Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Makrofager en möjlig förklaring till könsskillnader vid pankreascancer

Immunterapi är i dag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad.

Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Här beskriver docent Dhifaf Sarhan vid Karolinska Institutet den senaste kunskapen på området.

Duktal adenocarcinom (PDA) i bukspottkörteln (pankreas) är en dödlig form av cancer, med en prognos på vanligtvis mellan fyra och sex månader. Även om kirurgi och adjuvant kemoterapi har medfört terapeutiska fördelar för cirka 20 procent av patienterna, där femårsöverlevnaden når upp till 30–58 procent, är PDA fortfarande en av de mest dödliga cancertyperna. Tyvärr diagnostiseras de flesta bukspottkörtelcancerpatienter med sjukdom i ett långt framskridet stadium, där behandlingsmöjligheterna är begränsade och ett stort otillfredsställt behov finns.

Immunterapi har revolutionerat behandlingen av många cancertyper, inklusive melanom, lung-, njur- och levercancer, men är fortfarande verkningslös för PDA. Detta anses vara en konsekvens av den immunhämmande tumörmikromiljön (TMM) i PDA. Dysfunktionen hos cytotoxiska immunceller är kopplad till ackumulering av tumörassocierade makrofager (TAM), vilket bidrar till ett tätt stroma, åtföljt av immuncellsutmattning och begränsad effektorcell infiltration. Även om det har funnits många rapporter som beskriver TMM i PDA, är mycket lite känt om könsspecifika skillnader och hur detta bidrar till immunförsvaret mot cancer.

Läs hela artikeln

Nya arbetssätt för ökad tillgänglighet

Väntetiderna inom cancervården är en ständigt aktuell och omdebatterad fråga. Förändrade arbetssätt där alla professioner runt patienten samverkar kan vända väntetiderna åt rätt håll. Många verksamheter har infört nya arbetssätt som effektiviserar utredningarna.

Vid Karolinska Comprehensive Cancer Center vilar ett stort fokus vid att hitta nya effektiva arbetsprocesser inom SVF, standardiserade vårdförlopp. Marie Bothén, operativ chef, och Louise Svanström, kvalitetssamordnare på Karolinskas Tema Cancer, menar att det är det långsiktiga och systematiska arbetet med att korta ledtiderna som har gett mest effekt hittills.

Som exempel nämner de arbetet med att tillgängliggöra data, så att det blir tydligt i journalsystemet att patienten ska utredas enligt SVF. Genom att göra visualiseringar kring väntetider och ledtider kan alla runt patienten ta del av samma information och det blir lättare att göra prioriteringar.

Ett annat exempel är arbetet med att se över och effektivisera processen runt patienten, som gjorts inom flera diagnoser, till exempel inom gynekologisk cancer.

Hanna Falk är SVF-koordinator och onkologisjuksköterska med ett särskilt ansvar för att se över flödena kring patienter med gyncancer. Hon lyfter fram betydelsen av multidisciplinära konferenser, MDK.

ALLA TIDER UTNYTTJAS
– Vi sitter inte och väntar på en remiss, säger Hanna Falk. Vi kan sitta på MDK och se på röntgenbilderna att cancern har spridit sig så att det inte går att operera som tänkt och då snabbt tänka om till onkologisk behandling. Sedan bokar vi in den första lediga tiden för biopsi och samtidigt en läkartid en vecka senare, när svaren på biopsin ska vara klara. Allt detta görs under sittande konferens och kontaktsjuksköterskan ringer patienten direkt efteråt.

Det finns stående tider för ultraljudsledd biopsi till de multidisciplinära konferenserna, eftersom det som regel alltid är någon patient som behöver dem. Om någon tid inte utnyttjas släpps den snabbt vidare till någon annan diagnos. Inga tider får vara outnyttjade.

I mångt och mycket handlar det om att omfördela resurser mellan olika diagnoser. Här betonar Hanna Falk vikten av att ha ett bra statistikstöd. Genom att utgå från SVF-statistiken blir det tydligt vilka diagnoser som har den längsta respektive kortaste väntetiden, vilket gjort att andra diagnoser har släppt ifrån sig operationssalar till gyncancerpatienterna.

