Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Helgenomsekvensering kan ge barn med leukemi mer individanpassad cancerbehandling

I juni kom en studie som visade på nyttan av helgenomsekvensering för barn drabbade av solida tumörer. Nu har forskare inom ramen för det nationella GMS Barncancer-projektet visat att det också gäller för leukemi. Forskarna kan också visa att helgenomsekvensering ger all information som nuvarande diagnosverktyg men också ny information som kan göra att behandlingen kan modifieras bättre och såväl över- som underbehandling kan undvikas.

Forskarna är en del av gruppen för hematologi inom GMS Barncancer men Gisela Barbany, docent och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset började redan 2016, innan GMS Barncancer startade, intressera sig för hur helgenomsekvensering skulle kunna förbättra behandlingen för barn med leukemi.

– Vi förstod tidigt vilka möjligheter som helgenomsekvensering skapar, att metoden skulle kunna täppa till några av hålen i dagens rutindiagnostik, men vi kände också ett behov av att testa så att metoden verkligen kan ersätta de tre till fyra diagnosverktyg vi använder idag. Att vi inte skulle tappa någon viktig information.

Hoppades hitta prognostiska markörer

Akut lymfoblastisk leukemi, ALL är den vanligaste leukemiformen hos barn och idag överlever 90 procent av de drabbade.

Fatemah Rezayee och Gisela Barbany ingår i gruppen för hematologi inom GMS Barncancer.

– Men av de som klarar sin första behandling så får tyvärr 15 procent återfall och av dessa så klarar sig bara hälften, berättar Gisela Barbany.

Förutom önskan om att bota fler så var en annan orsak till att hon ville studera ALL att det sedan tidigare fanns goda kunskaper om genetiska förändringar och hur de påverkar valet av behandling. Det finns också en grupp av leukemipatienter där man idag saknar prognostiska markörer. Prognostiska markörer som snabbt kan visa hur cancern svara på behandlingen är viktiga att hitta för att behandlingsintensiteten ska kunna individanpassas. Gisela Barbany hoppades att de genom helgenomsekvensering skulle kunna hitta fler och nya markörer.

– Vi valde ut prover från tidigare diagnostillfällen för alla typer av risknivåer inom leukemi och för en grupp som saknat markörer vid tidigare analyser.

Säkra data

I den retrospektiva studien har analyserna gjorts på diagnostiska benmärgsmaterial från 88 ALL-patienter. Då tekniken utvecklats så snabbt har Gisela Barbany analyserat om sitt material och uppdaterat sitt projekt flera gånger.

– Resultatet är verkligen lovande, vi har inte hittat några falskt positiva eller negativa diagnoser och av de 39 patienter som tidigare inte kunnat delas in i någon riskgrupp kunde vi hos 35 hitta genetiska förändringar, prognostiska markörer, viktiga för leukemiutveckling och diagnos.

Ny större studie och nya verktyg

Nu ska forskarna fortsätta med större prospektiva studier där helgenomsekvenseringen görs parallellt med rutindiagnostiken.

– Nu utvecklar vi teknologin för att användas i rutindiagnostiken, då både våra egna och andras preliminära studier har visat så lovande resultat.

Vidare vill forskarna använda den nya teknologin för att utveckla verktyg för att mäta behandlingssvar på ett mycket känsligt och noggrant sätt, bland annat tar man fram ett skräddarsytt bioinformatikverktyg för de mer svårupptäckta genetiska avvikelserna.

– Vårt långsiktiga mål är att ersätta dagens diagnostik med helgenomsekvensering och en viktig pusselbit är balansen nytta – kostnaderna. Det ska vi titta på i en separat studie men jag är optimistisk och tror att inom en snar framtid kan vi ersätta dagens metoder med helgenomsekvensering, menar Gisela Barbany.

Få precisionsläkemedel

Inom leukemierna finns det också en liten andel patienter, där precisionsläkemedel kan riktas mot det specifika genetiska felet som driver leukemicellerna vilka kan vara ett komplement till cellgiftsbehandling. Genom protokollet ALLTogether som styr behandlingsvalen för barn med leukemi så får en del barn (med en specifik typ av genetisk avvikelse) tillägg av tyrosinkinashämmare.

– Dessa genetiska avvikelser ses lättare och på ett säkrare sätt med helgenomsekvensering. Men annars är det viktigaste redan nu att vi bättre kan skräddarsy dagens behandlingar för alla barn och på så sätt minska risken för över- och underbehandling, avslutar Gisela Barbarny.

Studien utfördes inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi, i samarbete med SciLifeLab Clinical Genomics, och finansierades av medel från bland annat Science for Life Laboratory Swedish Genomes Program (med stöd från Knut och Alice Wallenberg stiftelsen), Barncancerfonden och Vetenskapsrådet under ramen för ERA PerMed.

Länk till artikeln.

 

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Det internationella forskningsprojektet som leds från Lunds universitet tilldelas nu 40 miljoner av Horizon Europe, för att skräddarsy immunterapi för AML, glioblastom och bukspottkörtelcancer.

Niels-Bjarne Woods, forskare Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

Vi har runt två miljoner mördarceller (så kallade natural killer-cells, NK-celler) i vår kropp, som är viktiga i försvaret mot olika cancersjukdomar och infektioner. Mördarcellerna har väckt forskarnas intresse för hur de kan användas vid immunterapibehandling för cancer. Niels-Bjarne Woods är stamcellsforskare vid Lunds universitet och leder det forskarteam som nyligen upptäckt att det finns en metabolisk växel som kan öka produktionen av mördarceller.

– I våra celler finns mitokondrier som fungerar som ett minikraftverk för cellfunktion. Genom att mata mitokondrierna, likt du lägger ved till brasan, kunde vi påverka hur immunförsvarsceller utvecklades och detta ledde till högre nivåer av mördarceller, säger Niels-Bjarne Woods.

Nu har forskargruppen vid Lunds universitet tillsammans med samarbetspartners vid Rigshospitalet Köpenhamn, Hannover Medical School samt biopharmaföretaget Amniotics tilldelats 40 miljoner kronor från EIC, som är en del av Horizon Europe. I forskningsprojektet HyperTargIPS-NK ska de tillsammans undersöka hur mördarceller kan skräddarsys för behandling av cancerformerna AML (akut myeloisk leukemi), glioblastom (hjärntumör) och bukspottkörtelcancer. Alla dessa är aggressiva varianter av cancer med mycket dålig prognos.

Förbättrad produktion och verkningsgrad

– Tanken är inte att ersätta redan befintliga cancerterapier, utan att komplettera det med en effektiv extra ”dammsugning” av de tumörstamceller som är svåra att avlägsna och som innebär att patienten får återfall i sjukdomen.

På andra håll utvärderas flera försök till liknande terapier med mördarceller, men Niels-Bjarne Woods menar att för att lyckas behöver dessa bli mycket mer potenta och effektiva:

– Genom detta internationella samarbete och den kunskap och teknologi som vi tillsammans har tillgång till, kan vi förbättra produktionen och verkningsgraden av denna nya cancerterapi. Genom att programmera genetiskt modifierade mördarceller och transplantera dem in i patienten, hoppas vi att de ska hitta de återstående tumörstamceller som orsakar återfallen och ”dammsuga” upp dessa sista rester av sjuka celler, avslutar Niels-Bjarne Woods.

NK-cellerna som genereras i Niels-Bjarne Woods laboratorium kommer från pluripotenta stamceller (IPS-celler). Det är celler som kan användas för att generera vilken cell som helst i kroppen och som enkelt kan expanderas i laboratoriet med de protokoll forskarteamet har utvecklat. De förväntar sig att kunna producera ett stort antal celler på ett kostnadseffektivt sätt.

Nytt sätt att behandla ovanlig hjärntumör hos barn ska studeras

Barncancerfonden delar sedan 2022 ut uppstartsbidrag för att stimulera till ett ökat svenskt deltagande i internationella studier. Nu innebär satsningen att en ny studie för en ovanlig hjärntumördiagnos kan starta till hösten. Ett av målen är att se om det går att ersätta strålning av hjärnan, som kan ge svåra biverkningar, med intensivare läkemedelsbehandling.

