Data från uppföljningsstudie visar över fem års progressionsfri överlevnad för majoriteten av patienter med ALK-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer

• Hela 60 procent av patienterna är fortfarande vid liv utan sjukdomsprogression efter fem år

• Uppdaterade resultat visar fortsatt 81% minskning av risken för progression eller död och 94% minskning av progression av hjärnmetastaser jämfört med krizotinib

Pfizer tillkännagav idag 5-års uppföljningsresultat från fas 3-studien CROWN som utvärderar Lorviqua (lorlatinib, n=149), en tredje generationens ALK-hämmare, jämfört med Xalkori (krizotinib, n=147) hos personer med tidigare obehandlad, anaplastisk lymfomkinas (ALK)-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC*). Efter fem års medianuppföljning uppnåddes inte medianvärdet för progressionsfri överlevnad (PFS) baserat på prövarens bedömning med Lorviqua, med en observerad hazard kvot (HR) på 0,19 (95 % konfidensintervall [KI], 0,13-0,27), vilket motsvarar en 81% minskning av sjukdomsprogression eller död jämfört med krizotinib. Vidare levde 60 % av patienterna som behandlades med Lorviqua (95% KI, 51-68) utan sjukdomsprogression efter fem år jämfört med 8% (95% KI, 3-14) i gruppen som behandlades med krizotinib. Dessa data presenteras idag muntligt vid den stora cancerkongressen ASCO (American Society of Clionical Oncology (Abstract LBA8503) och har samtidigt publicerats i Journal of Clinical Oncology.

– Resultaten från CROWN-studien saknar motstycke inom avancerad icke-småcellig lungcancer*, eftersom majoriteten av patienterna på Lorviqua lever längre än fem år utan sjukdomsprogression, säger Roger Dansey, Chief Development Officer, Oncology, Pfizer. Dessa resultat är ett utmärkt exempel på Pfizers långvariga engagemang för att upptäcka och utveckla vetenskapliga genombrott för patienter och stödjer Lorviqua som ett alternativ för standardbehandling för första linjens behandling av personer med ALK-positiv avancerad NSCLC.

Lungcancer är den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall runt om i världen,[i]och 4 466 nya fall av lungcancer diagnosticerades i Sverige 2022.[ii] NSCLC står för cirka 80% av lungcancerfallen,[iii]med ALK-positiva tumörer som förekommer i cirka 3-5 % av NSCLC-fallen.[iv]Cirka 25-40 % av personer med ALK-positiv avancerad NSCLC kan utveckla hjärnmetastaser inom två år från den första diagnosen.[v] Lorviqua designades och utvecklades specifikt av Pfizer för att hämma tumörmutationer som driver resistens mot andra ALK-hämmare och för att penetrera blod-hjärnbarriären.

– ALK-positiv avancerad NSCLC är vanligtvis aggressiv och påverkar ofta yngre människor i sina bästa år, säger Benjamin Solomon, vid Department of Medical Oncology, Peter MacCallum Cancer Centre, och huvudprövare för CROWN-studien. Denna uppdaterade analys visar att Lorviqua hjälpte patienter att leva längre utan sjukdomsprogression, där majoriteten av patienterna upplevde bestående nytta i över fem år, inklusive att nästan alla patienter hade skydd mot sjukdomsprogression i hjärnan. Dessa resultat för patienter med ALK-positiv NSCLC representerar ett stort framsteg inom lungcancer.

I denna uppdaterade analys visade Lorviqua en 94-procentig minskning av risken för att utveckla intrakraniell progression jämfört med krizotinib (HR, 0,06; 95 % KI, 0,03-0,12)*. Mediantiden till IC-progression uppnåddes inte (95 % CI, NR-NR) med Lorviqua och var 16,4 månader (12,7-21,9) med krizotinib. Hos personer utan hjärnmetastaser vid studiestart som fick Lorviqua utvecklade endast 4 av 114 hjärnmetastaser inom de första 16 månaderna av behandlingen, jämfört med 39 av 109 patienter som fick krizotinib. Vid tidpunkten för analysen behandlades 50 % av patienterna i CROWN-studien fortfarande med Lorviqua jämfört med 5 % av patienterna som fick krizotinib.

– Även om ALK-positiv avancerad NSCLC endast står för cirka fem procent av alla NSCLC-fall, innebär detta att 72 000 personer diagnostiseras över hela världen varje år, säger Kenneth Culver, chef för forskning och kliniska frågor vid den ideella organisationen ALK Positive. Dessa nya resultat från CROWN-studien symboliserar betydande framsteg i första linjens behandling av ALK-positiv lungcancer, vilket förhoppningsvis kan leda till stora förbättringar för patientgruppen.

Säkerhetsprofilerna för Lorviqua och krizotinib i femårsuppföljningen överensstämde med tidigare resultat, och inga nya säkerhetssignaler rapporterades för Lorviqua*. I denna analys överensstämde de vanligaste [≥20]% biverkningarna som rapporterades hos patienter som behandlades med Lorviqua med 2020 års analys av CROWN-studien, som inkluderade ödem, viktökning, perifer neuropati, kognitiva effekter, humöreffekter, diarré, dyspné, artralgi, hypertoni, huvudvärk, hosta, pyrexihyperkolesterolemi och hypertriglyceridemi. Biverkningar av grad 3/4 förekom hos 77% av patienterna med Lorviqua och hos 57 % av patienterna med krizotinib. Behandlingsrelaterade biverkningar ledde till permanent utsättning av behandlingen hos 5 % och 6 % av patienterna i Lorviqua- respektive krizotinib-armen.

Om CROWN-studien
CROWN är en randomiserad, öppen, parallell fas 3-studie där 296 personer med tidigare obehandlad ALK-positiv avancerad NSCLC randomiserades 1:1 till att få Lorviqua monoterapi (n=149) eller krizotinib monoterapi (n=147). Det primära effektmåttet i CROWN-studien är progressionsfri överlevnad baserat på blindad oberoende central granskning (BICR). Sekundära effektmått inkluderar progressionsfri överlevnad baserat på prövarens bedömning, total överlevnad (OS), objektiv responsfrekvens (ORR), intrakraniell objektiv respons (IOR) och säkerhet. Med tanke på att medianvärdet för progressionsfri överlevnad inte uppnåddes efter tre års uppföljning, genomfördes en oplanerad post hoc-analys med avsikt att ytterligare kvantifiera långsiktiga resultat baserat på prövarens tumörbedömning från denna studie vid en kliniskt meningsfull uppföljning på fem år. Resultaten från denna analys är deskriptiva.

DESTINY-Breast06: Enhertu visar minskad risk för sjukdomsprogression vid HR-positiv HER2-ultralåg metastaserad bröstcancer

Positiva resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST06 presenterades vid ASCO i helgen visar att mediantiden för progressionsfri överlevnad (PFS) förbättrades med 13,2 månader för Enhertu (trastuzumab deruxtekan), jämfört med kemoterapi vid metastaserad hormonreceptorpositiv bröstcancer med lågt uttryck av HER2, HER2-låg och HER2-ultralåg. Enhertu är den första HER2-riktade behandling och antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) att visa på en klinisk fördel för denna patientgrupp.

Resultaten från fas 3-studien DESTINY-BREAST06 presenterades söndagen den 2 juni på ASCO, muntlig late-breaking presentation (LBA1000)

Imfinzi (durvalumab) är den första och enda immunterapin som uppvisar överlevnadsfördelar vid småcellig lungcancer i begränsat stadium i den globala fas III-studien, vilket minskar risken för dödsfall med 27 % jämfört med placebo

57% av patienterna som behandlades med Imfinzi var vid liv efter tre år i ADRIATIC fas III-studien.

