Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Fred Ramsdell vill modulera immunförsvaret

När Fred Ramsdell och hans kollegor upptäckte de regulatoriska T-cellerna avslöjade de en av immunsystemets mest grundläggande balansmekanismer. Två decennier senare ringer Nobelkommitten. Helena Strigård får ett samtal med nobelpristagaren Fred Ramsdell.

När Fred Ramsdell fick beskedet om Nobelpriset befann han sig långt från laboratoriet och mediescenen. Han och hans fru Laura O’Neil var ute och campade i mountains of Wyoming, utan mobiltäckning. Först när de återvände till civilisationen började telefonen vibrera.

– Min fru tittade på mig och sa: Du har fått Nobelpriset. Jag svarade bara: Nej, det tror jag inte. Men sedan såg jag 200 sms.

Fred Ramsdell och Mary E. Brunkow var de första att hitta huvudströmbrytaren för immunsystemets självkontroll, de belönas nu med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Data är data, så tydligen hade jag gjort det, berättar han med ett skratt.

Tillsammans med Shimon Sakaguchi och Mary Brunkow belönades Ramsdell för upptäckten av regulatoriska T-celler, Tregs, en celltyp som har förändrat synen på immunförsvarets reglering. Dessa celler har visat sig spela en central roll för att upprätthålla immunologisk tolerans och förhindra autoimmuna reaktioner genom att dämpa överaktiva immunsvar och bevara vävnadshomeostas.

Genetisk huvudbrytare

Ramsdell och Brunkow var de första att påvisa att Treg-celler utgör en distinkt undergrupp av CD4-positiva T-lymfocyter, som tidigare upptäcktes av Sakaguchi, och är styrda av transkriptionsfaktorn FOXP3. Denna molekyl, som fungerar som en genetisk huvudbrytare för Tregs, visade sig vara avgörande för immunsystemets självkontroll. Mutationer i FOXP3 leder till svåra autoimmuna syndrom, vilket blev ett tidigt bevis för Treg-cellernas fysiologiska betydelse.

Denna grundforskning lade grunden till förståelsen av hur immunförsvaret både kan skydda och skada kroppen. Fynden har haft särskild betydelse för forskning om autoimmuna sjukdomar, men också för neurodegenerativa tillstånd där inflammation spelar en central roll, liksom vid cancer, där dessa Treg-celler kan hämma immunförsvarets svar mot tumörer.

– Vi ser att immunsystemet ofta bidrar till skadorna, även i sjukdomar som ALS eller Alzheimers där det inte är den primära orsaken, säger Ramsdell. Om vi kunde modulera inflammationen och återställa balansen kan vi kanske bromsa eller lindra sjukdomen.

Återställa antiinflammatorisk miljö

I neurodegenerativa sjukdomar som amyotrofisk lateralskleros, ALS, finns en växande mängd data som tyder på att dysreglerade immunprocesser kan förvärra neuronförlusten. Aktiverade mikroglia och T-celler i ryggmärg och hjärna frisätter proinflammatoriska cytokiner som TNF och IL-6, vilka kan bidra till motorneuronskada. Regulatoriska T-celler har i experimentella modeller visats kunna motverka dessa effekter genom att dämpa mikroglial aktivering och återställa en antiinflammatorisk miljö.

När Fred Ramsdell fick veta att han tilldelats nobelpriset var han ute på camping med sin fru Laura O’Neil och deras hundar.

Ramsdell är i dag medgrundare till Sonoma Biotherapeutics, som utvecklar behandlingar baserade på genetiskt modifierade Treg-celler. De första kliniska resultaten har nyligen presenterats vid behandling av patienter med reumatoid artrit. Även om datamängden ännu är liten markerar studien en övergång från teori till klinisk tillämpning av immunreglerande cellterapi.

– För 25 år sedan var tanken att använda dessa celler som behandling bara en idé. Nu har vi patienter som faktiskt får terapin, säger Ramsdell.

Han tror att liknande strategier kan bli relevanta vid neurologiska sjukdomar där immunsystemet bidrar till degeneration. Forskning pågår om hur Tregs kan förstärkas farmakologiskt eller tillföras via cellterapi för att stabilisera neuroinflammation och skydda nervceller, och tidiga kliniska studier pågår.

Ramsdell ser framför sig att framtidens immunterapi kommer att bygga på möjligheten att programmera om kroppens egna celler direkt.

– Vi kommer inte behöva ta ut celler och manipulera dem i laboratoriet. I framtiden kan vi ge en injektion som styr immunförsvaret på plats, säger han.

Den kliniska potentialen för Treg-baserad terapi sträcker sig därmed långt bortom autoimmuna sjukdomar. Balansen mellan immunaktivering och tolerans är en nyckelkomponent inte bara vid infektion och cancer, utan även i hjärnans och nervsystemets sjukdomar, liksom i åldrandet.

– Det är ett bevis på hur långsiktig forskning kan förändra medicinen, säger Ramsdell. När vi förstår immunförsvarets roll i hjärnan och nervsystemet öppnas möjligheter som tidigare inte fanns. Det är där framtiden finns.