Atypisk teratoid rabdoid (ATRT) tumör är en ovanlig högmalign embryonal hjärntumör som drabbar riktigt små barn, hela 70 procent diagnostiseras före 3 års åldern. Sjukdomen kan vara medfödd och den drabbar ungefär två barn per år i Sverige, berättar Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset där hon bland annat också är läkemedelansvarig på barnonkologen.

ATRT är en typ av cancer som idag har dålig prognos, trots att en kombination av behandlingar görs. Särskilt barn under ett år som inte kan få strålbehandling på grund av risken för biverkningar har ökad risk för återfall eller att avlida på grund av sjukdomen. Kleopatra Georgantzi har under våren beviljats medel från Barncancerfonden för att svenska barn ska gå delta i ett internationellt studieprotokoll för behandling av barn med atypisk teratoid rabdoid tumör (ATRT).

Jämförande studie

Studien är en randomisering mellan strålbehandling och trippel högdos och målet är att hitta det bästa behandlingsalternativet för barn med ATRT mellan 12 och 35 månader.  Barnen som ingår i studien kommer att erbjudas en mer intensiv trippel högdosbehandling något som har visat sig kunna ge en bättre överlevnad utan svåra biverkningar.

Kleopatra Georgantzi, överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, Foto: Sanne Jonsson, Karolinska universitetssjukhuset.

– Det betyder att vi kommer att undersöka och jämföra effekterna av att vi ersätter strålning av hjärnan, som vi vet kan ge kognitiva biverkningar, men även problem med syn eller hörsel, med en trippel högdos av cytostatika. Vi vill se om effekten på cancern blir lika stor och om vi minskar risken för svåra och allvarliga biverkningar.

Behandlingen av barn under ett år kommer också att förändras berättar Kleopatra Georgantzi.

– Tidigare har barn under ett år endast fått cytostatika, men nu börjar vi ge alla trippelhögdos, alla får från och med nu en intensifierad behandling.

Viktigt nordiskt samarbete

Den andra halvan av sin arbetstid arbetar Kleopatra Georgantzi på HOPE, prövningsenheten för tidiga kliniska studier som drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, bland annat med stöd från Barncancerfonden.

Norge och Danmark har redan gått med i ATRT-protokollet och att nu Sverige går med är nödvändigt för att kunna utveckla vården av den sällsynta cancerdiagnosen menar Kleopatra Georgantzi som också är ordförande i Brain Tumour Group (BTG), en del av den nordiska barnonkologiska organisationen NOPHO som verkar för ökad samverkan mellan forskare och vårdprofessionen.

– Vi måste hålla ihop inom Norden när det handlar om barnonkologisk forskning för att kunna vara relevanta inom Europa och vi måste dela kunskaper och erfarenheter för att kunna erbjuda barnen den bästa möjliga tillgängliga behandlingen.

FAKTA UPPSTARTSBIDRAG

  • Uppstartsbidraget söks via ett förenklat ansökningsförfarande och kan sökas året om.
  • Finansiering för att genomföra studien söks i övriga utlysningar.
  • Behöriga att söka är läkare verksamma inom barncancerområdet. Sökanden ska vara utsedd av aktuell vårdplaneringsgrupp som svensk nationell PI för studien.
  • Uppstartsbidraget uppgår till maximalt 400 000 kr.

 

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst– och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer fördubblades, genom att inkludera alla gener i screeningtestet. 

Hans Ehrencrona, forskare och docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.

I en nationell forskningsstudie (SWEA) som inkluderade patienter mellan 2012 och 2018, deltog alla cancergenetiska mottagningar i Sverige. Totalt gjordes utökade genetiska analyser på 4759 individer, där 4622 kvinnor hade bröstcancer och/eller äggstockscancer. Detta utgör cirka 85 procent av alla kvinnor i Sverige som utreddes för misstänkt ärftlig bröstcancer (BRCA1 och BRCA2) under dessa år. Ett syfte med studien var att ta reda på hur vanligt det är att en annan gen än BRCA1 eller BRCA2 orsakar sjukdomen.

– Analyserna som gjordes var mer omfattande än vad som varit klinisk rutin och vi granskade tretton gener som vi vet är associerade med förhöjd risk för bröst- och äggstockscancer, för att se hur vanliga dessa genetiska förändringar är i en svensk population. Antalet kvinnor som fick en genetisk förklaring till sin bröstcancer fördubblades genom den nya inkluderande screeningtekniken, säger Hans Ehrencrona, som lett studien och är forskare och docent i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Laboratoriemedicin, Region Skåne.

Av de tretton studerade generna finns det flera mutationer som är ytterst sällsynta och forskarna ifrågasätter användbarheten att ta med dessa i rutinmässiga gentester.

– Samtidigt gör tekniken med storskalig sekvensering, s.k. NGS, Next Generation Sequencing, det enkelt att göra breda analyser och inkludera välkända gener där man har god kunskap om risken för cancer kopplad till genetiska variationer. Sekvensering är en teknik som används just för att identifiera genetiska varianter, för att på så sätt kunna förebygga insjuknande och skräddarsy behandlingar, säger Anna Öfverholm, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, samt förstaförfattare till studien.

Studien ger kunskap som kan användas vid individuell riskbedömning, förebyggande åtgärder och behandlingsstrategier för bröstcancerpatienter. Redan nu har studien gett konsekvenser för genetiska utredningar av patienter och för kriterier för vem som bör erbjudas genetisk testning har ändrats i det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Man har blivit mer generös gällande genetisk testning och erbjuder nu t.ex. alla kvinnor med trippelnegativ bröstcancer oavsett ålder, att testa sig.

– I vår studie hade drygt 27 procent av kvinnor med trippelnegativ bröstcancer en påvisbar genetisk avvikelse och just i denna grupp ser vi också ofta genetiska varianter som kan leda till riktad behandling. Med hjälp av register har vi i Lund inom ramen för ett forskningsprojekt även börjat kontakta kvinnor i Södra sjukvårdsregionensom som tidigare fått en bröstcancerdiagnos och uppfyller nuvarande testningskriterier, men tidigare inte fått möjlighet att testa sig, avslutar Hans Ehrencrona.

Läs publikationen här.

Anna Martner tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre forskare

Anna Martner, som leder en forskargrupp vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning, har utsetts till årets mottagare av Fernströmpriset för yngre forskare. Hennes forskning kan leda till effektivare immunterapi vid flera cancerformer.

Anna Martner, mottagare av 2023 års Fernströmpris för yngre forskare.

Anna Martner erhåller 100 000 kronor som ett personligt pris från Eric K. Fernströms stiftelse. Priset har sedan 1979 delats ut till yngre forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.

– Det är verkligen hedrande att få detta pris, säger Anna Martner.

Effektivare immunterapi mot cancer

Anna Martners forskningsområde är tumörimmunologi. Hon har studerat detta ämne i Göteborg och under två längre forskningsperioder vid världsledande laboratorier i USA. Hon är sedan i våras universitetslektor vid avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid Sahlgrenska akademin.

MDSC producerar NOX2-deriverade syreradikaler (ROS) som inaktiverar NK-celler och T-celler. Om NOX2 stängs av kan immunsystemet effektivare eliminera cancerceller.

Anna Martners forskning handlar om hur immunsystemet effektivare kan eliminera cancerceller. Hennes grupp studerar ett enzym, NOX2, som uttrycks på ytan av immunhämmande celler, myeloid-deriverade suppressorceller (MDSC). De syreradikaler som bildas av NOX2 gör att cancerceller inte avlägsnas tillräckligt effektivt av immunsystemets NK-celler och T-celler. I djurmodeller har Anna Martners grupp visat att de syreradikaler som bildas av NOX2 ökar risken för metastasering och gör immunterapi mot cancer mindre effektiv.

Läkemedel prövas vid cancer i bukspottskörteln

I en kommande studie ska CepleneR, en NOX2-hämmare som utvecklats vid Sahlgrenska akademin, testas som tilläggsbehandling till operation vid cancer i bukspottskörteln.

–Vår förhoppning är att denna behandling ska minska risken för spridning av cancer, säger Anna Martner. Vi kommer att genomföra en fas I/II-studie i samarbete med avdelningen för kirurgi, för att i första hand klargöra om behandlingen är säker i denna patientgrupp, och om den aktiverar immunförsvaret mot cancerceller på det sätt som vi förväntar oss.