Positiva resultat från ADRIATIC fas III-studien visade att AstraZenecas durvalumab gav statistiskt signifikanta och kliniskt betydelsefulla förbättringar i de dubbla primära effektmåtten för total överlevnad (OS) och progressionsfri överlevnad (PFS) jämfört med placebo för patienter med småcellig lungcancer (LS-SCLC) i begränsat stadium som inte hade progredierat efter samtidig standardbehandling med kemoradioterapi (cCRT). AstraZeneca kommer att arbeta med relevanta myndigheter för att durvalumab blir godkänt i denna patientpopulation.

Dessa resultat presenterades söndagen den 2 juni 2024 vid årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO).

Resultaten från den planerade interimsanalysen visade att durvalumab minskade risken för dödsfall med 27 % jämfört med placebo (baserat på en riskkvot för total överlevnad (OS HR) på 0,73; 95 % konfidensintervall [CI] 0,57-0,93; p=0,0104). Medianvärdet för OS uppskattades till 55,9 månader för durvalumab jämfört med 33,4 månader för placebo. Uppskattningsvis var 57 % av de patienter som behandlades med durvalumab vid liv efter tre år, jämfört med 48 % för dem som fick placebo. Durvalumab minskade också risken för sjukdomsprogression eller död med 24 % (baserat på en PFS HR på 0,76; 95 % CI 0,61- 0,95; p=0,0161) jämfört med placebo. Medianvärdet för PFS var 16,6 månader för durvalumab jämfört med 9,2 månader för placebo. Uppskattningsvis 46 % av de patienter som behandlades med durvalumab hade inte haft sjukdomsprogression vid två år, jämfört med 34 % på placebo.

OS- och PFS-fördelarna som observerades var i allmänhet konsekventa för alla viktiga förspecificerade patientsubgrupper inklusive ålder, kön, etnisk tillhörighet, sjukdomsstadium1 vid diagnos, tidigare strålterapi och huruvida patienterna erhöll profylaktisk kraniell bestrålning eller ej.

Säkerhetsprofilen för durvalumab var generellt sett hanterbar och förenlig med den kända profilen för detta läkemedel. Inga nya säkerhetssignaler observerades. Biverkningar av grad 3 och 4 orsakade av någon orsak inträffade hos 24,4% av patienterna som behandlades med durvalumab och 24,2% av patienterna som behandlades med placebo.

Tagrisso (osimertinib) reducerade risken för sjukdomsprogression eller död med 84 % hos patienter med icke resektabel, stadium III EGFRmuterad lungcancer jämfört med placebo i LAURA fas III-studien

Första och enda EGFR-hämmaren som visat fördelar i stadium III, vilket förlänger den progressionsfria överlevnaden med mer än tre år.

Positiva resultat från LAURA fas III-studien visade att AstraZenecas Tagrisso gav en statistiskt signifikant och mycket kliniskt betydelsefull förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS) för patienter med icke-resektabel, stadium III epidermal tillväxtfaktormuterad (EGFRm) icke-småcellig lungcancer (NSCLC) vars tumörer har exon 19 deletioner eller exon 21 (L858R) mutationer, efter kemoradioterapi (CRT) jämfört med placebo efter CRT.

Dessa resultat presenterades söndagen den 2 juni 2024 vid årsmötet för American Society of Clinical Oncology (ASCO) och publicerades samtidigt i New England Journal of Medicine.

Resultaten visade att osimertinib reducerade risken för sjukdomsprogression eller dödsfall med 84 % jämfört med placebo (riskkvot [HR] 0,16; 95 % konfidensintervall [CI] 0,10-0,24; p<0,001) enligt bedömning av blindad oberoende central granskning (BICR). Medianvärdet för PFS var 39,1 månader hos patienter som behandlades med osimertinib jämfört med 5,6 månader för placebo. En kliniskt betydelsefull PFS-nytta observerades för alla förspecificerade subgrupper inkluderande kön, ras, typ av EGFR- mutation, ålder, rökhistorik och tidigare CRT.

Data för total överlevnad (overall survival, OS) visade en gynnsam trend för osimertinib, även om data inte var mogna vid tidpunkten för denna analys. Studien kommer även i fortsättningen att utvärdera OS som en sekundärt effektmått.

Säkerhetsresultat och avbrytandefrekvens på grund av biverkningar var som förväntat och inga nya säkerhetsproblem identifierades. Biverkningar av grad 3 eller högre oavsett orsak inträffade hos 50% av patienterna i osimertinib- armen, jämfört med 9% i placeboarmen.

Femårsdata från CheckMate -9LA-studien visar att Opdivo plus Yervoy och kemoterapi förbättrar överlevnaden hos patienter med tidigare obehandlad, metastaserad icke-småcellig lungcancer jämfört med enbart kemoterapi

Bristol Myers Squibb meddelar idag resultat från 5-årsuppföljningen av fas 3- studien CheckMate –9LA som visar varaktiga, långsiktiga överlevnadsfördelar med Opdivo plus Yervoy (ipilimumab) i kombination med två cykler av kemoterapi, jämfört med enbart kemoterapi som första linjens behandling av patienter med metastaserad NSCLC. Resultaten presenteras vid ASCO:s årsmöte 2024 som äger rum 31 maj till 4 juni 2024 i Chicago, USA.

Med en minsta uppföljningstid på 57,3 månader fortsatte den dubbla immunterapibaserade kombinationen att förbättra totalöverlevnad efter fem år hos 18% av patienterna som behandlades med Opdivo plus Yervoy med två cykler av kemoterapi jämfört med 11% av patienterna som behandlades med enbart kemoterapi.

Femårsöverlevnaden för patienter med PD-L1 <1%, en svårbehandlad patientgrupp, som behandlades med Opdivo plus Yervoy med två cykler av kemoterapi var mer uttalad och uppgick till 22% jämfört med 8% för patienter som behandlades med enbart kemoterapi.

– I denna 5-årsdata är det glädjande att se att över en femtedel av patienterna fortsätter att svara positivt på behandlingen. Det är särskilt betydelsefullt för patienter som är PDL1-negativa, säger Anders Vikström, överläkare, lungkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Vid 5-årsanalysen var responsen mer varaktig i Opdivo plus Yervoy plus kemoterapiarmen, med 19% av patienterna som fortfarande visade behandlingsrespons jämfört 2024-06-03 2 med 8% för enbart kemoterapi. Fördelen med Opdivo plus Yervoy med två cykler av kemoterapi bibehölls för alla sekundära effektmått och subgrupper.

Inga nya säkerhetssignaler observerades vid denna utökade uppföljning.

Om CheckMate -9LA

CheckMate -9LA är en öppen, multi-center, randomiserad fas III-studie som utvärderar kombinationen Opdivo (360 mg var tredje vecka) och Yervoy (1 mg/kg var sjätte vecka) tillsammans med histologi-baserad kemoterapi (två cykler), jämfört med enbart kemoterapi (upp till fyra cykler följt av underhållsbehandling med pemetrexed om indicerat) som första linjens behandling av patienter med metastaserande ickesmåcellig lungcancer oavsett PD-L1-uttryck och histologi. Patienter i studiens experimentarm (n=361) behandlades med dubbel immunterapi i upp till två år eller till sjukdomsprogress eller oacceptabel toxicitet. Patienterna i kontrollarmen (n=358) behandlades med upp till fyra cykler av kemoterapi följt av underhållsbehandling med pemetrexed (om indicerat) till sjukdomsprogress eller toxicitet. Primärt effektmått i studien var totalöverlevnad (OS) i ”intention-to-treat”-populationen. Sekundära effektmått inkluderade progressionsfri överlevnad (PFS) och objektiv responsfrekvens (ORR), och effekten av behandlingen utvärderades också med avseende på biomarkörer.

