Cancernätverkare 2021 som delas ut på Världscancerdagen 4 februari: Mikael Johansson arbetar som universitetslektor vid Umeå Universitet och överläkare vid Cancercentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Mikael är en verklig eldsjäl som brinner för en bättre och jämlik cancervård i Sverige, omtyckt både bland patienter och kollegor. Hans engagemang i såväl forsknings- som samverkansfrågor inspirerar och därför är Mikael Johansson en värdig mottagare av Nätverket mot cancers utnämning till Årets Cancernätverkare 2021.

Hans anknytning både till kliniken och laboratoriet ger honom utomordentliga förutsättningar för forskning främst inom området lungcancer och studier rörande lungcancerpatienter. Han är också ny ordförande i Svenska planeringsgruppen för lungcancer där han gjort en effektiv och viktig insats för att förbättra samarbete och klinisk utveckling av lungcancerbehandlingen i Sverige.

Frågor:  

Mikael Johansson, 070 371 1414 (tillgänglig efter prisceremonin kl 12.30).

Lena Bergling, presskontakt Nätverket mot cancer, 070 2345 158

Nätverket mot cancer har i över 10 år arrangerat Världscancerdagen. Nätverket mot cancer är en intressepolitisk påverkansorganisation som samlar tio nationella organisationer och fyra lokala föreningar. Totalt representerar vi 30 000 medlemmar. www.natverketmotcancer.se

Nära 60-procentig ökning av hudcancer i Sverige

Antalet fall av hudcancer (exklusive malignt melanom) i Sverige har ökat med 59 procent de senaste tio åren. Motsvarande siffra för malignt melanom är 39 procent. Det visar en sammanställning av ny statistik från Socialstyrelsen som Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort inför Världscancerdagen den 4 februari.

Hudcancer (exklusive malignt melanom) är idag den näst vanligaste cancerdiagnosen i landet hos både män och kvinnor, enligt statistik som Socialstyrelsen publicerade i december. Under 2019 fick 8150 personer i Sverige denna diagnos, som nästan uteslutande omfattar skivepitelcancer. År 2009 var antalet 4410 personer. Genomsnittligt är det en ökning med 59 procent, baserat på åldersstandardiserade data. För malignt melanom är motsvarande ökning 39 procent under samma period. Det var 2831 personer som fick malignt melanom 2009 och 4410 personer år 2019.

Den största riskfaktorn för malignt melanom och övrig hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen.

– Det vi ser nu är resultatet av svenskarnas solsökande beteende. Att vara solbrun anses av en majoritet av svenskarna vara attraktivt och se hälsosamt ut, trots att de allra flesta vet att solning ökar risken för hudcancer. För att bryta trenden krävs ändrade solvanor och ett annat, mindre solbrunt, skönhetsideal, säger Yvonne Brandberg, professor på Karolinska Institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.

Exponering för mycket sol och UV-strålning i barndomen ökar risken för att få hudcancer längre fram i livet. Men solstrålning ökar även risken under hela livet ända upp i ålderdomen. Det flesta som får hudcancer får det när de blir äldre, även om det också förekommer hos unga personer. För att minska antalet hudcancerfall behöver människor bli påminda om att ta hand om sig i solen.

–  Det är viktigt att tänka på att det inte bara är solbadande som ökar risken för cancer. Det är även att utsätta sin bara hud för solens strålning, som till exempel att arbeta i trädgården eller promenera i parken. Man bara bör också vara försiktig med den första vårsolen som kan vara starkare än man tror, säger Yvonne Brandberg.

Utöver malignt melanom och övrig hudcancer drabbas varje år ca 50 000 personer i Sverige av basalcellscancer som i princip alltid är godartad och redovisas separat i Socialstyrelsens cancerregister. Det är dock den allra vanligaste cancertumören och den främsta orsaken till diagnosen är, liksom för malignt melanom och övrig hudcancer, exponering för UV-strålning från solen.