Direkta effekter på cancerceller

Utöver att NOX2-deriverade syreradikaler från MDSC stänger av NK-celler och T-celler kan syreradikaler utöva direkta effekter på cancerceller. Dessa mekanismer har Anna Martner fördjupat sig i under sin sabbatical-period vid MIT i Boston.

– Epitelceller som utsätts för syreradikaler genomgår en process som gör dem benägna att vandra från ett organ till ett annat. Om det är cancerceller som genomgår en sådan process kan det leda till metastasering, berättar Anna Martner. Vi tror att detta är ytterligare en anledning till att det är gynnsamt att stänga av NOX2-enzymet vid cancer.

 

Diagnostik av akut lymfatisk leukemi hos barn med hjälp av helgenomsekvensering

En ny svensk studie visar att helgenomsekvensering kan upptäcka kliniskt relevanta genomiska avvikelser vid akut lymfatisk leukemi och har stor potential för implementering i rutindiagnostik. Studien har genomförts av forskare i gruppen klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Oncology.

Gisela Barbany, docent i medicinsk genetik.

Behandlingsresultat för barn med akut lymfatisk leukemi (ALL), den vanligaste cancersjukdomen hos barn, är mycket goda med 90 procent överlevnad. Men 15 procent av barnen får återfall och hälften överlever inte sin sjukdom. När ett barn diagnostiseras med leukemi kartläggs bland annat vilka genetiska avvikelser som finns i leukemicellerna, som ett led i bedömningen av återfallsrisken. Detta kräver flera olika tekniker vilket är tidskrävande och kostsamt.

För en andel patienter har det inte varit möjligt att bestämma genetisk riskgrupp eller så har det helt saknats kända prognostiska markörer.

–Vi behöver därför mer precisa diagnostiska verktyg för att bättre kunna individanpassa behandlingen och därmed förhoppningsvis kunna bota fler, säger Gisela Barbany, docent och överläkare i klinisk genetik vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av de ansvariga bakom studien.

Helgenomsekvensering (WGS) har gjort det möjligt att kartlägga arvsmassan med stor noggrannhet och detaljrikedom. Det ger en ökad förståelse av leukemisjukdomen. I studien har WGS och gängse rutindiagnostik vid ALL jämförts för att undersöka om WGS kan ersätta dagens metoder. Analyserna har gjorts på diagnostiska benmärgmaterial från 88 ALL patienter.

Fatemah Rezayee, doktorand vid klinisk genetik.

–Resultaten visar att WGS kunde fastställa samtliga klinisk relevanta genetiska avvikelser. Dessutom, kunde vi med WGS identifiera genetiska förändringar som är viktiga för leukemiutveckling i 35 av 39 patienter som tidigare saknade information för att indelas till en riskgrupp, säger Fatemah Rezayee, doktorand vid gruppen klinisk genetik och försteförfattare till studien.

Studien har också bekräftad en fullständig överensstämmelse mellan de rutindiagnostiska och WGS resultaten. Vidare identifierade författarna ytterligare en viktig men svårupptäckt genetisk avvikelse med hjälp av ett skräddarsytt bioinformatikverktyg. De lovande resultaten öppnar upp nya möjligheter för genetisk diagnostik av ALL för att kunna individanpassa behandlingen och på så sätt medverka till att undvika såväl under- som överbehandling.

Studien utfördes inom Genomic Medicine Swedens arbetsgrupp för hematologi, i samarbete med SciLifeLab Clinical Genomics, och finansierades av medel från bland annat Science for Life Laboratory Swedish Genomes Program (med stöd från Knut och Alice Wallenberg stiftelsen), Barncancerfonden och Vetenskapsrådet under ramen för ERA PerMed.

Läs publikationen här.

 

Ny utlysning riktar fokus på barncanceröverlevarnas hälsa

Barn med cancer löper stor risk att drabbas av både akuta reaktioner under själva behandlingen och sena komplikationer långt efter att den avslutats. Barncancerfonden lanserar nu ett nytt forskningsprogram som ska bidra till att minska komplikationerna under och efter barncancerbehandling.

Utlysningen ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser och har tre fokusområden, kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet.

Fem frågor som besvaras av Weronica Ek som projektleder den satsning som utlysningen ingår i: 

Vad skiljer denna utlysning från barncancerfondens ordinarie? 

”Denna utlysning är en del av barncancerfondens strategiska satsning med syfte att hitta sätt att förebygga uppkomst av sena komplikationer, att utveckla skonsammare behandlingsmetoder för framtidens barncancerpatienter, men också att förbättra livskvalitén hos de som lever med sena komplikationer idag. Det som skiljer denna utlysning från våra övriga projektutlysningar är att vi vill möjliggöra skapandet av större nationella och internationella samverkansprogram där flertalet forskare och läkare, men även personer med andra spetskompetenser ingår. På detta sätt kommer forskarna få stor möjlighet att få en så komplett och tydlig översikt över de behov och problem som barncanceröverlevare har, och möjliggöra för forskarna att driva den bästa och vassaste forskningen inom området.” 

Kan den som redan har stöd från barncancerfonden för ett projekt som handlat om toxicitet eller sena komplikationer söka detta anslag? 

”Med denna utlysning vill vi öka kvaliteten på forskningen kring toxicitet och sena komplikationer och absolut inte hindra de forskare som redan utför bra forskning inom området. Vi vill snarare öka deras möjlighet att utföra större samverkansprojekt vilket kan höja kvaliteten på forskning inom området. Vi tillåter därför att forskare som redan är finansierade av barncancerfonden att även söka medel i denna utlysning.” 

Hur kommer stödet att utformas?  

”Stödet kan ges till samverkansprogram som har en hög barncancerrelevans och ett särskilt fokus på neurokognitiva, kardiovaskulära, och fertilitetsrelaterade komplikationer. Forskare kan söka medel för ett till fyra år, och den totala summan att söka ligger på 16 miljoner kronor. Tanken är att vi vid denna utlysning ska finansiera ett till två forskningsprogram.” 

Varför har ni valt just kognitiva biverkningar, hjärt-kärlsjukdomar och fertilitet? Barncanceröverlevare kan ju drabbas av andra typer av problem senare i livet orsakade av den tuffa behandlingen? 

”Barncancerfondens mål är självklart att stötta forskning som kan leda till att alla sena komplikationer ska minska och att framtidens barncanceröverlevare ska få leva sina liv så komplikationsfria som möjligt. De områden som vi valt att fokusera på i denna utlysning är alla vanliga komplikationer hos barncanceröverlevare och komplikationer som överlevarna själva rapporterar som viktiga.”  

Ett av utlysningens syften är att stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser, varför är det viktigt? 

Barncancerfondens mål är att bidra till världsledande och konkurrenskraftig forskning, samt långsiktig hjälp för barncancerdrabbade världen över, inte bara i Sverige. Och för att nå dit måste vi samarbeta nationellt och internationellt och finansiera den viktigaste och bästa forskningen. Barncancer är en ovanlig diagnos, och för att få en så bra förståelse för de komplikationer som uppstår hos barn som behandlats för cancer så behöver vi samverka mellan både regions- och kompetensgränserna. Vi vill också stärka samarbetet mellan de olika professioner som barn som har behandlats för cancer träffar. Utöver onkologer och övrig behandlande personal så träffar många barncanceröverlevare även kardiologer, fysioterapeuter, psykologer och fertilitetsläkare, men även experter inom andra områden som behandlar och följer upp barn som drabbas av både direkta och sena komplikationer.  

 Barncancerfondens satsning för att minska de sena komplikationerna består av tre delar: stöd till nätverkande, uppbyggnad av infrastrukturer genom en extra satsning på kvalitetsregister och forskningsprogrammet.   