’We’re going to miss the next Keytruda’: Lilly, Merck, Gilead and PhRMA CEOs talk IRA consequences

Merck’s CEO Robert Davis called the company’s Keytruda a ”lightning-in-a-bottle” innovation.
Almost 10 years ago, Merck ushered superstar cancer drug Keytruda across the FDA finish line for the first time, starting down a path that would ultimately yield dozens of additional approvals over the years.

Bild: lightningnetwork.plus

It was a “once-in-a-lifetime, lighting-in-a-bottle” discovery that wouldn’t be possible in the same way under the Inflation Reduction Act (IRA), Merck CEO Robert Davis warned at a Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) panel on Friday May 31 on the sidelines of this year’s annual American Society of Clinical Oncology (ASCO) conference.

While Davis said the drug is unique and is “not a repeatable model,” Eli Lilly’s CEO David Ricks argued that lighting could still strike twice—if it weren’t for the IRA.

Specifically, Ricks referred to the IRA’s nine-year restriction on market exclusivity before government price-setting for small-molecule drugs as “terminating ideas before they have time to even grow roots.”

“I think that we’re going to miss the next Keytruda. And that’s why we’re raising the points that we are,” Ricks stressed.

In the nearly two years since the bill was passed, many drugmakers and groups have unsuccessfully tried to shut down the IRA’s negotiations with lawsuits questioning the constitutionality of the law.

Now, as the Centers for Medicare & Medicaid Services and companies are busy negotiating prices, the industry’s mission is to “relentlessly educate” policymakers on the “more negative implications” of the legislative decisions, PhRMA’s chief Steven Ubl said at Friday’s panel.

On the education vein, Davis cited a “fundamental misunderstanding” many lawmakers have of the pharmaceutical ecosystem.

“We need a fair value for the risk we take,” he said. “And that is not understood.”

For example, Merck has spent $46 billion so far on Keytruda development, with an additional $20 billion expected by 2030, according to Davis. The ability to fund such research comes from sales, Ricks explained.

Sales peak when a product has market exclusivity and therefore isn’t threatened by generic competition. The period of market exclusivity is a “societal bargaining” that allows drugmakers to recoup their investments, Ubl said.

The “kind of data that changes medical textbooks” requires an ecosystem that allows innovation to thrive over longer periods of time, Gilead CEO Daniel O’Day said.

Still, O’Day acknowledged that “steps have to be taken to make medicines more affordable” for patients.

Drug pricing has long been a point of contention even outside of the IRA. Earlier this year, Davis was questioned in a Senate committee hearing about high U.S. drug prices for nearly three hours alongside Bristol Myers Squibb’s and Johnson & Johnson’s CEOs, where he was slammed for Keytruda’s $191,000 U.S. list price.

*Inflation Reduction Act (IRA) är en amerikansk lag som syftar till att minska inflationen genom att sänka statliga utgifter, öka skatteintäkter och investera i förnybar energi och klimatåtgärder. Lagen inkluderar även bestämmelser för att minska läkemedelspriserna genom att ge Medicare förhandlingsrätt för vissa läkemedel. (reds anm.)

Behandlingsalternativen för dem som lider av endometrios är i dag få, men forskning vid Umeå universitet ger nya möjligheter att förstå sjukdomen. En avhandling svarar på frågan om hur celler, som normalt finns inuti livmodern, kan få fäste i buken och undgå immunsystemet. Resultatet kan förhoppningsvis bidra till nya behandlingar.

Endometrios är en godartad, kronisk sjukdom, där vävnad som liknar livmoderslemhinna fäster på andra platser i kroppen än inuti livmodern och orsakar smärta.

Emma Björk, Institutionen för klinisk vetenskap, har i sin forskning visat att endometrios utsöndrar så kallade exosomer som lurar immunförsvaret till inaktivitet på samma vis som cancer gör. Endometrios utsöndrar dessutom något som kallas cytokiner, som ger ett immunsvar som motverkar att endometrios-cellerna tas bort.

Emma Björk, gynekolog på kvinnokliniken i Örnsköldsvik. Bild: Sundsvalls Tidning.

– Det är känt att immunsystemets så kallade mördarceller inte fungerar optimalt vid endometrios och därför inte dödar endometrios-cellerna, men man har inte vetat varför, säger Emma Björk.

Nämnda exosomer bär på molekyler som hindrar mördarcellernas förmåga och ökar programmerat självmord hos verksamma immunceller. Dessa två mekanismer ger endometrios möjlighet att både finnas kvar och växa i kroppen. Liknande experiment utfördes vid äggstockscancer, och det visade sig att äggstockscancer också utsöndrar exosomer med molekyler som inaktiverar mördarceller.

I avhandlingen undersöktes även uttryck av cytokiner, alltså små proteiner som används som en kommunikationsväg mellan celler. Här observerades bland annat ett immundämpande cytokinsvar och mikroskopi visade ett ökat antal immunceller av en typ som hindrar förmågan hos mördarceller i endometriosvävnaden.

Avhandlingen påvisar flera mekanismer som gör att mördarcellerna inte fungerar normalt vid endometrios. Denna nya kunskap bidrar till förståelsen för hur sjukdomen kan uppstå och vidareutvecklas. Förhoppningen är att resultaten kan bidra till nya behandlingar och diagnosmöjligheter.

– I dagsläget dröjer det flera år till diagnos, och de behandlingar som finns ger ofta biverkningar. Exosomer kommer troligtvis att leda till sätt att enkelt kunna diagnostisera många olika sjukdomar i framtiden, säger Emma Björk.

Emma Björk är uppvuxen i Örnsköldsvik och tog läkarexamen vid Umeå universitet. Hon är gynekolog sedan snart 20 år och gjorde sin vidareutbildning till gynekolog på sjukhuset i Örnsköldsvik där hon fortsatt arbetar med inriktning mot endometriospatienter. Under fem års tid arbetade Emma på centrum för obstetrik och gynekologi i Umeå där hon inledde sina forskarstudier.

Fredagen den 14 juni försvarar Emma Björk, Institutionen för Klinisk vetenskap, Obstetrik och gynekologi, vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Immunosuppressiva mekanismer vid endometrios – fokus på exosomer. Disputationen äger rum klockan 09.00 i hörsal Betula, målpunkt L0, by 6M, plan 0, NUS samt via länk

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik, har utsetts till hedersdoktorer vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på Umeå universitet. Båda har starka kopplingar till universitetet genom forskningssamarbeten och mentorskap.

Professor Anne L’Huillier och professor Ferenc Krausz är två av de tre pristagare som fick Nobelpriset i fysik 2023 för sina upptäckter inom attosekundfysik. Ferenc Krausz har under många år samverkat med László Veisz vid Institutionen för fysik och initierat flera av de forskningsprogram som bedrivs vid Umeå universitet. Han har också stöttat universitetet med viktig hårdvara vid byggandet av laboratoriet för relativistisk attosekundfysik, REAL.

På senare tid har Ferenc Krausz intresse för molekylära spektroskopiska ”fingeravtrycksmetoder” riktat hans uppmärksamhet mot biobankerna i Umeå, där nya potentiella samarbetsprojekt just nu utvärderas.

