Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

”Det bästa jag varit med om under mitt långa forskarliv”

– Framgången med behandlingen av HER2-positiv bröstcancer är det bästa jag har varit med om under mina 45 år i yrket. Från att ha haft en dålig prognos har kvinnor med denna typ av bröstcancer numera i princip samma möjlighet till långtidsöver- levnad som andra. Så säger professor Mårten Fernö, som tillsammans med professor Jonas Bergh var vetenskapligt ansvarig för HER2-symposiet i september 2021. Ett något pandemiförsenat 20-årsjubileum av det första godkännandet av läkemedlet Herceptin.

Mårten Fernö är en nyligen pensionerad professor i experimentell onkologi vid Lunds universitet. I många decennier har han, bland annat tillsammans med professor Åke Borg, intresserat sig för biomarkören HER2.

– Den var från början bara en av många biomarkörer, men vi insåg tidigt att den skulle kunna ha stor betydelse. Det är framför allt den amerikanske forskaren och Laskerpristagaren Dennis Slamon som ska ta åt sig äran av upptäckten och utvecklingen av Herceptin, men vi i Sverige var inte sena med att haka på.

Translationell forskning, världsomfattande kliniska studier och samarbete, både nationellt och internationellt, är de framgångsfaktorer som har lett fram till att kvinnor med HER2-positiv cancer (cirka 12–15 procent av alla bröstcancerfall) sedan drygt 20 år kan behandlas effektivt.

– Faktum är att flera av de kvinnor som var först med att få HER2-behandling vid spridd bröstcancer fortfarande lever efter drygt 20 år, säger Mårten Fernö och tillägger att HER2 verkligen var en riktig vägdelare när det gäller effektiv behandling av denna typ av bröstcancer som hade en dålig prognos tidigare.

Idag finns det nästan tio olika läkemedel mot HER2 och nya utvecklas hela tiden.

– Ja, det finns en stor utvecklingspotential och det skapar hopp. Men tyvärr är implementeringen av nya läkemedel mycket långsam i Sverige vilket leder till onödiga återfall i sjukdomen. Stora skillnader mellan regionerna leder till ojämn fördelning av läkemedel och den så prognostiskt viktiga testningen ser olika ut på olika laboratorier.

Det viktigaste inför framtiden är att se till att nya mediciner kan komma till Sverige så snabbt som möjligt, anser han och tillägger:

– Införandet av precisionsmedicin kommer att leda till stora förbättringar eftersom man nu med nya tekniker på ett bättre sätt kan välja den lämpligaste behandlingen för varje patient.

Läs hela artikeln

POST-ASCO GU 2022 – Fokus på urotelial cancer och njurcancer

Välkommen på webbsänd kostnadsfri lunchwebbinar!

POST-ASCO GU 2022 – Lunchwebbinar med fokus på urotelial cancer och njurcancer
Från insikter av dagens forskning till klinisk nytta

Tid: kl 12.00 –12.5

Syftet med webbinaret är att uppdatera samt främja diskussioner genom att presentera aktuella ämnen som avhandlades på ASCO GU. Under en rad korta sessioner kan du även lyssna till internationella och nationella experter som delar med sig av forskning inom njurcancer och urotelial cancer och sätta dessa i ett kliniskt sammanhang. 

Mer info och anmälan

Nuets förnöjsamhet – teori som bygger på acceptans av livets oförutsägbarhet

Nuets förnöjsamhet är en grundad teori som förklarar hur man kan finna balans och glädje i livet trots en medvetenhet om livets förgänglighet. Teorin bygger på en djup acceptans av livets oförutsägbarhet där hopp och trygghet byggs var gång du klarar av att hantera det som kommer. Här beskrivs teorin av Ulrika Sandén, forskare i innovationsteknik vid Lunds tekniska högskola.

Genom att återgå̊ till nuet kan man med hjälp av aktiviteter påverka sitt liv, i nuet finns det nästan alltid något att göra för att göra livet lite bättre. Teorin bygger på två grundläggande studier, dels en intervjustudie med cancerpatienter och närstående till cancerpatienter, dels en studie om livet i en nordnorsk bygd där dess historia av isolering, kargt klimat, fattigdom och farligt fiskeyrke skapade ett behov av att återvända till nuet.

Inledningsvis studerade jag en liten fiskeby i Nordnorge. Historiskt präglades den av isolering, ett kargt klimat och fiskarbondelivet. I nutid har den stått emot den utflyttning som präglar den norra landsbygden i både Norge och Sverige. Huspriserna var höga under de åren som jag bodde där och man lämnade ofta över hus och gård till nästa generation och många valde att bo kvar. De strategier som krävdes för överlevnad före andra världskriget och den utveckling som följde levde i hög grad kvar i bygden när jag studerade den (Sandén, Thulesius et al. 2015). I avhandlingsarbetet har jag sedan försökt anpassa och modifiera teorin till att passa cancersjukas vardag (Sandén 2021).

Idén att flytta över teorin fick jag under ett samtal med bygdens äldste, Rolf. Jag har själv många års erfarenhet av att leva med låg- malignt gliom och i samtalet insåg jag hur likt våra liv på ett plan ändå varit. Människor har dött runt oss, vi har tvingats hantera vetskapen om vår egen dödlighet och kamp har varit ständigt närvarande. Men det skilde sig väsentligt på en punkt. För Rolf var livet nära död och olyckor helt naturligt, medan jag såg det som något onaturligt att jag skulle ha fått en hjärntumör. Tanken väcktes där och då ”tänk om det finns ett enklare, mer naturligt och roligare sätt att hantera en sådan här sjukdom?”

LYSSNADE PÅ SAMTAL
Tillbaka i Sverige valde jag att göra narrativa intervjuer i grupp och individuellt med sammanlagt 19 patienter och 17 närstående. Av etiska skäl var alla patienter, så långt vi visste, i remission från sin cancer. Jag ville att deltagarna själva skulle få bestämma dagordning och vad som var viktigt i deras liv och därför valde jag att inte ställa frågor. Jag bjöd på kaffe och sedan lyssnade jag på deras samtal. Snabbt in- såg jag att det var en stor skillnad mellan patienterna och de närstående. Det gick mycket fort för patienterna att hitta varandra och samtalsämnena flödade. De närstående letade ord för att beskriva sin situation och även när jag upplevde att de speglade sig i varandra svarade de senare nekande på frågan ”har ni kunnat känna igen er i varandras historier?”

De närstående finns inte med i den versionen av Nuets förnöjsamhet som har arbetats fram under avhandlingsarbetet. Deras situation behöver beforskas mer än vad jag haft utrymme till. Närstående kämpar med att räcka till där de i flera fall tar på sig flera olika roller i sina försök att skapa trygghet för att skydda patienterna mot såväl sjukdomens olika effekter som sjukvårdens misstag. Jag kom fram till att de lever i en terrorlik situation där de har att se på, utan att kunna göra så mycket åt situationen, när en älskad långsamt blir allt sämre. Många uttryckte ”när jag fann Cancerkompisar insåg jag att jag inte var galen”. Man talade också om ”det magiska numret” i förhållande till ASiH, där det plötsligt fanns ett telefonnummer där någon alltid svarade. Min slutsats är att vi saknar begrepp för att beskriva livet som närstående. Vi vet också mycket lite om hur behoven ser ut. Närståendestöd är ett dåligt utforskat område och följaktligen med stor potential till förbättring.

Läs hela artikeln

Perituskliniken väntar ännu på avtal med Region Skåne

Ömsom vin, ömsom vatten. Så kommenterar professor Per-Anders Abrahamsson hur den privata cancerkliniken Peritus har utvecklats sedan starten i september 2020.
– Eftersom vi hittills inte har fått ett avtal med Region Skåne, har vi inte lyckats med ambitionen att korta den långa vårdkön inom urologi. I väntan på ett avtal använder vi våra högteknologiska resurser även till operationer inom gynekologi och ortopedi.

Målet med att starta södra Sveriges enda privatsjukhus var att erbjuda patienter med urinvägssjukdomar vård utan väntan. Men väntar gör både kliniken och de 27 000 patienter i Skåne som för några år sedan inte hade fått urologisk vård enligt vårdgarantin. Idag står fortfarande många patienter i den kön, bland annat ett 30-tal icke opererade patienter med urinblåsecancer.

– Vår avsikt var att avlasta den offentliga vården genom att korta de långa väntetiderna, säger Per-Anders Abrahamsson, som i likhet med många av medarbetarna på Peritus har arbetat inom den offentliga vården under merparten av sitt liv.

