Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Tatueringar och cancer – finns det ett samband?

Omkring var femte svensk har en tatuering på kroppen. Men man vet fortfarande inte om tatueringar kan öka risken för cancer. Det försöker forskare i Lund nu ta reda på.

Det har länge funnits farhågor om att det skulle finnas en koppling mellan tatueringar och cancer. Läkemedelsverket har i sina stickprovskontroller, genom åren, upprepade gånger hittat förbjudna ämnen och höga halter av föroreningar i tatueringsfärger.

Tatueringsfärg triggar i gång immunförsvaret

Det har också visat sig att tatueringsfärger kan sprida sig från huden och lagras i andra delar av kroppen. Patologer har vid obduktioner bland annat hittat missfärgade lymfkörtlar hos tatuerade personer.

– Det vi tror händer är att färgerna triggar i gång immunförsvaret som känner igen de här färgpartiklarna som en slags främmande kropp, på samma sätt som ett virus eller en bakterie. När immunförsvaret går i gång försöker det bli av med det här skräpet. Det gör att det hamnar i blodet och kan spridas till andra ställen i kroppen, säger Christel Nielsen, docent och forskare på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.

Tatueringar och cancer – många vill veta mer

Christel Nielsen leder ett forskningsprojekt finansierat av forskningsstiftelsen Forte, som ska försöka ge svar på frågan om det finns ett samband mellan tatueringar och cancer. Att det inte gjorts tidigare tror hon beror på att det saknats dataunderlag för en sådan studie.

Men med hjälp av Sveriges unika cancerregister, som Socialstyrelsen tillhandahåller, har forskarna kunnat skicka ut en enkät till 9 000 personer som antingen haft hudcancer eller cancer i lymfkörtlarna. De har bland annat fått svara på frågor om huruvida de är tatuerade, och i så fall när de tatuerade sig, var på kroppen, hur stora tatueringarna är och vilka färger det rör sig om. Samma frågor har ställts till en jämförelsegrupp på 27 000 personer som utgör ett tvärsnitt av den svenska befolkningen.

– Vi har fått så fina svarsfrekvenser. Folk har uppenbarligen tyckt att det här varit viktigt. Vi har legat på över 50 procents svarsfrekvens, vilket är väldigt ovanligt nu för tiden.

Var femte svensk är tatuerad – cancer i hud och lymfkörtlar ökar

I Sverige är omkring 20 procent av befolkningen tatuerad, vilket är högt i ett europeiskt perspektiv. Parallellt med tatueringstrenden de senaste decennierna har antalet fall av både hudcancer och cancer i lymfkörtlarna ökat.

– Vi vet inte varför det ökar. Man säger att våra solvanor har förändrats över tid. Men jag tycker att man måste följa upp tatueringarna eftersom de kan vara en riskfaktor i sig själva, men också eftersom vissa av de här pigmenten bryts ner när man till exempel solar. UV-strålning gör att de bryts ner till farligare kemiska föreningar än själva färgen som sådan. Så det kan finnas en koppling mellan de här faktorerna som man behöver titta på, säger Christel Nielsen.

Säkerställa att det är säkert att tatuera sig

Forskarna i projektet håller nu på att sammanställa enkätsvaren och resultaten kommer att presenteras i början av 2023. Visar det sig finnas ett samband mellan tatueringar och cancer kan det hjälpa människor som funderar på att skaffa en tatuering, menar Christel Nielsen.

– Det handlar inte om att folk inte ska tatuera sig. Det är inte alls det vi far efter. Men jag tycker att eftersom det är så många som tatuerar sig, så måste man se till att det är säkert att göra det.

– Om man har vissa riskfaktorer med sig från början så ska man kanske låta bli, till exempel om man har mycket av en viss typ av cancer i familjen. Då är det onödigt att trigga i gång någonting. Det skulle vara ett sätt att använda resultaten på.

Nya regler för tatueringsfärg

Eftersom det inte har gjorts några studier om kopplingen mellan tatueringar och cancer tidigare har forskningsprojektet i Lund fått uppmärksamhet även internationellt. Forskarna samarbetar också med Läkemedelsverket, som är tillsynsmyndighet för tatueringsbranschen.

Projektet råkar sammanfalla med att nya EU-regler gällande tatueringsfärg infördes vid årsskiftet. Sverige har haft en egen lagstiftning på området i omkring tio år, men det finns tusentals färger registrerade hos Läkemedelsverket och myndigheten har inte haft resurser att analysera mer än några hundra av dem. I många andra EU-länder har det helt saknats regler kring tatueringsfärg.

– Det försöker man komma åt med den nya EU-regleringen. Men det är mycket pengar i branschen och det har varit mycket kritik mot lagen för att det inte finns evidens för en koppling till cancer och andra sjukdomar, säger Christel Nielsen.

Tatuerare kan lära sig upptäcka cancer

EU-reglerna omfattar koncentrationsgränser för omkring 4 000 skadliga ämnen i tatueringsfärger, däribland bly, nickel och arsenik, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet Echa. En del haltgränser överensstämmer med svensk lagstiftning medan andra är lägre eller högre.

– Om de nya reglerna får önskad effekt kommer vi att kunna se andra tatueringsfärger i framtiden. Men det är alla de som tatuerat sig fram tills nu som vi behöver titta på. De här sjukdomarna har latenstid och det tar kanske tio år att utveckla ett lymfom. EU-lagstiftningen ställer också krav på märkning, och tatuerarna får bara använda produkter märkta med ”blandning för användning i tatueringar”. Dessutom ska tatuerarna informera kunderna om färgerna.

– Jag tänker också att man bör samarbeta med tatuerarna. För de om några tittar på folks hud, och man skulle kunna utbilda dem i hur man upptäcker cancerförändringar, säger Christel Nielsen.

 

Positivt utlåtande från CHMP för Enhertu som behandling av patienter med metastaserad HER2-låg bröstcancer

CHMPs utlåtande baseras på resultat från fas 3-studien DESTINY-BREAST04 där patienter med metastaserad bröstcancer med lågt uttryck av HER2 behandlades med Enhertu (trastuzumab deruxtekan).

Enhertu (trastuzumab deruxtekan) är ett antikropp-läkemedelskonjugat (ADC) som utvecklas gemensamt av Daiichi Sankyo och AstraZeneca.

Läs mer i pressmeddelanden från Daiichi Sankyo och AstraZeneca .

Årets cancerforskare 2023 – Svensk forskning för att behandla hudcancer prisas

Professor Göran Jönsson vid Lunds universitet tilldelas Cancerfondens utmärkelse Årets cancerforskare 2023. Göran Jönsson är professor i molekylär onkologi och prisas för sin banbrytande forskning inom hudcancer.