Faktaruta: Källor om regulatoriska T-celler och neuroinflammation

  • Sakaguchi S, Sakaguchi N, Asano M and M Toda. J Immunol 1995; 155(3): 1151-1164.
    Immunologic self-tolerance maintained by activated T cells expressing IL-2 receptor alpha-chains (CD25). Breakdown of a single mechanism of self-tolerance causes various autoimmune diseases.
  • Sakaguchi S et al. Nature Immunology 2003;4:330–336. Upptäckten av regulatoriska T-celler som en distinkt CD4+FOXP3+ population.
  • Hori S, Nomura T, Sakaguchi S. Science 2003;299:1057–1061. FOXP3 identifieras som huvudreglerare för Treg-differentiering.
  • Beers DR et al. PNAS 2011;108:4006–4011. Överföring av Treg-celler bromsar sjukdomsprogression i ALS-modeller.
  • Henkel JS et al. Neurology 2013;80:1746–1754. Minskad Treg-aktivitet korrelerar med snabbare sjukdomsförlopp vid ALS.
  • Rudensky AY. Cell Reports 2020;30:4121–4135. Treg-celler och vävnadsspecifik immunologisk tolerans i kronisk inflammation.
  • ClinicalTrials.gov: NCT05267626 och NCT05651188. Pågående fas I–II-studier med Treg-terapi vid autoimmuna och neuroinflammatoriska sjukdomar.

Liknande poster

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som…

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

Utvecklingen inom cancerområdet går snabbt och många nya behandlingsprinciper behöver utvärderas hälsoekonomiskt innan de kan införas brett i svensk sjukvård. Senaste delrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om hur kapacitetsbrister blir en begränsande faktor i införandet av nya cancerbehandlingar.

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Den senaste utgåvan av Onkologi i Sverige finns ute nu, och nummer 3 2026 bjuder på flera artiklar som lyfter både nya forskningsrön, vårdpolitiska frågor och framtidens cancerbehandlingar.

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

SPRINTR-studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, tilldelas 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla en nationell forskningsplattform för precisionsmedicin inom cancer.

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Danderyds sjukhus i Stockholm har minskat tiden från remiss till röntgenundersökning genom förändrade arbetssätt och förbättrad resursplanering. Fokus […]

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Forskare vid Uppsala universitet har identifierat kombinerade blodbaserade biomarkörer för tidig detektion av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer.

Aktuellt från RCC – april 2026

Aktuellt från RCC – april 2026

Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu…

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Köpcentrum, vårdcentraler och hemmet – Akademiska sjukhusets modell utmanar sjukhusnormen. För allt fler patienter i Region Uppsala sker behandlingen i stället mitt i vardagen – i ett köpcentrum.

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

I detta nummer lyfts nya riktlinjer som snabbt fått genomslag. Karin Cedronius beskriver hur Anna Martling och Marie-Louise Lydrup varit centrala i införandet av acetylsalicylsyra som tilläggsbehandling vid tarmcancer. Resultaten från ALASCCA-studien visar att risken för återfall kan halveras i…

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

När statistiken från WHO klarlägger att 80 procent av dödsfallen i västvärlden (och den långa kostsamma vård som oftast föregår) orsakas av sjukdomar som är livsstilsrelaterade, är det lockande att tro att vården skulle kunna spara in, kanske inte 80…

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos…

Kunskap om ärftlig cancer – inte kopplad till långvarig oro eller sämre livskvalitet

Kunskap om ärftlig cancer – inte kopplad till långvarig oro eller sämre livskvalitet

Med dagens genetiska analyser kan fler patienter med ärftligt ökad risk för cancer identifieras. Det skapar nya möjligheter att förebygga och upptäcka cancer i tid. Men hur påverkar kunskapen hos den som får veta att risken är förhöjd, skriver forskarna…

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV-vaccin skyddar mot cancer under lång tid

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under lång tid, minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

Stockholm och Gotland får 67 miljoner till cancervården

Stockholm och Gotland får 67 miljoner till cancervården

Totalt har 121 projekt som ska förbättra cancervården beviljats stöd i Region Stockholm och Region Gotland. Stödet är en del av överenskommelsen med SKR om statsbidragen för satsningar inom cancervården. 

Celler hålls vid liv och studeras var för sig – igen och igen

Celler hålls vid liv och studeras var för sig – igen och igen

Forskare har utvecklat en kapselbaserad metod som möjliggör multipla experimentella analyser av samma enskilda cell. Tekniken kan därmed underlätta detaljerade studier av cellulära processer och sjukdomsmekanismer på encellsnivå.

Forskare blir hedersdoktorer för djupare kunskap kring sjukdomar

Forskare blir hedersdoktorer för djupare kunskap kring sjukdomar

Medan medicinen har gått mot ökad specialisering, finns det forskning med bredare anslag. Nu utses Timo Sorsa och Charles ”Chuck” Perou till hedersdoktorer i odontologi respektive medicin vid Karolinska Institutet för sina upptäckter kring hur sjukdomar uppstår, upptäcks och behandlas.

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Karolinska är bäst i Europa – och på fjärde plats globalt

Tidningen Newsweek publicerar varje år en lista på de sjukhus i världen som de anser vara de bästa. Detta år hamnar Karolinska Universitetssjukhuset på topp fyra av 32 sjukhus.

Systematisk översikt belyser patienters erfarenheter av videomöten i hälso- och sjukvården

Systematisk översikt belyser patienters erfarenheter av videomöten i hälso- och sjukvården

Användningen av videomöten inom hälso- och sjukvården har ökat kraftigt under det senaste decenniet och lyfts av både WHO och FN som ett verktyg för att främja jämlik tillgång till vård. Trots detta har patienternas egna erfarenheter av videobaserade vårdkontakter…