 

”VIKTIGT KORTA LEDTIDER”
– Under mina 20 år som verksamhetschef för urologin i Malmö-Lund hade vi kronisk brist på vårdplatser och alltför lång väntan till operation. Ett incitament till att starta en privat klinik.
Tack vare den samlade kompetens som finns på Peritus kan man sköta all utredning på ett ställe och därmed – hittills enbart i teorin – korta ledtiderna för patienter till cirka två veckor. Inom den offentliga vården kan ledtiderna för patienter med urologiska sjukdomar vara allt från 60 till 130 dagar.

Men för att kunna åstadkomma kortare ledtider måste det till att börja med finnas patienter. Patienter som inte har möjlighet att betala för privat ickesub- ventionerad specialistvård utan är beroende av det ekonomiska skydd som den offentliga vården, regionerna, ger via avtal som tecknas med privata vårdgivare.

– Vår plan var att inom ett år kunna ta emot upp till 60 patienter om dagen men eftersom vi ännu inte har ett avtal med Region Skåne ligger vi fortfarande på cirka 15 patienter per dag, säger Per-Anders Abrahamsson och tillägger att man lyckats behålla hela den kompetenta personalstyrkan (35 anställda) tack vare att man utökat verksamhetsområdet från huvudsakligen urologiska sjukdomar till gynekologisk cancer samt höft- och knäoperationer.

HAMNADE I MOMENT 22
Sedan ett år tillbaka har man ett avtal med Region Halland som innebär att patienter som väntat längre än vårdgarantins 60-dagarsgräns nu har rätt att välja Peritus för utredning och behandling av benigna urinvägssjukdomar.

– Det är glädjande att vi har fått vårt första regionavtal. Det kan vara starten på en islossning när det gäller vår egen regions inställning till privata vårdgivare. Vi visste ju från början att det skulle bli svårt att få teckna avtal, men trodde inte att det skulle bli riktigt så här trögt. Vi hamnade lite i ett Moment 22-tillstånd när regionen krävde att vi skulle visa resultat innan verksamheten hade kommit igång.

– Nu när vi börjar få volymer och kan visa resultat hoppas vi på en islossning, att dörrarna ska öppnas. Att ha så pass långa vårdköer är inte hållbart på sikt. Det behövs en nationell samordning för att få bukt med bland annat problemet med det snabbt växande ”prostataberget” i landet. Vi har ju kapacitet att hjälpa till med såväl godartade som maligna urinvägssjukdomar i öppenvårdsverksamhet och kan ta emot patienter från hela landet.

Läs hela artikeln

Ny precisionsmedicinsk teknologi för immunterapi

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund är på god väg och nu publicerar de sina rön i PNAS.

Immunterapier har revolutionerat behandlingen av cancer och kan redan idag i vissa fall bota patienter med avancerad sjukdom. Gemensamt för immunterapier med CAR-T-celler och antikroppar är att de riktar sig mot specifika målproteiner som uttrycks på ytan av tumörceller, så kallade tumörytantigener.

– Den stora utmaningen är att uppsättningen av tumörytantigener skiljer sig åt mellan patienter samt mellan modertumörer och metastaser. Det finns således ett stort behov av nya strategier som med hög precision kan identifiera tillgängliga, behandlingsbara tumörytantigen på individnivå. Vi har arbetat i många år för att etablera nya metoder som ger kunskaper om ytantigener på cancercellers yta som mål för immunterapier, säger Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Nu har han och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus utvecklat en ny precisionsmedicinsk teknologi med vilken det ges möjlighet att göra en heltäckande kartläggning av det totala ytantigen-landskapet i patienttumörer.

Metoden som forskargruppen utvecklat ”Tumor Surfaceome Mapping, TS-MAP”, möjliggör direkt analys av alla tillgängliga tumörytantigen i tumörvävnad från patienter.

Genom ett nära samarbete mellan neurokirurgi, onkologi och avancerad proteomik i Lund, kunde forskarna identifiera flera tumörytantigen i färsk vävnad från patienter med aggressiva hjärntumörer och för vilka det idag saknas effektiv behandling.

– Våra nya fynd med patientceller och vävnader pekar på att tumörceller fundamentalt ändrar sitt ytlandskap när de tas ur sin naturliga, 3-dimensionella miljö, vilket är en viktig insikt för framtida forskning inom området, säger Mattias Belting och utvecklar; De metoder som tidigare utvecklats för att identifiera ytantigen eller ta fram antikroppar riktade mot tumörceller använder två-dimensionella modeller, vilket enligt våra fynd ger en felaktig bild som inte återspeglar situationen i patientumörer.

En viktig fördel med TS-MAP-teknologin är att den ger en heltäckande bild av ytantigen som dels exponeras på cancercellers yta, men också information om de specifika ytantigen som har en hög kapacitet att ta sig in i cancerceller, och kan döda dem inifrån.

Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Fotograf: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

 

– Detta är viktigt, eftersom nästa generations antikroppsbaserade läkemedel inom onkologin bygger på kombinationen av en målsökande antikropp, som känner igen tumörytantigenet, och ett cellgift eller en radionuklid som kopplats till antikroppen. Dessa så kallade antikropps-drog-konjugat, på engelska antibody-drug-conjugate, ADC, tas specifikt upp av och dödar cancerceller inifrån medan friska celler som saknar tumörytantigenet skonas, säger Mattias Belting.

Mattias Belting menar att studiens resultat tydligt belyser möjligheterna och behovet av individspecifika strategier som utgår från den stora repertoaren och variationen av tumörantigen i patienttumörer. Likaså gäller betydelsen av att analysen görs på intakt vävnad.

– Precisionsmedicin inom immunterapi för behandling av cancer är lovande, men också mycket utmanande. Förutom variationen av tumörantigenuttrycket mellan och inom tumörer, har vi ännu ofullständig kunskap om samspelet mellan cancerceller och immunceller i tumörmikromiljön. Vi talar idag om att varje enskild patient ska matchas till ett läkemedel. Kanske är det tvärtom, att vi ska designa ett specifikt läkemedel som ska matchas till den enskilda patienten, hur omöjligt det än låter, avslutar Mattias Belting.

Kontakt: Mattias Belting, professor i klinisk onkologi vid Lunds universitet,  Avd. för Tumörmikromiljön, och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hematologi, onkologi, och strålningsfysik; mobil: 0733507473, [email protected]

Publikation: ”Landscape of surfaceome and endocytome in human glioma is divergent and depends on cellular spatial organization”
PNAS, 1 mars 2022, https://doi.org/10.1073/pnas.2114456119

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Barncancerfonden, ALF, EUs Horizon 2020 CanFaster, Fru Berta Kamprads Stiftelse, Sjöbergstiftelsen, SUS donationsfonder, samt en donation från Viveca Jeppsson, och gjorts i samarbete med Bio-MS, samt Uppsala Universitet.

—————–
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, [email protected]

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer

Europeiska kommissionen godkänner Teysuno för metastaserad kolorektal cancer
Nordic Pharma meddelar att Europeiska kommissionen (EC) den 24 januari godkände en ny indikation för Teysuno® (tegafur/gimeracil/oteracil) för behandling av patienter med metastaserad kolorektal cancer som inte kan fortsätta med behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av specifika toxiciteter: hand-fotsyndrom och hjärttoxicitet. Patienterna kan ha utvecklat dessa biverkningar i samband med adjuvans eller metastasering.

I december 2021 fick Nordic Pharma ett positivt vetenskapligt utlåtande från EMAs kommitté för humanläkemedel (CHMP) som rekommenderade att användning av Teysuno skulle godkännas för metastaserad kolorektal cancer.

Baserat på detta godkännande är nu Tesyuno godkänt vid följande indikationer:

  • för behandling av avancerad magsäckscancer när det ges i kombination med cisplatin (nuvarande indikation).
  • som monoterapi eller i kombination med oxaliplatin eller irinotekan, med eller utan bevacizumab, för behandling av patienter med metastaserande kolorektalcancer där det inte är möjligt att fortsätta behandlingen med ett annat fluoropyrimidin på grund av hand-fotsyndrom eller kardiovaskulär toxicitet som utvecklats i adjuvant eller metastatisk behandlingssituation.

Nytt fluoropyrimidin för patienter med metastaserad kolorektal cancer
Vid metastaserad kolorektal cancer består den första linjens kemoterapi vanligen av ett fluoropyrimidin i olika kombinationer. Teysuno är ett oralt fluoropyrimidin med motsvarande effekt men med en bättre säkerhetsprofil jämfört med andra fluoropyrimidiner.