Göran Jönsson vid Lunds universitet. Foto: André de Loisted.

Cancerfondens motivering lyder: För hans enastående forskning kring hudcancerformen malignt melanom, som leder till nya och mer individualiserade behandlingar. Resultaten ger vägledning om vilka patienter som gagnas av immunterapi, och hur behandlingen ska modifieras för övriga.

– Jag känner mig väldigt glad och hedrad, det här är ett stort erkännande av flera års forskning som inte hade varit möjligt utan allt det stöd jag fått från Cancerfonden och alla givare, säger Göran Jönsson.

Immunterapi är ett forskningsområde som växt kraftigt de senaste åren. Det är en benämning på en rad olika metoder som går ut på att stimulera det egna immunförsvaret till att bekämpa cancerceller bättre. Tack vare immunterapi kan man nu behandla spridd hudcancer, malignt melanom, mycket mer effektivt än förr. Men fortfarande svarar bara hälften av patienterna på immunterapi.

Tack vare Göran Jönssons forskning har man upptäckt varför immunterapi fungerar bättre för vissa patienter med hudcancer än för andra. Hos de patienter som svarade bättre på behandlingen hittade man en ansamling av immunförsvarsceller inuti tumörerna. Den här ansamlingen av försvarsceller verkar spela en viktig roll för att aktivera immunförsvaret så det blir ännu mer aktivt i att angripa cancern. Upptäckten är ett viktigt genombrott som öppnar upp för effektivare behandlingar av hudcancer.

Priset delas ut i samband med den direktsända TV-galan Tillsammans mot cancer som sänds i TV4 den 9 januarikl. 20.00. Det blir en stjärnspäckad kväll med starka berättelser och hopp om framtiden.

Det är åttonde året som utmärkelsen ”Årets cancerforskare” delas ut i syfte att lyfta fram cancerforskares insatser för att besegra cancer. Priset delas ut av Cancerfonden. Tidigare års pristagare:

  • 2022 – Professor Henrik Grönberg
  • 2021 – Professor Anna Martling
  • 2020 – Professor Sophia Zackrisson
  • 2019 – Professor Ruth Palmer
  • 2018 – Professor Fredrik Mertens
  • 2017 – Professor Lena Claesson-Welsh
  • 2016 – Professor Thomas Helleday

AI – för smart diagnostik av bröstcancer i länder med begränsade resurser

Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstländer.

Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Var sjätte person i världen dör av cancer. Av alla cancertyper är bröstcancer den vanligaste, och det är långt fler som dör av den i  låg- och medelinkomstländer än i höginkomstländer. Ofta ställs diagnosen sent, och för många av dessa kvinnor är cancern då inte längre botbar.

– I vårt projekt utvecklar vi en innovativ lösning för lättillgänglig, kostnadseffektiv och säker bröstdiagnostik där den behövs som mest, säger överläkaren och forskaren Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet.

Kristina Lång har intresserat sig för bröstcancer sedan sin tid som ST-läkare. Det var också då hon började forska, först om 3D-mammografi. Teknik och innovation har gått som en röd tråd genom hennes yrkesår. Som färdig specialistläkare började hon arbeta på Unilabs bröstmottagning på Skånes universitetssjukhus i Malmö, där hon fortsatt jobbar. Den absolut viktigaste diagnostiska metoden är ultraljud.

– En sådan här ultraljudsmaskin kostar runt en miljon, säger Kristina Lång och lägger en hand på den stora maskinen som står intill britsen i ett av mottagningens undersökningsrum.

Men denna, tillägger hon och fiskar upp en liten trådlös ultraljudsprob ur fickan, kostar bara en bråkdel. Proben kopplas till en smarttelefon, och ultraljudsbilderna dyker upp på mobilskärmen. Det nya är att Kristina Lång tillsammans med civilingenjör Freja Sahlin och matematikerna Ida Arvidsson och Jennie Karlsson tagit fram en algoritm som kan analysera de bilder som fíckultraljudet tar. Algoritmen bygger på träning av tusentals ultraljudsbilder som samlats in från bröstpatienter i Malmö.

– Ultraljudsbilder är svåra att tolka och kräver särskilt utbildad personal, vilket inte alltid är möjligt i lågresursländer. Vår automatiska bildanalys hjälper till att välja ut de kvinnor som sannolikt har cancer, för vidare utredning och behandling, berättar Kristina Lång.

Världshälsoorganisationen WHO lanserade i fjol ”Global Breast Cancer Initiative” med mål att minska dödligheten i bröstcancer. Tillgången till diagnostik ses som central för att kunna nå det målet. Ett stort problem med den begränsade tillgången till diagnostik är också att kvinnor riskerar onödiga, ofta stora ingrepp – när en enkel undersökning hade kunnat visa att en knuta är ofarlig.

Civilingenjör Freja Sahlin berättar att det är insamlingen av ultraljudsbilder som har varit projektets största och mest tidskrävande utmaning hittills.

– Men den prototypalgoritm som nu finns fungerar väldigt bra, säger hon.

Kristina Lång håller med. Protypen ska förfinas ytterligare, men dess träffsäkerhet är redan minst  lika bra som den i mammografiscreening. Nu ska algoritmen testas även i kliniska studier.

Fas III-data: Tumor Treating Fields förbättrar överlevnad vid lungcancer

Fas III-studien LUNAR når det primära effektmåttet och visar att behandling med Tumor Treating Fields som tillägg till standardbehandling ger en statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull förbättring av total överlevnad vid lungcancer i stadium IV jämfört med enbart standardbehandling.

Det här är första gången på sex år som en fas III-studie visar på signifikant förbättrad överlevnad hos patienter med platinaresistent icke-småcellig lungcancer enligt ett pressmeddelande från Novocure.

Tumor Treating Fields är sedan tidigare godkänt under namnet Optune för behandling av glioblastom.

Pressmeddelandet på engelska:

Novocure today announced the LUNAR study met its primary endpoint, demonstrating a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival over standard therapies alone. The LUNAR study is a pivotal, open-label, randomized study evaluating the safety and efficacy of Tumor Treating Fields (TTFields) together with standard therapies for stage 4 non-small cell lung cancer (NSCLC) following progression while on or after treatment with platinum-based therapy.