FAKTA OM SENA KOMPLIKATIONER

  • Det finns uppskattningsvis över 12 000 barncanceröverlevare i Sverige.   
  • Sena komplikationer är ett samlingsnamn för alla former av bestående problem eller komplikationer som kommer som en följd av behandling eller av sjukdomen i sig. De kan uppstå inom en rad olika områden och innebära mer eller mindre allvarlig påverkan på hälsa och livskvalitet.   
  • Bland de vanligaste sena komplikationer som kan drabba barncanceröverlevare finns hormonella problem, hjärt- och kärlpåverkan, kognitiva svårigheter och infertilitet.  
  • Sedan 2016 finns det ett nationellt vårdprogram för uppföljning av barncancer.  
  • Uppföljningsmottaganingar för barncancer finns vid Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå, Uppsala och Linköping.

Sista ansökningsdag 2023-09-08 kl 14.00. Länk till ansökningssystemet.

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Aron Onerup, postdoktor vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA; Maria Åberg, projektledare och professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Att fysisk aktivitet kan förebygga vissa typer av cancer är känt sedan tidigare. Det som nu studerats är kopplingen mellan fysisk kondition vid mönstring och risken att senare insjukna i 18 olika cancerformer.

Analyserna bygger på data om 1 078 000 män som mönstrade i Sverige under åren 1968-2005, med en snittålder på 18 år. Alla resultat var oberoende av eventuell övervikt eller fetma, vilket år personerna mönstrade, samt föräldrarnas utbildningsnivå.

Studien som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine visar att bra kondition vid mönstring följdes av lägre risk att utveckla cancer i huvud-halsområdet, matstrupen, magsäcken, bukspottkörteln, levern, tjocktarmen, ändtarmen, njurarna och lungorna.

Tydligast vid magtarmcancer

Kopplingarna till kondition var starkast för cancersjukdomar i magtarmkanalen, däribland cancer i matstrupe och lever med en cirka 40-procentigt lägre risk för personer med bra kondition vid mönstring. Motsvarande för cancer i magsäck och tjocktarm var en cirka 20-procentigt lägre risk.

Uppgifterna om rökning var knapphändiga, men sannolikt var personerna med bra kondition oftare rökfria. Detta tros förklara en del av den starka kopplingen mellan sämre kondition och cancer i matstrupe och lever, samt hela kopplingen mellan sämre kondition och lungcancer.

För endast två cancerformer, hudcancer och prostatacancer, var bra kondition i unga år kopplat till ökad sannolikhet för diagnos. En trolig förklaring är att män med bra kondition också har bättre koll på hudförändringar och prostata, vilket leder till fler tidiga vårdkontakter och diagnoser.

Forskargruppen på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har även studerat kondition vid mönstring relativt dödlighet inom fem år efter en cancerdiagnos senare i livet. Preliminära data presenterade på årsmötet för American Association for Cancer Research visade att dödligheten i cancer, alla kategorier, var i genomsnitt 30 procent lägre för personer som haft bra kondition.

God kondition en bra rustning

Aron Onerup är postdoktor vid Göteborgs Universitet och St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA, och studiens förstanamn och korresponderande författare:

– Att ha god kondition verkar både kunna minska risken att få många typer av cancer, och göra en bättre rustad för en framgångsrik cancerbehandling om man drabbas. Resultaten förstärker argumenten för att arbeta med att etablera hälsosamma levnadsvanor som leder till god kondition redan tidigt i livet, säger han.

Maria Åberg, projektledare och professor i allmänmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tror att resultaten kan bli ytterligare ett verktyg i arbetet med att motivera tonåringar och unga vuxna att öka den fysiska aktiviteten.

Mats Börjesson är professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och senior författare i studien:

– Levnadsvanor grundas tidigt och är ofta stabila över hela livet. Studien ska inte tolkas som att det räcker att röra sig som ung, vi tror att det är av stor betydelse fortsatt upp i åren, säger han.

Läs hela publikationen.

Ny metod kan rädda fler från hudcancer

Att kolla misstänkta hudförändringar är viktigt för att hinna upptäcka cancer i tid. Nya metoden teledermatoskopi kan rädda fler liv.

Foto: Joakim Lindberg.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. De flesta som får melanom har bränt sig ett flertal gånger i solen.
Teledermatoskopi är en metod som införts i Region Stockholm, men som även finns i andra regioner i landet. Idén bakom metoden startade hos hudläkare på Karolinska sjukhuset och 2019 beslutade Region Stockholm om införande. Metoden är ett verktyg för allmänläkaren att använda för att konsultera hudläkare för en misstänkt hudcancer och är nu tillgängligt på alla Stockholms vårdcentraler.

– Allmänläkaren tar två vanliga bilder och två bilder med ett dermatoskop kopplad till en mobiltelefon. Bilderna skickas sedan via en digital IT-plattform, till Karolinska Universitetssjukhuset för bedömning, säger Karina Schultz, hudläkare och medlem av den styrgrupp på Karolinska Universitetssjukhuset som granskar bilderna från teledermatoskopi.

Alla bilder finns tillgängliga i patientens journal vilket ökar tryggheten att alltid kunna gå tillbaka till bilderna om behov uppstår.

– Patienten får tillgång till bedömning av hudcancerspecialiserade hudläkare redan från första besöket på vårdcentralen. Vårdcentralen och patienten får ett snabbt svar, patienten kan opereras snabbare vid hudcancermisstanke och slipper onödig oro under väntan på svar, säger Karina.

På Karolinska Universitetssjukhuset arbetar en grupp hudspecialister specialinriktade på teledermatoskopi och hudcancer. Varje remiss från vårdcentralen bedöms alltid av minst två specialister i samråd vilket ger en hög kvalitet och träffsäkerhet. När det finns misstanke om hudcancer prioriteras fallet som besvaras redan inom någon dag. Svaren kommer till vårdcentralen med en rekommendation om hur fallet skall handläggas tillsammans med noggrann beskrivning av vad specialisten ser. Detta gör att kunskapen om hudcancer och dermatoskopi ökar i primärvården som snabbt blir allt bättre på att själva ställa rätt diagnos.

Patienter dröjer ofta i månader, ibland mer än ett år att söka för sin misstänkta hudcancer. Teledermatoskopi gör att de istället kan handläggas inom primärvården och enbart de med bekräftad hudcancer behöver remitteras till specialist, vilket gör att patienter slipper onödiga läkarbesök och besparar sjukvårdsresurser.

– När patienten nu vet att den blir undersökt av hudcancerspecialist redan på vårdcentralen och att sådan undersökning är lättillgänglig, kan det bidra till att patienter söker tidigare än idag, säger säger Karina Schultz och fortsätter:

– Vår förhoppning är att detta leder till att vi hittar fler tunna melanom med god prognos, där operation är botande, säger Karina.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, är försteförfattare till den vetenskapliga studien. Foto: Elin Lindström.

Cancerläkemedel är ett dominerande område inom läkemedelsindustrin, som ständigt utvecklar och lanserar nya behandlingar. Läkemedel för cancer godkänns centralt av Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) och introduceras ofta därefter i Sverige.

För att snabbare nå patienter har det blivit allt vanligare att cancerläkemedel godkänns baserat på studier som visar en effekt på biomarkörer, men utan att det finns tydlig evidens för att de förlänger livslängd eller förbättrar livskvaliteten för patienter. Forskare inom hälsoekonomi vid Göteborgs universitet visar nu i en studie att det fortsatt saknas sådan evidens för många av de nya cancerläkemedlen, flera år efter att de introducerats.

Oklar effekt för viktiga utfall

Studien omfattar fleråriga uppföljningsdata för 22 cancerläkemedel som introducerats i Sverige de senaste tio åren. Den genomsnittliga uppföljningstiden för de 22 läkemedlen var 6,6 år.

För sju av dessa 22 läkemedel fanns åtminstone en studie som tydligt visade att behandlingen gett antingen bättre livskvalitet eller ökad livslängd. För de övriga 15 läkemedlen hade randomiserade kontrollerade studier inte kunnat visa på någon sådan effekt, eller så saknades resultat från sådana prövningar. Bara för ett av läkemedlen fanns vetenskaplig evidens för att både överlevnad och livskvalitet förbättrades.

Begränsade resurser

– Vi visar att en majoritet av de läkemedel som införs med begränsad evidens fortsatt saknar tydlig evidens för hur de faktiskt påverkar överlevnad och livskvalitet hos patienter, säger Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som är försteförfattare till den vetenskapliga publiceringen.