Jean-Michel Quinot, CEO för Nordic Pharma konstaterade: ”Detta är viktiga nyheter för patienter med metastaserad kolorektal cancer. För patienter som tvingats avbryta sin behandling på grund av hjärttoxicitet eller hand-fotsyndrom erbjuder nu Teysuno ett alternativ till att fortsätta fluoropyrimidinbehandling som man vet förlänger överlevnaden. Genom att tillgodose detta medicinska behov hoppas vi kunna förbättra dessa patienters liv. Vi vill särskilt tacka onkologer och patienter i olika europeiska länder som har bidragit till insamlingen av viktiga kliniska data för denna nya indikation.”

Iris van Lakerveld, Global Oncology Lead, Nordic Pharma, tillade: ”Fluoropyrimidiner är och förblir hörnstenen i kemoterapibehandling för metastaserad kolorektal cancer. En betydande patientgrupp kan nu erbjudas ett alternativ i den händelse att kemoterapi måste skjutas upp, dosen måste sänkas eller sättas ut helt på grund av hand-fot-syndrom eller hjärttoxicitet. Biverkningar av kemoterapi är oundvikliga. Teysuno ger läkare och patienter ett ytterligare alternativ som vid behov möjliggör optimal nytta av fluoropyrimidinbehandling.”

Nordic Pharma har licens på Teysuno från Taiho Pharmaceutical Co., Ltd. i Japan. I Japan är läkemedlet känt som TS-1 och är godkänt för olika solida tumörer, däribland magsäckscancer och kolorektal cancer. Sedan 2011 har Teysuno funnits i 17 länder på den europeiska marknaden. Totalt säljs läkemedlet i över 30 länder världen över. Detta godkännande från Europeiska kommissionen är ett viktigt steg för att ge patienter med metastaserad kolorektal cancer tillgång till Teysuno. För att säkerställa tillgången till läkemedlet kommer landsspecifika ansökningar om högkostnadsskydd att lämnas in i varje medlemsstat.

“Chefer med cancer jobbar ändå, så du klarar det också”

100 unga vuxna cancerdrabbade och närstående vittnar om att stödet från Försäkringskassan är katastrofalt. Nu kräver Ung Cancer att en förändring sker. Det är dags att samhällets skyddsnät ser de unga vuxna bakom sjukdomen. 

Ung Cancer har nu samlat 100 historier från unga vuxna cancerdrabbade och närstående som vittnar om vilka hinder de möter på Försäkringskassan. Flera berättar om hur de tvingas bevisa att de är sjuka när läkarintyg inte räckt till eller tvingats arbeta trots att de är sjuka eller går igenom rehabilitering. Att riskera att bli utförsäkrad och inte ha någon kontroll över sin ekonomi är en ständig rädsla. Unga vuxna närstående vittnar om att behöva bli ansvarig för att ta hand om den sjuke samtidigt som en ska fortsätta sitt arbete för att ha råd med hyra och mat. Döden är ofta nära och tiden innan den drabbade går bort präglas av avslag och samtal om att gå tillbaka till arbetslivet istället för tid med den sjuke.

– Oktober 2017 fick jag beskedet att jag hade Hodgkins Lymfom 3B och jag var då gravid i vecka 25. Cytostatikabehandlingarna påbörjades några veckor senare och i januari förlöste jag 6 veckor för tidigt så att jag kunde få ännu mer cytostatika. Men några veckor efter att min son föddes så fick jag beskedet av Försäkringskassan att jag inte kommer få ut sjukpenning längre utan istället måste ta ut min föräldraledighet.

Detta berodde på att min sambo arbetade de få dagarna jag mådde okej så då ansåg Försäkringskassan att jag kunde vara mammaledig helt istället för att få vara sjukskriven. Förklaringen till detta blev ”vissa chefer med cancer jobbar ändå så du får se dig som extra stark så klarar du också av det”. Det blev en enorm stress och press på oss då vi bara ville fokusera på att jag skulle bli frisk och att våran son skulle få må bra men istället behövde bråka med försäkringskassan. Det är som man ofta säger… ”Man måste vara frisk för att orka vara sjuk” – Johanna, 29 år

Den stress och ångest som läggs på att oroa sig inför besked om sin ekonomiska framtid eller att behöva kämpa för att få rätt stöd är energi som borde ligga på att bli frisk, att må bra och att komma tillbaka efter sjukdomen. Istället vittnar både unga vuxna cancerdrabbade och närstående om att inte bli trodda när de vänder sig till Försäkringskassan för hjälp. Det förväntas att du som ung inte blir sjuk, att det är enkelt kan komma tillbaka efter sjukdomen eller att sorgen efter en anhörigs bortgång inte påverkar ens fysiska och mentala hälsa.

Unga vuxna cancerdrabbade och närstående faller mellan stolarna och det är dags att cancers unga röster tas på allvar. Ingen ung vuxen ska behöva flytta hem eller arbeta sjuk på grund av att samhällets trygghetssystem inte fungerar. Ung Cancer kräver att Försäkringskassan blir bättre på att möta sina patienters individuella förutsättningar. Handläggare måste besitta kunskap och korrekt utbildning i hur det är att få beskedet cancer, men även hur det är att leva med och leva efter sjukdomen, för att kunna ta beslut om unga vuxnas framtid. Unga vuxna cancerdrabbade och närstående måste få chans att leva, inte bara överleva.

Läs hela rapporten på ungcancer.se.

RNA-molekyler styr reparation av människans arvsmassa i cancerceller

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications. Länge antogs att RNA-molekyler – grundläggande molekyler som finns i alla levande organismer – endast deltog i proteintillverkning. Ny forskning visar dock att RNA-molekyler har en mycket bredare funktion och kan spela en avgörande roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

En sådan sjukdom är cancer, där skador i våra cellers arvsmassa kan bidra till utvecklingen. DNA-brott uppstår och lagas hela tiden men i vissa fall kan de leda till cancerframkallande mutationer i genomet. Därför är grundläggande kunskaper om hur cellerna reparerar DNA viktiga för att hitta nya behandlingar.

I den aktuella studien undersökte forskarna hur vissa RNA-molekyler påverkade cancercellers förmåga att reparera DNA-strängar som drabbats av strålskador eller gått av helt. Forskarna upptäckte att molekylerna small Cajal body-specific RNA 2 (scaRNA2) och WRAP53 samspelade för att reglera enzymet DNA-beroende proteinkinas (DNA-PK), vilket i sin tur påverkade mekanismerna för hur DNA:t reparerades.

Funkar som ’av och på’ knapp

Marianne Farnebo
Marianne Farnebo, foto: Ulf Sirborn.

– Våra fynd visar att vissa RNA kan binda till enzym som reparerar skadat DNA och fungera som ’av och på’ knapp för dessa enzym och därmed styra DNA reparation. Vi har också upptäckt att förändrade nivåer av sådana RNA leder till felaktig DNA reparation hos cancerceller, säger studiens korresponderande författare Marianne Farnebo, forskare vid institutionerna för cell- och molekylärbiologi samt biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet.

Forskarna hoppas att resultaten kan lyfta kunskapen om RNA:s betydelse för reparation av DNA och cancerutveckling till en ny nivå.

– Det här kan öppna för nya tillvägagångssätt att behandla cancer, till exempel med syntetiska RNA-molekyler för att öka celldöd hos cancerceller, säger Marianne Farnebo.

Forskningen finansierades av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Centrum för Innovativ Medicin, Radiumhemmets forskningsfonder, Karolinska Institutet, det strategiska forskningsprogrammet Cancer KI och Wenner-Gren stiftelserna.

Publikation

”Small Cajal body-associated RNA 2 (scaRNA2) regulates DNA repair pathway choice by inhibiting DNA-PK”, Sofie Bergstrand, Eleanor M. O’Brien, Christos Coucoravas, Dominika Hrossova, Dimitra Peirasmaki, Sandro Schmidli, Soniya Dhanjal, Chiara Pederiva, Lee Siggens, Oliver Mortusewicz, Julienne J. O’Rourke and Marianne Farnebo, Nature Communications, online 23 februari, 2022, doi: 10.1038/s41467-022-28646-5

Kunskap om hjärntumörers metabolism kan förbättra behandling

Forskare vid Umeå universitet visar att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer. Upptäckten kan användas för att utveckla bättre avbildningsteknik för diagnostisering och målinriktad behandling av specifika typer av tumörer. Studien publiceras i Neuro-Oncology.