Läs hela artikeln

Registerbaserad cancerforskning – en svensk paradgren

En månad in på Sveriges ordförandeskap i EU 2023 ordnade regeringen en konferens utanför Stockholm för att belysa tre viktiga områden inom cancersjukvården. Ett av dem var “Health data – a key to modern and equitable cancer care”. Övergången till en digitaliserad sjukvård skapar väldiga datamängder som kan användas för både sjukvård och forskning. I Sverige har vi tack vare våra personnummer och våra många nationella register med hög kvalitet och täckningsgrad sällsynt goda förutsättningar för att bedriva registerbaserad forskning i världsklass – inte minst cancerforskning.

CANCERREGISTRET OCH KVALITETSREGISTER
Sedan 1958 är läkare skyldiga att anmäla alla nydiagnostiserade cancerfall till Cancerregistret, som sköts av Socialstyrelsen. Uppgifterna i Cancerregistret omfattar personnummer, kön, hemort vid diagnos, anmälande sjukhus och klinik, diagnosdatum, klinisk och morfologisk diagnos, samt tumörutbredning (TNM) vid diagnostillfället. Eftersom dessa uppgifter är alltför knapphändiga för att utveckla sjukvården började nationella kvalitetsregister för cancersjukdomar byggas upp några decennier senare. Idag finns ett trettiotal sådana, som var och ett administreras och stöds av något av de sex regionala cancercentrumen.

Omfattningen av vad som registreras i kvalitetsregistren varierar betydligt. I nästan alla finns detaljerade sjukdomskaraktäristika vid tiden för diagnos och uppgifter om vilka undersökningar som ligger till grund för dem, samt primär behandling. Några innehåller uppgifter om uppföljning och återfall, andra inte. Allt fler registrerar någon form av patientrapporterade mått (PROM). Även täckningsgraden varierar, men de flesta har mycket hög täckningsgrad, åtminstone för de uppgifter som rapporteras in vid tiden för och månaderna efter diagnostillfället.

Kvalitetsregistrens primära syfte är att utvärdera och förbättra sjukvårdens kvalitet och utfallen för patienterna, men de kan också användas för forskning. Nästan all svensk registerforskning om cancer baseras på ett kvalitetsregister, oftast kompletterad med information från andra nationella register (se nedan). Antalet publicerade studier baserade på de svenska kvalitetsregistren för cancersjukvård ökar snabbt (Figur 1).  Rutinerna för datauttag för forskning varierar något mellan registren, beroende på vilket regionalt cancercentrum som administrerar det. Det går lätt att hitta uppgifter om datauttag på nätet (cancercentrum.se). I princip kan alla forskare med ett av Etikprövningsmyndigheten godkänt forskningsprojekt få tillgång till specificerade uppgifter från ett kvalitetsregister efter en men- och sekretessprövning, men om forskarna själva inte aktivt arbetar med det aktuella kvalitetsregistret är det klokt att diskutera med registerhållaren eller styrgruppen och helst knyta någon av dem till forskargruppen. Utan kunskap om det enskilda registrets begränsningar är det risk för att resultaten och slutsatserna blir felaktiga. Många kvalitetsregister har gjort valideringsstudier som ger en uppfattning om registrets täckningsgrad och uppgifternas korrekthet. Om en sådan studie finns bör den refereras i de vetenskapliga publikationer som baseras på registret.

Utöver de nationella kvalitetsregistren för cancersjukdomar finns ett hundratal nationella kvalitetsregister för benigna sjukdomar och ingrepp. Vissa specifika forskningsprojekt kan fordra samkörning med ett sådant, till exempel om man vill studera cancerutveckling efter organtransplantation.