The LUNAR study also showed a statistically significant and clinically meaningful improvement in overall survival when patients were treated with TTFields and immune checkpoint inhibitors (ICI), as compared to those treated with immune checkpoint inhibitors alone, and a positive trend in overall survival when patients were treated with TTFields and docetaxel versus docetaxel alone. Patient enrollment was well balanced between the ICI and docetaxel cohorts of the experimental and control arms, and control arms performed in line with prior studies. TTFields therapy was well tolerated by patients enrolled in the experimental arm of the study.

“We are pleased with the positive readout of the LUNAR study. Prior to LUNAR, the last phase 3 trial to lead to significant improvement in overall survival in late-stage, platinum-resistant non-small cell lung cancer was six years ago, underlining the difficulty in treating this disease,” said William Doyle, Novocure’s Executive Chairman. “We are also pleased by the profound performance of the TTFields together with immunotherapy, which has the potential to meaningfully extend patient survival beyond what was previously possible. I would like to thank our patients and investigators for their courage and dedication in completing LUNAR. And, I would like to thank Novocure’s employees for their unrelenting commitment to patients and their perseverance in propelling Novocure to this major milestone.”

Novocure plans to release the full results of the LUNAR study at a future medical conference. Novocure expects to file a Premarket Approval application with the U.S. Food and Drug Administration (FDA) in the second half of 2023. Novocure also expects to file for a CE Mark in the European Union concurrently with the FDA submission.

About LUNAR

LUNAR is a pivotal study testing the safety and effectiveness of TTFields when used together with immune checkpoint inhibitors or docetaxel (experimental arm) versus immune checkpoint inhibitors or docetaxel alone (control arm) for patients with stage 4 NSCLC who progressed during or after platinum-based therapy. It is estimated that approximately 46,000 patients receive second-line treatment for stage 4 NSCLC each year in the U.S. The primary endpoint is superior overall survival of patients treated with TTFields plus immune checkpoint inhibitors or docetaxel versus immune checkpoint inhibitors or docetaxel alone. The powered secondary endpoints are superior overall survival of patients treated with TTFields plus immune checkpoint inhibitor versus immune checkpoint checkpoint inhibitor alone (ICI cohort) and superior overall survival of patients treated with TTFields plus docetaxel versus docetaxel alone (docetaxel cohort). TTFields is intended principally for use with other concomitant standard-of-care treatments, and LUNAR was designed to generate data that contemplates multiple outcomes, all of which Novocure believes will be clinically meaningful.

About Non-Small Cell Lung Cancer

Lung cancer is the most common cause of cancer-related death worldwide, and NSCLC accounts for approximately 85% of all lung cancers. It is estimated that approximately 193,000 patients are diagnosed with NSCLC each year in the U.S. Physicians use different combinations of surgery, radiation and pharmacological therapies to treat NSCLC, depending on the stage of the disease. Surgery, which may be curative in a subset of patients, is usually used in early stages of the disease. Since 1991, radiation with a combination of platinum-based chemotherapy drugs has been the first-line standard of care for locally advanced or metastatic NSCLC. Certain immune checkpoint inhibitors have been approved for the first-line treatment of NSCLC and the standard of care in this setting appears to be evolving rapidly. The standard of care for second-line treatment is also evolving and may include platinum-based chemotherapy for patients who received immune checkpoint inhibitors as their first-line regimen, pemetrexed, docetaxel or immune checkpoint inhibitors.

About Tumor Treating Fields Therapy

Tumor Treating Fields (TTFields) are electric fields that exert physical forces to kill cancer cells via a variety of mechanisms. TTFields do not significantly affect healthy cells because they have different properties (including division rate, morphology, and electrical properties) than cancer cells. The multiple, distinct mechanisms of TTFields therapy work together to selectively target and kill cancer cells. Due to its multimechanistic actions, TTFields therapy can be added to cancer treatment modalities in approved indications and demonstrates enhanced effects across solid tumor types when used with chemotherapy, radiotherapy, immune checkpoint inhibition, or PARP inhibition in preclinical models. TTFields therapy provides clinical versatility that has the potential to help address treatment challenges across a range of solid tumors. To learn more about Tumor Treating Fields therapy and its multifaceted effect on cancer cells, visit tumortreatingfields.com.

Source: Business Wire

Överlevnad till högt pris – att skydda hjärnan men inte tumören

Strålbehandling av hjärntumörer är i många fall en lyckosam behandling där patienten överlever och tumören försvinner. Men biverkningarna är tuffa och leder ofta till svåra kognitiva problem. Dilemmat forskarna står inför, att skada tumören men inte resten av hjärnan, börjar nu närma sig en lösning.

Klas Blomgren med sin forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Idag överlever mer än 80 procent av de barn som drabbas av cancer i hjärnan. Tack vare framsteg inom diagnostik och behandling lyckas man i de allra flesta fall få bort hjärntumören. Men behandlingen, särskilt strålningsbehandling mot hjärnan, har ofta svåra biverkningar som slår till några år senare.

Klas Blomgren, professor vid Karolinska Institutet har fått forskningsstöd från de pengar som Team Rynkebys Skolloppet samlat in till Hjärnfonden Han vill hitta ett sätt att strålbehandla patienter utan att deras hjärnor ska ta skada.

Bota utan att skada

– Jag arbetar också som barnonkolog och träffar många patienter med hjärntumör. Lyckligtvis överlever de allra flesta, men de får svåra problem eftersom behandlingen skadar deras hjärnor. Det vill vi ändra på, berättar Klas Blomgren.

Vilka skador får patienterna efter sin strålbehandling?

– Många får nedsatt intellektuell förmåga, problem med inlärning och minne, hämmad tillväxt. Nedsatt intellektuell förmåga är särskilt begränsande för möjligheten att leva ett normalt liv. Det kan handla om att inte klara skolan, vara socialt isolerad, inte få arbete eller ha en livspartner i samma utsträckning som sina jämnåriga. Dessa sent uppträdande komplikationer utvecklas under 2-10 år och kan resultera i utanförskap, isolering och en oförmåga att leva ett självständigt liv.

Berätta om din forskning, vad vill du undersöka?

– Att strålning dödar cancerceller är välkänt, men varför den övriga hjärnan skadas vet vi inte så mycket om. Vi har upptäckt att det i stor utsträckning är samma mekanismer som ligger bakom naturligt åldrande, men att det går oerhört mycket snabbare. Vi tror att det beror på att en slags immunförsvarscell i hjärnan skadas av strålningen men inte dör genast utan ligger kvar och orsakar en skadlig inflammation. Därför vill vi bryta den skadliga inflammationen.