Metaboliter är kemiska föreningar som skapas och används i kroppen för att upprätthålla cellers ämnesomsättning och uppbyggnad. En grupp cancerforskare vid Umeå universitet har analyserat metaboliter i hjärntumörsvävnad och kunnat visa att uttrycket av metaboliter varierar kraftigt mellan olika undergrupper av elakartade hjärntumörer, så kallade gliom.

Studien omfattar masspektrometriska analyser av 224 gliom och visar att varje undergrupp av tumörer har ett unikt mönster av metaboliter. Kunskapen kan användas för att bättre förstå hur olika tumörer växer.

Beatrice Melin, Professor/överläkare vid Institutionen för strålningsvetenskaper Fotograf: Mattias Pettersson

Benny Björkblom, Första forskningsingenjör vid Kemiska institutionen Fotograf: Mattias Pettersson

 

– Vi vet att olika tumörtyper kan ha olika genetiska defekter och att prognosen är relaterad till vilken tumörtyp som uppstått. Det intressanta med denna studie är att vi karakteriserat tumörens metabola processer i förhållande till tumörundergrupp och tydligt kunnat påvisa unika metabola markörer för varje undergrupp, säger Benny Björkblom, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.

Årligen diagnostiseras drygt 1 300 personer med hjärntumörer i Sverige. Av dessa utgör gliom den vanligaste typen hos vuxna individer. I nuläget utgör behandlingen av dessa tumörer av kirurgi, strålbehandling och cytostatika men prognosen är olika för olika undergrupper, och bättre behandlingar behövs.

– Om vi får bättre förståelse för vilka molekyler som är viktiga för olika sorters hjärntumörer så kan det förhoppningsvis leda oss att hitta nya målinriktade behandlingar, säger Beatrice Melin, professor på Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.

Den tvärvetenskapliga studien involverar forskare från flera fakulteter och institutioner vid Umeå universitet.

Om den vetenskapliga studien:

Björkblom B, Wibom C, Eriksson M, Bergenheim AT, Sjöberg RL, Jonsson P, Brännström T, Antti H, Sandström M, Melin B.: Distinct metabolic hallmarks of WHO classified adult glioma subtypes. Neuro Oncol. 2022 Feb 14:noac042. doi: 10.1093/neuonc/noac042. Epub ahead of print. PMID: 35157758.

https://academic.oup.com/neuro-oncology/advance-article-abstract/doi/10.1093/neuonc/noac042/6528465

Pressbilder på Benny Björkblom och Beatrice Melin
Foto: Mattias Pettersson

För mer information, kontakta gärna:

Benny Björkblom, Kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 090-786 62 30
E-post: [email protected]

Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskap vid Umeå universitet
Telefon: 073-091 80 28
E-post: [email protected]

Akademiska startar multidisciplinära ronder för patienter med komplexa lymfödem

Lymfödem är en svullnad som beror på att lymfvätskan samlas på ett ställe i stället för att transporteras iväg. För att erbjuda ett bättre omhändertagande av patienter med komplexa tillstånd har Akademiska sjukhuset startat multidisciplinära ronder som innebär snabbare och mer komplett bedömning och rätt vård.


Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Vid komplexa lymfödem kan flera organ beröras och patienten behöva träffa flera specialister för att snabbt få rätt vård. Därför har Akademiska startat multidisciplinära ronder. Bild: Mostphotos


Maria Mani, plastikkirurg, med inriktning på rekonstruktioner vid bröstcancerkirurgi, Akademiska sjukhuset

– Detta är en helt nystartad verksamhet på Akademiska sjukhuset. Vi räknar med att hålla sex multidisciplinära ronder per år. Målgruppen är patienter med komplexa besvär av sina lymfödem, som upplever stort lidande och där flera organ ofta är påverkade. Målgruppen är patienter som remitteras till oss från hela landet, för vilka det inte räcker att träffa en specialist, säger Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Lymfödem innebär att lymfvätska ansamlas i vävnaden på grund av ett skadat lymfsystem. Vanligast är lymfödem i en arm eller ben efter cancerbehandling eller annat trauma. Efter hand bildar stillastående lymfa en så kallad fibros vilket kan leda till en kraftig, bestående svullnad i tex armen och smärta samt svårigheter att röra sig. Flertalet av de patienter som skulle vara aktuella för den nya ronden har dock medfödd störning på lymfsystemet och har symtom från flera organ.

Maria Mani beskriver de nya ronderna som en förlängning av de senaste årens satsningar på patientgruppen med lymfödem. Det är en sorts hybridmöten där vissa experter är fysiskt på plats, andra uppkopplade via länk. Efter ronden kommer patienterna träffa utvald läkare och/eller terapeut.

I de multidisciplinära ronderna medverkar representanter från olika kompetensområden, bland annat lymfterapi, interventionell radiologi, nuklear medicinsk radiologi, onkologi, klinisk genetik, lungmedicin, plastikkirurgi, kärlkirurg, infektionsläkare, kontaktsjuksköterska lymfödem, barnkirurg och dietist.

Hösten 2018 togs ett samlat grepp om patienter med lymfödem på Akademiska vilket t ex innebär att man screenar riskgrupper och ger tydlig information tidigt om symtom och vart man ska vända sig vid känningar. Likaså att patienterna erbjuds bedömning och råd om behandlingsalternativ av multidisciplinära team. Läkare, som utreder och tar ställning till kirurgisk behandling, arbetar samordnat med lymfterapeuter och kontaktsjuksköterskor.

Den kirurgiska behandlingen av lymfödem omfattar bland annat mikrokirurgisk operation där små lymfkärl under en millimeter i diameter omkopplas till små vener. Den sortens kirurgi kan vara ett av flera behandlingsalternativ vid komplexa lymfödem.

– För dessa patienter är det totala omhändertagandet och hänsyn till den komplexa och mångfacetterade sjukdomsbilden avgörande. Därför fyller den nya sortens ronder en viktig roll, avrundar Maria Mani.

Ansökan om forskningsanslag

Bröstcancerförbundet utlyser 15 MSEK i forskningsanslag 2022 för patientnära klinisk forskning. Medel delas ut för forskningsprojekt. Utdelningsbeslut följer Bröstcancerförbundets stadgar som finns att läsa på vår hemsida. Beviljade medel som inte rekvirerats återförs till Bröstcancerförbundet.

För mer information och ansökan klicka här

Första målinriktade behandlingen av icke-småcellig lungcancer med METex14-mutationer godkänd i Sverige

EU-kommissionen har godkänt Tepmetko (tepotinib) för behandling av vuxna patienter som har avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) med så kallad METex14-skipping, som tidigare fått behandling. Det är första gången en behandling för denna typ av mutation godkänns i Sverige.

 

EU-kommissionen har godkänt Tepmetko (tepotinib) för behandling av vuxna patienter som har avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC)

 

I Sverige insjuknar omkring 3 200 människor varje år i icke-småcellig lungcancer (NSCLC), den vanligaste formen av lungcancer. METex14-skipping-mutationen upptäcks hos cirka 3-4 procent avNSCLC-fallen.2,4-7För patienter med denna mutation har det saknats en godkänd målriktad behandling och det är för denna patientgrupp som EU-kommissionen nu godkänt Tepmetko.

– Godkännandet av Tepmetko hjälper till att tillgodose behovet av behandlingsalternativ för personer med den här typen av muterad lungcancer som tidigare fått behandling, säger doktor Anne-Marie Baird, vd för Lungcancer Europa och fortsätter: Det är mycket viktigt att biomarkörtester görs tillgängliga och används över hela Europa eftersom de säkerställer att personer med avancerad lungcancer får rätt diagnos och behandling.

Till grund för EU-kommissionens beslut ligger resultaten från fas II-studien VISION som undersökte Tepmetko, en tablettbehandling som tas oralt en gång om dagen, i monoterapi. Resultaten visade att Tepmetko ger möjlighet till klinisk meningsfull effekt med bibehållen livskvalitet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The New England Journal of Medicine.1

– Vi som arbetar med patienter som drabbats av metastaserande lungcancer undersöker för varje patient om tumören har någon specifik mutation där det finns läkemedel som riktar sig mot mutationen säger Kristina Lamberg-Lundström, överläkare på lungkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Om avancerad icke-småcellig lungcancer3

Avancerad icke-småcellig lungcancer är en allvarlig och progressiv sjukdom. De vanligaste typerna av icke-småcellig lungcancer är adenocarcinom och skivepitelcancer. Omkring 100 patienter i Sverige insjuknar årligen i icke-småcellig lungcancer med METex14-mutation, med högst förekomst hos patienter med adenocarcinom. Med dagens godkända behandlingsalternativ är den förväntade medianöverlevnaden under ett år. Patientgruppen är ofta äldre (över 70 år), vilket är förknippat med en sämre prognos. Eftersom det idag saknas kurativa behandlingsalternativ för tumörstadium IV bedöms sjukdomens svårighetsgrad vara mycket hög.

