Ingela - Onkologi i Sverige

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skulle bieffekterna av strålbehandlingen kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan.

Protonstrålning är ett behandlingsalternativ vid hjärntumörer hos barn. En Uppsalastudie visar att bieffekterna av strålbehandlingen skulle kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan. Foto: Melker Dahlstrand.

– Resultaten visar att man bör strålbehandla så sparsamt som möjligt mot strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom innerörat, synnerven, hippocampus, lillhjärnan, lillhjärnans mittdel och hjärnbryggan Men det behövs fler studier så att behandlingar kan förbättras och sena komplikationer minskas, säger Helena Söderström, neuropsykolog och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Helena Söderström, neuropsykolog och doktorand, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Det är känt att barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk för sena komplikationer än vuxna. Risken för neurokognitiv påverkan är högre när man strålbehandlas vid yngre ålder, vid högre stråldoser och större målvolym. Bieffekterna, som brukar benämnas sena komplikationer, påverkar hjärnans förmåga att tänka, planera och komma ihåg saker. Detta kan till exempel leda till försämrat arbetsminne, nedsatt intellektuell förmåga och i förlängningen sämre skolprestation. Det är mindre känt hur stråldoser riktade till strålkänsliga vävnader, så kallade riskorgan, påverkar neurokognition.

Syftet med den aktuella studien har varit att studera sambandet mellan medelstråldoser till riskorgan och neurokognitiv förmåga, såsom arbetsminne och snabbhet.

– Vi vill öka kunskapen kring hur begränsningar av stråldoser till riskorgan kan påverka neurokognitiva nätverk och hur begränsningarna och valet av strålbehandlingsmetod kan förebygga sena komplikationer, förklarar Helena Söderström.

Hon nämner att resultaten av studien visar att hippocampus är ett riskorgan där strålningen bör begränsas. Även på lillhjärnan, som har stark koppling till neurokognition, bör strålningen begränsas, vilket är möjligt idag tack vare nya strålbehandlingsmetoder.

I studien inkluderades 44 barncanceröverlevare som fick foton- och/eller protonstrålning för hjärntumör under åren 2003-2015 inom sjukvårdsregion Mellansverige. Forskarna undersökte dos-riskförhållandet mellan medelvärdet av stråldosen till olika hjärnstrukturer och risken för neurokognitiv påverkan för både vedertagna och potentiellt nya riskorgan. 80 procent av barnen hade genomgått en neuropsykologisk utredning efter strålbehandling för att bedöma den neurokognitiva förmågan. Tidpunkten för när den senaste utredning hade skett varierade.

– Ju längre tid som hade gått efter strålbehandlingen, desto lägre presterade barnen på snabbhet och arbetsminne. Vi fann ett högt samband mellan medelstråldos till känsliga hjärnstrukturer och neurokognition. Därför rekommenderar vi att man strålar så sparsamt som möjligt mot strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk. På så sätt kan man framöver förebygga sena komplikationer, sannolikt även för andra patientgrupper såsom huvud-och halscancer som också kan få hög strålning till dessa hjärnstrukturer, berättar Helena Söderström.

– Fortsatta studier behövs och långtidsuppföljning av neurokognitiv funktion är viktigt för att upptäcka, förebygga och rehabilitera sena komplikationer, avrundar hon.

Nota bene: Den vetenskapliga artikeln ”Neurocognition and mean radiotherapy dose to vulnerable brain structures new organs at risk?” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Radiation Oncology.

Kraftsamling mot äggstockscancer: Rekordbelopp insamlat

Välgörenhetsloppet ”Lenas Lopp för Livet” har slagit alla tidigare rekord och samlat in otroliga 0,5 miljoner kronor till äggstockscancerforskning. Ett rekordstort antal deltagare engagerade sig genom att promenera och springa för att stödja denna viktiga forskning.

Starten vid loppet i Västerås.

Lena Wäpplings Stiftelse är initiativtagaren till det årliga välgörenhetsloppet ”Lenas Lopp för Livet”, där varje insamlad krona oavkortat går till forskning om äggstockscancer. Konceptet är enkelt: deltagarna samlar kilometer genom att gå, jogga eller springa under en timme, och varje kilometer räknas. Målet är att tillsammans nå ett varv runt jorden.

Lena Wäppling, stiftelsens grundare.

– Dödligheten i äggstockscancer är skrämmande hög. Det måste satsas på mer forskning, för att hitta sätt att upptäcka cancern tidigare och ta fram bättre behandlingsmetoder. Det är det enda sättet att öka överlevnadschanserna, säger Lena Wäppling, stiftelsens grundare som själv är äggstockscanceröverlevare.

Nästan 2000 personer deltog i årets lopp, som genomfördes virtuellt under en veckas tid. Dessutom hade deltagarna möjlighet att vara med i arrangemang i Sundsvall, Västerås, Tyresö och Oskarshamn under veckan.

– Äggstockscancer är en cancerform som det pratas alltför lite om. Lenas Lopp för Livet har ändrat på det och med vårt unika koncept ger vi möjlighet för en bred allmänhet att engagera sig och främja forskning, fortsätter Lena Wäppling.

Pengarna som samlades in går oavkortat till de forskningsanslag som Lena Wäpplings Stiftelse årligen delar ut. Anslagen går i huvudsak till forskningsprojekt inom tidig upptäckt och diagnos av äggstockscancer.

–Jag vill tacka alla årets deltagare och sponsorer! Tack vare ert stöd kan vi göra mer för att öka chanserna att överleva äggstockscancer, avslutar Lena Wäppling.

Äggstockscancer: I Sverige diagnosticeras cirka 700 kvinnor årligen i äggstockscancer och 550 dör. Idag är dödligheten hög eftersom det inte finns någon allmän screeningmetod och cancern ofta upptäcks i sena stadier.

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen är en registrerad välgörenhetsorganisation med ett 90-konto, och har sitt säte i Västerås. Forskningsbidrag kan sökas under perioden 1 oktober till 15 december.

Läs mer om stiftelsen

Bortom återvinning: ny roll för autofagiprotein i membranreparation upptäckt

Att upprätthålla strukturen hos intracellulära membran är väsentligt för att bevara normal cellulär funktion. Ny forskning av ett team av biokemister vid Umeå universitet identifierar en strategi som används av celler för att upptäcka och reparera membran som har skadats av kemisk eller bakteriell stress.

Postdoc Laura Herzog – sitter närmast kameran, professor Yaowen Wu. Postdoc Anastasia Knyazeva och postdoc Dale Corkery. Foto: Shuang Li.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften EMBO Reports och lyfts fram i News & Views i EMBO Journal.

– Det är verkligen överraskande! Vi började det här projektet för att lära oss mer om hur celler tar bort skadade membran, och det slutade med att vi upptäckte en helt ny väg för membranreparation, säger Dale Corkery, forskningsingenjör på Kemiska institutionen vid Umeå universitet, huvudförfattare till studien.

När cellmembranen skadas måste cellen snabbt bestämma sig om den ska reparera eller ta bort det skadade membranet. Borttagning av skadade membran regleras av den cellulära återvinningsprocessen som kallas autofagi – en process som professor Yaowen Wu och hans team vid Umeå universitet har studerat.