I ljuset av att cancerbehandling tar alltmer i anspråk av hälso- och sjukvårdssystemens begränsade resurser krävs fortsatta diskussioner om vilka läkemedel som bör godkännas för ersättning, menar forskarna.

– Bristen på bekräftande evidens för viktiga patientutfall är problematisk och skapar osäkerheter kring hur dessa läkemedel faktiskt bidrar till meningsfull patientnytta, och i längden även hur effektivt dessa resurser används inom sjukvården, säger Gabriella Chauca Strand.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical Drug Investigation.

Läs publikationen här.

 

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen av denna mekanism i levande möss. Upptäckten, som publiceras i Nature Communications, är viktig för att förstå och påverka blodbildningsprocessen och för att hitta nya metoder för att generera blodstamceller.

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet. Foto: Tove Smeds.

Blodstamceller finns i benmärgen och producerar alla typer av blodceller i vår kropp. För patienter med blodrelaterade sjukdomar eller cancer, är transplantation av blodstamceller ibland den enda tillgängliga behandlingen. Det råder dock brist på lämpliga donatorer och blodstamceller, vilket begränsar behandlingsalternativen idag.

– För att blod ska kunna bildas behöver så kallade transkriptionsfaktorer – protein – fungera som en slags genreglerare i den biologiska processen. Av dessa har GATA2-proteinet en nyckelroll när det gäller produktionen av blodstamceller och bildandet av olika blodcellslinjer. Utan GATA2 sker ingen generering av blodstamceller och därför inte heller något blod, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet.

Transkriptionsfaktorer binder till cellens DNA och kontrollerar produktionen av många proteiner som är nödvändiga för cellens normala funktion. Men när cellen delar sig lossnar de flesta transkriptionsfaktorer från dess DNA. Nyligen har forskare funnit att vissa av transkriptionsfaktorerna förblir bundna till DNA och ”markerar” dessa på samma sätt som ett bokmärke i en bok. Dessa ”DNA-bokmärkare” hjälper sedan till att återaktivera celliens identitet efter celldelning, så att en blodcell ”minns” att förbli en blodcell och ingen annan celltyp.

– Bevisen för denna mekanism har tidigare endast observerats i odlade celler. Vi undrade om denna mekanism spelar roll hos celler i levande organismer. Eftersom blodbildning är nära kopplad till cellcykeln, antog vi att bevarandet av blodstamcellers identitet under celldelningen berodde på DNA-bokmärkning av GATA2. Och mycket riktigt så såg vi att GATA2 förblir bundet till cellens DNA under hela celldelningen.

Trots att proteinet fanns tillgängligt i cellen under andra faser av cellcykeln, ledde avlägsnandet av GATA2 under celldelning till att musembryona dog. Dessa utvecklade aldrig blodstamceller och dog av anemi innan födseln. Fynden visar för första gången betydelsen av ”DNA-bokmärkning” av GATA2 under celldelning och hur viktig den är för cellens identitet i levande djur.

– Att förstå blodbildningsprocessen är av yttersta vikt för att hitta nya metoder att expandera stamceller för terapeutiska ändamål. I framtiden kan manipuleringen av GATA2 och andra transkriptionsfaktorer, kanske förbättra produktionen av blodstamceller i laboratoriemiljö, för att på så sätt möta de kliniska behov som finns, avslutar Filipe Pereira.

Samarbete med Fotbollförbundet ska nå svåråtkomlig målgrupp för cancerprevention

Regionalt Cancercentrum Syd (RCC) arbetar med att utveckla cancerprevention och -vård i Region Skåne. I sommar har de initierat ett samarbete med Svenska Fotbollförbundet för att nå en viktig målgrupp som annars är svår att nå – barn över sex år.

– Genom Fotbollförbundet når vi inte bara en enormt stor grupp barn och ungdomar som regelbundet vistas ute, utan också deras föräldrar och tränare. Når vi bara en procent av de miljontals personer som nås av deras nyhetsbrev och sociala medier så är det fantastiskt, säger Klara Nypelius Standley, regional patientprocessledare på Regionalt Cancer Centrum Syd.

Hon efterlyser att fler samhällsaktörer och vuxna tar gemensamt ansvar att skydda barn från överdriven solexponering med anledning av ökningen av antalet fall hudcancer i södra Sverige.

– Vi vet att 90% av alla fall av malignt melanom är kopplade till UV-exponering. Därför är det preventiva arbetet så betydelsefullt, säger Klara Nypelius Standley.

Äldre barn en riskgrupp

Enligt en enkät gjord av Strålsäkerhetsmyndigheten har många föräldrar till barn under sex år, blivit bättre på att skydda sina barn mot solens skadliga strålar.

– På många förskolor blir vi påminda om hatt och solskydd och för många är det naturligt att skydda sig om man planerar en dag på stranden. Men det är inte alltid lika självklart när man skickar barnen på en fotbollscup, säger Klara Nypelius Standley.

Enligt enkäten tycker en majoritet av föräldrarna att det är svårare att skydda sina barn i takt med att barnen blir äldre. Men genom Fotbollförbundet hoppas man nu nå ut till den här gruppen. Så att fler tar med sig medvetenhet och rutiner för solskydd även in i tonåren.

– Jag tror att det behöver komma från många håll och samarbetet med Fotbollförbundet är ett sätt. Efter en svettig match är det lätt hänt att missa smörja in sig igen. Som vuxen borde man vara ansvarig för att barnen inte bränner sig, precis som vi är ansvariga för andra faror, som att inte någon springer bort, säger Klara Nypelius Standley.

Gemensamt ansvar

I framtiden hoppas man från RCC på fler samarbeten med andra viktiga samhällsaktörer som ska bidra till att stärka arbetet med att förebygga hudcancer.

– Vi jobbar för att det ska bli lättare för fler att göra rätt och då behöver vi fler aktörer som är med och tar ansvar för att fler ska kunna göra hälsosamma val i vardagen, säger Klara Nypelius Standley.

Ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att hitta mutationer i hjärntumörer hos barn. De kunde också visa att mutationerna som man lyckades sålla fram med hjälp av metoden påverkar hur cancerceller svarar på cancerläkemedel. Fynden öppnar upp för bättre diagnostik och mer individanpassad behandling för barn som drabbats av hjärntumör. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Medulloblastom är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn. Cancern uppstår oftast i lillhjärnan och även om moderna behandlingar förbättrat prognosen så att femårsöverlevnaden är mer än 70 procent kan inte alla patienter botas. Den aggressiva behandlingen orsakar dessutom allvarliga biverkningar som till exempel balansproblem och sämre inlärningsförmåga hos de som överlever cancern.

Många studier har utforskat de knappa två procent av människans dna som ger upphov till proteiner, men betydligt mindre är känt om resten av arvsmassan. I en cancer, som t.ex. medulloblastom uppstår 98 procent av cancermutationerna i de delar av arvsmassan som är minst studerade. Det kan handla om tusentals mutationer och att skilja de mutationer som driver cancern från de som saknar betydelse är därför svårt.

För att få en heltäckande bild av vilka mutationer som är viktiga i medulloblastom har forskarna använt en metod som de nyligen utvecklat tillsammans med ett internationellt konsortium. Metoden går ut på att specifikt titta på konserverade positioner i arvsmassan och bygger på antagandet att dna-sekvenser som i däggdjur förblivit oförändrade genom miljontals år av evolution sannolikt har viktiga funktioner.

– I den nya studien har alla mutationer i tumörer från patienter med medulloblastom samkörts med informationen om hur väl varje enskild position i arvsmassan bevarats genom evolutionen. De mutationer som återfinns i områden som knappt förändrats kan antas ha störst betydelse, säger Ananya Roy, forskare och delad förstaförfattare till den nya studien.

Av totalt 200 000 mutationer hos de 145 patienterna i studien hittades sammanlagt 114 mutationer i konserverade positioner i arvsmassan. Många mutationer fanns i gener som inte förut visats vara muterade i cancern, även om tidigare studier hittat olika proteinnivåer hos en del av generna i medulloblastom. De nyidentifierade mutationerna fanns i dna som innehåller instruktioner som talar om var, när och hur mycket av proteinerna som skall tillverkas. Resultaten kan därför förklara tidigare observationer av förändrade proteinmängder i medulloblastom.