Indikation

TEPMETKO som monoterapi är avsett för vuxna patienter med behandlingskrävande avancerad icke‑småcellig lungcancer (NSCLC) med mutationer som leder till ”mesenkymal‑epitelial transitionsfaktorgen” exon 14 (METex14)‑skipping, efter tidigare behandling med immunterapi och/eller platinuminnehållande kemoterapi.

 

Ytterligare information

Om tepotinib
Tepotinib är en selektiv typ 1b-MET-hämmare som hämmar den onkogena MET-receptorsigna-leringen orsakad av MET-mutation.1 Tepotinib är utvecklad av Merck KGaA.


Om studien VISION
VISION (NCT02864992) är en pågående pivotal fas II, multicenter, multikohort, enarmad, icke-randomiserad, öppen studie som undersöker tepotinib som monoterapi. Baserat på data fram till den 1 februari 2021 har 275 patienter med en medianålder på 72,6 år med avancerad eller metastaserad icke-småcellig lungcancer med METex14-skipping-mutation analyserats.

Engagemang inom onkologi

Merck är ett ledande och forskande läkemedelsföretag inom onkologi. Merck forskar inom onkologiska signalvägar, immuno-onkologi, och DNA Damage Response (DDR).

Mer information finns på https://www.merckgrouponcology.com/

TEPMETKO säkerhetsprofil (SmPC)8

De särskilda varningarna och försiktighetsåtgärderna för användning för TEPMETKO monoterapi inkluderar interstitiell lungsjukdom (ILD) eller ILD-liknande biverkningar inklusive pneumonit, ökning av leverenzymer (ALT och AST), QTc-förlängning och embryo/fostertoxicitet.

De vanligaste biverkningarna hos ≥ 20 % av de som exponerats för tepotinib vid den rekommenderade dosen vid målindikationen är ödem, främst perifert ödem, illamående, hypoalbuminemi, diarré och ökning av kreatinin. De vanligaste allvarliga biverkningarna hos ≥ 1 % av patienterna är perifert ödem, generaliserat ödem och ILD.

 

Källor och referenser:

  1. Paik P, et al, https://www.nejm.org/doi/full/… E, et al. WCLC 2021. Poster 170.
  2. https://janusinfo.se/download/… T, et al. Lung Cancer 2017;103:27-37.
  3. Wolf J, et al. EORTC/NCI/AACR 2018. Poster 403.
  4. Schrock AB, et al. J Thorac Oncol. 2016;11:1493–1502.
  1. Tong JH, et al. Clin Cancer Res. 2016;22:3048–3056.8.
  2. TEPMETKO®(tepotinib) EU SmPC. http://www.ema.europa.eu/ema/. Accessed Febuary 2022.

Ny undersökning: låg kunskap om cancerrisk – Cancerfonden lanserar livsstilstest

3 av 10 cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Ändå är allmänhetens kunskap om sambandet mellan levnadsvanor och cancer låg, visar en ny undersökning. Nu lanserar Cancerfonden ”Kolla risken” – ett digitalt självtest som ska öka kunskapen och ge människor konkreta råd som kan minska risken för cancer.   

15 000 cancerfall per år är kopplade till våra levnadsvanor. Ändå är kunskapen om sambandet låg, enligt Cancerfondens undersökning utförd av Demoskop. Den visar att många känner till att det finns ett samband mellan rökning och cancer. Men betydligt färre har kunskap om att andra levnadsvanor, som vad vi äter, vad vi väger och hur vi rör på oss också har stor betydelse för risken att drabbas. Till exempel nämner endast drygt 1 av 10 i undersökningen spontant övervikt och 1 av 5 låg nivå av fysisk aktivitet som riskfaktorer. Dessutom upplever 1 av 5 att man “ändå får cancer av allt” och att det därför inte spelar någon roll vilka vanor man har.

– Det är tydligt att kunskapen om våra levnadsvanors betydelse för cancerrisk måste öka. Samtidigt måste vi bli kvitt missuppfattningar som att “man ändå får cancer av allt” och visa vad och vilka val som faktiskt spelar roll, på riktigt. Idag vet vi att tre av tio cancerfall i Sverige kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, säger Maiju Wetterhall, sakkunnig på Cancerfonden.

Med det nya självtestet ”Kolla risken” vill Cancerfonden öka kunskapen om sambandet mellan levnadsvanor och risken för cancer. Testet bygger på samlad forskning och innehåller frågor om bland annat mat- och alkoholvanor, fysisk aktivitet och allmänhälsa. Resultatet ger en indikation på hur levnadsvanorna kan påverka risken för cancer och den som gör testet får samtidigt konkreta råd på hälsosammare val.

7 av 10 vet att rökning medför ökad risk för cancer

– Det finns ingen ”skyll dig själv”-cancer utan det är ofta flera faktorer som gör att sjukdomen utvecklas. Men förhoppningsvis får den som gör testet upp ögonen för vilka förändringar som är viktigast och möjliga för en själv att göra. Det kan räcka med att addera grönsaker till måltiden eller promenera regelbundet för att skapa långsiktigt positiva vanor som kan bidra till att minska risken för cancer, säger Maiju Wetterhall.

Gör ”Kolla risken” på Cancerfondens hemsida.

Resultat i korthet från undersökningen

På frågan ”nämn några faktorer som du tror ökar cancerrisken” nämner:  

  • 7 av 10 rökning.
  • 1 av 10 övervikt och obesitas.
  • 1 av 5 låg nivå av fysisk aktivitet.
  • 1 av 4 solstrålning.
  • 3 av 10 alkohol.
  • 4 av 10 kost.
  • 6 av 10 vet att de kan minska sin cancerrisk med hälsosamma levnadsvanor, men tycker det är svårt att efterleva.
  • 1 av 5 upplever att “man får cancer av allt” och att det därför inte spelar så stor roll vilka vanor man har.

Källa: undersökning utförd av Demoskop på uppdrag av Cancerfonden 25 oktober – 1 december 2021 med 1473 svarande.   

Spännande nya data för Enhertu

Enhertu förbättrade både preogressionsfri- och total överlevnad i DESTINY-Breast04-studien hos patienter med HER2-positiv metastaserande bröstcancer.

Läs hela pressreleasen

Darolutamide plus ADT och docetaxel förlänger överlevnaden för patienter med metastaserad hormonkänslig prostatacancer

  • Results from the Phase III ARASENS trial evaluating darolutamide plus androgen deprivation therapy (ADT) and docetaxel showed a statistically significant increase in overall survival with a reduction in the risk of death by 32.5% compared to ADT plus docetaxel (HR=0.68, 95% CI 0.57-0.80; P<0.001) in patients with metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC)
  • Consistent benefits were also seen across secondary endpoints, which are of key relevance to patients, such as delaying the time to castration-resistant prostate cancer (CRPC), time to pain progression, time to first symptomatic skeletal event (SSE) and time to initiation of subsequent systemic antineoplastic therapy
  • Overall incidence of treatment-emergent adverse events (TEAEs) was similar between treatment arms
  • First results from the pivotal Phase III ARASENS trial presented as an oral presentation at the 2022 ASCO GU Cancers Symposium and simultaneously published in The New England Journal of Medicine

 

Results from the Phase III ARASENS trial have shown that the use of the oral androgen receptor inhibitor (ARi) darolutamide plus androgen deprivation therapy (ADT) and docetaxel significantly increased overall survival (OS) in patients with metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC) compared to ADT plus docetaxel. Darolutamide plus ADT and docetaxel significantly reduced the risk of death by 32.5% compared to ADT plus docetaxel (HR=0.68, 95% CI 0.57-0.80; P<0.001). At the data cutoff date for the primary analysis (October 25, 2021), the median treatment duration was longer for darolutamide plus ADT and docetaxel (41.0 months) versus ADT plus docetaxel (16.7 months). Darolutamide plus ADT and docetaxel also showed consistent benefits for secondary endpoints and pre-specified subgroups. Adverse event (AE) rates were not increased by the addition of darolutamide. These results were presented at the 2022 ASCO GU Cancers Symposium and simultaneously published in The New England Journal of Medicine.