Autofagi används av celler för att rensa upp sina egna avfallsprodukter. Om inte bortförandet av avfall sker på rätt sätt kan det leda till sjukdomar som Alzheimers, cancer och infektioner.

Den aktuella studien är den första som visar att funktionen hos autofagi-maskineriet kanske inte är begränsad till membranavlägsnande utan även kan sträcka sig till membranreparation.

– Med ett kemiskt biologiskt tillvägagångssätt kunde vi identifiera ett protein som heter TECPR1 som nyckelregulatorn för denna nya reparationsväg, förklarar Dale Corkery.

TECPR1 upptäcker skadade membran via förändringar i membranets lipidsammansättning och binder vid skadestället. Där rekryterar proteinet komponenter från autofagi-maskineriet till platsen för membranskada och fungerar genom att dekorera det skadade membranet med det ubiquitinliknande proteinet, ATG8 – en process som traditionellt är kopplad till membranborttagning.

Men i stället för att underlätta avlägsnande av det skadade membranet fann forskarna att dessa ATG8-dekorerade membran reparerades och återställdes till sitt ursprungliga funktionella tillstånd.

– Nästa steg är att karakterisera exakt hur autofagi-maskineriet bidrar till reparationsprocessen och att se vilka konsekvenser denna nyfunna väg kan ha för sjukdomstillstånd som är kopplade till membranskador så som neurodegeneration och cancer, säger Dale Corkery.

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

Magdalena Taube, docent i molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Foto: Emelie Taube.

Att övervikt och fetma, obesitas, är riskfaktor för flera typer av cancer är visat i tidigare studier. Det är också känt att kvinnor löper en högre risk att drabbas av cancer vid obesitas än män, samt att risknivån sjunker vid en avsiktlig viktminskning. Bevisen för en koppling mellan obesitas, viktminskning och blodcancer har dock varit begränsade.

I den aktuella studien, publicerad i tidskriften Lancet Healthy Longevity, användes data från den så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) vid Göteborgs universitet samt data från bland andra Cancerregistret vid Socialstyrelsen.

Forskarna studerade 2 007 personer som genomgick obesitaskirurgi, och jämförde med en kontrollgrupp om 2 040 individer, även de med obesitas, men som inte opererades. Grupperna var i övrigt jämförbara beträffande bland annat kön, ålder, kroppssammansättning, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och psykosociala variabler.

Tydligast förbättringar hos kvinnor

Under uppföljningstiden utvecklade 34 individer i kirurgigruppen blodcancer, parallellt med en påtaglig viktnedgång. Motsvarande siffra i kontrollgruppen var 51 blodcancerfall, samtidigt som gruppen låg kvar på nivån grav fetma.

De flesta blodcancerfallen utgjordes av lymfom och när dessa studerades separat såg man en 55-procentig riskminskning för lymfom i gruppen som genomgått obesitaskirurgi. Motsvarande riskminskning för samtliga blodcancerfall var 40 procent.

Framför allt var det kvinnor med högt blodsocker vid studiestart som verkade dra fördel av obesitaskirurgin. Det konstaterar Magdalena Taube, docent i molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och studiens korresponderande författare.

– Nyttan med kirurgin är kopplad till grundläggande blodsockernivåer. Den minskade risken för blodcancer var mycket tydligare om blodsockernivåerna hos kvinnorna var höga i början, vilket tydligt visar att blodsocker är en viktig faktor som driver cancerutvecklingen, säger hon.

Mekanismer med komplexa samband

Forskarna i studien påpekar att mekanismerna bakom sambandet mellan fetma och blodcancersjukdomar är komplexa och involverar fler faktorer, som kronisk inflammation och så kallad klonal hematopoes, en typ av genetiskt relaterad riskfaktor för blodcancer. De menar att de metabola förbättringar som sker efter obesitaskirurgi, inklusive minskad inflammation, kan minska risken för cancer.

– Resultaten ger ytterligare stöd för att man borde betrakta obesitas som en riskfaktor för blodcancer, och att viktminskningskirurgi kan minska risken för blodcancer hos kvinnor med obesitas, säger Magdalena Taube.

Läs studien här.

Nu finns en uppdaterad version av vårdprogrammet för hudlymfom

Hudlymfom benämns ofta kutana lymfom. Det är en heterogen grupp av sjukdomar som har gemensamt att de utgörs av ett lymfom med primärt ursprung i huden. Hudlymfom utgör cirka 2% av alla lymfom. Den årliga incidensen är cirka 1/100 000, vilket innebär att det är en ovanlig sjukdomsgrupp. Nu har vårdprogrammet för hudlymfom publicerats i en uppdaterad version 3.0.

I denna version är patientinformationen uppdaterad och det finns även länkar inlagda till blodcancerförbundets filmer om hudlymfom.

I övrigt är små ändringar gjorda i följande avsnitt:

klassificeringen av hudlymfom, där två nya referenser har tillkommit
helkroppsbestrålning med elektroner med nytillkommen utförlig information angående remittering
små ändringar i texterna kring brentuximab-vedotin, topikal klormetin och retinoider
två nya referenser till avsnittet om stamcellstransplantation.

Nationella vårdprogrammet för hudlymfom, Kunskapsbanken

Ingen ökad cancerrisk hos majoriteten med refluxsjukdom

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

Dag Holmberg, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och ST-läkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Stefan Zimmerman.

– Det här är glädjande resultat eftersom refluxsjukdom är ett väldigt vanligt tillstånd och de flesta patienter har en helt normal slemhinna vid undersökning med gastroskopi, säger studiens försteförfattare Dag Holmberg, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och ST-läkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Refluxsjukdom innebär att surt maginnehåll läcker upp i matstrupen. Det kan ibland ge upphov till inflammation i matstrupens slemhinna, så kallad esofagit, vilket diagnostiseras med gastroskopi. Det är välkänt att refluxsjukdom ökar risken för matstrupscancer, men det har tidigare varit okänt hur cancerrisken ser ut hos patienter med normal slemhinna.

Symtomen vid refluxsjukdom kan komma och gå men består i regel över tid. Det innebär att många uppsöker vård vid flera tillfällen och ofta genomgår upprepade gastroskopier för att upptäcka slemhinneförändringar eller förstadier till cancer.

– Vår studie tyder på att dessa upprepade gastroskopier sannolikt inte är nödvändiga för personer med refluxsjukdom som har normal slemhinna i matstrupen. Fynden borde vara lugnande för denna stora patientgrupp och kan ge vägledning till läkare inom primärvården som ofta behandlar de här patienterna, säger Dag Holmberg.

Den aktuella studien bygger på nationella hälsodataregister i Sverige, Danmark och Finland och inkluderade drygt 285 000 individer med refluxsjukdom där gastroskopi inte påvisat esofagit. Patienterna följdes i upp till 31 år och forskarna registrerade alla fall av matstrupscancer.

Cancerrisken jämfördes sedan med risken hos individer från den generella befolkningen av samma ålder, kön och vid samma tidsperiod i de tre länderna. Ingen ökad risk för matstrupscancer observerades hos patienter med refluxsjukdom och normal slemhinna.