ANDRA NATIONELLA REGISTER
Statistiska centralbyrån (SCB, Statistics Sweden) har i Registret över totalbefolkningen uppgifter om en individ är levande, död eller har emigrerat (och förstås datum för död och emigration). Socialstyrelsen håller i Dödsorsaksregistret. Ett komplett dödsorsaksintyg fylls i efter 99 procent av alla dödsfall i Sverige, men särskilt för äldre och för personer med flera kroniska sjukdomar måste man vara medveten om att dödsorsaken ofta är osäker, eftersom endast en tiondel av de döda obduceras. Många gånger är det ju dessutom svårt att avgöra när en cancer verkligen är den bakomliggande dödsorsaken, till exempel när någon med spridd cancer dör av en lunginflammation. Det är upp till den intygsskrivande läkaren att avgöra vilken som är den bakomliggande dödsorsaken och denne har kanske mycket begränsad information om patienten och cancersjukdomen. Inte sällan anges en tidigare diagnostiserad cancer som dödsorsak för åldrade individer som tynar bort av oklar anledning, även om cancern var kurativt behandlad eller av en beskedlig typ som lokaliserad, högt differentierad prostatacancer

Utöver Cancerregistret och Dödsorsaksregistret finns hos Socialstyrelsen även Läkemedelsregistret, Patientregistret och Medicinska födelseregistret. Läkemedelsregistret omfattar alla läkemedel som hämtats ut på recept på apotek från 2005, inklusive dosering. Patientregistret omfattar diagnoskoder satta vid läkarbesök i sluten och specialiserad öppenvård (inte primärvård), samt kirurgiska åtgärder. Kirurgiska åtgärder som gjorts på en operationsavdelning har för det allra mesta registrerats, medan ingrepp som utförts på en vanlig mottagning kan ha dålig täckning, särskilt diagnostiska sådana.

Flergenerationsregistret hos SCB innehåller samtliga individer (”indexpersoner”) som är födda 1932 eller senare och har varit folkbokförda i Sverige någon gång sedan 1961. För indexpersonerna finns uppgifter om personnummer och födelseland för dem själva och deras föräldrar, inklusive om de är biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Utifrån dessa primäruppgifter kan man få ut uppgifter om indexpersonens syskon och barn. Flergenerationsregistret ger fantastiska möjligheter att studera ärftlighetens betydelse för cancersjukdomar. I mitt avhandlingsarbete på 1990-talet försåg jag via behandlande urologläkare 400 män med nydiagnostiserad prostatacancer med ett frågeformulär om deras släktingars cancersjukdomar. Det var många brev som skulle skickas, inte minst påminnelsebrev eftersom läkaren ofta missade att överlämna formuläret. Ibland kunde patienten uppge personnummer för släktingar med en cancersjukdom så att vi kunde verifiera diagnosen via Cancerregistret, men oftast hade vi bara patientens uppfattning om diagnosen att gå på. I en studie med likande frågeställning 20 år senare använde vi Flergenerationsregistret. Den studien omfattade 52 000 bröder till 33 000 män med prostatacancer, vars cancerdiagnoser hämtades från Cancerregistret – en betydande förbättring jämfört med frågeformulären!

För forskning om arv kontra miljö som orsak till cancer kan man använda Svenska Tvillingregistret. Det finns vid Karolinska institutet och omfattar 87 000 tvillingpar med känd zygositet (en- eller tvåäggstvillingar).

Läs hela artikeln

Så byggs den nya forskningsdatabasen för utveckling av bröstcancerscreening

I Malmö har forskargruppen Lund University Cancer Imaging Group (LUCI), under ledning av Sophia Zackrisson, byggt upp en stor forskningsdatabas som innehåller alla mammografiundersökningar sedan digitaliseringen 2004 fram till och med 2020 – totalt över 450.000 undersökningar från nästan 105.000 kvinnor. Databasen har fått namnet Malmö Breast ImaginG database (M-BIG).

Här beskriver Victor Dahlblom, doktorand vid Lunds universitet, utvecklingen och de förhoppningar som knyts till satsningen.