Pankreasenzymbehandling efter cancerbehandling enligt Whipple

Exokrina pankreas har en enorm överkapacitet och man har beräknat att det endast behövs 10–15 procent av kapaciteten för att smälta det normala födointaget01, 02. Vid kirurgisk behandling av pankreascancer opererar man emellertid vid cancer i caput bort minst två tredjedelar av pankreas enzymproducerande förmåga 03–05 och eftersom pankreas runt en tumör delvis är kroniskt inflammerad är det rimligt att risken för postoperativ pankreasinsufficiens i dessa fall är stor. Det kan därför vara viktigt att evaluera om tillförsel av pankreasenzymer efter de högersidiga resektionerna kan vara klokt för att undvika malnutrition med medföljande dålig motståndsförmåga mot infektioner och nedsatt immunförsvar, vilket teoretiskt skulle kunna påverka recidivrisken. En uttalad pankreasinducerad malnutrition ger dessutom diarré (steattoré), kraftlöshet på grund av muskelförlust, trötthet och nedsatt livskvalitet.

CHOLECYSTOKININ-PANKREOZYMIN
Den postoperativa pankreasinsufficiensen är inte enbart en kvantitativ fråga avseende kvarvarande fungerande pankreasparenkym. Den normala styrningen av pankreassekretionen är sannolikt än viktigare. När födan kommer till duodenum finns det i väggen receptorer som reagerar på i första hand fett, men också till viss del på protein (men inte på kolhydrater). Receptorerna avger cholecytokinin- frisättande hormon, som i sin tur frisätter cholecystokinin, CCK. Det är ett delvis missvisande namn som gavs vid upptäckten 192806. Den första effekten som påvisades av CCK var nämligen sammandragningen av gallblåsan. Cholecystokininets namn preciserades
sedan som cholecystokininpankreozymin, CCK-PZ, vilket tydligare anger att en av hormonets effekter är att starta frisättningen av pankreassaft – innehållande digestiva enzymer och bikarbonat – från pankreasacini.

Det finns här ett dos-respons-förhållande så att ju mer fett som kommer till duodenum, desto mer pankreassaft kommer så småningom att blanda sig med föda i duodenum07. Denna fysiologiska styrmekanism medför i sin tur att avsaknad av duodenum – bortopererad eller förbikopplad eller vid total parenteral nutrition – inte ger någon CCK-utsöndring vid matintag och att således gallblåsan inte kontraheras och att pankreas inte utsöndrar enzymer vid matintag. Detta inträffar i den kliniska vardagen vid alla Whippleliknande pankreasresektioner (således inte inkluderande svansresektioner)03, men också vid de flesta canceroperationer på matstrupe08 och magsäck09, 10.

I alla dessa fall får man således en malnutrition som främst avser fett, men sekundärt kan också steattorén ge vätske-, energi- och vitaminbrister. Vid gastric bypass-operationer11 (men inte gastric sleeve-operationer12) är ju målet att uppnå en malnutrition, men att patienten dessutom får en exokrin pankreasinsufficiens är nog mindre väl känt.

Läs hela artikeln

Bröstcancerförbundet utlyser forskningsanslag för patientnära klinisk forskning

För kännedom så ligger nu 2021 års utlysning av forskningsanslag ute på Bröstcancerförbundets webbplats.

Sista ansökningsdag är fredag 4 juni. Mer information hittar ni med hjälp av länken nedan.

Direktlänk till sida för Forskningsanslag:

https://brostcancerforbundet.se/om-oss/stipendier-och-anslag/forskningsanslag/

Intensiteten inte viktigast för träning under cancerbehandling

Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå. Resultaten publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

Fysisk aktivitet och träning under cancerbehandling förbättrar fysisk och psykisk hälsa och kan även minska de vanligaste biverkningarna av behandlingen. Det har bekräftats i flera internationella studier. Många patienter drabbas av cancer-relaterad trötthet, så kallad fatigue, och man vet att både styrke- och konditionsträning minskar fatigue.