Som jämförelse analyserade forskarna även cancerrisken hos drygt 200 000 individer med refluxsjukdom med esofagit. Dessa hade en påtagligt ökad risk att utveckla matstrupscancer.

– Vi planerar nu att gå vidare och undersöka vilka andra faktorer än esofagit som kan kopplas till cancerutveckling hos personer med refluxsjukdom, säger studiens sisteförfattare Jesper Lagergren, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare i kirurgi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskningen är resultatet av ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i Sverige, Köpenhamns universitet i Danmark, Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet i Finland. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Nordiska Cancerunionen. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Digital cancerrehabilitering i Skåne väcker internationellt intresse

Ängelholms sjukhus helt digitala cancerrehabilitering blir nu en del i ett större internationellt projekt som ska utveckla, testa och implementera e-hälsolösningar inom cancervården – där målet är att ge ökad livskvalitet för patienter och göra vården mer jämlik.

– Vi har erfarenhet av att öppna och driva en digital rehabilitering. Det vi har sett är att det finns gott om digitala verktyg men att det är brist på modeller, riktlinjer eller utbildningar om hur ett digitalt möte mellan vårdgivare och patient ska gå till. Vi behöver kunna säkra samma goda kvalitet i ett digitalt möte som i ett fysiskt. Det behövs en handbok och det är den vi ska börja skriva nu, säger Patrik Göransson som är Ängelholms sjukhus representant i AMBeR-projektet.

AMBeR står för Advanced Modeling of Baltic Cancer e-caRe och går ut på att bygga upp helt digitala processer inom cancervården. Projektet finansieras av EU Interreg South Baltic Programme 2021-27 för perioden september 2023 till augusti 2026.

Patrik Göransson är enhetschef för Cancerrehabilitering Skåne online, den digitala cancerrehabiliteringen som lanserades i början av 2023. Det är erfarenheterna från den verksamheten som ligger bakom inbjudan att utforma och delta i AMBeR-projektet.

– Att minimera behovet för fysiska besök gynnar inte bara de som har långt att åka utan även de som lider av trötthet som följd av cancersjukdom eller behandling. Det sparar också tid, och gör att fler kan få in sin rehabilitering i det övriga livspusslet, säger Patrik Göransson,

Projektet kommer även att undersöka möjligheterna för patienter att mäta olika blodvärden i hemmet, för att sedan följa upp med en digital vårdkontakt om resultaten. Även lokala infrastrukturer och regelverk ska ses över och en modell, manual och policyrekommendationer levereras till EU.

– Allt vi kommer fram till i projektet ska testas i verkligheten, mätas och utvärderas. Jag är säker på att detta arbete kommer att underlätta för verksamheter som vill komma igång med digital vård och rehabilitering, men den stora vinsten är så klart att våra patienter får en bättre och mer tillgänglig vård, säger Patrik Göransson.

Om AMBeR-projektet 

AMBeR-projektet har beviljats totalt 2,6 miljoner Euro och leds av leds av Department of Oncology vid Zealand University Hospital i Danmark. Ängelholms sjukhus tilldelas totalt 4,5 miljoner kronor för sin del i projektet.

Med BrainChild vill Barncancerfonden skapa nya förutsättningar för barncancerforskning

Enorma mängder forskningsdata om barncancer samlas i dag in över hela världen i olika format och separata databaser som sällan är utformade för att delas. Med innovationsprojektet BrainChild ska Barncancerfonden undersöka möjligheten att skapa nya förutsättningar för barncancerforskning genom en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data med forskare och kliniker. Med finansiering om 100 000 euro från EQT Foundation inleds en förstudie under hösten 2023.

I dag finns stora mängder data kring ett barn som drabbas av cancer, men dessa är svåråtkomliga där olika institutioner ofta använder sig av olika infrastrukturer och system för datalagring, vilket gör det svårt att komma åt rätt information och få system att prata med varandra.

Genom BrainChild vill Barncancerfonden undersöka möjligheten att skapa en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data om barncancer med forskare och kliniker. Med hjälp av AI-teknik och tillgången till storskaliga data hoppas Barncancerfonden att BrainChild kan överbrygga tidigare utmaningar och underlätta effektivt informationsutbyte mellan olika aktörer. Förhoppningen är att BrainChild ska fylla ett viktigt behov i den globala forskningsinfrastrukturen och bidra till att påskynda betydande framsteg inom utvecklingen av nya behandlingar.

– Trots de forskningsframsteg som gjorts är barncancer den vanligaste dödsorsaken till följd av sjukdom hos barn i Sverige, och inför vissa diagnoser står vi fortfarande handfallna. Med en gemensam dataplattform skulle barncancerdata kunna tillgängliggöras på ett helt nytt sätt, vilket i förlängningen betyder att vi kan få svar på frågor vi inte ens vet att vi borde ställa. Jag är övertygad om att big data och AI kommer att revolutionera forskningens möjligheter att förstå hela bilden av samspelande faktorer, och i det kan BrainChild spela en oerhört viktig roll säger Elinor Westerberg, chef strategisk affär på Barncancerfonden.

Näringsliv och ideell sektor visar vägen

BrainChild inleddes under våren 2023 och EQT Foundation går nu in med 100 000 euro för att finansiera den förstudie som ska identifiera förutsättningarna att samla och ena globala barncancerrelaterade data. Utöver finansiellt kapital, bidrar EQT och EQT Foundation med expertis och ett brett kontaktnät över hela världen i de projekt de investerar i. För BrainChild kommer bland andra Sven Törnkvist, Head of EQT Digital, Marcos Alvarez, Director EQT Partners och Celine Bale, Vice President EQT Partners, att följa och stötta projektet som en del av EQT Foundations Deal Team.

– BrainChild går helt i linje med EQT Foundations syfte, att stödja initiativ som med hjälp av disruptiv teknik bryter ny mark, och är samtidigt ett utmärkt exempel på ett internt skapat projekt som kan bidra till en systemförändring. Vi är övertygade om att Barncancerfonden genom sitt projekt kan påskynda betydande forskningsframsteg med sikte på en ökad överlevnad. Givet organisationens historia, expertis och breda nationella- och internationella nätverk är Barncancerfonden perfekt lämpade att driva den här sortens av utvecklingsprojekt, säger Sven Törnkvist, Head of EQT Digital och en del av EQT Foundation Deal Team.

Från förstudie till skarp utveckling

I Sverige drabbas i snitt 350 barn av barncancer varje år, av dem dör tyvärr ungefär 50. Trots forskningsframsteg så ligger överlevnaden endast på 85 procent vilket gör barncancer till den vanligaste dödsorsaken till följd av sjukdom.

I Barncancerfondens uppdrag ingår att skapa förutsättningar för barncancerforskning. BrainChild är ett initiativ för att kunna ta snabbare kliv mot att fler barn överlever utan fysiska och psykiska men. I höst inleds förstudien för att undersöka möjligheten att samla globala hälsodata kopplat till barncancer. Efter förstudien utvärderas potentialen i olika vägval, och projektet går därefter in i sin nästa fas.

