Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under lång tid, minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

I Sverige erbjuds alla barn i årskurs 5 vaccination mot humant papillomvirus, HPV. Det ska minska risken att drabbas av bland annat livmoderhalscancer, men det var inte klarlagt hur länge skyddet varar. Nu vet vi. Skyddet varar i minst 18 år.

Kvinnor som vaccinerats före 17 års ålder har bäst skyddseffekt med nästan 80 procent lägre cancerrisk jämfört med ovaccinerade. Men även de som vaccinerats i äldre tonåren och tidig vuxenålder hade lägre cancerrisk. Forskarna såg inga tecken på avtagande skyddseffekt under uppföljningstiden, oavsett när vaccinet tagits.

– Det är glädjande att skyddet består när unga flickor blir vuxna och når de åldrar då livmoderhalscancer ofta uppstår. Det tyder på att inga boosterdoser av HPV-vaccinet behövs i nuläget, säger Shiqiang Wu, forskningsassistent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Studien visar också tydliga skillnader mellan åldersgrupper som omfattats av olika vaccinationsprogram. De som erbjöds vaccinet genom skolhälsovården hade 72 procent lägre risk för livmoderhalscancer jämfört med äldre åldersgrupper som endast kunnat vaccinera sig på egen hand.

– När vaccinationen erbjuds i skolan når man fler och resultaten visar hur viktigt det är för att minska risken för livmoderhalscancer i hela befolkningen, säger Shiqiang Wu.

Den nya studien bygger på data från svenska hälsoregister och omfattar över 926 000 flickor och kvinnor födda mellan 1985 och 2001. Av dem hade drygt 365 000 vaccinerats mot HPV. Deltagarna följdes i upp till 18 år. Under uppföljningstiden diagnostiserades 930 personer med invasiv livmoderhalscancer. Av dessa hade 97 fått HPV-vaccin.

Studien är registerbaserad och andra faktorer som inte registrerats kan ha påverkat resultatet, som livsstil och sexuella vanor. De har inte heller kunnat studera vilken HPV-typ som orsakat cancerfallen. Samtidigt ger den stora omfattningen och den långa uppföljningstiden en god bild av hur vaccinationsskyddet fungerar i praktiken.

Nästa steg är att undersöka hur vaccinationsgraden kan förbättras ytterligare för att säkerställa att fördelarna med HPV-vaccination når alla.

Jiayao Lei

Jiayao Lei. Foto: privat

– Vi kommer att fortsätta följa upp vaccinets långsiktiga skyddseffekt mot livmoderhalscancer, inklusive effekten av olika doser. Dessutom studerar vi hur vaccinet skyddar mot andra HPV-relaterade cancerformer hos både kvinnor och män, säger Jiayao Lei, biträdande lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Studien genomfördes i samarbete med Folkhälsomyndigheten och Karolinska Universitetssjukhuset. Den finansierades av Forte, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Swedish eScience Research Centre, Europeiska unionen och Karolinska Institutet. Forskarna uppger inga intressekonflikter.

“Extended follow-up of invasive cervical cancer risk after quadrivalent HPV vaccination: A nationwide register-based study”, Shiqiang Wu, Yunyang Deng, Tiia Lepp, Lina Schollin Ask, Pär Sparen, Mark Clements, Joakim Dillner, Jiayao Lei, The BMJ, online 26 februari 2026, doi:  10.1136/bmj-2025-087326.

Liknande poster

Universitetssjukhusen satsar 18 miljoner på AI-utbildning

Universitetssjukhusen satsar 18 miljoner på AI-utbildning

Nu ska vården få AI. Sveriges sju universitetssjukhus ska tillsammans utveckla ett nationellt utbildningsprogram inom artificiell intelligens för hälso- och sjukvården. Satsningen kallas Health AI Academy Sverige och ska bekostas med medel från Europeiska socialfonden.

Stamcellsregister växer, men fler donatorer behövs!

Stamcellsregister växer, men fler donatorer behövs!

Antalet personer som registrerar sig som donatorer av stamceller i Tobiasregistret har ökat de senaste två åren. Men fler behövs, särskilt unga män.

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Obesitaskirurgi minskar cancerrisk hos kvinnor

Kvinnor som genomgått obesitaskirurgi hade lägre cancerrisk efter omkring 25 års uppföljning. Sambandet var särskilt tydligt för bröstcancer och gynekologisk cancer hos kvinnor med höga insulinnivåer före operationen.

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Stora skillnader i spädbarns exponering för tobaksrök

Mer än var tionde spädbarn i utsatta områden utsätts för tobaksrök, jämfört med barn i andra områden som inte upplever rök alls. Barnhälsovårdens årsrapport i Stockholm för 2025 visar stora geografiska skillnader i exponeringen för en förebyggbar hälsorisk.

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

Swedpos och cancerrehabiliteringens utveckling i Sverige

När Swedpos bildades 2007 var psykosocialt stöd och rehabilitering perifera inslag, ofta personberoende, svagt strukturerade och utan tydlig nationell röst. Här skildrar överläkare Pia Dellson och psykolog Maria Hellbom, resan från pionjärarbete i motvind till ett nationellt genombrott.

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetsmiljöverket granskar jobb på återvinningstation

Arbetet på en återvinningstation är inte riskfritt. Arbetstagaren utsätts för farliga ämnen som kan leda till allvarliga hälsoproblem som astma, cancer och KOL. Därför inleder Arbetsmiljöverket en omfattande inspektionsinsats.

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Debatt: Med AI är kunskapen gratis – och läkarens roll måste förändras

Onkologen Renske Altena skriver om hur AI förändrar patientens kunskapsnivå och med det vardagen för läkaren, likaså relationen mellan läkare och patient och att anpassningen måste ske i tid.

En miljard från fastigheter till forskning

En miljard från fastigheter till forskning

Rektor Jan-Ingvar Jönsson har orsak att vara glad. Makarna Michael Cocozza och Catharina Högbom donerar en miljard kronor till en ny forskningsstiftelse som ska satsas på medicinsk forskning vid Linköpings universitet.

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Lundberg ger rekorddonation till cancerforskare – med nytt fokus på magmiljön

Sedan IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 har den bidragit med cirka 1.2 miljarder kronor till medicinsk forskning. Vid årets anslag fördelas 56 760 000 kronor på 27 forskningsprojekt. Helst till inköp av avancerad forskningsutrustning.

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg inför AI-stöd i mammografiscreeningen

Region Kronoberg har infört artificiell intelligens som stöd vid granskning av mammografibilder. Det ska öka precisionen i screeningen, upptäcka bröstcancer tidigare och minska antalet återkallelser till kompletterande undersökningar.

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Var tredje patientjournal innehåller dokumentationsbrister när vårdcentraler i Region Stockholm utrett patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Forskaren Elinor Nemlander misstänker en mänsklig faktor.

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Avancerad diagnostik hade större betydelse för patienternas vistelsetid på akutmottagningen än bemanning och tillgång till vårdplatser. Det visar en studie av samtliga akutbesök under två år vid sjukhusen i Örebro och Eskilstuna.

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård…

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Almedalsveckan: Gynekologisk cancer vårdas olika i regionerna och kvinnor dör

Almedalsveckan: Gynekologisk cancer vårdas olika i regionerna och kvinnor dör

Varje år drabbas omkring 3 000 kvinnor i Sverige och nästan hälften dör. Ändå ser tillgången på vård olika ut beroende på vilken region patienten tillhör. Det är inte acceptabelt, skriver Barbro Sjölander från Nätverket mot gynekologisk cancer.