Det har däremot inte varit klarlagt om det har någon betydelse hur intensivt man tränar. Man har inte heller vetat om extra stöd i form av målsättning, planering och utökad registrering av träning leder till bättre resultat. För att bevara dessa frågor genomfördes träningsstudien Phys-Can, en randomiserad kontrollerad studie vid Uppsala, Linköping och Lund universitet.

577 deltagare i åldrarna 30 till 84 år som nyligen diagnosticerats med bröst-, prostata- eller tjock-/ändtarmscancer lottades till att träna på hög eller låg-måttlig intensitet i både styrke- och konditionsträning. Hälften lottades också till att få extra stöd i träningen. Styrketräningen gjordes i grupp med instruktör på Friskis & Svettis och konditionsträningen genomförde deltagarna på egen hand. Det extra stödet som halva gruppen fick tillgång till handlade främst om hjälp att planera och dagboksregistrera konditionsträningen som skedde på egen hand. Träningsperioden var sex månader lång.

Efter träningsperioden skilde sig grupperna åt så att gruppen som tränat högintensivt hade något mindre fysisk fatigue. De hade också bättre benmuskelstyrka och något bättre kondition. Vad gällde det extra stödet i träningen såg man i denna uppföljning inte någon skillnad mellan grupperna. Det verkar alltså inte som att det extra stödet hade någon effekt i upplägg som redan innebar en hel del stöd, till exempel noggranna träningsinstruktioner, pulsklocka samt gruppträning med instruktör tillsammans med andra deltagare i liknande situation.

– De slutsatser vi drar av studien är att det inte verkar spela så stor roll om träningen är på hög eller låg-måttlig intensitet. Resultatet skilde sig inte mellan grupperna på ett kliniskt relevant sätt, det vill säga en skillnad som faktiskt spelar någon roll i vardagen för patienterna säger Ingrid Demmelmaier, docent i fysioterapi vid Uppsala universitet.

Forskarna kommer att återkomma med fler resultat från studien, bland annat om träningens effekter på deltagarnas hälsa på längre sikt.

Projektet Phys-Can leds av professor Karin Nordin vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Läs mer på projektets hemsida där det finns populärvetenskapliga sammanfattningar av ytterligare studier som gjorts inom projektet.

Demmelmaier et al (2021) Does exercise intensity matter for fatigue during (neo&dash;)adjuvant cancer treatment? The Phys&dash;Can randomised clinical trial, Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, DOI: 10.1111/sms.13930

Europas plan mot cancer – en ny EU-strategi för förebyggande åtgärder, behandling och vård

I dag, dagen före Världscancerdagen, lägger kommissionen fram Europas plan mot cancer – en av von der Leyen-kommissionens främsta prioriteringar på hälsoområdet och en hörnsten i en stark europeisk hälsounion. Planen mot cancer har sin utgångspunkt i ny teknik, forskning och innovation och i den beskrivs en ny EU-strategi för förebyggande åtgärder, behandling och vård av cancer. Hela sjukdomsförloppet ska hanteras – från att förebygga till att höja livskvaliteten för cancerpatienter och överlevare, och fokus kommer att ligga på åtgärder där EU kan tillföra mest värde.

Europas plan mot cancer kommer att stödjas av åtgärder som spänner över olika politikområden: från sysselsättning, utbildning, socialpolitik och jämställdhet, via marknadsföring, jordbruk, energi, miljö och klimat, till transport, sammanhållningspolitik och beskattning.

Fyra centrala åtgärdsområden

Cancerplanen är uppbyggd kring fyra centrala åtgärdsområden med tio flaggskeppsinitiativ och många stödåtgärder. Den kommer att genomföras med hjälp av alla kommissionens finansieringsinstrument, varav totalt 4 miljarder euro har avsatts speciellt för åtgärder mot cancer, inbegripet från programmet EU för hälsa, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.