– Tack vare EQT Foundations investering i BrainChild har vi nu möjlighet att undersöka vad som krävs för att sjösätta vår idé. Vi är otroligt glada för att EQT Foundation likt oss ser potentialen i att skapa en helt ny övergripande infrastruktur för forskare och kliniker, och vi ser med spänning fram emot att ta nästa steg avslutar Elinor Westerberg, chef strategisk affär på Barncancerfonden.

Om BrainChild

BrainChild är ett projekt initierat av Barncancerfonden i syfte att undersöka möjligheten att skapa en centraliserad dataplattform för att lagra, analysera och dela data om barncancer med forskare och kliniker. Med hjälp av AI-teknik och tillgången till storskaliga data hoppas Barncancerfonden att BrainChild ska fylla ett viktigt behov i den globala forskningsinfrastrukturen och bidra till att påskynda betydande framsteg inom utvecklingen av nya behandlingar. Projektet är ett samarbete mellan Barncancerfonden och EQT Foundation, som bland annat finansierar en förstudie som inleds hösten 2023. För mer information.

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

Anna Falk, professor i neurovetenskap och stamcellsforskare vid Lunds universitet, ska leda nyinrättade LU-ATMP. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till nya banbrytande behandlingar, och i vissa fall bot, där det inte finns så mycket att erbjuda dagens patienter, säger Anna Falk.

Med många års erfarenhet inom stamcellsforskning i ryggen kommer Anna Falk att leda insatserna för att driva och stötta ATMP-forskning och utveckling vid Lunds universitets centrum för avancerade terapiläkemedel (LU-ATMP). För att lyckas krävs stamcells- och genterapiforskning i frontlinjen. Och de förutsättningarna finns på plats vid Lunds universitet genom ett stort antal forskargrupper som bedriver internationellt framgångsrik experimentell och translationell forskning inom cell-, vävnads- och genterapi.

En anledning till att allt fler avancerade terapiläkemedel utvecklas nu är de framsteg som gjorts inom molekylärbiologi, genteknik och cellterapi.

– I en rapport* som presenteras denna vecka kunde vi identifiera 23 pågående ATMP-projekt, och det bara vid Stamcellscentrum. Sedan finns det annan forskning relevant för ATMP-utveckling, såväl inom Medicinska fakulteten som vid Lunds tekniska högskola, säger Anna Falk.

Avgörande blir också samverkan med ATMP-center vid Skånes universitetssjukhus och Life Science-industrin, menar Anna Falk.

– Avancerade terapiläkemedel är inte bara en trend, utan representerar en ny era inom medicin. Sverige har en vision om att bli världsledande inom ATMP-utveckling och det finns många ATMP-projekt med stor potential inom svensk akademi. Man kan likna det vid unika och värdefulla frön som odlas fram och som kräver ett mycket speciellt omhändertagande för att utvecklas till innovativa och verkningsfulla ATMP-terapier. Jag vill att LU-ATMP ska bidra till att vi skördar dem i Sverige, säger Anna Falk.

Första steget på väg till en ny sådan behandling tas ofta inom akademin. Redan där, menar Anna Falk, behöver forskarna stöttning och råd för att de produkter som sedan går till klinisk prövning ska kunna skalas upp och bli ett läkemedel eller terapi för att nå många patienter. I det kommer hon tillsammans med vice centrumföreståndare Mats Ohlin, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, fylla en viktig roll.

Fler fall av bröstcancer kan hittas med hjälp av AI

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Foto: Getty Images.

I drygt 30 år har mammografiscreening varit en viktig nyckel för att minska dödligheten i bröstcancer. Men mammografiscreeningen har flera utmaningar, till exempel finns det en brist på röntgenläkare. Flera retrospektiva studier har tidigare pekat på att artificiell intelligens skulle kunna vara lösningen på det problemet.

Karin Dembrower, anknuten forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: N/A.

– AI och människan uppfattar bilder något annorlunda och därmed skapas en synergi som ökar upptäckten av bröstcancer, säger försteförfattare Karin Dembrower, anknuten forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Traditionellt granskar två röntgenläkare varje undersökning. I den aktuella studien granskades undersökningarna av två röntgenläkare och AI för att avgöra vilka kvinnor som skulle återkallas för ytterligare diagnostik. Baserat på vilka kvinnor som diagnosticerades med bröstcancer, kunde forskarna avgöra träffsäkerheten hos olika kombinationer av röntgenläkare och AI.

– Med studien ScreenTrustCAD ville vi utgå från granskning av två röntgenläkare och jämföra med träffsäkerheten för en röntgenläkare och AI, samt enbart AI, säger Karin Dembrower.

Studien genomfördes på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm mellan april 2021 och juni 2022. Drygt 55 500 kvinnor mellan 40 och 74 år screenades.

Den traditionella granskningen, med två röntgenläkare, upptäckte 250 bröstcancerfall. Forskarna upptäckte, inte oväntat, att två röntgenläkare och AI detekterade flest antal bröstcancerfall, 269. En röntgenläkare och AI upptäckte 261 i samma kohort, en statistiskt säkerställd ökning. Enbart AI upptäckte 246.

Fredrik Strand, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet. Foto: Martin Stenmark.

– Jämfört med nuvarande standard med två röntgenläkare ledde granskning av AI och en röntgenläkare till att man upptäckte cancer hos fyra procent fler kvinnor, samtidigt som läkarnas granskningstid blev 50 procent lägre, säger huvudansvarig forskare Fredrik Strand, docent vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

När det gäller fall av falskt positiva, det vill säga den andel av de återkallade som var friska, något som innebär onödigt lidande och onödiga vårdkostnader, minskade de fallen med sex procent för röntgenläkare och AI, samt med 55 procent för AI som enda granskare, jämfört med två röntgenläkare.

– Vi konstaterar att för mammografiscreening var AI och en röntgenläkare ett bättre alternativ än två röntgenläkare. Till skillnad från en tidigare studie från Lunds universitet, är denna förbättring statistiskt säkerställd i ScreenTrustCAD. Även om AI övertar mycket av det initiala granskningsarbetet behövs läkare för att noggrant bedöma och vid behov ta prov på de kvinnor som återkallas, säger Fredrik Strand och fortsätter:

– Vår studie visar att AI är redo för en kontrollerad implementering i mammografiscreening. Då är det viktigt att säkerställa att AI-systemet är väl utvärderat på bilder från samma typ av röntgenutrustning, och att träffsäkerheten fortlöpande följs upp. På längre sikt finns även potential att AI tar över merparten av bedömningarna av mammografiscreening.

Sedan juni 2023 granskas screeningmammografi på Capio S:t Görans sjukhus av AI och en röntgenläkare, vilket har frigjort tid för röntgenläkarna att ägna tid åt de kvinnor som har bröstcancer. Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Region Stockholm Cancerfonden och mjukvaruföretaget Lunit Inc.

Publikation

“Artificial intelligence for breast cancer detection in screening mammography: A paired-readers prospective interventional screen positive trial”, Karin Dembrower, Alessio Crippa, Eugenia Colón, Martin Eklund, Fredrik Strand, The Lancet Digital Health, online 9 september 2023.

Levercancer och allvarlig leversjukdom vanligare om fettlever finns i familjen

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

Fett ackumulerat i leverceller. Foto: Getty Images.