Litium kan vara svaret

– Vi har funnit att ämnet litium både har en skyddande effekt mot akut skada på hjärnan och att det stimulerar läkning, men utan att skydda eller stimulera tumörcellerna. Det vill vi undersöka närmare i en klinisk studie, alltså en studie på patienter. Om vår studie slår väl ut kan litium bli den första behandlingen mot de kognitiva svårigheter som uppstår efter en strålbehandling.

Vad hoppas du åstadkomma med er forskning?

– Vårt syfte är att behandla och/eller förebygga skadorna som uppstår i hjärnan efter strålbehandling, utan att kompromissa med effekten av tumörbehandlingen. Om de sena komplikationerna hos de barn och vuxna som överlever sin cancersjukdom kan minskas, skulle de botade individerna kunna leva ett friskare liv. Det skulle också minska lidandet för de drabbades familjer, och reducera de medicinska och sociala kostnaderna för samhället. Att inte bara rädda livet, utan också livskvaliteten.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde? 

– Resultaten är svåra att mäta. När det handlar om kognitiv försämring finns bara neuropsykologiska tester att tillgå. En stor utmaning är också att det här är en ”efterbehandling”, alltså att vi behandlar när skadan redan är skedd. Så när den här studien är klar och vi ser att litium fungerar, vill vi prova att ge litium redan under strålbehandlingen eftersom vi hoppas på en ännu större skyddseffekt då. I slutändan kanske vi kan ge litium redan innan strålning.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Det är här vi kan göra som störst skillnad för våra patienter. Det är en sak att rädda livet på någon genom strålbehandling men komplikationerna är att alldeles för högt pris att betala. Hjärnan är det viktigaste organ vi har, det är vår identitet och det är här själen sitter. Om jag vill provocera mina kollegor som inte är hjärnforskare så brukar jag säga att alla andra organ är bara där för att serva hjärnan, avslutar Klas med ett skratt.

NT-rådet rekommenderar inte Keytruda för adjuvant behandling av melanom stadium IIB och IIC

NT-rådets rekommendation till regionerna är att inte använda Keytruda vid adjuvant behandling av vuxna och ungdomar från 12 års ålder med melanom i stadium IIB eller IIC efter total resektion.

Läs hela yttrandet här.

Hälsoekonomisk bedömning av Enhertu vid bröstcancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Enhertu. Utredningen gäller behandling av vuxna patienter med så kallad HER2-positiv bröstcancer som är spridd eller som inte går att operera och som tidigare har fått en eller fler typer av behandlingar riktade mot HER2.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor såväl i Sverige som globalt. Medianåldern vid insjuknande är 65 år. Prognostiska faktorer som även avgör valet av läkemedelsbehandling är bland annat så kallad human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2 (HER2)-status. HER2 är en gen som normalt finns i alla celler i kroppen. HER2-positiva tumörer har många kopior av HER2-genen vilket stimulerar snabb cancertillväxt och om cancertumören inte behandlas ökar både risken för återfall och för att dö.

Enhertu innehåller den aktiva substansen trastuzumab deruxtekan. Företaget har jämfört behandlingseffekten av trastuzumab deruxtekan med behandlingseffekten av trastuzumab emtansin (Kadcyla) genom en direkt jämförande studie.

Baserat på denna studie bedömer TLV att det är rimligt att anta att trastuzumab deruxtekan har bättre effekt när det gäller hur länge patienten lever utan att sjukdomen förvärras samt hur länge patienten lever totalt sett jämfört med Kadcyla.

I TLV:s analys uppgår kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår vid det angivna priset till cirka 900 000 kronor. Osäkerheten i resultaten bedöms som hög.

Läs TLV:s bedömning i sin helhet.

Ny metod hittar rätt behandling till bröstcancerpatienter

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

De cellbaserade tumörmodellerna, som skapats från biopsier från bröstcancerpatienter, ska kunna förutsäga hur tumörerna kommer att reagera på olika cancerbehandlingar. Av Xinsong Chen et al, PNAS 2022.

– Idag finns begränsade möjligheter att på förhand säga vilka bröstcancerpatienter som har nytta av olika behandlingar. Den här metoden kan förutsäga hur patienterna kommer att svara på vissa behandlingar, vilket gör att man kan undvika onödiga biverkningar och spara kostnader. Det behövs större bekräftande studier, men vi ser att konceptet fungerar, säger Johan Hartman, professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Johan Hartman, professor vid Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman.

Idag finns flera olika läkemedel tillgängliga vid behandling av bröstcancer. Men sjukdomen är komplex och alla patienter blir inte hjälpta av samma eller alla läkemedel. Viss information om vilken behandling en patient kommer att ha nytta av går att få genom exempelvis DNA-sekvensering. Men i många fall går det inte att säga om en behandling kommer att hjälpa den individuella patienten eller inte, och därför behövs bättre metoder för att förutsäga patienternas behandlingssvar.

Den metod KI-forskarna har utvecklat bygger på att isolera och odla inte bara tumörceller utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemedlen.

Cellmodellerna liknar patienternas tumörer

I den aktuella studien visar forskarna att det är praktiskt möjligt att etablera den här typen av cellbaserade tumörmodeller från brösttumörer, och att cellmodellerna liknar patienternas ursprungstumörer på relevanta sätt, till exempel genetiskt och vad gäller olika proteinmarkörer.

Tumörmodellerna skapades från biopsier från 98 patienter som opererats för bröstcancer och testades på över 35 existerande bröstcancerläkemedel och bröstcancerläkemedel under utveckling. Forskarna kunde se att den läkemedelskänslighet tumörmodellernas visade i hög grad överensstämde med känsligheten hos den tumörtyp patienterna hade, och att tumörmodellerna i vissa fall var känsliga för läkemedel under utveckling.

Därefter undersökte forskarna hur träffsäker metoden är när det gäller att förutsäga behandlingssvar. Detta gjordes på 15 bröstcancerpatienter som fick behandling innan operation, så kallad neoadjuvant behandling, vid Södersjukhuset i Stockholm.

Från biopsier tagna innan operationerna skapade forskarna tumörmodeller från varje patient och utsatte dem för samma läkemedel som patienten fick. Därefter jämfördes modellernas läkemedelskänslighet med patienternas behandlingssvar.

Hög träffsäkerhet

Resultaten visar att de behandlingssvar tumörmodellen förutsade i hög grad överensstämde med patientens behandlingssvar.  Till exempel hade cytostatikan epirubicin en träffsäkerhet på 90 procent i modellen, medan fyra av fyra patienter som behandlades och testades för anti-HER2 monoklonala antikroppsläkemedel uppvisade överenstämmelse.