Även Anne L’Huillier har hjälpt Umeå universitet att stärka sin forskning genom effektiva samarbeten som bland annat lett till att man kunnat optimera utrustningen vid REAL. Hon är mycket aktiv i att handleda yngre kollegor och stödja kvinnor i deras karriärer, bland andra Aleksandra Foltynowicz Matyba vid Institutionen för fysik. Dessutom har hon fungerat som mentor för flera forskare och assisterat som fakultetsopponent, sakkunnig och ledamot i betygskommittéer vid Umeå universitet.

Anne L’Huillier och Ferenc Krausz får ta emot titeln hedersdoktor för sitt mångåriga engagemang och sina insatser som haft stor betydelse för den framgångsrika forskning som bedrivs vid Institutionen för fysik, framför allt inom området attosekundfysik.

Senast Ferenc Krausz och Anne L’Huillier besökte Umeå universitet var i december 2023 respektive februari 2024. De höll då varsin offentlig föreläsning om forskningen som ledde fram till Nobelpriset, träffade forskarkollegor och besökte laboratorier.

Professor Anne L’Huillier, Lunds universitet, och professor Ferenc Krausz, Max-Plank Institute for Quantum Physics, Ludwig Maximilian University of Munich. Foto: Malin Grönborg/Samuel Pettersson

EU-kommissionen godkänner Bristol Myers Squibbs Opdivo (nivolumab) i kombination med cisplatin och gemcitabin som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer

Godkännandet baseras på resultaten från CheckMate-901, en fas 3-studie där Opdivo och kemoterapi i kombination visar en överlevnadsvinst jämfört med kemoterapi ensamt hos patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Detta är den första behandlingen med immunterapi i kombination med kemoterapi som godkänns i EU för denna patientpopulation.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

Det finns fortsatt utmaningar med att genomföra kliniska prövningar i EU. Antalet prövningar har stått stilla de senaste 10 åren. Dessutom är många prövningar små och de flesta kliniska prövningar görs bara i ett land, vilket gör det svårt att få data från en stor och varierad grupp personer.

Nu ska det bli enklare och snabbare att genomföra kliniska prövningar i Europa. Hur detta ska gå till beskriver Läkemedelsverkets generaldirektör Björn Eriksson med flera, i tidskriften Nature Reviews.

– Att fler läkemedel blir godkända och tillgängliga i hela EU är prioriterat. Olika regelverk i olika länder, bristande samarbete mellan myndigheter, läkemedelsbolag och forskare och få deltagare i prövningar har lett till att det tar längre tid att få fram nya läkemedel som är godkända i hela EU. Därför startade initiativet ACT EU i januari 2022, säger Björn Eriksson.

Förenklingar för fler kliniska prövningar
Den 31 januari 2022 blev den nya EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar (CTR) tillämplig och sedan 31 januari 2023 ska alla nya kliniska läkemedelsprövningar registreras i den EU-gemensamma webbportalen CTIS. Målet med ACT EU är att revolutionera hur kliniska prövningar genomförs och göra EU mer lockande för forskning inom läkemedelsområdet.

– ACT EU ska förvandla EU till en region inom vilken utveckling av kliniska prövningar stöds och möjliggör samarbete och innovation i alla steg i en forskningsprocess. Viktigt är också att vi ska behålla den höga nivån av skydd för deltagare i kliniska prövningar, fortsätter Björn Eriksson.

Artikel i Nature Review
Artikeln i Nature är undertecknad av representanter i initiativet ACT EU och är publicerad i tidskriften Nature Review Drug Discovery.

– Syftet med artikeln är att dels beskriva de utmaningar vi ser för fler kliniska prövningar i Sverige, dels beskriva det arbete som vi nu gör för att stärka samarbetet mellan EU-länderna, förenkla processen och stödja fler stora, internationella kliniska prövningar som omfattar flera länder, avslutar Björn Eriksson.

Detta är ACT EU
Initiativtagare för ACT EU är EU-kommissionen och genomförs tillsammans med EMA (den europeiska läkemedelsmyndigheten) och HMA (nätverket för de europeiska läkemedelsmyndigheternas generaldirektörer). Syftet är att underlätta för fler kliniska prövningar i EU och möjliggöra att fler läkemedel blir godkända för den europeiska marknaden.

Den 24 maj skrev fem nordiska universitetssjukhus på ett Memorandum of Understanding (MoU) för lanseringen av den nya alliansen The Nordic University Hospital Alliance (NUHA). Syftet är att stärka relationer och samarbeten mellan sjukhusen och sätta en strategi för hur vi hanterar hälso- och sjukvårdsutmaningar i Norden.

Den 24 maj samlades sjukhusdirektörer från fem nordiska länder i Köpenhamn för att introducera NUHA. Syftet med mötet var att diskutera hur sjukhusen kan stärka samarbetet mellan varandra samt identifiera områden för potentiellt samarbete.

De fem medlemsländerna är:

• Rigshospitalet, Köpenhamn.
• Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.
• Oslo Universitetssjukhus, Oslo.
• Helsingfors Universitetssjukhus, Helsingfors.
• Landspítali – National University Hospital, Reykjavik.

Alliansen strävar efter att förbättra kvaliteten och främja innovation inom hälso- och sjukvård, forskning och utbildning genom att dela bästa praxis och patientresultat, sprida kunskap samt samarbeta inom forskning och utveckling.

Visionen är att skapa mervärde för både patienter och det övergripande hälso- och sjukvårdssystemet genom att adressera de stora hälsoutmaningarna i vår tid. NUHA kommer även att främja nordiska hälso- och sjukvårdslösningar och diplomati för att göra en positiv skillnad i samhället.

– Att öka samarbetet med de övriga universitetssjukhusen i Norden är viktigt om vi vill stärka vår position inom Europa och kunna påverka framtidens hälso- och sjukvård, säger Patrik Rossi, sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset.

Utvecklingen inom den medicinska forskningen går nästan obegripligt snabbt just nu. För 20 år sedan kostade det 10 miljarder kronor att läsa av en människas hela DNA-kod. I dag är kostnaden nere på 10 000 kronor. Första gången tog den processen 13 år. I dag tar den 1-2 dygn. Den högteknologiska utrustningen som krävs för detta finns numera på Universitetssjukhuset i Örebro och delar av den har finansierats av Nyckelfonden.

Bianca Stenmark, enhetschef för klinisk genomik, visar oss vägen in till laboratoriet. Vid första anblicken ser det ut ungefär som vilket labb som helst på USÖ. Men snart får vi klart för oss att vi står i ett rum fullt av människor och maskiner som kan komma att förändra vården i grunden. Den största förändringen handlar om det som kallas precisionsmedicin.

”Pengarna från Nyckelfonden är ovärderliga för vår förmåga att införskaffa och erbjuda forskare avancerad utrustning som denna. Tack vare deras stöd kan vi ligga i framkant av medicinsk forskning och klinisk utveckling, vilket i sin tur möjliggör att vi kan erbjuda våra patienter den mest innovativa och effektiva vården”, säger Bianca Stenmark, enhetschef för Klinisk genomik, till vänster i bild. Till höger står molekylärbiolog Alvida Qvick.

Precisionsmedicin möjliggör individanpassad vård
Vi har med hjälp av den nya teknologin möjlighet att anpassa din vård utifrån hur just din unika DNA-kod ser ut. Det kommer att förändra precis allt – från hur vi förebygger sjukdomar till hur vi ställer diagnoser, behandlar och följer upp våra patienter.