Personer med metabolt orsakad fettlever har en förhöjd risk att utveckla och avlida i levercancer. Fettlever är idag den främsta orsaken till att levercancer ökar snabbt. Men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att även nära släktingar och partners har en förhöjd risk att drabbas av leverrelaterade sjukdomar.

Bör utvärdera nyttan med screening

Fahim Ebrahimi, postdoc. Foto: Gunilla Sonnebring.

– Patienter med metabolt orsakad fettlever bör inte behandlas isolerat utan rekommendationer om livsstilsförändringar bör ges till både släkt och familj. Dessutom talar vår studie för att man bör utvärdera nyttan med screening av nära släktingar med ytterligare riskfaktorer, säger studiens försteförfattare Fahim Ebrahimi, läkare och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Forskarna har använt sig av den så kallade ESPRESSO-kohorten som bland annat innehåller information om alla leverbiopsier tagna i Sverige från 1965 och framåt. Där fann de knappt 12 000 personer med biopsiverifierad MASLD (”Metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease”, tidigare kallat NAFLD, se faktaruta). Till var och en av dessa matchades upp till fem kontrollpersoner. Därefter identifierades nära släktingar (föräldrar, syskon och barn) till båda grupperna liksom partners. Totalt omfattar studien närmare 250 000 nära släktingar och 57 000 partners.

Följdes i upp till 50 år

Med en uppföljningstid på, i snitt, 17,6 år, där vissa individer följdes så länge som 50 år, fann forskarna att nära släktingar till MASLD-patienter löpte en 80 procent ökad risk att drabbas av levercancer jämfört med kontrollerna. Men levercancer är en relativt ovanlig sjukdom vilket gör att den absoluta riskökningen att drabbas är betydligt lägre. Enligt forskarna är den absoluta riskökningen under 20 års tid 0,11 procent.

– Det innebär att ytterligare en av 900 nära släktingar till patienter med MASLD utvecklar levercancer under en 20-årsperiod. Så den absoluta risken är liten. Men på populationsnivå är den ändå relevant, säger studiens sisteförfattare Jonas F. Ludvigsson, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Miljöfaktorer spelar in

Partners till MASLD-patienterna hade klart förhöjda risker att drabbas av allvarlig leversjukdom som till exempel cirros (skrumplever) och död.

– Detta bekräftar att det finns en tydlig ärftlighet i metabolt orsakade fettleversjukdomar, men också att miljöfaktorer, som en delad livsstil, spelar en viktig roll, säger Fahim Ebrahimi.

Forskningen finansierades av Swiss National Science Foundation (SNSF) och Karolinska Institutet. Fahim Ebrahimi, Hannes Hagström och Jonas F. Ludvigsson har alla haft ekonomiska relationer till olika läkemedelsbolag, främst i form av forskningsstöd för andra, orelaterade, studier, men även för rådgivande funktioner.

Nytt centrum för läkemedel inom avancerad terapi etableras på Akademiska

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet har en gedigen erfarenhet och stor kompetens inom läkemedel för avancerad terapi (ATMP), dvs cell- och genterapi samt vävnadtekniska produkter. Nu samlar aktörerna verksamheten formellt inom ett centrum på Akademiska som ska bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med ATMP. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar, samt underlätta samarbete. ATMP-centrum Uppsala invigs fredagen den 8 september.

Fredagen den 8 september invigs ett centrum för läkemedel inom avancerad terapi på Akademiska sjukhuset. Bakom centrumet står Akademiska/Region Uppsala och Uppsala universitet. Målet är att fler patienter ska gagnas av utvecklingen och få del av nya behandlingar med cell- och genterapi samt vävnadstekniska produkter.

ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products) är en regulatorisk definition av en specifik typ av läkemedel baserade på celler, vävnader eller gener. ATMP delas in i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel där avancerade terapiläkemedel används tillsammans med medicintekniska produkter. Allt fler patientgrupper kommer i fråga för behandling med läkemedel för avancerad terapi, däribland patienter med cancer och blodsjukdomar, diabetes, hjärt-kärlsjukdom eller svåra brännskador.

Uppsala har en lång tradition inom ATMP-forskning och behandling. Gunilla Enblad, professor och överläkare inom onkologi, berättar att Uppsala var tidigt ute: 2014 behandlades den första patienten i Europa med CAR T-celler här, då Akademiska sjukhuset i samarbete med Uppsala universitet och Baylor College of Medicine startade sin första CAR T-studie (CAR är en förkortning för chimeric antigen receptor). Sedan dess har sjukhuset fortsatt behandla patienter med CAR T-celler både inom kliniska studier och med redan godkända behandlingar.

Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Främsta nyttan med ATMP-centrum är att patienterna ska få ökad tillgång behandling med avancerade läkemedel. Frågan har diskuterats länge, men nu är tidpunkten rätt. Fältet rör sig snabbt och det sker otroligt mycket både nationellt och internationellt. Hela landet kraftsamlar och det sker flera stora satsningar, både lokalt och nationellt. Vi förväntar oss att se en exponentiell ökning av godkända terapier de närmsta åren. Redan idag har vi på Akademiska sjukhuset ATMP-produktion inom brännskadevården där vi har ett uppdrag inom Nationell högspecialiserad vård. För att utveckla detta krävs de stödfunktioner som nu etableras, säger Marianne van Rooijen, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset.

– Centrumet samlar all den expertis och erfarenhet som finns inom ATMP-området på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Det ger oss en kraftfull plattform som förenklar vidare utveckling och införande av nya behandlingar. ATMP-centrum Uppsala blir dessutom en tydlig kontaktväg in för patienter, forskare, industri och samarbetspartners inom fältet, tillägger hon.

Eva Tiensuu Janson, professor och ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci vid Uppsala universitet, framhåller att centrumet kommer att bidra till att stödja befintlig och framtida forskning inom området, samt tillgängliggöra redan godkända behandlingar:

– Genom etableringen knyter vi samarbetet mellan universitetet och sjukhuset tätare. Vi vill sänka tröskeln för att driva ett ATMP-projekt hela vägen från laboratoriet till klinik, så att nya läkemedel snabbare kan komma patienterna till gagn.

Hon tillägger att läkemedel för avancerad terapi styrs av ett eget regelverk vilket kan vara utmanande för den som inte är insatt. Ofta ställs även höga krav på samordning av verksamheter för den omfattande logistik som erfordras. Likaså vad gäller spårbarhet vid tillvaratagande av celler och vävnad och efterföljande ATMP-produktion.

FAKTA: Läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Indelas i somatiska cellterapier, genterapier och vävnadstekniska produkter, samt kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel.