Xinsong Chen, forskningsspecialist vid Karolinska Institutet. Foto: Niklas Elmehed.

Forskarna poängterar att det går att skapa cellmodellerna även från små tumörer, som vanligtvis anses tekniskt svåra att odla från, och att testerna går relativt snabbt att genomföra.

– Vi kan i de flesta fall utföra individanpassad läkemedelstestning och få resultatet inom tio dagar, vilket tyder på att den här metoden kan fungera i den kliniska vardagen. Men den kan också användas inom forskning och läkemedelsutveckling, säger studiens försteförfattare Xinsong Chen, forskningsspecialist vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Nästa steg är nu att testa metoden i större patientmaterial och att undersöka möjligheten att kombinera den med andra molekylära metoder för att förutsäga behandlingssvar ännu bättre och studera resistensmekanismer.

Publikation

”Breast cancer patient-derived whole-tumor cell culture model for efficient drug profiling and treatment response prediction”, Xinsong Chen, Emmanouil G. Sifakis, Stephanie Robertson, Shi Yong Neo, Seong-Hwan Jun, Le Tong, Apple Tay Hui Min, John Lövrot, Roxanna Hellgren, Sara Margolin, Jonas Bergh, Theodoros Foukakis, Jens Lagergren, Andreas Lundqvist, Ran Ma och Johan Hartman, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), 26 december, 2022, doi: 10.1073/pnas.2209856120

Ebvallo får EU-kommissionens godkännande som första allogena T-cellsbehandling någonsin för vuxna och barn med EBV+ PTLD

Ebvallo (tablecleucel) blir därmed den första och enda godkända terapin för patienter i EU som drabbats av en sällsynt och potentiellt dödlig cancer med medianöverlevnad på bara några månader.

Pierre Fabre kommer att leda kommersialiserings- och distributionsaktiviteterna i Europa.

Atara bioteherapeutics och Pierre Fabre har tillkännagivit att Europeiska kommissionen (EC) har beviljat försäljningstillstånd för Ebvallo (tablecleucel) som monoterapi för behandling av vuxna och barn från två års ålder som har fått återfall eller har en refraktär Epstein-Barr-viruspositiv posttransplantation lymfoproliferativ sjukdom (EBV+ PTLD) och har fått minst en tidigare behandling.

För patienter med solida organtransplantationer inkluderar tidigare behandling kemoterapi såvida inte kemoterapi var olämplig.

Godkännandet baseras på ett positivt yttrande i oktober från kommittén för läkemedel för humant bruk (CHMP) vid europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och gäller alla 27 EU-medlemsstater plus Island, Norge och Liechtenstein. CHMP:s positiva yttrande baseras på resultat från den pivotala fas 3 ALLELE-studien.1 I denna studie visade Ebvallo en gynnsam risk/nytta-profil.

— Godkännandet av Ebvallo i Europa representerar ett medicinskt genombrott för patienter med betydande medicinska behov, säger Pascal Touchon, vd och koncernchef för Atara. Som den första allogena (dvs cellerna kommer från en donator) T-cellsimmunterapin att få godkännande från någon tillsynsmyndighet i världen, är detta ett historiskt ögonblick för Atara, vår europeiska partner, Pierre Fabre och för det bredare cellterapiområdet.

EBV+ PTLD är en sällsynt, akut och potentiellt dödlig hematologisk malignitet som uppstår efter transplantation när en patients T-cellsimmunsvar är nedsatt av immunsuppression. Det kan påverka patienter som har genomgått solid organtransplantation (SOT) eller allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HCT). Medianöverlevnad på 0,7 månader och 4,1 månader för HCT respektive SOT har rapporterats hos EBV+ PTLD-patienter som inte har svarat på standardbehandling vilket understryker det betydande behovet av nya terapeutiska alternativ.

Enligt ett tidigare kommunicerat licensavtal med Atara kommer Pierre Fabre att leda all kommersialiserings- och distributionsverksamhet i Europa och andra utvalda marknader, förutom medicinska och regulatoriska aktiviteter efter överföringen av marknadsföringstillstånd från Atara till Pierre Fabre.

— Ebvallo representerar ett betydande steg inom cellterapiområdet och är ett genombrott för europeiska patienter med EBV+ PTLD, säger Eric Ducournau, vd för Pierre Fabre, Ataras kommersialiseringspartner i Europa. Vi är stolta och glada över att få ut denna innovativa terapi på marknaden, som kommer att förstärka Pierre Fabres portfölj inom onkologi, hematologi och sällsynta sjukdomar.

Ebvallo har särläkemedelsstatus (orphan drug) i Europa. Denna beteckning är reserverad för läkemedel som behandlar livshotande eller kroniskt försvagande sjukdomar som är sällsynta (som drabbar högst fem av 10 000 personer i EU). Godkända särläkemedel gynnas av tio års marknadsexklusivitet. Det skyddar dem från konkurrens eftersom liknande läkemedel inte får marknadsföras inom samma terapeutiska indikation under exklusivitetsperioden.

Miljonbelopp till regionerna för kortare väntetider i cancervården

Regeringen avsätter 556 miljoner kronor 2023 för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Det står klart sedan regeringen slutit en överenskommelse om cancervården med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för 2023.

Överenskommelsen syftar till att skapa en gemensam bild över vilka de centrala åtgärdsområdena inom cancervården är och hur dessa ska drivas framåt på ett sätt som gagnar både den svenska cancervården och EU:s utveckling inom cancerområdet. Överenskommelsen är ett viktigt verktyg för att möjliggöra arbetet med den nationella cancerstrategin och den långsiktiga nationella inriktningen för cancervården.

− När en person drabbas av ett cancerbesked är det av största vikt att det finns tillgång till tydlig information och bästa möjliga vård utan onödig väntetid, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

− Alla som drabbas av cancer ska få en snabb, trygg och säker vård. Inom ramen för den här överenskommelsen kan vi fortsätta att satsa på barncancervård, att fokusera på standardiserade vårdförlopp och att tidigare upptäcka cancer, säger Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Insatserna i överenskommelsen är indelade i fyra områden:

  • Prevention och tidig upptäckt
  • Tillgänglig och god vård med fokus på patienten
  • Kunskapsutveckling, kompetensförsörjning och forskning
  • Tillgång till och användning av medicinska teknologier

Bland annat omfattar överenskommelsen riktade insatser kopplat till bland annat rehabilitering, tillgång till nya teknologier, fortsatt utveckling av verktyget Min Vårdplan och kunskapsutveckling.

80 miljoner kronor kommer att avsättas för arbetet inom barncancerområdet.