Bröstcancer är ett exempel på en sjukdom där detta kan komma att få stor betydelse. För att kunna ge en bröstcancerpatient den bästa möjliga behandlingen, är det viktigt att förstå varför personen har utvecklat sjukdomen. Vissa fall av bröstcancer beror på ärftliga faktorer, medan andra orsakas av hormonella avvikelser. En analys av patientens DNA ger värdefull information till patientens läkare och kan påverka både kirurgi och vilken läkemedelsbehandling patienten ska få.

DNA-analyser hjälper oss också att bekämpa sjukdomar
Det är inte bara människors DNA som kan analyseras i det här avancerade labbet. Även virus och bakteriers DNA kan kartläggas i sin helhet. Det var den här tekniken som forskare i hela världen använde sig av för att förstå hur Coronaviruset fungerade. Det var först när de hade kartlagt virusets DNA som de kunde börja utveckla de vaccin som till sist gjorde att vi fick bukt med pandemin.

Vad betyder stödet från Nyckelfonden för er?
”Pengarna från Nyckelfonden är ovärderliga för vår förmåga att införskaffa och erbjuda forskare avancerad utrustning som denna. Tack vare deras stöd kan vi ligga i framkant av medicinsk forskning och klinisk utveckling, vilket i sin tur möjliggör att vi kan erbjuda våra patienter den mest innovativa och effektiva vården”, säger Bianca Stenmark.

Vill du veta mer om detta? Hör gärna av dig till Bianca Stenmark, enhetschef för klinisk genomik på Universitetssjukhuset i Örebro.

Mer information om DNA och precisionsmedicin hittar du här.

Faktaruta Nyckelfonden
Nyckelfonden är en stiftelse som samlar in och delar ut pengar till medicinsk forskning i Örebro län. Tack vare gåvor och donationer från privatpersoner, organisationer och företag kan Nyckelfonden varje år dela ut 10-15 miljoner kronor till den lokala forskningen, som förbättrar vården för alla som bor i vårt län. Mer information finns på www.nyckelfonden.se

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

Totalt omfattade hela studien 11 905 personer, varav 2 938 personer hade haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år. Av dessa var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät, motsvarande antal svarande i kontrollgruppen var 4 193 personer. I gruppen med lymfom var 21 procent tatuerade (289 personer) medan 18 procent var tatuerade i kontrollgruppen utan lymfomdiagnos (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.

– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

De flesta människor skaffar sin första tatuering i ung ålder vilket innebär att man exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare med att närmare studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling mellan dessa och tatueringar.

– Att som forskare få möjlighet att bidra med helt ny kunskap är både givande och roligt. Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, avslutar Christel Nielsen.

Publikation:
”Tattoos as a risk for malignant lymphoma: a population-based case-control study”
eClinical Medicine, 21 maj 2024.

Docrates Cancersjukhus, som är specialiserat på diagnostik, behandling och uppföljning av cancersjukdomar, fusioneras med Mehiläinen genom ett företagsförvärv som undertecknades den 16 maj 2024. Den starka utvecklingen av Docrates verksamhet och tillhandahållandet av högkvalitativa cancerbehandlingar till både finska och internationella kunder fortsätter även i framtiden. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

På Docrates Cancersjukhus får den cancersjuka individuell service under samma tak under hela behandlings- och uppföljningsperioden. I företagets verksamhet betonas cancerbehandlingarnas individualitet och snabbhet, kvalitet, utbildning och forskning. Docrates har ett sjukhus i Helsingfors där över 130 cancerspecialister tillhandahåller sina tjänster. Som privat cancersjukhus är Docrates föregångare i hela Europa och det enda i sitt slag i Norden.  Utöver Finland söker man sig årligen till tjänsterna från upp till 50 olika länder, till exempel från Sverige och Norge. Genom förvärvet blir Docrates nu en del av Mehiläinen.

“Det känns mycket bra att få fortsätta utveckla högkvalitativa cancervårdstjänster tillsammans med Docrates. Docrates har som föregångare inom cancerbehandlingar byggt ett unikt kompetenscenter enligt en utvärdering på både finsk och internationell nivå och vill upprätthålla de senaste undersöknings- och behandlingsmetoderna i sin verksamhet. På Mehiläinen vill vi betjäna våra kunder holistiskt och erbjuda en högkvalitativ vårdkedja även vid cancersjukdomar. Detta är nu möjligt för oss tack vare Docrates Cancersjukhus”, konstaterar Janne-Olli Järvenpää, VD för Mehiläinen Konserni Oy.

“Vi är stolta över att under 15 år ha byggt upp och stött Docrates framgångssaga som ett internationellt toppsjukhus inom cancerbehandlingar. Pionjärarbetet har varit en fantastisk resa. För Docrates är nästa naturliga skede i verksamhetsutvecklingen en internationalisering. Vi är övertygade om att Mehiläinens starka inhemska traditioner och nuvarande internationella organisation erbjuder Docrates rätt hem för nästa tillväxtfas. Jag anser att Finland just nu behöver sådana öppningar som gör det möjligt för innovativa pionjärföretag att internationaliseras, växa och sysselsätta. Aava Terveyspalvelut-koncernen är en stark nationell aktör inom hälso- och sjukvården och i fortsättningen kommer vi att fokusera på att utveckla verksamheten för Lääkärikeskus Aava, Pikkujätti och Aisti Health”, säger Antti Aho, VD för Aava Terveyspalvelut Oy, Docrates tidigare största ägare.

“Genom sitt omfattande nätverk och sina resurser ger Mehiläinen Docrates möjlighet att erbjuda den senaste cancerdiagnostiken och -behandlingen till en allt större kundgrupp, både i Finland och i andra länder. Man planerar till exempel att öppna en ny klinik i Stockholm. Jag tror också att Docrates starka sätt att agera ”som människa vid sidan av människan” passar utmärkt ihop med Mehiläinens företagskultur, som värnar om finska traditioner”, säger Ilpo Tolonen, VD för Docrates.

Docrates och Mehiläinen fortsätter att tillsammans satsa på tjänsternas kvalitet, utbildning av experter och utvidgning av verksamheten. Målet är att Docrates ska fortsätta med sin starka forskningsverksamhet och erbjuda cancerbehandlingar baserade på den senaste undersökningen till sina kunder.

Mehiläinens omfattande servicenätverk kommer i framtiden att göra det ännu smidigare att få tillgång till tjänsterna. Mehiläinen gör det möjligt att erbjuda kunderna mer omfattande fysioterapi som stödjer rehabilitering, stöd för psykisk hälsa och andra terapiformer. Mehiläinens internationella organisation och kompetenser möjliggör bredare resurser för att utöka verksamheten även utanför Finland.

Docrates verksamhet fortsätter som vanligt på bolagets sjukhus i Gräsviken i Helsingfors. Anställda och yrkesutövare fortsätter efter att förvärvet har slutförts som gamla arbetstagare och yrkesutövare med sina tidigare avtal. Affären kräver godkännande från konkurrensmyndigheten för att genomföras.

Maréne Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Hennes upptäckter inom forskningen håller på att utvecklas till en cancerbehandling i bolaget MetaCurUm Biotech AB – och nu förbereder sig bolaget för att ta in nytt kapital för nästa steg.
– Vi siktar på att ta in runt 100 miljoner kronor och det finns ett bra intresse från institutionella investerare både i Sverige och Europa, säger vd Maarten de Château.

De senaste 15 åren har Professor Maréne Landström forskat på en speciell, onkogen TGFβ-signalväg som används av cancerceller för att bli invasiva och metastasera. Upptäckter i forskningen har lett till ett nytt bolag, MetaCurUm, som har som mål att utveckla en antikropp för att stoppa signalvägen och därmed spridning av tumörceller. MetaCurUms antikroppsläkemedel har potential att, jämfört med nuvarande tillgängliga läkemedel, leda till färre biverkningar, förbättrad livskvalitet och överlevnad.