Somatiska cellterapier definieras av att de innehåller celler som bearbetats väsentligt så att dess egenskaper, funktion eller struktur har ändrats och att cellerna ges med syftet att behandla, förebygga eller diagnosticera en sjukdom genom sin effekt.
Genterapier definieras av att de innehåller arvsmassa (DNA, RNA eller annan nukleinsyrasekvens) vars syfte är att reglera, reparera, ersätta, addera eller ta bort en gensekvens, och att denna effekt beror på arvsmassan eller dess produkt.
Vävnadstekniska produkter definieras av att de innehåller bearbetad vävnad eller celler för nybildning, reparation eller ersättning av human vävnad.
Kombinationsläkemedel som innehåller läkemedel för avancerad terapi kombinerat med medicintekniska produkter (t.ex. matrix eller stödkonstruktioner)
I likhet med andra läkemedel, ska säkerhet och effekt visas genom kliniska prövningar.
Det så kallade sjukhusundantaget är speciellt för läkemedel för avancerad terapi. Det möjliggör användning av ATMP, som ännu inte är marknadsgodkända, på enskilda patienter under en läkares ansvar.
Läkemedel för avancerad terapi ska alltid tillverkas under så kallad god tillverkningssed (eng. Good Manufacturing Practice – GMP), oavsett om de används inom klinisk läkemedelsprövning eller under sjukhusundantag. Tillverkningstillstånd ska alltid sökas hos Läkemedelsverket.

Uppdaterat vårdprogram för tumörer i centrala nervsystemet

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i centrala nervsystemet har uppdaterats och omfattar nu även hjärnhinnetumörer (meningeom).

Det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna, ryggmärg och dess hinnor är den uppdaterade, utvidgade versionen av vårdprogrammet tumörer i centrala nervsystemet.

– Den största förändringen är att vårdprogrammet utökats med diagnosen hjärnhinnetumörer, säger Sara Kinhult, ordförande i vårdprogramgruppen för tumörer i centrala nervsystemet.

Liksom tidigare finns specifika rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning för såväl låggradiga som höggradiga tumörtyper hos vuxna patienter. Samtliga kapitel i vårdprogrammet har uppdaterats och reviderats. Särskilt kapitlen om egenvård och uppföljningar har omarbetats och utökats.

Vårdprogrammet omfattar diagnoserna astrocytära och oligodendrogliala tumörer, medulloblastom, ependymom och intrakraniella germinalcellstumörer och nu också meningeom.

Ytterligare förändringar jämfört med tidigare version går att läsa om i inledningskapitlet i vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram tumörer i hjärna och ryggmärg

Världsledande forskning om cancer i matstrupe och magsäck prisas

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Jesper Lagergren vid Karolinska Institutet med Reuterskiölds pris, för världsledande forskning med inriktning på orsaker, prevention och behandling av matstrups- och magsäckscancer.

Jesper Lagergren. Fotograf: Linda Åhman.

Jesper Lagergren är professor och överläkare i kirurgi vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet samt King’s College London, School of Cancer and Pharmaceutical Sciences.

– Jesper Lagergrens upptäckter har haft stor betydelse för prevention, diagnostik och behandling av matstrups- och magsäckscancer. Hans forskning har bidragit till att öka överlevnaden för drabbade patienter, säger Ola Winqvist, ordförande i SLS delegation för medicinsk forskning.

– Jag är mycket hedrad och glad för priset och för att vår forskning uppmärksammas. Min forskningsgrupp har som mål att bidra till att minska antalet döda i matstrups- eller magsäckscancer genom att påvisa orsaker och förebyggande åtgärder samt klarlägga kirurgiska faktorer som medför förbättrad överlevnad, säger Jesper Lagergren.

Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets Årshögtid den 24 oktober 2023. Pristagaren belönas med 40 000 kronor.

Om Reuterskiölds pris

Ernst Reuterskiölds fond, stiftad av apotekaren Ernst Reuterskiöld och hans maka Jenny Reuterskiöld, genom testamente 1904, överlämnad till Svenska Läkaresällskapet 1930, belönar ”värdefulla, av svenska medborgare författade arbeten i kirurgi”.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom.

Stefan Kuczera. Foto: Malin Arnesson.

Stefan Kuczera är forskare vid Avdelningen för radiologi på Institutionen för kliniska vetenskaper. Han utvecklar och tillämpar djupa neurala nätverksmetoder, som är en slags artificiell intelligens, för att förbättra den diagnostik för prostatacancer som görs med diffusionsviktad magnetresonanstomografi (dMRI).

– Vi har nyligen utvecklat ett ramverk för robust och reproducerbar skattning av dMRI-modellparametrar som kan fungera som avancerade biomarkörer för prostatacancergradering. Men tillvägagångssättet är än så länge inte praktiskt för större patientkohorter på grund av långa beräkningstider, säger Stefan.

Djupinlärningsmetoder förväntas komma att överträffa konventionella metoder när det gäller robusthet, bildkvalitet och beräkningsprestanda. Djupinlärningsmetoderna kommer att tillämpas på patientdata som samlas in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en dedikerad förvärvssekvens.

Stefan Kuczera disputerade i magnetresonansfysik vid Victoria University of Wellington, Nya Zeeland, 2015. Efter en period som postdoktor vid Lunds universitet, kom han till Göteborgs universitet 2018.

Behövs fler behandlingsalternativ

Alessandro Camponeschi. Foto: Malin Arnesson.

Med sin expertis inom B-celler vill Alessandro bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom. Det är en aggressiv cancerform, där det behövs fler effektiva behandlingsalternativ. Burkitts lymfom ingår i den cancergrupp som uppstår i celler i kroppens lymfsystem.

I den aktuella studien ska Alessandro undersöka proteinet CD38, ett protein i cellmembranet som uttrycks högt i både Burkitts lymfom och i andra B-cellsmaligniteter.

– Målet är att bedöma vilken terapeutisk potential det finns i att rikta in sig mot CD38 som målprotein, vilket kan leda till nya behandlingsalternativ för barn som lider av denna form av B-cellcancer, säger Alessandro.

Alessandro Camponeschi är forskare vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin. Under sina doktorandstudier i Italien arbetade han med B-celler inom hälsa och olika sjukdomar på ett flertal laboratorier, bland annat när det gäller vanlig variabel immunbrist och reumatoid artrit. Som postdoktor i Göteborg började han fokusera på human B-cellsutveckling och dess kliniska konsekvenser, såsom immunbrist, autoimmunitet och cancer. För närvarande forskar han framför allt på B-cellreceptorbiologi och den roll dess signalering spelar i spridningen och överlevnaden av B-cellsmaligniteter.

Karolinska Universitetssjukhuset först i världen att pröva läkemedel från giftsvampar mot njurcancer

I en ny klinisk studie vid Karolinska Universitetssjukhuset har första patienten blivit behandlad med ett läkemedel vars verksamma ämne kommer från en av Sveriges giftigaste svampar. Syftet med studien är att kliniskt pröva om detta kan bli en behandlingsmetod för patienter med metastaserad njurcancer.

Överläkare Jeffrey Yachnin, medicinskt ansvarig för Centrum för kliniska cancerstudier på Karolinska. Fotograf: Marcus Hagström.

I släktet spindlingar (Cortinarus), eller spindelskivlingar som de också kallas, finns bland annat en av Sveriges giftigaste svampar, toppig giftspindling. Giftet i svampen heter orellanin och det är ett nefrotoxin som orsakar allvarliga skador på njurarna och i större doser förstör njurarna.

– På samma sätt det aktivt transporteras i friska njurceller så verkar det också aktivt transporteras i njurcancerceller och även cellerna på njurcancermetastaser. Så säger överläkare Jeffrey Yachnin, medicinskt ansvarig för Centrum för kliniska cancerstudier på Karolinska.

