Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård till kommun.
Läs mer...Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.
Läs mer...GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.
Läs mer...Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.
Läs mer...Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.
Läs mer...Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig i lägre utsträckning.
Läs mer...Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan prioriteras.
Läs mer...Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som får cancerbehandling oavsett var i landet behandlingen ges.
Läs mer...Utvecklingen inom cancerområdet går snabbt och många nya behandlingsprinciper behöver utvärderas hälsoekonomiskt innan de kan införas brett i svensk sjukvård. Senaste delrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om hur kapacitetsbrister blir en begränsande faktor i införandet av nya cancerbehandlingar.
Läs mer...Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.
Läs mer...Den senaste utgåvan av Onkologi i Sverige finns ute nu, och nummer 3 2026 bjuder på flera artiklar som lyfter både nya forskningsrön, vårdpolitiska frågor och framtidens cancerbehandlingar.
Läs mer...SPRINTR-studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, tilldelas 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla en nationell forskningsplattform för precisionsmedicin inom cancer.
Läs mer...Danderyds sjukhus i Stockholm har minskat tiden från remiss till röntgenundersökning genom förändrade arbetssätt och förbättrad resursplanering. Fokus […]
Läs mer...Forskare vid Uppsala universitet har identifierat kombinerade blodbaserade biomarkörer för tidig detektion av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer.
Läs mer...Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu har uppdaterats.
Läs mer...Köpcentrum, vårdcentraler och hemmet – Akademiska sjukhusets modell utmanar sjukhusnormen. För allt fler patienter i Region Uppsala sker behandlingen i stället mitt i vardagen – i ett köpcentrum.
Läs mer...I detta nummer lyfts nya riktlinjer som snabbt fått genomslag. Karin Cedronius beskriver hur Anna Martling och Marie-Louise Lydrup varit centrala i införandet av acetylsalicylsyra som tilläggsbehandling vid tarmcancer. Resultaten från ALASCCA-studien visar att risken för återfall kan halveras i en definierad patientgrupp, vilket lett till en ovanligt snabb uppdatering av det nationella vårdprogrammet.
Läs mer...När statistiken från WHO klarlägger att 80 procent av dödsfallen i västvärlden (och den långa kostsamma vård som oftast föregår) orsakas av sjukdomar som är livsstilsrelaterade, är det lockande att tro att vården skulle kunna spara in, kanske inte 80 procent, men i alla fall halva sin budget på att påverka människors hälsorsamma val. Förebygga istället för att stå där och operera när det gått fel.
Läs mer...I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos patienter med en vanlig typ av tjock- och ändtarmscancer.
Läs mer...Med dagens genetiska analyser kan fler patienter med ärftligt ökad risk för cancer identifieras. Det skapar nya möjligheter att förebygga och upptäcka cancer i tid. Men hur påverkar kunskapen hos den som får veta att risken är förhöjd, skriver forskarna Ylva Heyman och Anna Rosén.
Läs mer...