Professor Maréne Landström, grundare av MetaCurUm Biotech AB, utsågs till Årets cancerforskare i Sverige 2024. Nu siktar Umeåbolaget på att ta in 100 miljoner kronor till fortsatt utveckling, berättar vd Maarten de Château.

Utmärkelsen till Årets Cancerforskare är en bekräftelse på att Maréne och hennes forskargrupp är något stort på spåren. Tillsammans med anslagen som Maréne tilldelades från Vetenskapsrådet och Cancerfonden i höstas skänker det också ett visst lugn till den forskargruppen, som likt andra akademiker alltid lever i väntan på nästa anslag.

Utnämningen stärker också Maréne i tron på att hon och hennes forskargrupp verkligen kan utveckla ett nytt cancerläkemedel.

– Ibland tänker jag ”hur ambitiös är jag som försöker skapa ett nytt cancerläkemedel”? Men när jag tittar på våra data så stärks jag i tron att fortsätta jobba på. Utmärkelsen och anslagen betyder otroligt mycket då vi nu kan behålla den kompetens vi har i forskargruppen, det är ju vi tillsammans tagit projektet till där vi är i dag, säger Maréne.

Samarbete med internationellt framstående forskare
Nu pågår ett arbete med att validera läkemedelskandidaten, göra fler in vivo-studier och undersöka antikroppen med andra behandlingar för att se om det går att få effekt på immunmodulatorer.

– Vi har etablerat samarbete med internationellt framstående forskare för att validera vår ”drug target”. De kommer att göra omfattande studier i bioinformatik och vi kan använda oss av mer kliniknära modeller.

Maréne har även gjort lovande fynd gällande biomarkörer till substansen, som möjliggör att man kan identifiera rätt patienter att behandla. Där undersöker forskargruppen, i samarbete med andra forskare i Sverige och Europa, kliniska material från män med prostatacancer.

– Om vi kan validera vår drug target ytterligare kan vi med hjälp av en specifik biomarkör stratifiera patienter i framtiden till vår nya behandling.

Kapital till slutförande av preklinisk utveckling
Arbetet med cancerläkemedlet är fortfarande i preklinisk fas. MetaCurUms vd, Maarten de Château, kommenterar nuläget:

– Parallellt med samarbetet med internationellt erkända forskare så jobbar vi med att ta in det större kapital som behövs för att slutföra den prekliniska utvecklingen av antikroppen och start av den kliniska utvecklingen. Vi siktar på att ta in kapitalet i slutet av 2024 eller början av 2025. Kapitalet behövs till processutveckling, tillverkning av mindre och större batcher för genomförande av toxstudier, som man måste ha gjort innan man går in i kliniska studier.

Vad betyder det för bolaget att Maréne Landström utsågs till Årets Cancerforskare i Sverige?
– Det är framför allt en väldigt fin och välförtjänt utmärkelse som vår grundare fått. Det är ett erkännande för hennes långa karriär som cancerforskare. Sedan är det klart det är positivt för MetaCurUm också eftersom vår behandlingsmetod utgår från Marénes forskning och priset visar på det gedigna arbete som ligger bakom vår läkemedelskandidat.

MetaCurUm Biotech AB får affärsstöd av Umeå Biotech Incubator.

För första gången har Cancerfonden låtit undersöka hur mycket antibiotika cancerpatienter hämtar ut på apotek jämfört med befolkningen i stort. Undersökningen visar att sannolikheten att nydiagnostiserade cancerpatienter hämtar ut antibiotika är tre gånger så hög. De stora skillnaderna ger en tydlig indikation om antibiotikans livsviktiga funktion för cancerpatienter – och varför den globalt ökande antibiotikaresistensen riskerar att göra vissa cancerbehandlingar oanvändbara inom bara tio år.

Fungerande antibiotika spelar en avgörande roll för många cancerpatienters överlevnad. Antibiotika används bland annat för att förhindra och behandla infektioner vid kirurgiska ingrepp eller infektioner som uppstår i samband med kraftigt försvagat immunförsvar efter en behandling med cytostatika. I en tid då antibiotikaresistens och dess följder på global hälsa fortsätter att vara en utmaning, står cancerpatienters överlevnad i fokus. Resistenta bakterier hotar inte bara antibiotikas effekt vid vanliga infektioner i samhället utan även framtidens cancerbehandlingar.

– Antibiotikaresistens är en av cancervårdens stora ödesfrågor idag. För många cancerpatienter är fungerande antibiotika livsavgörande. Därför behövs nu ordentliga kraftsamlingar för fortsatt fungerande cancerbehandlingar även i framtiden. Annars finns en risk att vissa av dagens cancerbehandlingar blir oanvändbara inom tio år – det vore förödande, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Resultaten från undersökningen, som gjorts i samarbete med Strama, visar att personer som enligt Cancerregistret hade en nydiagnostiserad tumör under 2021 också hade en avsevärt högre tendens att hämta ut antibiotika på recept jämfört med genomsnittet av befolkningen. År 2021 hämtade 42 procent av personerna med nydiagnostiserad tumör ut minst ett antibiotikarecept jämfört med 13 procent av hela landets befolkning. År 2022 var det en något lägre andel, 30 procent, av personerna med nydiagnostiserad tumör 2021 som hämtade ut minst ett antibiotikarecept. Även under det andra året av en cancerbehandling är behovet av antibiotika med andra ord betydligt större hos cancerpatienter än hos övriga befolkningen.

– Det är viktigt att vi intensifierar våra ansträngningar för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja en ansvarsfull användning av antibiotika. Vi måste säkra både utvecklingen av nya antibiotika och tillgången till redan existerande läkemedel. Genom att agera nu kan vi säkerställa att cancer kan behandlas på ett effektivt och säkert sätt även i framtiden, säger Thomas Tängdén, ordförande i Nationella Strama.

Socialdepartementet avsätter ytterligare 49,5 miljoner kronor till fortsatt utveckling av precisionshälsa och cancerdiagnostik genom Genomic Medicine Sweden. Satsningen gäller tre pilotprojekt där Barncancerfondens projekt BrainChild är ett av dem. BrainChild ska integrera data med AI-teknologi för att förenkla åtkomsten till hälsodata kopplat till barncancer. Detta för att främja utvecklingen av precisionsmedicin och individanpassad vård vid barncancer med målet om ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet.

Sverige ska vara ett föregångsland när det kommer till implementering av individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården. Därför öronmärker nu regeringen 10 miljoner kronor till det fortsatta arbetet med den nationella implementeringen av helgenomsekvensering för alla barn som drabbas av cancer, GMS Barncancer – också det initierat och finansierat av Barncancerfonden i samfinansiering med Socialdepartementet. Satsningen innebär även fortsatt utveckling av innovationsprojektet BrainChild.

– Regeringen stärker nu cancervården ytterligare med satsningarna på Genomic Medicine Sweden (GMS). Med tanke på de goda resultat GMS tidigare pilotstudier gett, där exempelvis nästintill samtliga regioner nu beslutat om att införa helgenomsekvensering för barn med cancer, hoppas vi nu på ytterligare framsteg, säger Acko Ankarberg Johansson.