– Vi fokuserade på mutationer i de bäst bevarade positionerna som sannolikt har störst betydelse för reglering av gener. Därmed kunde vi sortera fram de viktigaste mutationerna på ett sätt som annars inte vore möjligt och sedan testa deras funktion, säger Karin Forsberg-Nilsson, en av forskarna som lett studien.

Forskarna fann olika mutationer mellan patienter i skilda åldersgrupper och olika undergrupper av medulloblastom, samt att mutationerna påverkade genuttrycket i odlade medulloblastomceller.

– Det visar att vår metod fungerar och kan ge en bättre bild av hur dessa mutationer reglerar proteinnivåerna i cancerceller” säger Kerstin-Lindblad-Toh, även hon ansvarig forskare bakom studien.

I studien kunde forskarna visa att mutationer som sållats fram med den nya metoden påverkade odlade cancercellers motståndskraft mot läkemedel. Det nya sättet att analysera mutationer skulle därmed kunna ge indikationer på individanpassade läkemedel, så kallad precisionsmedicin.

Det innebär att en patients specifika mutationsmönster används för att välja ut ett läkemedel som påverkar gener som muterats hos just den patienten, något som används i ökande omfattning inom cancervården.

Det bygger dock på att det redan finns ett läkemedel, en behandling som idag kanske används för en annan sjukdom och som nu kan nyttjas för enstaka individer med cancer som har ”rätt mutation”. De nya fynden kan utöka antalet behandlingsbara mutationer vilket i förlängningen kan leda till fler individanpassade behandlingar som patienter kan erbjudas.

– För att cancermutationsanalyser ska kunna användas för så kallad precisionsmedicinsk behandling behövs mycket genetisk information om varje patient. Eftersom alla barn med hjärntumörer i Sverige numera erbjuds analys med helgenomsekvensering som innebär att tumörens hela arvsmassan kartläggs, finns goda möjligheter framöver att utveckla analyserna så att de kan komma patienterna till godo, säger Karin Forsberg-Nilsson.

 

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening. Studien som letts av forskare från Lunds universitet publiceras i The Lancet Oncology.

Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Ingemar Hultquist, Lunds universitet.

Varje år kallas cirka en miljon kvinnor till mammografiundersökningar i Sverige. De röntgenbilder som tas granskas av två bröstradiologer, en kompetens det idag råder stor brist på. Det har talats mycket om att AI kan stärka mammografiscreeningen, men hur detta ska genomföras på bäst sätt och vad det har för betydelse är fortfarande oklart. För att veta säkert vad som händer när radiologer granskar med stöd från AI, behövs framåtblickande, så kallade prospektiva studier, där kvinnor slumpas till AI-stödd screening eller till vanlig screening, något som inte tidigare genomförts.

– I vår studie har vi låtit AI identifiera de undersökningar som har ökad risk för bröstcancer, vilka sedan har granskats av två läkare. Övriga undersökningar har enbart granskats av en läkare. I granskningen har läkaren/läkarna haft hjälp av AI som markerat misstänkta fynd i bilden, säger Kristina Lång, forskare och docent i diagnostisk radiolog vid Lunds universitet och överläkare vid Unilabs mammomagrifienhet i Malmö.

Totalt inkluderades 80 033 kvinnor som slumpmässigt fördelades i två grupper: 40 003 kvinnor i gruppen med AI-stödd screening och 40 030 i gruppen som granskades av två radiologer.

– Vi fann att granskning med AI resulterade i 20 procent fler cancerfall (244 vs. 203) än i den grupp där två radiologer bedömde röntgenbilderna, men bara tre fler falska positiva, det vill säga där cancermisstanken försvann efter kompletterande utredning, säger Kristina Lång.

Samtidigt minskade arbetsbördan för radiologen med 44 procent. Tidsaspekten är betydande. Kristina Lång förklarar att en radiolog granskar i snitt 50 mammografiundersökningar på en timme. Omräknat innebär det att AI sparade in 5 månaders jobb på de 40 000 screeningundersökningarna i gruppen som granskades med AI.

– Studien har genomförts på ett och samma ställe och man behöver nu undersöka om resultaten står sig under andra förutsättningar, exempelvis med andra läkare och med andra AI-algoritmer. Det kan finnas andra tillvägagångssätt att använda AI på i mammografiscreeningen, men även dessa behöver undersökas prospektivt, konstaterar Kristina Lång.

Nu har 100 000 kvinnor inkluderats i MASAI-studien* (Mammography Screening with Artificial Intelligence). Forskargruppens nästa steg är att undersöka mer djupgående vilka typer av cancer som upptäcks med AI-granskning respektive granskning utan AI. Huvudanalysen av studien kommer först ske när de 100 000 kvinnorna i studien har följts i två år för en sammanfattande bedömning av hur många cancrar som har hittats.

– Screening är komplext. Balansen mellan skada och nytta måste alltid tas i beaktande. Bara för att en screeningmetod hittar fler cancrar behöver det nödvändigtvis inte vara en bättre metod. Det gäller att ha en metod som tidigt kan upptäcka de cancrar som är av klinisk betydelse, dvs de cancrar som kan växa snabbt och sprida sig. Detta bör dock inte ske på en bekostnad av för många falskt positiva, vilket kan skapa stor oro. Resultat från vår första analys av AI-stödd screening talar för att det kan leda till ett bättre och mer effektivt screeningprogram, säger Kristina Lång.

Läs publikationen här.

 

Medicintekniska produkter för cancer i fokus för nytt regeringsuppdrag

I ett nytt regeringsuppdrag ska Läkemedelsverket genomföra en särskild insats för medicintekniska produkter som används vid diagnostik och behandling av cancer. Uppdraget har ett särskilt fokus på strålbehandling.

– Det här regeringsuppdraget ger Läkemedelsverket möjlighet att analysera tillgång till utrustning för diagnostik och behandling av cancer och vid behov även genomföra särskild tillsyn inom detta område. Det medicintekniska området är brett och här behöver vi samråda med andra aktörer exempelvis Inspektionen för vård och omsorg, säger direktör Lena Björk.

Medicintekniska produkter som används för diagnostik och behandling av cancer omfattar i första hand strålningsprodukter, men också olika typer av röntgenutrustning och In Vitro diagnostiska produkter.

Senast den 31 januari 2025 ska Läkemedelsverket lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Upptäckt avslöjar hur celler svarar på varandras signaler

Samma budskap kan uppfattas olika av olika individer – även bland celler. Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet som undersökt kommunikation mellan celler genom Wnt-signalvägen, som spelar en avgörande roll i både embryoutveckling och cancer. Fynden är överraskande i ljuset av den rådande uppfattningen om hur Wnt-signalering fungerar.

Pierfrancesco Pagella och Claudio Cantù vid Linköpings universitet. Foto: John Karlsson/Linköpings universitet.

Cellerna i kroppen kommunicerar hela tiden med varandra. Trots att cellkommunikationen är avgörande för allt som händer i våra kroppar, har celler få sätt att kommunicera med varandra. En av dessa mekanismer är Wnt-signalering. Wnt-signalvägen upptäcktes på 1980-talet genom att den bidrar till utveckling av vissa cancerformer.

Det visade sig snart att Wnt-signalering också har en grundläggande funktion i embryoutveckling hos en mängd organismer, från bananfluga till människa.

– I början av livet är Wnt-signalering livsviktigt för att forma kroppen på rätt sätt, samtidigt som felreglering av denna kommunikation celler emellan kan leda till cancer. En nyckelfråga vi strävar efter att besvara är om detta kommunikationssätt fungerar på liknande sätt i dessa två distinkta faser, säger Pierfrancesco Pagella, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

Det har länge varit känt att när en cell skickar Wnt-signaler till en annan cell förändrar den mottagande cellen sitt beteende. Det sker genom att vissa gener i arvsmassan slås på medan andra stängs av. Det har länge ansetts att Wnt-meddelandet alltid aktiverar samma grupper av gener, som därför kallats ”Wnt-målgener”. Men den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Cell Systems, ställer den uppfattningen på ända. Forskargruppen, som leds av Claudio Cantù, visar nämligen att samma signal kan ha radikalt olika effekter beroende på hur länge den pågår. I sina experiment såg forskarna att när samma signal ges till en specifik celltyp, som embryonala stamceller, varierar effekterna avsevärt beroende på signalens varaktighet.