Utöver bilderna har vi även samlat annan relaterad information på ett sätt så att denna är enkelt sökbar och sammankopplingsbar. Detta inkluderar radiologisk information som resultat från screeninggranskning och radiologutlåtanden från återkallade och remitterade kvinnor, men också uppgifter om cancerdiagnoser och behandlingar från cancerregistret respektive nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (se figur 1). Planen är också att samarbeta med biobankprojektet Swedish Cancerome Analysis Network- Breast (SCAN-B) för att kunna inkludera tumörgenomisk information om cancerfall från 2007 och framåt. Projektet har flera olika mål, däribland att utvärdera effekten av bröstcancerscreeningprogrammet och att bidra till att utveckla screening och diagnostik med hjälp av AI och radiologiska cancerriskprofiler.

Bröstcancerscreeningen vänder sig numera till kvinnor mellan 40 och 74 år. Undersökningen sker i Skåne med mammografi med 1,5 års intervall i åldrarna 40–54 år och två års intervall för 55–74 år. Detta har gällt sedan 2010, då screeningen utökades till kvinnor mellan 40 och 49 år. Förändringarna ger tydliga avtryck
på antalet undersökningar i databasen, där det ses en kraftig ökning 2010 (se figur 2).

Genom att inkludera alla mammografiundersökningar kan vi få en helhetsbild av bröstcancer i en population som erbjuds screening – både bland de som deltar, de som väljer att avstå och de som faller utanför åldersspannet för screeningprogrammet. Detta kan exempelvis ge möjligheter att undersöka betydelsen av icke deltagande och om det behövs ytterligare insatser för att nå ut till fler. Tidsspannet på 17 år ger också goda förutsättningar för att studera långtidseffekter. Dessutom kan tillgången till flera undersökningar i följd användas för att se om AI-system kan hitta vissa cancerfall tidigare, eller hitta bildmässiga tecken till förhöjd cancerrisk.

GRUND FÖR MÅNGA STUDIER
Databasen innehåller också data från tidigare studier som Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial (MBTST) där nästan 15 000 kvinnor screenades med både mammografi och brösttomosyntes under 2010–2015. Detta material är närmast unikt och har redan gett upphov till en lång rad studier med intressanta resultat. Huvudstudien visade att screening med brösttomosyntes kan upptäcka fler cancerfall och är en betydelsefull del av forskningen på området. En uppföljande studie visade att antalet intervallcancerfall var lägre än i en kontrollgrupp som screenats med mammografi. Dessutom har materialet legat till grund för studier om AI på mammografi som visat att AI kan utesluta normalfall i mammografiscreening och att AI kan hitta några av de tomosyntesupptäckta cancerfallen på mammografi. AI på tomosyntes skulle kunna hjälpa till med att hantera den ökade arbetsbördan med tomosyntesscreening och möjliggöra införande av tomosyntes i screening. Med hjälp av databasen kan detta sättas i ett större sammanhang när de deltagande kvinnorna kan följas före och efter studieperioden. För att bättre kunna jämföra mammografiscreening och screening med brösttomosyntes har vi redan i tidigare studier valt ut en referenspopulation bland kvinnor som inte deltog i MBTST, men deltog i den ordinarie mammografiscreeningen under samma tid. Med hjälp av bilder från databasen blir det möjligt att jämföra hur AI-system fungerar på de olika grupperna.

Målet är att databasen ska kunna användas för att studera olika cancertyper och subtyper. För delar av cancerfallen finns mer detaljerad patologiinformation än vad som finns i registren, vilket samlats från journalerna, och detta planerar vi att successivt utöka till samtliga cancerfall.

Läs hela artikeln

Möt kvalitetssamordnaren som drog igång ett nordiskt nätverk

Direktiv kommer oftast ”uppifrån” medan bra initiativ och förbättringsförslag ofta kommer från det så kallade ”golvet”. Sjuksköterskan Gitta-Ellen Jabs, som arbetar som kvalitetssamordnare inom blodstamcellstransplantationer på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, har tillsammans med kollegor från Uppsala och Umeå startat ett nytt, informellt nordiskt nätverk. Nu samarbetar Sveriges olika transplantationscenter inte bara med varandra utan också med Norge och Danmark om bland annat ackrediteringsfrågor och patientsäkerhet.

Gitta-Ellen Jabs kommer från Siegen i Tyskland och har en i Sverige ovanlig utbildning bakom sig.