Kroppens budbärare förbättrar cancerbehandling

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Extracellulära vesiklar kallas ibland kroppens flaskpost och är små bubblor som celler kan skicka mellan varandra för att utbyta information. Bild: Getty Images.

På senare år har behandlingen av flera olika cancerformer förbättrats avsevärt tack vare en typ av immunterapi kallad checkpointhämmare, som stimulerar immunförsvarets T-celler att angripa cancercellerna.

Men även om vissa patienter får fantastiska behandlingseffekter, är det en stor andel som bara förbättras tillfälligt eller inte svarar alls på behandlingen. Stor kraft läggs därför på att förstå varför det är så, liksom på att försöka kombinera checkpointhämmare med annan behandling för att ytterligare öka överlevnaden i cancer.

Ny behandlingsmetod mot cancer

Susanne Gabrielsson. Foto: Stefan Zimmerman.

Nu visar forskare från Karolinska Institutet att en form av runda nanopartiklar kallade exosomer eller extracellulära vesiklar, kan vara en lovande väg framåt.

– Det verkar som att vesiklarna gör tumören immunologiskt aktiv, så att checkpointbehandlingen får fäste och kan börja fungera. De här resultaten är ytterligare ett stöd för att fortsätta utvecklingen av extracellulära vesiklar som en ny behandlingsmetod mot cancer, säger studiens sisteförfattare Susanne Gabrielsson, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Extracellulära vesiklar kallas ibland kroppens flaskpost. De är bubblor i nanostorlek omslutna av membran, som celler kan skicka mellan varandra för att utbyta information. Vesiklar från cancerceller kan till exempel stänga av immunsvaret och därigenom bidra till att cancer sprids, medan vesiklar från immunceller kan stimulera en reaktion från kroppens immunförsvar.

Kan stimulera immunförsvarets celler

I tidigare studier har KI-forskarna visat att en viss typ av extracellulära vesiklar från immunceller kan stimulera immunförsvarets T-celler och minska tumörtillväxt hos möss. I den aktuella studien har de undersökt hur dessa vesiklar fungerar i en musmodell av hudcancer som inte är känslig för behandling med checkpointhämmare.

De extracellulära vesiklarna i studien isoleras från mössens egna immunceller, dendritceller. De förses sedan med ett i detta fall cancerspecifikt protein kallat ovalbumin och en molekyl kallad alfa-galactosylceramid, som då både stimulerar immunförsvarets T-celler och naturliga mördarceller (NK-celler).

När forskarna gav vesiklarna till möss i syfte att behandla deras tumörer, eller i förebyggande syfte innan de börjat utveckla tumörer, aktiverades djurens immunförsvar med ett starkt T-cellssvar mot cancerproteinet. Aktiveringen uppstod inte om djuren endast gavs checkpointhämmare och den var starkast när djuren fick en kombination av vesiklar och checkpointbehandling.

Forskarna såg dock ingen effekt på överlevnad när djuren fick kombinationen vesiklar och checkpointhämmare i behandlande syfte, jämfört med endast vesiklar. Det kan bero på att det aktiverade immunsvaret inte hann påverka tumörerna under den korta period försöket pågick, tror forskarna. När behandlingarna gavs till möss i förebyggande syfte, vilket ger en längre verkningstid, var däremot överlevnaden större hos möss som fick kombinationen i jämförelse med möss som fick endast vesiklar.

Testat på människor

Redan 2005 testade andra forskare att ge extracellulära vesiklar från immunceller till människor med målet att behandla cancer och därefter har ytterligare kliniska försök gjorts. Vesiklarna har i dessa studier visat sig säkra, men gav bara liten effekt. Susanne Gabrielsson tror att det beror på att försöken gjordes för tidigt, innan man visste vilka molekyler vesiklarna bör innehålla för att vara effektiva, något hennes grupp har arbetat mycket med. De försöker också förenkla tillverkningen av de extracellulära vesiklarna.

– Målet är att vi inte ska behöva ta patientens egna celler utan använda cellinjer i stället. Då kan vesiklarna förberedas i förväg och frysas ned i väntan på en patient. Vi tror också att varianter av behandlingen kommer att kunna användas till andra cancerformer och andra sjukdomar, säger Susanne Gabrielsson.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Radiumhemmets forskningsfonder, Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden och KID-medel från Karolinska Institutet. Susanne Gabrielsson har ett patent på exosomer från B-celler vid immunterapi och hon ingår i den rådgivande vetenskapliga kommittén för företaget Anjarium Biosciences.

Publikation

”Antigen-Loaded Extracellular Vesicles Induce Responsiveness to Anti-PD-1 and Anti-PD-L1 Treatment in a Checkpoint Refractory Melanoma Model”, Rosanne E. Veerman, Gözde Güclüler Akpinar, Annemarijn Offens, Loïc Steiner, Pia Larssen, Andreas Lundqvist, Mikael C.I. Karlsson och Susanne Gabrielsson. Cancer Immunology Research, online 22 december 2022, doi: 10.1158/2326-6066.CIR-22-0540.

NT-rådets rekommendationer: Padcev vid urotelial cancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att Padcev bör användas som monoterapi vid behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande kemoterapi och en PD-(L)1-hämmare.

Läs hela yttrandet här.

Marginell påverkan på cancerdiagnostiken efter pandemin

Antalet diagnostiserade cancertumörer ligger på ungefär samma nivå som före pandemin. Det visar Regionala cancercentrum i samverkans sjunde delrapport om hur covid-19-pandemin påverkat cancerdiagnostiken i Sverige. Rapporten omfattar perioden januari 2020 till mars 2022.

Personal vid VO diagnostik, Skånevård Sund, Region Skåne. Foto: Lars Lanhed.

I rapporten presenteras antalet rapporterade cancertumörer under pandemiåren 2020 och 2021 samt första kvartalet 2022 jämfört med 2019.

Under 2020 sågs en nedgång på -6,1 % jämfört med 2019, men det följdes av en uppgång på 3,1 % under 2021. En uppgång sågs även under första kvartalet för 2022 (4,5 %).

Pandemins sammantagna påverkan på cancerdiagnostiken under den undersökta perioden uppgick till mindre än 1 procent (-0,8 %).

– Resultaten bekräftar att diagnostiken nu i stort sett ligger på samma nivå som innan pandemin, något vi uppfattar som positivt. Farhågor om att nedgången av diagnostiserade tumörer under pandemins första år skulle leda till en ökning av antalet nya tumörer längre fram saknar hittills stöd i våra siffror, säger Johan Ahlgren, verksamhetschef på RCC Mellansverige och rapportens huvudförfattare.