– Det fascinerande är att orellanin verkar vara helt ofarligt för kroppens andra organ och vävnader och inte orsaka några biverkningar. Denna egenskap öppnar möjligheten för njurcancerpatienter, som redan är beroende av dialys på grund av man saknar egen njurfunktion, att behandlas för sin cancer, säger Jeffrey Yachnin.

Njurcancer upptäcks tyvärr ofta sent och ibland av en slump. Ofta har den redan hunnit sprida sig och då räcker det inte alltid med kirurgi.

Läkemedlet är utvecklat i Sverige och testas nu första gången på patienter i en klinisk studie på Karolinska. Studien ska omfatta cirka 40 patienter som Karolinska ska rekrytera både från Sverige och andra länder.

Statiner kopplas till lägre risk för tjock- och ändtarmscancer vid ulcerös kolit

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Foto: Lin Li.

– Även om det behövs fler studier för att bekräfta våra resultat så talar vår studie för att statiner kan förebygga tjock- och ändtarmscancer hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), som är en högriskgrupp för att utveckla denna cancerform, säger studiens försteförfattare Jiangwei Sun, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

I en observationsstudie har han och hans kollegor jämfört drygt 10 500 IBD-patienter ifrån hela landet där hälften påbörjade en behandling med någon statin medan den andra hälften som matchats med den första gruppen inte gjorde det. Efter en uppföljningstid på, i snitt, 5,6 år hade 70 statinbehandlade och 90 icke statinbehandlade IBD-patienter diagnostiserats med tjock- och ändtarmscancer.

Skyddseffekten ökade med tiden

Skyddseffekten var större ju längre tid patienterna behandlats med statiner och kunde påvisas efter två års behandling.

Även dödsfallen i tjock- och ändtarmscancer var under studietiden färre hos de statinbehandlade patienterna, 20 jämfört med 37, liksom dödsfallen oavsett orsak, 520 jämfört med 719.

Studien visar att man behöver behandla cirka 200 IBD-patienter med statiner för att undvika ett fall av tjock- och ändtarmscancer eller ett dödsfall i cancerformen inom tio år efter behandlingens början. Den skyddande effekten var enbart statistiskt säkerställd för patienter med ulcerös kolit.

– Vi tror att det kan bero på att studien innehöll färre patienter med Crohns sjukdom. Det behövs sannolikt fler och större studier där man sammanställer patientpopulationer från flera länder för att nå statistisk signifikans för Crohns sjukdom, säger Jiangwei Sun.

Betydligt färre dödsfall

För att undvika ett dödsfall oavsett orsak under samma tioårsperiod räckte det med att behandla 20 IBD-patienter, vilket kan förklaras av att statiner även skyddar mot andra vanligare åkommor såsom hjärt-kärlsjukdom. Statiner kunde kopplas till färre dödsfall både hos patienter med ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. Foto: Pavel Koubek (Icon Photography).

Studien är baserad på den så kallade ESPRESSO-kohorten som startades och fortfarande drivs av Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, liksom även studiens sisteförfattare.

– Genom att kombinera vävnadsdata från tjock- och ändtarmscancer med svenska hälsoregister har vi en unik möjlighet att studera långtidseffekter av läkemedel vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vår förhoppning är att de här studierna ska förbättra vården av IBD-patienter, säger han.

Bästa underlaget hittills

Enligt forskarna är de nya resultaten det bästa underlaget hittills för att statiner skulle kunna vara en bra förebyggande behandling mot tjock- och ändtarmscancer för IBD-patienter, men det krävs mer kunskap innan behandlingen kan rekommenderas i generella riktlinjer.

– Fler studier behövs för att fastställa om det finns ett orsakssamband, när i sjukdomsförloppet statinbehandling i så fall bör sättas in, lämplig dos och hur länge behandlingen behöver pågå för att göra nytta, säger Jiangwei Sun.

Forskningen genomfördes tillsammans med forskare från bland annat Örebro universitet och Harvard University i USA. Forskningen finansierades av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Vissa av författarna anger kopplingar till olika företag. Jonas Halfvarson, Ola Olén och Jonas F Ludvigsson anger tidigare relationer med ett flertal läkemedelsbolag. Paul Lochhead är anställd på GSK. Övriga författare rapporterar inga intressekonflikter.

Antioxidanter ökar blodflödet i cancertumörer

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of Clinical Investigation. Fynden ger ytterligare stöd för att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

Ting Wang och Martin Bergö. Foto Stefan Zimmerman.

– Vi har funnit att antioxidanter aktiverar en mekanism som får cancertumörer att bilda nya blodkärl, vilket är förvånande eftersom man tidigare trott att antioxidanter har en skyddande effekt. Blodkärlen tillför näring som hjälper tumören att växa och sprida sig i kroppen, säger Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära samt prorektor vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Antioxidanter motverkar fria syreradikaler som kan ha skadliga effekter i kroppen och är därför vanligt förekommande i olika kosttillskott. Men för höga doser kan vara skadliga.

– Man ska inte vara rädd för antioxidanter i vanlig kost men de flesta människor behöver inget extra tillskott av antioxidanter. Det kan rentav vara skadligt för cancerpatienter och personer med ökad cancerrisk, säger Martin Bergö.

Tidigare okänd mekanism

Martin Bergös forskargrupp har tidigare visat att antioxidanter som C- och E-vitamin påskyndar tillväxten och spridningen av lungcancer genom att stabilisera ett protein som heter BACH1. Proteinet aktiveras när nivån av fria syreradikaler sjunker, vilket exempelvis sker när extra antioxidanter tillförs via kosten eller när spontana mutationer i tumörcellerna aktiverar kroppsegna antioxidanter. Nu har forskarna kunnat visa att aktiveringen av BACH1 leder till ökad nybildning av blodkärl, så kallad angiogenes.

Tidigare forskning har visat att det krävs låga syrenivåer, hypoxi, för att cancertumörer ska kunna producera nya blodkärl. Den nya mekanismen som forskarna har identifierat visar att tumörer kan bilda nya blodkärl även vid normala syrenivåer. Studien visar också att BACH1 regleras på liknande sätt som proteinet HIF-1α – en mekanism som belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 och som innebär att celler kan anpassa sig till förändringar i syrenivåer. HIF-1α och BACH1 arbetar tillsammans i tumörerna, visar den nya forskningen.

Hoppas på effektivare läkemedel

– Det pågår en del försök med läkemedel som stryper blodkärlsnybildning, så kallade angiogenes-hämmare, men resultaten har inte varit så framgångsrika som man hoppats. Vår studie öppnar för effektivare sätt att förhindra angiogenes i tumörer; till exempel skulle patienter vars tumörer har höga nivåer av BACH1 kunna svara bättre på behandling med angiogenes-hämmare än patienter med låga BACH1-nivåer, säger Ting Wang, doktorand i Martin Bergös forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Forskarna har använt flera olika cellbiologiska metoder och framför allt studerat lungcancertumörer med hjälp av organoider – små odlade mikrotumörer från patienter – men även möss och tumörprover av bröst- och njurcancer från människa. Tumörer där BACH1 var aktiverat, antingen genom tillskott av antioxidanter eller genom överproduktion av BACH1-proteinet, visade sig producera mer nya blodkärl och vara extra känsliga för angiogenes-hämmare.