– Förutom min sjuksköterskeutbildning har jag studerat företagsekonomi. För åtta år sedan fick jag ett erbjudande om att komma till Sverige, berättar hon.

Efter att ha arbetat på urologen och IVA i Ystad började hon arbeta på ME CAST (Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation) i Huddinge för två år sedan.

– Jag arbetar som kvalitetssamordnare 80 procent av min tid, resten som sjuksköterska. Det är en mycket bra kombination eftersom kontakten med den kliniska verksamheten är väldigt viktig. Ibland ser man saker där som man inte ser på kontoret, säger Gitta Ellen Jabs och förklarar att hennes unika utbildning underlättar den europeiska ackrediteringsprocessen.

– Tack vare den har jag fått verktyg för att kunna analysera arbetsprocesser och förstå sjukhusets ledningssystem.

När hon ska förklara vad en kvalitetssamordnare gör beskriver hon det som en blandning av att vara pilot och revisor. Hon kommer in i bilden när en patient har fått en remiss för blodstamcellstransplantation och man har börjat söka efter en möjlig kandidat.

Läs hela artikeln

Treatment Landscape: Chronic Myeloid Leukemia (CML)

Behandlingsvalen inom KML har utvecklats över tid och förbättrat behandlingsresultaten för patienterna med fokus på att nå djupa molekulära responser. Valen kan ibland vara komplexa och patientspecifika faktorer, som till exempel komorbiditeter, behöver tas in i besluten. Föreläsaren kommer att beröra var vi står idag gällande behandling av KML.

  • Vilket behandlingsmål ska man ha?
  • Var står vi idag gällande behandling av KML i senare linjer?
  • Är det prognostiskt viktigt att uppnå bästa respons så snabbt som möjligt?

Webbinariet hålls på engelska

Program – Onsdag 1 november

Detta webbinar kommer sändas här på Pfizerplay. Dubbelkolla gärna i god tid att din dator, surfplatta eller mobil har stöd för att spela upp sändningen. Du kan läsa mer i vår tekniska checklista här.

16:00 Välkomna – Pfizer
16:05 Föreläsning
16:45 Tid till frågor
16:50 Slut

Föreläsare: Hagop Kantarjian
Professor, Department of Leukemia, Division of Cancer Medicine, University of MD Anderson, Texas, USA

Moderator: Stefan Deneberg
MD, PhD, ME Hematologi, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset

Rationale for IO combinations – Real-life experiences with anti-PD1 in combination with anti-CTLA-4 and anti-LAG3

Tisdag 31 oktober kl 15.15 – 17.30

I samarbete med våra bms-kollegor i Finland bjuder vi in till detta webinar där Professor Florian Lordick, University of Leipzig, Tyskland, kommer belysa verkningsmekanismen vid anti-PD1, anti-CTLA-4 och anti-LAG3. Efter det kommer ett antal patientfall presenteras och till sist blir det en paneldiskussion med alla föreläsarna.

AGENDA
15.15 – 15.30 Welcome
15.30 – 16.15 Mechanism of action of immune checkpoint inhibitors (anti-PD1, anti-CTLA-4, anti-LAG3). Professor Florian Lordick, University of Leipzig, Germany
16.15 – 16.30 Case – RCC. Kalle Mattila, MD PhD, Turku University Hospital
16.30 – 16.45 Case – mesothelioma. Maria Silvoniemi, MD PhD, Turku University Hospital
16.45 – 17.00 Case – melanoma. Sanna Iivanainen, MD PhD, Oulu University Hospital
17.00 – 17.30 Panel discussion. All speakers
17.30 Closing words

SPEAKERS
Florian Lordick Prof, University of Leipzig, Germany

Kalle Mattila, MD PhD, Turku University Hospital

Maria Silvoniemi, MD PhD, Turku University Hospital

Sanna Iivanainen, MD PhD, Oulu University Hospital

 

Anmäl dig senast 29 oktober 2023

Neoadjuvant Immunotherapy in NSCLC – Surgical Perspectives

‭‬‬‬‬‬‬‬‬TEAMS MEETING ‬‬‬
21 november kl 18.30 – 20.00

Bristol Myers Squibb would like to invite you to a digital educational meeting to learn more about considerations for surgery after immunotherapy in lung cancer.