Då antalet tumörer årligen ökar på grund av befolkningstillväxt och en ökad andel äldre, är dock nedgången 2020 underskattad och uppgången 2021 överskattad. Avvikelserna kan handla om 1–2 procentenheter.

Skillnad mellan cancerformer

Förändringar i antalet diagnostiserade cancertumörer under den undersökta perioden skiljer sig åt mellan olika cancerformer.

Nedgången i rapporterad prostatacancer 2020 och 2021 var -18,1 % respektive -7,7 %. Första kvartalet 2022 sågs en uppgång med 8,3 %.

För cervixcancer in-situ var nedgången -13,6 % 2020 och -13,4 % 2021. Första kvartalet 2022 var nedgången -16,9 % jämfört med första kvartalet 2019.

– För prostatacancer har två års nedgångar följts av en uppgång första kvartalet 2022. Den tidigare observerade nedgången för cervixcancer in situ kvarstår. Utöver en pandemieffekt kan det inte uteslutas att införande av HPV-vaccin det senaste årtiondet samt primär HPV-testning i screeningprogrammet kan ha bidragit till nedgången, säger Johan Ahlgren.

Nedgången i antal rapporterade brösttumörer i riket under 2020 var -8,1 % och följdes 2021 av en uppgång på 2,6 %. Första kvartalet 2022 låg antal rapporterade brösttumörer i nivå med motsvarande period 2019.

Antal rapporterade hudmelanom sjönk med -3,1% 2020 och följdes av en ökning med 8,6 % 2021. En fortsatt tydlig ökning med 19,1 % sågs under första kvartalet 2022.

Inrapporteringsmönster uppdelat på åldersgrupp och kön

Den största procentuella nedgången sågs i åldersintervallet 18–49 år (-9,1 % 2021 respektive -9,7 % 2020) där cervixcancer in-situ sannolikt förklarar större delen av nedgången. I åldersintervallen 0–17 år och 60–69 år sågs inga statistiskt säkerställda förändringar under 2021 jämfört med 2019.

I övriga ålderskategorier sågs till skillnad från 2020 statistiskt signifikanta uppgångar under 2021. Sett till samtliga tumörformer under 2021 jämfört med 2019 sågs ingen påtaglig skillnad i förändringar i inrapportering mellan kvinnor och män.

Skillnader mellan de sex sjukvårdsregionerna

Under 2021 jämfört med 2019 sågs totalt för samtliga diagnoser statistiskt säkerställda uppgångar i Sjukvårdsregion Mellansverige (6,6 %), Södra sjukvårdsregionen (2,6 %), Sydöstra sjukvårdsregionen (2,7 %) och Västra sjukvårdsregionen (2,6 %). Uppgångarna i Norra sjukvårdsregionen (1,4 %) och Sjukvårdsregion Stockholm-Gotland (1,6%) låg inom den statistiska felmarginalen.

RCC avser att fortsatt följa eventuella långtidseffekter av uppskjuten diagnostik under pandemins inledning.

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology.

Immunofluorescensfärgning av en human lymfkörtel med tidig lipomatos (fett) lokaliserad till medullära delen av lymfkörteln. Adipocyter (fettceller visualiserade som svarta, runda hålrum i vävnaden) är markerade med asterisks i magenta och deras närvaro är associerat med förlorade medullära lymfkärl (grön). Foto: Tove Bekkhus

Lymfkörtlar fungerar normalt som försvarshögkvarter för vårt immunförsvar. När vi får en infektion eller när vi vaccineras är det i lymfkörtlarna som immuncellerna samlas, aktiveras och prolifererar (ökar i antal) för att kunna mobilisera ett effektivt immunförsvar. När vi åldras byts dock gradvis den normala vävnaden i lymfkörtlarna (deras stroma) ut och omvandlas till fettvävnad. Fenomenet kallas lipomatos. Även om lipomatos är mycket vanligt och ökar med ökande ålder, har det tidigare diskuteras och studerats i väldigt begränsad omfattning av forskare.

Genom noggrant analysera över 200 lymfkörtlar, visar Maria Ulvmars grupp att lipomatos börjar i den centrala delen av lymfkörteln som kallas medulla, och presenterar fynd som kopplar lipomatos till omvandling av lymfkörtlarnas stödjande celler (fibroblaster) till adipocyter (fettceller). De visar också att specifika typer av fibroblaster som sitter i medulla, lättare omvandlas till adipocyter.

Studien visar att det redan vid tidiga stadier av lipomatos sker negativa förändringar som försämrar lymfkörtelns förmåga för att kunna ge oss effektiva immunsvar. Bland annat kunde de observera att de specialiserade blod- och lymfkärl som normalt bildar vägar för immuncellerna att ta sig in och ut ur lymfkörteln förstörs i de delar av körteln där fettet finns. Lipomatos i lymfkörtlar, redan vid tidiga stadier, kan därför vara en viktig delförklaring till varför äldre personer har sämre förmåga att svara på till exempel vaccinationer. Till slut tar fettet över lymfkörteln helt, all normal vävnad försvinner, och dess funktion är förlorad.

– Vår studie är ett första steg för att förstå varför lipomatos sker och att på sikt kunna hitta sätt att förhindra att det utvecklas vidare och förstör lymfkörteln, säger Tove Bekkhus, som är förstaförfattare till studien.

Forskarna kan idag inte efterlikna effekterna de ser i lymfkörtlar från människa i de djurmodeller som ofta används för att studera effekter av åldrade. Detta betonar vikten av studier som utgår från att analysera förändringar vid åldrande direkt i människa.

– Jag hoppas att vårt arbete kommer att väcka nytt intresse hos andra forskare att inkludera lipomatos i lymfkörtlar som en faktor när man studerar svar på vaccination och infektioner hos äldre. De förändringar vi ser är också av stor relevans för cancerforskning eftersom lymfkörtlar, i flera typer av cancer, är den första plats cancerceller sprider sig till, säger Maria H. Ulvmar, forskare vid Uppsala universitet, som ledde studien.

– Vår publikation ger ett första kapitel i en berättelse om fett och förlorade funktioner hos våra lymfkörtlar vid åldrande, som vi nu kommer att fortsätta att utveckla genom att designa nya studier för att förstå mer om de bakomliggande orsakerna och konsekvenserna av dessa förändringar, säger Maria H. Ulvmar.

