Cancervården anpassas till covid-19-pandemin
Det är nödvändigt med en omfattande anpassning av cancersjukvården och den kliniska cancerforskningen till covid-19-pandemin, konstaterar forskare och läkare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset i tidskriften Nature Medicine. I artikeln ger sju ledande cancercentrum i Europa förslag på anpassningar för att skydda patienterna.
– Cancerpatienter är särskilt sårbara för komplikationer om de smittas av covid-19. Med största möjliga bibehållna kvalitet i cancersjukvården måste vi därför skydda patienterna från infektionen, säger Jonas Bergh, ordförande i Cancer Research KI, professor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Artikeln är skriven av företrädare för de sju centrum som ingår i Cancer Core Europe, som tillsammans representerar omfattande klinisk forskning och 70 000 nya cancerpatienter årligen. Medverkande cancercentrum i Milano, Barcelona, Cambridge, Paris, Amsterdam och Heidelberg har liksom Karolinska Institutet ställts inför stora utmaningar under pandemin.
Flera genomförda förändringar
– Avsikten är att snabbt förmedla erfarenheterna från de första månaderna av pandemin och att ge allmänna råd och riktlinjer till andra cancerkliniker. Vi befinner oss i en tidigare väsentligen okänd medicinsk och etisk verklighet som innebär att den medicinska personalen tvingas uppbåda hela sin know-how och erfarenhet för att fatta viktiga kliniska beslut, säger Ingemar Ernberg, ordförande för Karolinska Institutets Personalised Cancer Medicine-program (PCM) och professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.
Behandlingar har fått skjutas upp eller modifieras för att skydda patienternas immunförsvar. Patientuppföljningar sker i större utsträckning digitalt och på distans. Vissa kliniska forskningsstudier har fått läggas om eller ta en paus om de bedömts utsätta patienter för extra risker.
– Tillsammans med andra cancercentrum runt om i världen kommer vi att fortsätta sammanställa och redovisa nya data om pandemins konsekvenser för cancersjukvården som grund för kvalificerade framtida vägval och avvägningar. Detta kommer att vara en dynamisk och snabbt framskridande process, där vi hoppas att våra gemensamma erfarenheter blir till nytta för andra, säger Luigi De Petris, onkolog vid Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Förslag på anpassningar
I artikeln ges exempel på verksamheter som behöver beaktas och eventuellt förändras för att klara fortsatt god cancervård under pandemin:
- Anpassning av den kliniska verksamheten för att om möjligt hålla centrum smittfria, justering av behandlingsregimer och anpassning av protokoll av säkerhetsskäl
- Hög ambition för kommunikation och psykosocialt stöd till patienterna
- Se till att kvalificerad personal i största möjliga mån kan arbeta, genom tillgänglig och snabb covid-19-testning
- Beakta möjligheterna till alternativa behandlingar såsom strålbehandling och/eller systembehandling, senareläggning av elektiv kirurgi och accelerering av behandlingar när möjlighet och kapacitet finns
- Utökat regionalt och nationellt samarbete för att jämna ut belastningen på cancervården
Radiumhemmets Forskningsfonder har bidragit med finansiering.
Publikation
”Caring for patients with cancer in the COVID-19 era”. Joris van de Haar, Louisa R. Hoes, Charlotte E. Coles, Kenneth Seamon, Stefan Fröhling, Dirk Jäger, Franco Valenza, Filippo de Braud, Luigi De Petris, Jonas Bergh, Ingemar Ernberg, Benjamin Besse, Fabrice Barlesi, Elena Garralda, Alejandro Piris-Giménez, Michael Baumann, Giovanni Apolone, Jean Charles Soria, Josep Tabernero , Carlos Caldas , Emile E. Voest. Nature Medicine, online 16 april 2020, doi: 10.1038/s41591-020-0874-8.