  • Förebyggande åtgärder som ska motverka de främsta riskfaktorerna som tobak (med målet att till 2040 minska andelen av befolkningen som nyttjar tobak till under 5 %), skadlig alkoholkonsumtion, miljöföroreningar och farliga ämnen. Kampanjen Sund livsstil för alla ska dessutom främja hälsosam kost och fysisk aktivitet. För att förebygga cancerformer som orsakas av infektioner är målet i EU att minst 90 % av målpopulationen flickor ska vaccineras och att antalet pojkar som vaccineras ska öka avsevärt fram till 2030.
  • Tidig upptäckt av cancer genom bättre tillgång till, kvalitet på och diagnos av cancer. Medlemsländerna ska få stöd att klara målet att 2025 ska 90 % av befolkningen som har rätt till screening av bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer också erbjudas denna screening. Till stöd för detta kommer ett nytt EU-stött program för cancerscreening att läggas fram.
  • Diagnos och behandling genom åtgärder som kan ge bättre integrerad och övergripande cancervård och motverka ojämlik tillgång till god vård och bra läkemedel. Senast 2030 bör 90 % av de patienter som behöver det ha tillgång till nationella övergripande cancercenter som kopplas samman genom ett EU-nätverk. Ett nytt initiativ ”Cancerdiagnostik och behandling för alla” kommer att lanseras i slutet av 2021. Det ska bidra till att förbättra tillgången till innovativ cancerdiagnostik och innovativa behandlingar, och ett europeiskt initiativ för att förstå cancer (UNCAN.eu) ska bidra till att hitta personer som löper stor risk att drabbas av vanliga cancerformer.
  • Förbättrad livskvalitet för cancerpatienter och canceröverlevare, inbegripet rehabilitering, eventuella återkommande tumörer, metastaser och åtgärder för att bidra till social integration och återintegrering på arbetsplatsen. Initiativet ”Bättre liv för cancerpatienter” kommer att lanseras, med fokus på uppföljande vård.

Till stöd för ny teknik, forskning och innovation kommer ett nytt kunskapscentrum om cancer att inrättas. Det ska bidra till att samordna vetenskapliga och tekniska cancerrelaterade initiativ på EU-nivå. Ett initiativ för europeisk bilddiagnostik av cancer ska inrättas till stöd för utvecklingen av nya datorstödda verktyg som ska förbättra den individualiserade behandlingen och skapa innovativa lösningar.

Särskilda uppmärksamhet kommer att ägnas åt barnen genom initiativet ”Hjälp till barn med cancer” som ska säkerställa att barn får tillgång till snabb och optimal upptäckt, diagnos, behandling och vård. Slutligen ska ett jämlikhetsregister för cancer upprättas 2021 för att identifiera trender, skillnader och ojämlikheter i medlemsländer och regioner.

Kommissionärernas uttalanden

– Medan vi alla kämpade mot covid-19-pandemin under 2020 var det samtidigt många som i det tysta utkämpade ytterligare en kamp, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Kampen mot cancer. Under 2020 tog denna sjukdom över 1,3 miljoner européers liv. Sorgligt nog ökar detta antal. Det är därför vi i dag lägger fram Europas plan mot cancer. Kampen mot cancer i Europa är också vår kamp, inte bara för dem som drabbas.

– För att uppfylla ett av kommissionens främsta åtaganden lägger vi i dag fram en människocentrerad plan mot cancer som tar upp alla aspekter av ämnet, säger Margaritis Schinas, kommissionens vice ordförande. Den omfattar förebyggande åtgärder, diagnos, behandling och uppföljande vård. Den här planen är unik eftersom den bygger på att alla politikområden ska bidra till hälsan, och den samlar alla under ett gemensamt mål – att bekämpa cancer. Det handlar om hälsa men går bortom hälsopolitik. Det kräver insatser från hela samhället. I en stark europeisk hälsounion blir cancer en gemensam politisk, operativ och vetenskaplig prioritering.