– Nästa steg är att undersöka i detalj hur nivåerna av syre och fria radikaler kan reglera BACH1-proteinet, och vi kommer fortsätta studera den kliniska betydelsen av våra resultat. Vi kommer också gå vidare med liknande studier i andra cancerformer som bröst-, njur- och hudcancer, säger Ting Wang.

Studien genomfördes i nära samarbete med KI-forskarna Susanne Schlisio, Staffan Strömblad och Eckardt Treuter samt forskare vid First Affiliated Hospital of Zhengzhou University. Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Sjöbergstiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Centrum för innovativ medicin (CIMED) och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Läs artikeln här.

Stockholms breddinförande av teledermatoskopi har gett snabba resultat

Sedan våren 2023 erbjuder samtliga vårdcentraler i Stockholms län teledermatoskopi. Breddinförandet av arbetssättet – som möjliggör en mer träffsäker bedömning av hudförändringar redan på vårdcentralen – har pågått sedan 2021. Nu visar färsk statistik från Karolinska Universitetssjukhuset att vårdcentralerna har klart kortast ledtider för operation av hudförändringar med allvarligast misstankegrad, jämfört med sjukhusen och vårdvalens vårdgivare.

En genomgång har gjorts av samtliga remisser skickade för granskning av misstänkta hudförändringar från november 2022 till och med maj 2023. De 172 remissvar som rekommenderar operation av misstänkt melanom har analyserats. Resultaten visar att patienter som behandlades på vårdcentralerna – 25 procent av samtliga – i snitt opererades fem dagar efter nybesöket på vårdcentralen jämfört med de som opererades på sjukhusen och i vårdval som fick vänta åtta dagar respektive tio dagar.

Antalet fall av malignt melanom har fördubblats under 2000-talet. Idag får cirka 800 personer i Stockholms län diagnosen malignt melanom och ungefär lika många diagnostiseras med förstadiet in situ-melanom varje år.

– Att cancern upptäcks tidigt och opereras snabbt är avgörande för överlevnaden i sjukdomen. Här bidrar vårdcentralerna enormt mycket med att effektivisera patientflödet. Vi jobbar ytterligare på att förbättra det, bland annat med olika typer av kunskapsstöd och initiativ för att öka motivationen kring behandling på vårdcentralerna, säger Martin Friberg, distriktsläkare och processledare för teledermatoskopi vid Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland.

Ett initiativ är att få fler primärvårdsläkare att operera.

– Vissa förändringar bör fortsättningsvis opereras av hudspecialister eller plastikkirurger men vårdcentralerna kan operera i större utsträckning än vad som görs idag. Vi kommer tillsammans att se till att det finns utbildning och träning kring detta, säger Jan Lapins, överläkare och docent med inriktning på hudcancer diagnostik och terapi vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Systemet kräver att kunskapsnivån i hela kedjan kontinuerligt upprätthålls och utvecklas. En del är att se till att alla vårdcentraler fortsatt har minst en-två läkare som tittar i dermatoskopet och gör bedömningar.

– För de distriktsläkare som har arbetat ett tag med teledermatoskopi ser vi hur snabbt de går vidare mot mer utmanande fall, vilket tyder på att de befinner sig på en snabb inlärningskurva, säger Karina Schultz, hudläkare och medlem av den styrgrupp på Karolinska Universitetssjukhuset som har ett övergripande ansvar för granskning av bilderna från teledermatoskopin.

Dessutom behövs fler hudcancerspecialiserade hudläkare som granskare och för det ändamålet tas nya utbildnings- och träningsprogram fram.

– Redan sedan projektperioden från 2015 och framåt har stora utbildningsinsatser, både för primärvården och för hudspecialister varit en förutsättning för det framgångsrika breddinförandet. Alla våra dermatologer som ingår i granskargruppen har flera års erfarenhet av teledermatoskopi och de har även genomgått subspecialisering bland annat med IMED-kursen i klinisk och dermatoskopisk diagnostik av hudcancer på distans i University of Queensland, säger Karina Schultz.

Aktivering av NK-celler möjlig väg för framtida behandling av hudlymfom

I en studie publicerad i Frontiers in Immunology hittade forskare från Karolinska Institutet ett högt antal naturliga mördarceller (NK-celler) i hudprover från patienter med hudlymfom. NK-celler är normalt viktiga anti-lymfomceller, men de här var outvecklade och med tecken på nedsatt funktion. En möjlig behandling av sjukdomen skulle därmed kunna vara att aktivera de påverkade cellernas så de återfår sin normala funktion.

NK celler. Foto: Getty Images.

Hudlymfom är en allvarlig, men mindre välstuderad typ av hudcancer. Tidiga stadier av sjukdomen har god prognos, men i avancerade stadier är prognosen dålig och de behandlingar som finns botar sällan sjukdomen. Det finns därför ett stort behov av nya behandlingsalternativ.

NK-celler, natural killer cells eller naturliga mördarceller, är en typ av vita blodkroppar som ingår i det medfödda immunsystemet och som kan känna igen och döda cancerceller. I studier av hudprover från patienter med hudlymfom hittade forskarna ett högt antal sådana celler men fann också att de var outvecklade och med tecken på nedsatt funktion. Vidare fann de att lymfomcellerna verkar påverka NK cellernas fenotyp och funktion lokalt. Detta eftersom nära kontakt mellan lymfomceller och NK celler skapade förändringar hos NK cellerna som liknade de hos patienterna med hudlymfom.

Foto av Hanna Brauner. Foto: Lukas Ljungqvist.

– Resultaten är mycket intressanta då de tyder på att ökad aktivitet hos hudens NK-celler vid hudlymfom kan vara en ny immunterapi för att behandla dessa patienter i framtiden, säger Hanna Brauner, docent vid institutionen för medicin, Solna.

I nästa steg kommer författarna att studera faktorer som krävs för att bli frisk från lymfom, eller för lokal utläkning. För det kommer de att genomföra en detaljerad analys av huden från patienter med hudlymfom före och under behandling. ”Trots att de flesta patienter med hudlymfom inte får botande behandling vet att många av behandlingar kan ge lokal remission. Vi kommer studera vilka förändringar som sker i lymfomet, anti-lymfom immunceller och andra celler i tumörmikromiljön under utläkning”, säger Hanna Brauner.

Dessa nya kunskaper kan förhoppningsvis också tillämpas för att öka förståelsen för patofysiologiska mekanismer hos andra sorters lymfom som är mer svårtillgängliga för provtagning.

Studien genomfördes i nära samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, hudkliniken, och med anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Sveriges läkarförbund, Region Stockholm (klinisk forskartjänst och projektmedel från ALF Medicin), Hudfonden och Clas Groschinsky, Åke Wiberg, Magnus Bergvall, Radiumhemmet och Karolinska Institutets stiftelser (inklusive en doktorand genom Karolinska Institutets KID-medel) och programmet KI-China Scholarship Council (CSC).