Socialdepartementet avsätter ytterligare 49,5 miljoner kronor till fortsatt utveckling av precisionshälsa och cancerdiagnostik genom Genomic Medicine Sweden. Satsningen gäller tre pilotprojekt där Barncancerfondens projekt BrainChild är ett av dem. Foto: Sofia Sabel

Främja utveckling av precisionsläkemedel och möjliggöra individanpassad vård

BrainChild kan ses som en förlängning av det behov av centralisering och förenklad åtkomst till data som GMS Barncancer aktualiserade. I Sverige finns flera stora datakällor för barn med cancer, men de måste aktivt knytas ihop för att samla flera olika datatyper runt varje patient.

Finansieringen innebär att Barncancerfonden nu kan gå vidare och bygga en första prototyp som bidrar till att på ett säkert sätt samla befintliga barncancerdata och integrera AI-teknologi. Målet är att BrainChild ska möjliggöra nya och innovativa forskningssamarbeten, modernisera vården och fortsatt säkra insamlingen av genetisk data och bilddata från barn som drabbats av cancer.

– Det här är historiskt för oss och visar på regeringens ambition att stärka cancervården. Tack vare finansieringen kan vi gå vidare med nästa steg i arbetet för att stärka tillgång till och användning av både insamlade och nya data för både forskning och vård. Det är avgörande för ökad överlevnad och bättre livskvalitet genom nya behandlingar och läkemedel. Genom projektet svarar vi upp på behov som lyfts fram av såväl forskarsamhället som kliniker på Sveriges sex barncancercentrum. Vi på Barncancerfonden är glada över att kunna driva på den här typen av unika innovationsprojekt säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

Arbetet med BrainChild startade våren 2022 och under hösten 2023 påbörjades sedan en förstudie som genomfördes med över 30 externa företrädare från akademi, näringsliv och sjukvård. Förstudien gjordes möjlig genom en donation från EQT Foundation. Även om Barncancerfonden initierat och driver projektet kommer det alltid ha karaktären av ett samarbetsprojekt med många viktiga aktörer.

Idag överlever 85 procent av de barn som drabbas av cancer, och av de som överlever har sju av tio sena komplikationer efter den avslutade behandlingen.  Genom att bidra till skapandet av en gemensam dataplattform kan tillgången till viktiga data för forskare och industriaktörer öka både i och utanför Sverige. Det i sin tur skulle öppna upp för större möjligheter att utveckla precisionsmedicin – där förindividanpassade behandlingar både kan minska biverkningarna som dagens tuffa cancerbehandlingar ger och rädda fler liv.

RCC uppmärksammar varje år kontaktsjuksköterskans och processledarens viktiga roller genom att dela ut utmärkelser under RCC- dagarna i maj. RCC Stockholm Gotland gratulerar år 2024 Jenny Puglisi och Svetlana Bajalica Lagercrantz som tilldelats utmärkelsen för sitt engagemang och driv för en bättre cancervård.

Årets kontaktsjuksköterska sammankallar patient- och närståenderådgivare

Jenny Puglisi har arbetat som kontaktsjuksköterska på Bröstcentrum Capio St. Görans sjukhus sedan 2017. I motiveringen till utmärkelsen nämns hennes engagemang och sammankallande roll för den välorganiserade gruppen med patient- och närståenderådgivare (PNR) på Bröstcentrum.

Vad betyder utmärkelsen årets kontaktsjuksköterska för dig?

Jag blev så överraskad, jag visste inte att jag var nominerad. Det känns jätteroligt och jag känner mig väldigt stolt och tacksam. Det är ett erkännande för arbetet man går ochnöter på lite varje dag. Speciellt fint är att arbetet med PNR-gruppen uppmärksammas. Det motiverar och ger extra energi till att fortsätta utveckla gruppen.

Hur fungerar samarbetet med PNR-gruppen?

När jag började jobba på bröstcentrum fick jag veta att det hade funnits en PNR-grupp som var nerlagd, så vi började från noll när vi startade en ny och har utvecklat arbetet allt eftersom. Just nu består gruppen av en anhörig och 16 patienter, kvinnor i olika åldrar som kommit olika långt i sin behandling. Jag är sammankallande och har kontakt med gruppen, men har egentligen ingen avsatt tid för det utan jobbar med det när jag kan. Det är ett värdefullt och roligt jobb som jag gärna skulle lägga mer tid på. För det finns ett stort intresse av att få med patientperspektivet vid förbättringsarbeten och gruppen har fått hjälpa till i flera sammanhang på sjukhuset. Gruppen är väldigt engagerad och kommer även med egna förbättringsförslag.

Jag hör av mig till PNR när det är något vi på mottagningen vill förbättra och vill ha deras åsikter om. De som har möjlighet får sedan svara via en enkät eller genom diskussioner digitalt eller på plats. Det ska vara enkelt för dem att delta. Därför är det också viktigt när jag tar kontakt att jag är tydlig med vad vi söker och vad som förväntas omman deltar. Det är viktigt för både deras och våra förväntningar på samtalen.

PNR-gruppen har kunnat stötta i frågor som kontinuitet i vården, endokrin behandling eller när vi skulle göra om vår del av hälsodeklarationen till exempel. Vi har också hört av oss till gruppen i frågor som gäller hela sjukhuset och när Skånes Universitetssjukhus nya bröstcentrum var här på studiebesök träffades deras representanter och våra för att utbyta erfarenheter.

Hur ser du att PNR-gruppen kan bidra framåt?

Det är väldigt många patienter idag som är engagerade, de söker information själva på nätet. Det i sin tur kan göra att de har höga förväntningar på vården, och patienternas behov stämmer inte alltid överens med vad vårdens uppfattning om behoven är. Det har vi börjat jobba med. Till exempel gällande uppföljning, rehabilitering och vårdövergångar.

Årets processledare driver Centrum för personanpassad cancerprevention

Svetlana Bajalica Lagercrantz är onkolog, klinisk genetiker, professor i ärftlig cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och har arbetat som processledare för ärftlig cancer sedan 2012. I motiveringen till utmärkelsen nämns det arbete hon initierat och leder, ett projekt kring Centrum för personanpassad cancerprevention där målet är att öka kunskapen om genetik och förbättra omhändertagandet av patienter med höga risker för cancer.

Vad betyder utmärkelsen årets processledare för dig?

Jag blev väldigt glad, det är en bekräftelse på att det arbete jag lägger ner för att öka kunskapen om ärftlig cancer och etableringen av en enhet för personanpassad cancerprevention når ut. Det är också en bekräftelse på att vi kunnat formulera hur viktig och betydelsefull processen för ärftlig cancer är. Nu när man jobbar mycket med individualiserad målinriktad vård inom cancerbehandlingen blir genetiska utredningar och hur det kan ha betydelse för en individanpassad behandling extra tydligt och viktigt.

Hur fungerar det kompetenscentrum som du initierat och driver?

Projektet är inne på sitt tredje år. Rent fysiskt finns Centrum för personanpassad cancerprevention på gamla Astrid Lindgrens barnsjukhus och fungerar som en paraplyorganisation som verkar för ett nära samarbete mellan klinisk genetik, där man är expert på genetiska utredningar, och Tema cancer som tar hand om cancerpatienter. Tanken är att de kunskapsområdena ska befrukta varandra och tillsammans förbättra omhändertagandet av såväl cancerpatienter som friska individer med ärftlig cancerrisk.

En viktig del i projektet är att höja kompetensnivån inom genetik, genetiska metoder och genetisk vägledning för icke genetisk vårdpersonal. Det är de som får genetiksvaren, som ska omvandla den informationen till vård. Utvecklingen har gått extremt fort inom det här området och utbildningsbehovet är stort vid cancerkliniker över hela landet. Genetiska utredningar möjliggör inte enbart målriktad behandling utan man kan samtidigt kartlägga om det föreligger en ärftlighet för cancer. Patienterna behöver informeras om det, att deras familjemedlemmar i så fall också kan utredas och erbjudas kontroller och riskreducerande åtgärder för att förhindra cancerinsjuknande hos dem.