– Detta handlar först och främst om människor, säger Stella Kyriakides, kommissionär med ansvar för hälsa och livsmedelssäkerhet. Det handlar om att främja och stärka samhällets motståndskraft och behandla cancer som en sjukdom som kan och måste övervinnas. En stark europeisk hälsounion är en union där invånarna skyddas från cancer som kan förebyggas, där de har tillgång till tidig screening och diagnos och där alla verkligen kan få god vård i alla skeden av sjukdomen. Det är detta vi vill uppnå med vår plan mot cancer – att på ett konkret sätt påverka cancervården under de närmaste åren. För mig är det inte bara ett politiskt utan även ett personligt åtagande.

Bakgrund

Under 2020 diagnosticerades 2,7 miljoner människor i EU med sjukdomen och ytterligare 1,3 miljoner människor miste livet på grund av den.

Europas plan mot cancer är en hörnsten i den europeiska hälsounion som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyentillkännagav i november 2020, där hon efterlyste en säkrare, motståndskraftigare och bättre förberedd union.

EU har under årtionden arbetat mot cancer. Åtgärderna har räddat och förlängt många liv, särskilt åtgärderna för tobakskontroll (kommissionen offentliggör i dag en ny undersökning om européernas inställning till tobak och elektroniska cigaretter) och åtgärderna för skydd mot farliga ämnen. Den senaste större europeiska handlingsplanen mot cancer är dock från tidigt 1990-tal och cancerbehandlingen har gjort stora framsteg sedan dess, bland annat med hjälp av stöd till forskning och utveckling som finansieras genom EU:s budget.

Förutom att cancern allvarligt påverkar livet för patienterna och deras anhöriga har den enorm inverkan på hälso- och sjukvårdssystemen, ekonomin och samhället i stort. Den totala ekonomiska effekten av cancer i Europa uppskattas överstiga 100 miljarder euro per år.

Om inte kraftåtgärder vidtas beräknas cancerfallen öka med nästan 25 % fram till 2035, vilket skulle göra den till den främsta dödsorsaken i EU. Dessutom har Covid-19-pandemin gett allvarliga konsekvenser för cancervården, och stört behandlingar, försenat diagnoser och vaccinationer och påverkat tillgången till läkemedel.

Läs mer

Meddelande om Europas plan mot cancer

Bilaga till meddelandet om Europas plan mot cancer

MEMO

Faktablad

Webbsida om planen mot cancer

Eurobarometer om tobak

EU:s åtgärder mot cancer

Coronaviruset – vad gör EU?

ÄGGSTOCKSCANCER: Fyra åtgärder som kan rädda liv

Inför World Ovarian Cancer Day (världsäggstockscancerdagen), under våren 2020, publicerades en rapport om samhällskostnaderna för äggstockscancer. Nätverket mot gynekologisk cancer, en patientförening som bland annat sprider kunskap, driver på om förbättringar och skapar debatt om gynekologiska cancersjukdomar, hade gett NordIQ Analytic i uppdrag att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna relaterade till äggstockscancer, utifrån bördan för hälso- och sjukvården, samt andra sektorer. Analyserna visade att år 2018 kostade äggstockscancer det svenska samhället minst 824 miljoner kronor.

Läs hela artikeln

SAN ANTONIO 2020 – Intressanta studier på virtuell version av världens största bröstcancerkongress

Den 43e upplagan av San Antonio Bröstcancer-Symposium, världens största bröstcancerkongress, ägde rum i digital form den 8–11 december 2020. Trots att mötet var virtuellt kunde ett flertal intressanta studier, både kliniska och translationella, presenteras.