“Metastatic prostate cancer is a uniformly fatal disease and despite progress in recent years, only 30% of these men will survive beyond five years. ARASENS demonstrated that the addition of darolutamide, an androgen receptor inhibitor, significantly increased overall survival for patients receiving standard androgen deprivation therapy and docetaxel as initial treatment for metastatic hormone-sensitive prostate cancer. Darolutamide also improved time to castration-resistant prostate cancer and other key secondary endpoints,” said Matthew Smith, M.D., Ph.D., Director of the Genitourinary Malignancies Program, Massachusetts General Hospital Cancer Center. “These results are an important step forward for the treatment of patients with metastatic hormone-sensitive prostate cancer.”

 

“At Orion, we are excited about the ARASENS trial results showing that darolutamide adds to the benefits of chemotherapy plus ADT for the patients with mHSPC. These results encourage us to further discover and develop new treatments for patients with prostate cancer”, said Professor, M.D., Ph.D. Outi Vaarala, Senior Vice President of Research and Development at Orion.

 

ARASENS is the only randomized, double-blind pivotal study prospectively designed to compare the use of a second-generation ARi plus ADT and docetaxel to ADT plus docetaxel (a guideline recommended standard-of-care) in mHSPC.

 

Darolutamide is approved in more than 60 markets around the world, including the U.S., the European Union (EU), Japan and China, under the brand name Nubeqa®, for the treatment of patients with nmCRPC, who are at high risk of developing metastatic disease. The product is developed jointly by Orion and Bayer. The compound is also being investigated in further studies across various stages of prostate cancer, including another Phase III trial in mHSPC (ARANOTE) as well as an ANZUP-led international co-operative group Phase III trial, evaluating darolutamide as an adjuvant treatment for localized prostate cancer with very high risk of recurrence (DASL-HiCaP, ANZUP1801).

 

Detailed results from ARASENS

The significant improvement in OS was observed despite substantially higher use of subsequent systemic antineoplastic therapies (such as abiraterone, enzalutamide, cabazitaxel, docetaxel, radium-223 dichloride, sipuleucel-T, lutetium-177 PSMA, or apalutamide) among patients receiving ADT plus docetaxel who entered follow-up (75.6%) compared with the group who received darolutamide plus ADT and docetaxel (56.8%). The ARASENS data also showed consistent improvements in key secondary endpoints including delaying the time to CRPC compared to the placebo arm (HR=0.36, 95% CI 0.30-0.42; P<0.001). Darolutamide plus ADT and docetaxel also significantly delayed time to pain progression versus ADT plus docetaxel (HR=0.79, 95% CI 0.66-0.95; P=0.01), time to first symptomatic skeletal event (SSE) (HR=0.71, 95% CI 0.54-0.94; P=0.02) and time to initiation of subsequent systemic antineoplastic therapy (HR=0.39, 95% CI 0.33-0.46; P<0.001).

Treatment-emergent adverse events (TEAEs) were similar between treatment arms. The most common TEAEs (≥10%) were highest during the overlapping docetaxel treatment period for both arms and decreased progressively thereafter. The most frequently reported AEs in the treatment arms (darolutamide plus ADT and docetaxel versus ADT plus docetaxel) were alopecia (40.5% and 40.6%, respectively), neutropenia (39.3% and 38.8, respectively), fatigue (33.1% and 32.9%, respectively) and anemia (27.8% and 25.1%, respectively). Grade 3 or 4 AEs reported in 66.1% versus 63.5% of patients were mainly due to neutropenia (33.7% versus 34.2%, respectively), which is a well-known effect of docetaxel treatment. Serious AEs occurred in 44.8% versus 42.3% of patients, and TEAEs leading to treatment discontinuation occurred in 13.5% versus 10.6% of patients.

AEs of special interest in patients treated with AR pathway inhibitors for prostate cancer such as fatigue, falls, fractures, mental impairment, and cardiovascular events were similar between study arms.

 

About the ARASENS trial

The ARASENS trial is a randomized, Phase III, multi-center, double-blind, placebo-controlled trial which was prospectively designed to investigate the efficacy and safety of oral darolutamide, an androgen receptor inhibitor (ARi), plus androgen deprivation therapy (ADT) and the chemotherapy docetaxel in patients with metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC). A total of 1,306 newly diagnosed patients were randomized in a 1:1 ratio to receive 600 mg of darolutamide twice a day or matching placebo, plus ADT and docetaxel.

 

The primary endpoint of this trial was overall survival (OS). Secondary endpoints included time to castration-resistant prostate cancer (CRPC), time to pain progression, time to first symptomatic skeletal event (SSE), time to initiation of subsequent anticancer therapy, all measured at 12‐week intervals, as well as adverse events (AEs) as a measure of safety and tolerability.

 

About Metastatic Hormone-Sensitive Prostate Cancer

Prostate cancer is the second most commonly diagnosed malignancy in men worldwide. In 2020, an estimated 1.4 million men were diagnosed with prostate cancer, and about 375,000 died from the disease worldwide.1

 

At the time of diagnosis, most men have localized prostate cancer, meaning their cancer is confined to the prostate gland and can be treated with curative surgery or radiotherapy. Upon relapse when the disease will metastasize or spread, androgen deprivation therapy (ADT) is the cornerstone of treatment for this hormone-sensitive disease. Approximately 5% of men will already suffer from prostate cancer with distant metastases when first diagnosed. Current treatment options for men with metastatic hormone-sensitive prostate cancer (mHSPC) include hormone therapy, such as ADT, androgen receptor pathway inhibitors plus ADT or a combination of the chemotherapy docetaxel and ADT. Despite these treatments, most men with mHSPC will eventually progress to metastatic castration-resistant prostate cancer (mCRPC), a condition with limited survival.

 

About darolutamide

Darolutamide is an oral androgen receptor inhibitor (ARi) with a distinct chemical structure that binds to the receptor with high affinity and exhibits strong antagonistic activity, thereby inhibiting the receptor function and the growth of prostate cancer cells. The low potential for blood-brain barrier penetration for darolutamide is supported by preclinical models and neuroimaging data in healthy humans. A low blood-brain barrier penetration would explain the overall low incidence of central nervous system (CNS)-related adverse events (AEs) compared to placebo as seen in the ARAMIS Phase III trial and the improved verbal learning and memory observed in the darolutamide arm of the Phase II ODENZA trial. The product is approved under the brand name Nubeqa™ in more than 60 markets around the world, including the U.S., EU, Japan, China, for the treatment of patients with non-metastatic castration-resistant prostate cancer (nmCRPC), who are at high risk of developing metastatic disease. The compound is also being investigated in further studies across various stages of prostate cancer, including another Phase III trial in mHSPC (ARANOTE) as well as an ANZUP-led international co-operative group Phase III trial, evaluating darolutamide as an adjuvant treatment for localized prostate cancer with very high risk of recurrence (DASL-HiCaP, ANZUP1801). Information about these trials can be found at www.clinicaltrials.gov.

 

Contact person:
Tuukka Hirvonen, Investor Relations, Orion Corporation

Tel. +358 10 426 2721

[email protected]

Reference

  1. Global Cancer Statistics 2020: GLOBOCAN Estimates of Incidence and Mortality Worldwide for 36 Cancers in 185 Countries. CA: A Cancer Journal for Clinicians. https://acsjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.3322/caac.21660. Accessed February 2022.

Lovande resultat med Lumykras mot KRAS G12C-muterad bukspottkörtelcancer

Lumykras uppvisar kliniskt meningsfull antitumoral aktivitet hos patienter med avancerad KRAS G12C-muterad bukspottkörtelcancer. Det visar resultat från fas I/II-studien CodeBreaK 100.

– Med tanke på att man sällan ser framsteg inom behandling av den här cancerformen är de här resultaten glädjande även om de är i tidig fas, säger Maximilian Kordes, specialistläkare i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

De nya data presenterades vid februariupplagan av American Society of Clinical Oncology (ASCO) Plenary Series.

I Sverige insjuknade 1 387 personer i cancer i bukspottkörteln, pankreascancer, under 2020. I uppskattningsvis 90 procent av fallen föreligger KRAS-mutation varav 1–2 procent är KRAS G12C.