Jag vill verka för att man ska utveckla området personanpassad cancerprevention för att förbättra arbetet kring att förebygga cancerinsjuknande hos individer med extrema cancerrisker. Det ska vara lika självklart som personanpassad cancerbehandling hos cancerpatienter. Dessutom, om man påvisar att det föreligger en ärftlighet hos en cancerpatient, kan man anpassa behandlingen från början. Till exempel göra en större kirurgi med en gång i stället för att först operera cancern och sedan genomgå ytterligare en operation för att minska risken för ny cancer i kvarvarande vävnad.

Har man påvisat att det föreligger en ärftlighet för cancer kan det innebära risk för annan typ av cancer i ett annat organ. Då är det viktigt att även det organet följs upp, ofta samtidigt som man har en pågående behandling. Det innebär att nya processer och vårdflöden behöver upparbetas. Det handlar också om vidare utredning om ärftlighet hos släktningar. Att man tar till vara kunskapen om den ärftliga riskgenen och erbjuder testning och kontroller för att förhindra att fler insjuknar. Ett viktigt syfte med preventionscentrum är att vi finns under ett tak. Då kan vi följa upp och samköra olika kontroller ofta under flera decennier. En betydelsefull aspekt är även att kunna erbjuda anpassat psykosocialt stöd, där särskilt behov kan uppkomma under sena tonåren och bland unga vuxna.

Vad händer på kompetenscentrumet framöver?

Vi har haft en kurs om genetik för tjugo personer, med fyrtio på väntelistan. Ett tecken på att det ligger rätt i tiden. Vi vill fortsätta att utbilda icke genetisk vårdpersonal från hela Sverige. Projektet har bidragit till att det nu har öppnat en mottagning för ärftlig cancer i Blekinge. En överläkare, en kontaktsjuksköterska och en kurator, som gått kursen jobbar nu på den kliniken. Vi har också utvecklat arbetsmaterial, pocket guides, för att underlätta för klinikerna att ge anpassad genetisk vägledning till patienterna inför behandlingsstyrande genetiska utredningar.

Vi arbetar regionalt med olika vårdprocesser, bland annat med att förbättra transitionen mellan barncancervård och vuxenvård. Barn med ärftlig risk för tumörer senare i livet måste enkelt kunna föras över till vuxenvården för inklusion i individualiserade kontrollprogram. Vår verksamhet har växt och vi behöver en större lokal för att rymma fler läkare och vägledare, det jobbar vi på. Stödet från RCC har gjort att vi har byggt upp en organisation med en arbetsgrupp och en styrgrupp som kan jobba framåt när projektet är slut. Att RCC finns möjliggör den här typen av visionära projekt och erbjuder en plattform där jag har möjlighet att samverka med andra processledare. Det blir många kreativa samtal som hjälper oss att gemensamt driva förändringen framåt.

Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider.

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att följa upp regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2024. Socialstyrelsen ska även följa upp de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering i överenskommelsen.

Socialstyrelsen ska:

• inom ramen för uppföljningen av regionernas arbete med SVF:

1. Ta emot rapportering från regionerna om arbetet med SVF.
2. Återkoppla till regionerna i de fall som rapporteringen inte är fullständig.
3. Sammanställa rapporteringen på nationell nivå samt ta fram och redovisa övergripande nationella slutsatser.
4. Utifrån rapporteringen redovisa om villkoren för den andra utbetalningen av medel till regionerna för arbetet med SVF är uppfyllda.
5. I de fall som villkoren för den andra utbetalningen inte är uppfyllda, beskriva avvikelser samt hur regionerna arbetar med att förbättra situationen.

• inom ramen för uppföljningen av de särskilda satsningarna på radiologi, patologi och rehabilitering ta fram en lägesbild över de särskilda satsningarna.
• genomföra uppdraget i dialog med Regionala cancercentrum i samverkan, de regionala cancercentrumen och regionerna.
• senast den 15 november 2024 delredovisa uppdraget och senast den 31 mars 2025 slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet.

Ladda ner:

• Uppdrag att följa upp överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider (pdf 127 kB)

Cancerfondens satsning ”Möjlighet att leva väl” sprider ny kunskap och erbjuder kompetensutveckling för sjuksköterskor inom den senaste omvårdnadsforskningen. Tack vare stöd från Sjöbergstiftelsen kan nu satsningen fortsätta och utvecklas med flera kunskapshöjande aktiviteter för sjuksköterskor inom onkologisk och palliativ vård runt om i landet.

Ingemar Sjöberg från Sjöbergstiftelsen och Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström signerar avtal om stöd på tre miljoner kronor till Cancerfondens omvårdnadssatning.

— Framstegen inom cancerforskningen har varit snabba, vilket har ökat överlevnaden inom cancer vilket i sin tur har skapat ett stort behov av att satsa mer på omvårdnaden eftersom det är allt fler som lever länge efter sin behandling. Vi försöker därför ge fler sjuksköterskor en möjlighet att ta del av kunskapsutvecklingen, så att forskningsresultat snabbare når ut till patienter och närstående och att resultaten faktiskt används i vården, säger Annika Cederholm, sjuksköterska och sakkunnig inom palliativ vård på Cancerfonden.

Cancerfonden har identifierat att sjuksköterskors möjlighet till kompetensutveckling är helt avgörande för att utveckla kvaliteten inom omvårdnaden och för att nya forskningsresultat ska kunna användas i praktiken. Därför startade Cancerfonden pilotprojektet ”Möjlighet att leva väl” för att erbjuda sjuksköterskor kostnadsfri kompetensutveckling.

— Vi arrangerade en konferens där över 300 sjuksköterskor deltog från hela landet tillsammans med omvårdnadsforskare. Återkopplingen var helt överväldigande och konferensen har hyllats av deltagarna som en helt unik mötesplats där kunskapsutbyte kunde ske och forskarna fick möjlighet att knyta kontakt med sjuksköterskor och andra forskare. En sådan mötesplats har aldrig funnits tidigare för både onkologisk och palliativ omvårdnad och reaktionerna blev som en aha-upplevelse för oss, säger Annika Cederholm.

Tack vare Sjöbergstiftelsens stöd kommer Cancerfonden nu kunna arrangera flera regionala konferenser under de kommande åren och den nationella omvårdnadskonferensen kommer att kunna upprepas 2025. Dessa aktiviteter kommer synliggöra ny omvårdnadsforskning och sprida resultaten till sjuksköterskor över hela landet. Sjöbergstiftelsens stöd möjliggör också en utveckling av en digital kunskapsbank där sjuksköterskor på ett enkelt sätt sen kan få tillgång till den senaste forskningen.

– Sjöbergstiftelsens stöd till cancerforskningen är inriktat mot patientnära forskning för att åstadkomma resultat inom överskådlig tid. De kunskaper som forskningen bidrar till måste spridas inom vården där sjuksköterskorna, som utför merparten av omvårdnaden, är den stora målgruppen. Denna form för spridning av kunskaper och utbyte av erfarenheter stimulerar också till fortsatt utveckling vilket gynnar verksamheten och i slutändan patienterna, vilket är målet för Sjöbergstiftelsens satsningar. Vi är glada att kunna bidra till detta konkreta projekt som vi är övertygade om kommer ge konkreta resultat, säger Ingemar Sjöberg från Sjöbergstiftelsen.