(NEO-)ADJUVANT BEHANDLING PENELOPE-B:
patienter med hormonreceptor (HR) positiv, HER2-negativ bröstcancer som hade residual sjukdom efter neoadjuvant cytostatika inkluderades till denna studie och randomiserades till antingen 1-års adjuvant behandling med
palbociclib eller placebo, i kombination med standard endokrinbehandling. Tillägg av palbociclib förbättrade inte 4 års iDFS: 73.0% vs 72.4% (HR=0.93, 95% CI 0.74 – 1.17, p=0.525).

monarchE:
I september 2020 presenterades preliminära data på ESMO från monarchE om 2 års adjuvant behandling med abemaciclib jämfört med placebo, i kombination med standard endokrinbehandling för högrisk HR-positiv, HER2-negativ bröstcancer. Nu i San Antonio presenterades uppdaterade data efter medianuppföljning på 19 månader som bekräftade den tidigare analysen: abemaciclib medförde en absolut vinst med 3.0% i 2 års iDFS (HR=0.713, 95% CI, 0.583 – 0.871, P=0.0009). Dessutom presenterade professor Nadia Harbeck en intressant subgruppsanalys som visade att patienter med Ki67 ≥20% hade störst vinst med abemaciclib: 4.5% i 2 års iDFS (HR=0.691, 95% CI 0.519 – 0.920, p=0.01). Dessa resultat kan hjälpa oss välja ut lämpliga kandidater till adjuvant behandling med abemaciclib.

Läs hela referatet

LÅNGA SJUKSKRIVNINGAR EFTER LÅGGRADIGA GLIOM

Ett år efter diagnosen låggradig hjärntumör var knappt tre av tio personer i heltidsarbete. Ytterligare ett år senare var andelen fortsatt under hälften, visar en studie från Göteborgs universitet. Återgång i arbete är en viktig friskfaktor för denna unga patientgrupp. Här ger Isabelle Rydén, forskare inom klinisk neurovetenskap vid Sahlgrenska akademin, en överblick av det aktuella kunskapsläget.

Varje år insjuknar ungefär 1 400 personer i Sverige i någon form av primär tumör i det centrala nervsystemet, av dessa drabbas cirka hundra personer av så kallade låggradiga gliom (WHO grad II). Låggradiga gliom hos vuxna karaktäriseras av låg proliferation och långsam tillväxt med diffus avgränsning till övrig vävnad. Magnetkameraundersökningar underskattar i de flesta fall tumörens infiltrativa utbredning i vit substans. Radiologiskt kan låggradiga gliom ses som lågintensiva lesioner på T1- viktade bilder och högintensiva på FLAIR eller T2-viktade sekvenser. Frånvaro av kontrastladdning vid tillförsel av gadolinium är typiskt, men ses också vid höggradiga gliom.

Låggradiga gliom är obotbara på grund av den diffusa växten och transformeras över tid till mer högmaligna tumörer. Med nuvarande strategier där patienter i större omfattning erhåller behandling i ett tidigt skede ses en ökad
överlevnadslängd. Kirurgi och onkologisk behandling utgör viktiga delar i behandlingen för att förlänga livet för patienter med låggradiga gliom. Överlevnadslängden varierar stort, men de flesta patienter lever i många år och en inte obetydlig andel lever 20 år eller mer. Behandlingen består om möjligt av kirurgi där målet är att uppnå maximal säker resektion, det vill säga att ta bort så mycket tumör som möjligt utan att orsaka bestående nedsättningar.

Biopsi görs när kirurgi inte är möjlig, till exempel på grund av tumörens läge. Valet av onkologisk behandling bestäms utifrån patientspecifika risker (exempelvis ålder), den kvarvarande tumörens utbredning, och den histopatologiska diagnosen (PAD). I nuvarande diagnostik görs utöver gradering av malignitetsgrad även molekylärdiagnostik där förekomst av den gen som kodar för enzymetisocitrat dehydrogenas (både IDH-1 och IDH-2) och förekomst av co-deletion av kromosom 1p och 19q (LOH1p/19q) har visat sig vara prognostiskt gynnsamma. LOH 1p/19q och metylering av promotor till den gen som kodar för enzymet 06-metylguanin-DNA-metyltransferas
(MGMT) har också på senare tid visat sig viktiga för val av onkologisk behandling. Den onkologiska behandlingen innefattar i vanliga fall extern strålterapi (foton- eller protonstrålning)och cytostatikabehandling med Lomustin-
Prokarbazin-Vinkristin (PCV) eller Temozolomide.