– Cellen tolkar signalen olika beroende på om signalen pågår i 90 minuter, fyra timmar eller tre dagar. Det är inte bara en fråga om att förlänga samma budskap, säger Pierfrancesco Pagella.

En central fråga inom forskning om utvecklingsbiologi har länge varit: alla celler innehåller samma arvsmassa, så hur vet en cell vilka av arvsmassans alla instruktioner som den ska använda för få sin rätta identitet?

– Jag tror att vår upptäckt har avslöjat en ny typ av cellbeteende kopplat till användningen av ”instruktionsboken” som arvsmassan utgör. Vissa celler använder verkligen informationen för att ändra sin identitet, medan andra väljer att inte använda den för det ändamålet. Vår studie avslöjar hur detta fungerar vid Wnt-signalering. Såvitt vi vet är detta ett nytt fenomen som inte har upptäckts tidigare, säger Claudio Cantù, biträdande professor.

Forskarna har nämligen också upptäckt att det inte bara handlar om meddelandet, utan även om den mottagande cellens identitet. När exakt samma signal ges till två olika celltyper, skiljer deras omedelbara svar sig åt. Forskarna liknar det vid kommunikation människor emellan, där samma budskap kan uppfattas olika av olika individer.

Forskarna tror att cellernas tidigare erfarenheter är anledningen till att de reagerar så olika på samma Wnt-signalering. Den ena celltypen som forskarna har utsatt för Wnt-signalering är embryonala, omogna stamceller. De är de yngsta cellerna och kan vidareutvecklas till alla olika specialiserade celltyper som finns i en organism. När stamcellerna i forskarnas experiment tog emot Wnt-signalering ändrades deras identitet till att mer likna en specialiserad celltyp – forskarna kallar detta beteende ”plastiskt”.

Forskarteamet undersökte också hur specialiserade celltyper reagerar på samma signalering. Trots att de tog emot samma signal förändrades dessa celler bara tillfälligt, för att så småningom återgå till sitt ursprungliga tillstånd – ett oväntat beteende som forskarteamet vid Linköpings universitet kallar ”elastiskt”.

Forskarna spekulerar i att denna andra typ av ”elastiskt” beteende kan bidra till cancercellers aggressivitet. De nya insikterna om fenomenet kan komma att användas till att utveckla nya behandlingsstrategier för att påverka cancercellers reaktion på Wnt-signalering. Kunskapen kan också lägga grunden för upptäckter av exakt vilka gener som är mål för signalen i olika situationer.

Forskningen har finansierats med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg centrum för molekylär medicin i Linköping.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss. Resultaten publiceras i Science Immunology.

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet. Foto. Tove Smeds.

Det handlar om att med rätt medel ”tvinga” cancerceller att utvecklas till celler som ingår i immunförsvaret. Med hjälp av tre molekyler, så kallade transkriptionsfaktorer, som tillsätts vid samma tidpunkt, kan forskarna på nio dagar omvandla cancerceller till dendritiska celler. Dessa celler agerar som underrättelseagenter och patrullerar kroppen i jakt på efter främmande ämnen. När de dentritiska cellerna upptäcker antigen från ett främmande ämne, visar de upp dessa för T-cellerna som aktiveras för att bekämpa det kroppsfrämmande ämnet.

– Cancerceller har en förmåga att utveckla mekanismer för att undgå upptäckt av immunförsvaret. Vår strategi är att göra cancercellerna mer synliga, genom att omprogrammera dem till celler som orkestrerar immunresponsen, säger Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet, som lett arbetet med studien.

Förlorade förmågan att utvecklas till tumörer

Forskargruppen har tidigare visat hur man kan omprogrammera celler från möss och mänskliga friska vävnadsceller, till dendritiska celler. Nu har man tagit konceptet ett steg vidare och omprogrammerat cancerceller från möss, från humana cellinjer och från 31 olika patienter (med bland annat glioblastom, melanom, tonsillcancer, tungcancer, pankreascancer, bröstcancer, lungcancer) till dendritiska celler. I samtliga fall fungerade det. De omprogrammerade cancercellerna blev dendritiska celler med förmåga att presentera tumörantigen och förlorade sin förmåga att utvecklas till tumörer.

Men skulle konceptet fungera i en levande organism? För att undersöka detta använde sig forskarna av möss. De isolerade cancerceller från tumörer hos mössen, programmerade om dessa i labbet till dendritiska celler och injicerade dem sedan tillbaka till tumörerna i mössen.

– Mössens immunförsvar aktiverades när de omprogrammerade cellerna visade upp antigen från tumören. Detta är första gången någon visar att cancerceller kan omprogrammeras till dendritiska celler som effektivt kan visa upp antigen från tumörer och därigenom träna upp immunsystemet mot cancer. Det leder till att tumörens storlek minskar och överlevnaden hos möss med cancer ökar, säger Filipe Pereira.

Siktar mot ny genterapi mot cancer

Forskarna kombinerade konceptet med andra behandlingar mot cancer, bland annat så kallade immuncheckpointhämmare.

– Resultaten var häpnadsväckande, cancern gick tillbaka helt hos 20 procent av mössen. Detta ger stöd för en ny genterapi mot cancer. Vi ser framför oss en behandling där man injicerar de tre molekylerna, transkriptionsfaktorerna, i tumörerna som en genterapi. På så vis kommer tumörceller omprogrammeras inuti den solida tumören till att trigga immunsystemet – vilket leder till en kontroll av cancertillväxten och till ökad överlevnad, säger Filipe Pereira.

Fler studier behövs innan konceptet kan prövas kliniskt.

– Nästa steg är att undersöka om själva omprogrammering av cancercellerna till dendritiska celler kan göras direkt inuti tumören, och på så vis hoppa över steget då man omprogrammerar cellerna i labbet. Vi behöver också ta reda på vilket som är bästa sättet att leverera genterapin till tumören, om det ska ske med hjälp av virala vektorer eller på annat sätt, till exempel med hjälp av RNA, likt covidvaccinerna, säger Filipe Pereira.

Publikation
Restoring tumor immunogenicity with dendritic cell reprogramming. Science Immunology, 7 juli 2023, DOI: 10.1126/sciimmunol.add4817

KI och Karolinska Universitetssjukhuset stärker satsningen på avancerade terapier

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

Den här typen av behandlingar går internationellt ofta under beteckningen ”Advanced Therapy Medicinal Products” (ATMP). Det nya centret, som har verksamhet både i Huddinge/Flemingsberg och i Solna, får namnet Karolinska ATMP-centrum.

De stora framstegen inom forskningen och utvecklingen av avancerade läkemedel på ATMP-området har potential att behandla och bota sjukdomar på ett sätt som inte varit möjligt med traditionella läkemedel och behandlingar.

– Redan i dag ser vi exempel på att genterapi drastiskt förbättrar överlevnaden för patienter som drabbats av vissa cancerformer. Framstegen inom ATMP och annan precisionsmedicin kommer att förändra hur sjukvården bedrivs. Vi måste öka tempot i att införa de nya behandlingarna, för att kunna bota fler men också för att göra samhällsekonomiska vinster, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör för Karolinska Universitetssjukhuset.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset är tillsammans bland de ledande inom forskning om, tillverkning av och behandling med ATMP i Europa. Samarbetet kring cell- och genterapier har en lång tradition och redan 1975 grundades enheten för Cellterapi och allogen stamcellstransplantation (CAST). CAST är JACIE-ackrediterat och framställer bland annat de celler som patienter som drabbats av leukemi behöver efter strålbehandling. Vid CAST utfördes Sveriges första standardbehandling med CAR-T-celler år 2019. Idag erbjuder CAST ett flertal ATMP-läkemedel inom standardbehandling och till kliniska prövningar.

GMP-enheten Vecura vid Karolinska Centrum för Cellterapi (KCC) i Huddinge, som idag består av 13 renrum, producerade 1997 Sveriges första genterapiläkemedel för klinisk prövning samt 2014 de första CAR-T-cellerna som gick till klinisk prövning i Europa. Ytterligare en GMP-facilitet med särskild fokus på immunterapi finns vid Karolinska Comprehensive Cancer Center (KCCC) i Solna. År 2019 invigdes Nordens första pre-GMP-enhet vid Karolinska Institutet Campus Flemingsberg, med fem renrum. Pre-GMP-enheten är en viktig brygga mellan forskningslaboratorier och Vecura och har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av två terapeutiska produkter som idag genomgår klinisk prövning.