Sjukdomen är svår att upptäcka då symtomen kan vara diffusa och ofta uppträder i ett sent skede. Den enda möjligheten att bota pankreascancer är operation, men i cirka 80 procent av fallen upptäcks inte cancern förrän det är för sent att operera. Den behandling som då kan bli aktuell är cytostatika och eventuellt strålbehandling. Prognosen är dyster och från diagnos är den genomsnittliga överlevnaden mindre än ett år och färre än sex procent är i livet efter fem år.

Det är mot denna bakgrund som de nya data från fas I/II-studien CodeBreaK 100 måste ses som positiva.

I studien har hittills 38 patienter med avancerad KRAS G12C-muterad pankreascancer enrollerats. Samtliga är tungt förbehandlade patienter och närmare 80 procent av dem fick Lumykras som tredje linjens behandling eller senare. Resultaten är uppmuntrande och visar på en kliniskt meningsfull antitumoral aktivitet: då Lumykras ledde till en centralt bekräftad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) på 21 procent och 84 procent uppnådde sjukdomskontroll (DCR = Disease Control Rate). Åtta av de 38 patienterna uppnådde partiell respons (PR = Partial Response) som bekräftades genom blindad oberoende central granskning (BICR = Blinded Independent Central Review). Två av de åtta patienterna med PR svarar fortfarande på behandlingen. Responsens medianduration (mDOR = median Duration of Response) var 5,7 månader med en medianuppföljning på 16,8 månader vid data-cut off den 1 november 2021.

Progressionsfri medianöverlevnad (mPFS = median Progression-free Survival) var 4,0 månader och den totala medianöverlevnaden (mOS = median Overall Survival) var 6,9 månader.

– De behandlingar som är tillgängliga idag ger en begränsad överlevnadsfördel vilket tydligt visar det kritiska behovet av nya, säkra och effektiva behandlingsalternativ, säger Maximilian Kordes. De här resultaten är lovande eftersom man ser en hög grad av sjukdomskontroll och respons bland patienter som tidigare har fått flera linjer av cytostatikabehandling.

Inga nya säkerhetssignaler identifierades med denna studie av patienter med avancerad cancer i bukspottkörteln. Behandlingsrelaterade biverkningar (TRAE = Treatment-Related Adverse Events), varav de flesta var grad 1–2, inträffade hos 16 (42 %) patienter. De vanligaste TRAE av grad 3 var diarré (5 %) och trötthet (5 %). Inga TRAE var dödliga eller föranledde att behandlingen avbröts.

Om CodeBreaK
Det kliniska studieprogrammet CodeBreaK för Lumykras (sotorasib) är utformat för att behandla flera olika KRAS G12C-muterade solida tumörer i hopp om att möta de ouppfyllda medicinska behov som länge förelegat vid dessa cancerformer.

CodeBreaK 100 är en fas I och II first-in-human, oblindad multicenterstudie som enrollerat patienter med KRAS G12C-muterade solida tumörer. Patienter som bedömdes lämpliga var tungt förbehandlade och hade genomgått minst två tidigare behandlingslinjer.

Det primära effektmåttet i fas I-studien är säkerhet. Viktiga sekundära effektmått inkluderar objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate) med utvärdering var sjätte vecka, responsduration (DOR = Duration of Response) och progressionsfri överlevnad.

Det primära effektmåttet i fas II-studien var centralt utvärderad objektiv tumörrespons (ORR = Objective Response Rate).

Baserat på de nya data som presenterats ovan kommer Amgen att utöka CodeBreak 100 så att fler patienter med pankreascancer kan inkluderas. Programmet kommer även att utökas inom andra tumörformer och med kombinationsbehandlingar.

Mer information om CodeBreaK-programmet finns på www.hcp.codebreaktrials.com.

Europaparlamentet vill se en effektivare EU-strategi mot cancer

Parlamentet har antagit sina slutliga rekommendationer om en övergripande och samordnad EU-strategi för att bekämpa cancer.

– Fler åtgärder behövs för att ta itu med miljö-, livsstils- och arbetsrelaterade riskfaktorer
– Cancerpatienter måste få bättre tillgång till gränsöverskridande sjukvård och kliniska prövningar
– Brister på cancerläkemedel måste hanteras effektivare

Betänkandet från parlamentets särskilda utskott för cancerbekämpning (BECA) antogs på onsdagen med 652 röster för, 15 röster emot och 27 nedlagda röster.

Fokus på cancerförebyggande

Eftersom mer än 40 procent av alla cancerformer kan förebyggas genom ”samordnade åtgärder inriktade på beteenderelaterade, biologiska, miljömässiga, arbetsrelaterade, socioekonomiska och kommersiella” riskfaktorer (4) efterlyser ledamöterna effektiva förebyggande åtgärder på nationell nivå och EU-nivå, som grundar sig på oberoende vetenskaplig expertis (2). Bland de rekommenderade åtgärderna finns finansieringsprogram som uppmuntrar människor att sluta röka (8) och främjande av åtgärder för att minska och förebygga alkoholrelaterade skador som ska ingå i en omarbetad alkoholstrategi för EU (16). Parlamentet kräver också en obligatorisk och harmoniserad EU-näringsmärkning på framsidan av livsmedelsförpackningar (19) och gränsvärden för exponering i arbetet för minst 25 ytterligare ämnen (34).

Lika tillgång till gränsöverskridande cancervård

Parlamentarikerna är oroade över att patienter fortfarande upplever problem när de söker sjukvård och vill delta i kliniska prövningar i andra EU-länder. Ledamöterna vill därför reformera nuvarande lagstiftning för att underlätta rörligheten och tillgången till specialiserad utrustning och vård. Det ska finnas enhetliga regler för att godkänna och ersätta gränsöverskridande hälso- och sjukvård, däribland rätten till ett andra yttrande (61). Det multinationella samarbetet och sättet att utföra gränsöverskridande kliniska prövningar måste också effektiviseras, tycker ledamöterna (170).

En EU-strategi för läkemedelsbrister

För att förhindra brister och göra cancerbehandlingar mer tillgängliga och ekonomiskt överkomliga på EU-nivå förespråkar parlamentet starkt en utvidgning av de gemensamma upphandlingsförfarandena, särskilt för sällsynta, pediatriska och nya cancerläkemedel och cancerbehandlingar (86). Parlamentarikerna vill också diversifiera leveranskedjan för cancerläkemedel, övervaka brister närmare och bygga upp ett strategiskt lager av kritiska cancerläkemedel (82).

Andra viktiga rekommendationer i betänkandet är bland annat följande:

  • Att alla patienter i EU ska ha ”rätt att bli bortglömda” (där försäkringsgivare och banker inte får ta hänsyn till cancerdrabbades sjukdomshistoria) tio år efter behandlingens slut (högst fem år för patienter som diagnostiserats före 18 års ålder) (124).
  • Att lägga till andra cancerformer (utöver bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer) till det nya EU-stödda cancerscreeningprogrammet (49).
  • Att se till att läkemedelssystemet blir öppnare, särskilt när det gäller prissättningen, kriterierna för ersättning och nettopriserna på läkemedel i olika europeiska länder (85).

Slutdebatten ägde rum i plenum på tisdagen – se höjdpunkterna från debatten och den fullständiga inspelningen.

Gyncancerdagen 2022

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 2 april!

Dagen som i år är helt digital, innehåller intressanta föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, precisionsmedicin, återfallsbehandling, ärftlighet och vi bjuder också in till spännande diskussioner om palliativ vård och ojämlik vård.

Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell politikerdiskussion om palliativ vård och vi gästas då av; Lina Nordquist (L), Acko Ankarberg Johansson (KD), Anders W Jonsson (C), Margareta Fransson (MP), Karin Rågsjö (V), Camilla Waltersson Grönvall (M), Linda Lindberg (SD). Namn för (S) kommer.

Vill du fortsätta diskutera dagen så efterföljs Gyncancerdagen av ett digitalt Mingel.

Här kan du läsa mer om dagen och anmäla dig!

Hälsoekonomisk bedömning av Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom

TLV har tagit fram ett hälsoekonomiskt underlag till regionerna för CAR-T-cellbehandlingen Tecartus (brexucabtagene autoleucel).

Lymfom är ett övergripande namn för en grupp elakartade tumörsjukdomar som utgår från immunsystemets celler. Mantelcellslymfom utgår från en grupp celler kallade B-lymfocyter och kan uppträda som tumörer, vanligast i lymfkörtlar men även i andra organ. I Sverige insjuknar 80 till 100 individer årligen i mantelcellslymfom. Tecartus används för behandling av vuxna patienter med mantelcellslymfom vid återfall eller om patienten inte svarat på tidigare behandling efter två eller fler andra behandlingar med bland annat en Brutons tyrosinkinashämmare.