Läs hela artikeln

Genetisk diagnostik – en förutsättning för effektiv cancerbehandling

Närhet till genetisk analys och molekylär kompetens ger cancerläkaren en effektiv komplett diagnostik vilket möter både dagens och framtidens ökade behov av kunskap inför målinriktad cancerbehandling. Inom Region Kalmar län har man sedan 2019 etablerat ny genetisk teknik (NGS) för att tillsammans med patologer, molekylärbiologer och onkologer kunna erbjuda en mer komplett cancerdiagnostik för regionens cancerpatienter. Här beskrivs ambitioner och arbetssätt av docent Fredrik Enlund, molekylärbiolog Carola Andersson och överläkare Magnus Lagerlund.

Cancer är en genetisk cellsignalsjukdom som påverkas av mutationer i cancercellens DNA och RNA. Mutationerna påverkar cellens kommunikation med andra celler. En tumör kan innehålla flera olika kloner, med flera tusen olika genetiska mutationer i varje cell, vilket gör sjukdomen så svår att behandla. Från ett ”singelcell- perspektiv” har cancercellen ett överlevnadsförsprång, men från ett patientperspektiv är den en förfärlig inkräktare
som ibland dödar sin värd. Med modern genetisk analysteknik som Next Generation Sequencing (NGS) kan cancercellens genetiska profil kartläggas på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Tekniken utför vid ett och samma tillfälle analys av flera tusen genetiska förändringar och tar bara ett par dagar att utföra. Man kan studera DNA-mutationer, RNAförändringar, fusionsgener och även kromosomförändringar (se nedan).

Flera tumörsjukdomar kan nu mer detaljerat karaktäriseras i olika undergrupper beroende på tumörens genetiska mutationsmönster. Det gör att man kan särskilja flera olika undergrupper i en tumörtyp och rikta målstyrd
cancerbehandling till de patientgrupper där man har mest nytta.

Läs hela artikeln

Rökstopp ses som en del i strålbehandling

Att rökning är dåligt för allt är ingen nyhet. Att fortsätta att röka i samband med en strålbehandling är extra dåligt på grund av risk för komplikationer och minskad behandlingseffekt. Men hur får man patienten att sluta röka utan skuldbeläggning? När och hur ska man ställa frågor om tobaksvanor? Det har personalen vid Strålbehandlingsenheten på Norrlands universitetssjukhus fått lära sig i projektet Rökfri Strålbehandling. Nu ses rökstopp som en del i behandlingen.

Projektet, som är ett samarbete mellan RCC Norr och folkhälsoenheten i Region Västerbotten, startade 2017 med Senada Hajdarevic och Ywonne Wiklund som projektledare.
– Hos personalen har det funnits ett behov länge av att ta upp frågan om rökning med cancerpatienter som ska få strålbehandling, men man har inte vetat på vilket sätt det ska göras, säger Senada Hajdarevic, som är processledare för cancerprevention på RCC Norr.
– Det finns sällan tid för motiverande samtal och det är inte heller alltid självklart att rökning finns registrerad som en variabel bland levnadsvanor. Men ett av de främsta skälen till att många undviker att ta upp frågan om rökning är nog rädsla för att skuldbelägga människor som redan har drabbats av svår sjukdom.

Det finns evidens för att rökning i samband med strålbehandling gör att vävnaderna får minskad syretillförsel vilket leder till sämre behandlingseffekt, sämre läkningsförmåga samt ökad risk för biverkningar och komplikationer.
– Rökningen kan dessutom leda till återfall eller en ny cancersjukdom, fortsätter hon och berättar att projektet startade med en inventering av behovet av stöttning av personalen vid Strålningsenheten vid Norrlands universitetssjukhus.

Läs hela artikeln