Studiens huvudmaterial för analys är biobanksprover från Uppsala biobank. Dessa prover har analyserats med avancerad bildanalys. Studien innehåller även analys och försök med cellkulturer av primära stromala celler och bioinformatisk analys av genuttryck (RNA nivå) från två single cell RNA sekvensering (RNAseq) datasets, mus och människa, som publicerats av andra tidigare, men som i den här studien analyseras för att kunna svara på nya specifika frågeställningar.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Kjell och Märta Beijers stiftelse samt Zetterlings stiftelse.

Tove Bekkhus et al. (2022) Stromal transdifferentiation drives lipomatosis and induces extensive vascular remodeling in the aging human lymph node, The Journal of Pathology, DOI: /10.1002/path.6030

Zynlonta (loncastuximab tesirine) godkänt i EU för behandling av recidiverande eller refraktärt diffust storcelligt B-cellslymfom

Sobi och ADC Therapeutics SA meddelar idag att EU-kommissionen (EC) har beviljat villkorligt marknadsföringstillstånd för användning av Zynlonta (loncastuximab tesirine) för behandling av patienter som återinsjuknat eller blivit behandlingsresistenta mot diffust stort B-cellslymfom (DLBCL).

Godkännandet följer på ett positivt utlåtande som utfärdades i september av Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (EMA/CHMP).

Läs hela pressmeddelandet.

Imfinzi plus kemoterapi godkänd i EU som första immunterapiregimen för patienter med avancerad gallvägscancer

Godkännandet baserades på TOPAZ-1 uppdaterade överlevnadsresultat som visar att Imfinzi-kombinationen minskade risken för dödsfall med 24 procent jämfört med enbart kemoterapi.

Hela pressmeddelandet (på engelska)

Lynparza i kombination med abirateron godkänd i EU som förstahandsbehandling för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Detta är den första godkända PARP-hämmare som visar kliniskt betydelsefulla fördelar i kombination med ett nytt hormonellt medel. Lynparza förlängde progressionsfri radiologisk överlevnad (median) i mer än två år i kombination med abirateron.

Hela pressmeddelandet (på engelska)

Ny statistik: Dödligheten i cancer minskar – men med regionala skillnader

6250 fler personer diagnostiserades med cancer 2021 jämfört med året innan. Samtidigt fortsätter dödligheten minska, men det finns regionala skillnader. Det visar ny statistik från Cancerregistret.

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

68 810 personer diagnostiserades med cancer under 2021, vilket är en ökning från tidigare år. Bröstcancer är den vanligaste sjukdomen bland kvinnor där 8 619 personer fick en diagnos förra året. Bland män är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen där 10 199 män diagnostiserades under 2021.

— En del av den här ökningen har naturliga förklaringar, befolkningen blir äldre och vården blir allt bättre på att upptäcka och behandla cancer. Men en del av den här ökningen hänger också ihop med förändrade levnadsvanor, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Geografiska skillnader i dödlighet
Trots ökande antal cancerfall sjunker däremot dödligheten i cancer – allt fler överlever. Men siffrorna från Cancerregistret visar på geografiska skillnader över andelen dödsfall.

— Det är otroligt hoppfullt att allt fler överlever sin cancer. Det är framgångsrik vård och forskning som ligger bakom den utvecklingen. Men så länge vi fortsätter att se skillnader i vilka som insjuknar och vilka som överlever så kan vi inte nöja oss, säger Ulrika Årehed Kågström.

Under 2021 observerades störst dödlighet för kvinnor i Södermanland medan Värmland hade den lägsta dödligheten. För män var dödligheten som högst i Västernorrland och som lägst i Norrbotten.

— Skillnaderna kan bero till exempel på närhet till vård eller hur villig man är att söka vård och delta i screening. Men vi vet också att delar av svensk cancervård tyvärr är ojämlik, till exempel ser införandet av och deltagandet i screeningprogram olika ut över landet, säger Ulrika Årehed Kågström.

Högst dödlighet i cancer 2021, kvinnor (pers/100 000 invånare)
Södermanland (200,1)
Västernorrland (196,0)
Gävleborg (192,6)
Skåne (191,4)
Blekinge (191,4)

Lägst dödlighet i cancer 2021, kvinnor (pers/100 000 invånare)
Värmland (172,1)
Halland (172,9)
Norrbotten (175,3)
Stockholm (175,8)
Dalarna (176,7)

Högst dödlighet i cancer 2021, män (pers/100 000 invånare)
Västernorrland (267,7)
Örebro (261,2)
Södermanland (258,1)
Gotland (258,1)
Blekinge (255,0)

Lägst dödlighet i cancer 2021, män (pers/100 000 invånare)
Norrbotten (219,2)
Kalmar (231,9)
Västerbotten (233,0)
Halland (235,3)
Dalarna (235,9)

Om Cancerregistret

Det är Socialstyrelsen som genom Cancerregistret årligen redovisar statistik över bland annat insjuknande och dödlighet i Sverige. Registret utgör underlag för den officiella statistiken om cancer i Sverige.

Ny rapport från Patientnämnden i Skåne om sena cancerdiagnoser

Mer än var tredje klagomål rörande cancervård som kommit in till Patientnämnden i Skåne kopplas till sena diagnoser. 

Rapporten omfattar 384 inkomna synpunkter till Patientnämnden Skåne som fokusmarkerats med cancer under perioden den 1 januari 2021 till och med den 30 juni 2022. De utgör 4 procent av det totala antalet inkomna synpunkter under tidsperioden. 35 procent av synpunkterna handlar om upplevelsen av att cancerdiagnosen försenats på något sätt.

Patienterna eller deras närstående berättar att patienten sökt vård vid ett eller flera tillfällen men skickats hem med ingen eller fel åtgärd. När de sökt vård senare och det visat sig att de har cancer väcks frågor om varför cancern inte upptäcktes tidigare och om det gjort någon skillnad för dem om diagnosen upptäckts redan vid tidigare vårdbesök. Mer än hälften av de här patienterna har sökt vård inom primärvården, på en vårdcentral. Synpunkter finns både gällande privata och offentliga vårdcentraler.

I den rapport om synpunkter på cancervården som Patientnämnden Skåne gav ut 2017 framgår att antalet synpunkter som berör upplevelsen av försenad cancerdiagnos har ökat lite. Fortfarande, efter fem år, handlar många inkomna synpunkter om patienters upplevelser av att deras symptom inte tagits på allvar eller feltolkats.

Samtliga inkomna och avslutade synpunkter har redan återrapporterats till vården och syftet med den här rapporten är att lyfta fram patienternas berättelser om sina upplevelser av cancervården.

Läs hela rapporten här.