– Det paradigmskifte som äger rum inom hälso- och sjukvården i dag handlar om att medicinsk forskning hittar lösningar i vården med hjälp av nya teknologiska landvinningar. Etableringen av Karolinska ATMP-centrum syftar till just detta – genom att stärka samverkan mellan forskning och klinik ska vi snabba upp tillämpningen av forskning för implementering av nya gen-, cell- och vävnadsterapier som hjälper den enskilda patienten, säger Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson.

– Tillsammans med våra partners i näringslivet, andra regioner och universitet runt om i världen kan Karolinska ATMP-centrum ge viktiga bidrag till utvecklingen av nya ATMP-terapier, avslutar Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson.

Karolinska ATMP-centrum kommer att finansieras till lika delar av Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Centret kommer att samla utvecklingen av cell-, gen- och vävnadsterapi i en organisation och delta i nationella och internationella samarbeten. Detta kommer att utgöra en viktig grund för att stärka samarbetet med närliggande regioner och läkemedelsföretag.

Bärbar läkemedelspump ger cancersjuka frihet att leva

För den som drabbas av cancersjukdomen akut myeloisk leukemi, förändras livet i ett slag. Vardagen byts plötsligt mot ett liv inneliggande på sjukhus med tunga mediciner. Med hjälp av en bärbar pump kan den som är sjuk numera istället vara hemma under den intensiva behandlingen.

Isabella Martinsen är en av de patienter som kunnat vara hemma en stor del av behandlingstiden, tack vare en bärbar medicinpump. Foto: Erik Leo.

– Jag har haft cancer två gånger, bröstcancer 2015, då jag fick cytostatika på sjukhuset. I november förra året fick jag AML, akut myeloisk leukemi, säger Isabella Martinsen.

Hon är en av de patienter som har kunnat vara hemma stora delar av tiden under den intensiva behandlingen, tack vare en bärbar pump som gett henne cytostatika och antibiotika intravenöst.

Idag är Isabella Martinsen i rehabilitering och kan titta tillbaka på vårdtiden, där pumpen varit en viktig arbetskamrat.

– För mig har det inneburit oerhört mycket att kunna vara hemma, i min säng. Eller sätta mig i bilen med den här lilla pumpen, säger Isabella Martinsen.

Även för närstående är det ofta viktigt att få behålla den som är sjuk i vardagslivet.

– Min man tyckte att det var jätteskönt att jag var hemma. Han hade en roll – han såg när jag inte mådde bra och vi kunde vara tillsammans, säger Isabella Martinsen.

Pumpen är liten och relativt lätt, en rektangulär, grå låda, stor som två mobiltelefoner ungefär, med display och uttag för slangar. Den bärs enkelt omkring i en axelremsväska eller ryggsäck.

Många vårddygn

Innan hematologimottagningen började arbeta med pumparna, fick patienterna sin behandling inneliggande på sjukhuset. En behandlingsomgång löpte då under fem dygn och varje patient behöver mellan tre och fyra omgångar med tre veckors mellanrum. Mellan behandlingarna har patienterna vanligtvis varit inneliggande för antibiotikabehandling i flera dagar.

Att sjukhuset har börjat med hemmabehandling med pump har lett till att många patienter kunnat flyttas över från slutenvården, där den som är sjuk alltså behandlas inneliggande på sjukhuset, till öppenvården, där man kommer till sjukhuset för kontroller och vissa behandlingar, men bor hemma. Detta har förstås frigjort vårdplatser.

Många överväldigade

Den som drabbas av akut leukemi läggs direkt in i slutenvården för behandling. Den första omgången av cytostatika ges för det mesta alltid på sjukhuset, men även denna via bärbar pump. Under första behandlingen får den som är sjuk information om möjligheten att få den fortsatta behandlingen via pump hemma.

Reaktionerna brukar bli lite olika.

– Vissa är väldigt överväldigade och känner sig inte redo. Andra är redo direkt, säger Cecilia de Carvalho, specialistsjuksköterska.

En del känner sig trygga på sjukhuset och kan först inte tänka sig att få behandlingen via pump hemma.

– Men när vi fått patienten att känna sig lite mer trygg, så blir övergången bra ändå, säger Cecilia de Carvalho.

Den som hellre vill få alla behandlingsomgångar inneliggande på sjukhuset, får naturligtvis det.

Att den som är sjuk blir mer delaktig och aktiv i sin vård har många fördelar.

– När du blir sjuk kastas du in i vården, folk bestämmer över ditt huvud. På det här sättet är jag delaktig i beslut som tas om min kropp. Man får lära sig jättemycket. Och det jag ville var ut från sjukhuset. Jag är rätt övertygad om att jag inte hade varit lika pigg om jag inte hade fått vara hemma, säger Isabella Martinsen.

Fakta

  • Verksamheten hematologi och verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik vid Skånes universitetssjukhus Lund tilldelades i våras Region Skånes pris Diabasen för bästa förbättringsarbete: Fler patienter med akut leukemi kan vårdas hemma – arbetet prisas.
  • Projektet inleddes för tre år sedan och baserades på ett tidigare arbete med syfte att patienter ger sig själva cancerbehandling i sprutform i hemmet. Nu behandlas samtliga patienter med akut leukemi med hjälp av den bärbara pumpen. Även de behandlingar som ges till inneliggande patienter, ges med hjälp av pumpen, så att de lär sig att sköta den och sedan är trygga med att använda den hemma.
  • För att få arbetet att fungera krävs att samtliga personalkategorier är inblandade, även farmaceuter. De läkemedelsberedningar som ges via pump måste till exempel hålla i rumstemperatur under en längre tid.
  • Det finns flera verksamheter runt om i Skåne som arbetar med mobila läkemedelsbehandlingar: Ökad livskvalitet när svårt sjuka erbjuds avancerad läkemedelsbehandling i hemmet.

Mottagning för behandling av blod- och tumörsjukdomar öppnar i Gränbystadens köpcentrum

Akademiska sjukhuset ska öppna en mottagning för behandling av blod- och tumörsjukdomar i Gränbystaden. Det beslutade sjukhusstyrelsen.

Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande sjukhusstyrelsen, Region Uppsala.

– Det underlättar för patienterna, som får det lättare att ta sig till mottagningen. Det finns både kollektivtrafik och goda parkeringsmöjligheter. Det innebär också att Akademiska kommer att kunna ta emot fler riks- och regionpatienter, säger Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande för sjukhusstyrelsen.

Akademiska sjukhuset har tidigare provat att erbjuda viss cancerbehandling utanför sjukhusets lokaler. Sedan september 2022 har ett utvecklingsprojekt pågått, där patienter har kunnat få onkologiska och hematologiska behandlingar i en buss som stått parkerad utanför Lasarettet i Enköping.

– Projektet har visat att patienterna uppskattar att kunna få vård utanför sjukhusets huvudområde. Det blir enklare, känns tryggare och flera har sagt att de känner sig mindre sjuka. Därför vill vi nu gå vidare och öppna en mottagning utanför sjukhuset, säger Malin Sjöberg Högrell.

De behandlingar som kommer att flyttas till den, nya lokalen är immunterapi, antikroppsbehandlingar, enklare cytostatika, blodtappning, järninfusion, blodprovstagning och blodtransfusion. Inledningsvis rör det sig om 23-26 behandlingar per dag, för att gradvis öka till 30-35 behandlingar per dag år 2027. Flytten beräknas inte medföra några extra kostnader, utan tvärtom en viss besparing.

– Förutom att det är bättre för patienterna innebär det att medarbetarna får en bättre arbetsmiljö och att verksamheten kan effektiviseras, så att fler kan få behandling. Det här är en förändring som kommer att göra stor nytta, och är ett steg i det pågående arbetet med att flytta ut specialistvården så att den kommer närmare invånarna, säger Malin Sjöberg Högrell.

Den nya mottagningen väntas kunna starta före årsskiftet.