Tecartus är en typ av immunologisk behandling som ges vid ett tillfälle. Tecartus består av patientens egna celler som modifierats genetiskt i laboratorium till att uttrycka en anti-CD19-specifik chimär antigenreceptor (CAR). Cellerna har modifierats till att känna igen ett protein kallat CD19, som finns på B-cellers liksom tumörcellers yta. När CAR-T-celler känner igen CD19 leder det till att cellen som uttrycker CD19 dör.

Val av behandling vid återfall av mantelcellslymfom påverkas av ålder, eventuell samsjuklighet, vilka behandlingar patienten fått tidigare och tidpunkt för återfall i förhållande till förgående behandling. TLV bedömer att relevant jämförelsealternativ till Tecartus vid behandling av mantelcellslymfom främst är olika cellgiftskombinationer, men även så kallade målinriktade läkemedel kan vara aktuellt. Jämförelsealternativ utgörs därför av en behandlingsmix som innefattar substanserna rituximab, bendamustin, cytarabin, antracykliner, bortezomib och lenalidomid.

I studien där effekten och säkerheten av Tecartus utvärderats ingick ingen kontrollgrupp och mängden långtidsdata är begränsad. Därför är det mycket svårt att bedöma hur hög andel av patienterna som lever längre jämfört med dagens standardbehandling.

I TLV:s grundscenario är kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår cirka 1,1 miljoner kronor jämfört med standardbehandling i sjukvården. Osäkerheten i resultaten bedöms som mycket hög och ligger främst i skattningen av hur länge patienter behandlade med Tecartus lever. I TLV:s känslighetsanalyser varierar kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår mellan cirka 800 000 och 1,4 miljoner kronor.

Läs hela bedömningen här

40 års kamp mot barncancer och vägen framåt – 300 miljoner extra i stor forskningssatsning

Idag är det internationella barncancerdagen och i år 40 år sedan Barncancerfonden bildades. 40 års kamp mot barncancer har gett resultat, men den har fortfarande bara börjat. Nu tar Barncancerfonden nya tag inom tre prioriterade områden för att göra största möjliga skillnad både idag och i framtiden: en stor strategisk forskningssatsning på de svåraste gåtorna för att fler ska överleva, nytänkande stöd till drabbade, och aktiv samhällspåverkan för att minimera de svåra sociala konsekvenserna för drabbade familjer.

För 40 år sedan överlevde 50 procent av de som insjuknade i barncancer. Tack vare framgångsrik forskning och samhällsutveckling överlever idag 85 procent och den svenska barnonkologin är inte bara välfungerande utan också ett föredöme i världen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning. Men trots detta återstår stora utmaningar.

– Dagens och framtidens utmaningar och behov inom barncancervården är stora, men inte omöjliga att lösa. Som barnrättsorganisation är vi en aktiv röst i samhället och kommer inte ge upp förrän varje drabbad familj kan leva fullt ut. Därför kommer vi nu bland annat att satsa 300 miljoner kronor extra under en femårsperiod för att bidra till att lösa de svåraste gåtorna, säger Thorbjörn Larsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Barncancer är idag den vanligaste dödsorsaken bland barn i Sverige i åldrarna ett till fjorton år och vissa cancerdiagnoser är fortfarande en dödsdom. De 15 procent som inte överlever motsvarar två skolklasser per år. Man vet fortfarande inte heller varför barn drabbas av cancer då det inte är livsstilsrelaterat.

Nya framsteg skapar också nya utmaningar

I takt med att allt fler överlever uppkommer också nya utmaningar. 30 procent av överlevarna klarar exempelvis inte grundskolan och 70 procent drabbas av komplikationer som blir märkbara många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.

– Kampen slutar inte när barnet är färdigbehandlat. I dag är priset för överlevnad högt – för individen, familjen och samhället. Det handlar om att överleva, och kunna leva ett gott liv. Vårt arbete har bara börjat, säger Thorbjörn Larsson.

För att ta nästa steg i kampen mot barncancer har Barncancerfonden därför identifierat tre prioriterade huvudområden framåt: mer forskning, utökat stöd till drabbade och samhällspåverkan.

 

BARNCANCERFONDENS TRE PRIORITERADE OMRÅDEN FRAMÅT

1. Mer forskning

Barncancerfonden har infört en ny forskningsfinansieringsstrategi med satsningar på de svåraste gåtorna. De närmaste fem åren kommer Barncancerfonden att bidra med 300 miljoner kronor extra, utöver ordinarie forskningsbudget, fokuserat på några prioriterade nyckelområden. Just nu pågår 234 forskningsprojekt finansierade av organisationen. Sedan starten har Barncancerfonden delat ut mer än 3,5 miljarder kronor till forskning om barncancer.

2. Utökat stöd till drabbade

När ett barn får en cancerdiagnos påverkas en hel gemenskap. Samtidigt är samhället idag inte rustat för att fullt ut hjälpa de drabbade. Idag utvecklar, driver och finansierar Barncancerfonden stödinsatser för drabbade familjer som man anser att staten och/eller regionerna borde säkerställa och finansiera. Exempel är konsultsjuksköterskor och syskonstödjare (riktad finansiering till vården), samtalsstöd, rättshjälp och ekonomiskt stöd till drabbade familjer. Barncancerfonden identifierar ständigt nya områden där mer stöd behövs. Ett nyligen identifierat exempel är hälsa och rörelse för barncancerdrabbade och -överlevare under och efter sjukdomstiden.

3. Samhällspåverkan

När allt fler överlever barncancer uppstår nya utmaningar och behov, och kraven på samhället ökar. Barncancerfonden arbetar forskningsbaserat för att påverka samhället i rätt riktning. Det handlar bland annat om att skapa:

  • En nationell finansiering av nya, dyra läkemedel
    Idag finns nya banbrytande läkemedel och behandlingar. Men de är dyra och om cancersjuka barn får tillgång till dem eller inte styrs idag av var i landet man bor.
  • Ett kompetenslyft hos Försäkringskassan
    Knappt varannan förälder till barn som drabbats och/eller överlevt barncancer är nöjda med stödet från Försäkringskassan. Myndighetens kunskap om barncancer och familjernas situation spelar en avgörande roll i att säkerställa en trygg tillämpning av socialförsäkringen.
  • En socialförsäkring värd namnet
    En välfungerande och likvärdig sjuk-och aktivitetsersättning, ett omvårdnadsbidrag anpassat efter olika familjers unika situationer och ersättningsnivåer så att drabbade familjer kan försörja sig och ha en fungerande vardag.
  • Ökad personal- och kompetensförsörjning i vården
    En tredjedel av landets drygt 60 barncancerläkare är över 60 år. Fler måste få möjlighet att specialisera sig på området.
  • En välfungerande skola för alla
    Barn som lever med komplikationer av barncancer har svårare att klara skolan. Även syskon till barn som är sjuka eller dör i barncancer riskerar försämrad hälsa och svårare skolgång. Idag brister samordningen i många fall mellan sjukvård och skola, och ansvaret för detta faller istället på de drabbade.

FAKTA BARNCANCER

  • För 40 år sedan överlevde hälften av alla barn som drabbades av cancer. I dag överlever 85 procent. (Räknat på femårsöverlevnad).
  • I dag finns drygt 11 000 barncanceröverlevare i Sverige.
  • 15 procent överlever inte. Det motsvarar två skolklasser per år.
  • Vissa barncancerdiagnoser innebär fortfarande en dödsdom.
  • Varje dag drabbas ett barn i Sverige av cancer.
  • Barncancer är i dag den vanligaste dödsorsaken för barn 1–14 år.
  • Man vet fortfarande inte varför barn får cancer då det inte är livsstilsrelaterat.
  • 70 procent av överlevarna drabbas av komplikationer som fysiska och kognitiva nedsättningar, hjärnskador, infertilitet, hjärtsjukdomar, sekundärcancer och psykisk ohälsa som blir märkbar många år efter avslutad behandling och som kräver omfattande, ofta livslånga insatser.
  • Det tar i snitt sju år för en familj som drabbats av barncancer att komma tillbaka ekonomiskt.
  • 30 procent av överlevarna klarar inte grundskolan, även syskon har svårare att klara skolan.