Thoracic Surgeon and Professor Jonathan Spicer, McGill University, Canada, will share his experiences and discuss scientific data on neoadjuvant immunotherapy in NSCLC.

Dr. Jussi Koivunen; Associate Professor of Oncology at Oulu University Hospital, Finland, will moderate the discussion.

Warm welcome

The Nordic Thoracic oncology team at BMS

AGENDA

18:30 – 18:40 Introductions and Opening remarks. Dr. Jussi Koivunen
18:40 – 19:40 What about surgery after immunotherapy? Prof. Jonathan Spicer
19:40 – 20:00 Questions & Discussion. All

Online registration is open until 20 November 2023

Cancerrehabilitering – från plan till verklighet

Föreläsare: Patrik Göransson, Psykolog, enhetschef cancerrehabilitering Helsingborg/ Ängelholms sjukhus

Vad är rehabilitering? Genomgång av rehabiliteringsmetodik från bedömning till uppföljning av insatser. Tydlig genomgång hur vi faktiskt ska göra för att ge en god basal rehabilitering som en naturlig del av cancervårdsprocessen. Hur vi identifierar särskilda behov av mera avancerade insatser, tillgängliggör dem och följer upp dem.

Lyssna in på webinariet och ta chansen att ställa dina frågor till Patrik.

Onsdagen den 18 Oktober 2023
Tid: 12:05 – 12:50
Digitalt möte som sänds live

För mer information: Siw Sundlöf
Tfn: 072 227 85 66
E-post: [email protected]
Sista anmälningsdatum: Onsdagen den 18 Oktober 2023

Adjuvant behandling för njurcancer med hög risk för återfall

MSD bjuder in till föreläsning med Dr. Fabian Hofmann 15 november

MSD Sverige välkomnar dig inom hälso- och sjukvården som behandlar njurcancerpatienter till ett webbinarium. Syftet med mötet är att belysa och diskutera de frågeställningar som finns kring studieresultat och rekommendationer som finns vid behandling med immunterapi vid njurcancer med fokus på adjuvant behandling.

Titel: Adjuvant behandling för njurcancer med hög risk för återfall

Tid: Onsdag den 15 november mellan 12.05-12.55

Föreläsare: Dr. Fabian Hofmann, Urologiska kliniken, Sunderby sjukhus

Agenda
12.05 MSD hälsar välkomna

12:10 Adjuvant behandling för njurcancer med hög risk för återfall – Bakgrund, studieresultat och rekommendationer.

12:40 Frågestund och diskussion

12.55 Mötet avslutas

Immunotherapy in the resectable NSCLC setting‭ –‬ learnings from patient cases‭ ‬‬‬‬‬‬‬

WEBINAR LIVE FRÅN ESMO
22 oktober kl 20.00 – 21.30

Immunterapi har fått stor betydelse vid behandling av patienter med metastaserad icke-småcellig lungcancer (NSCLC) och är rekommenderat som behandlingsval, både i guidelines och av NT-rådet. Ny data och utveckling har nu också fört immunterapi till tidigare stadier av sjukdomen, bland annat den resekterbara NSCLC.

Detta webinar, som sänds live från ESMO, kommer fokusera på att dela erfarenheter med immunterapi vid resekterbar NSCLC ur både lungläkarens, onkologens och kirurgens perspektiv. Patientfall kommer presenteras och i slutet av mötet kommer det vara en paneldiskussion med experterna som då även kommer ha möjlighet att svara på frågor från er som deltar på mötet.

AGENDA

20.00 – 20.05 Welcome
20.05 – 20.15 What does resectability mean in NSCLC? Dr. Mariana Brandao, Institut Bordet Belgium
20.15 – 20.40 Neo-adjuvant IO+chemo, the pneumo-oncologist’s perspective, Prof. Dr. Nicolas Girard, Curie Institute France

20.40 – 21.05 Neo-adjuvant IO+chemo, the thoracic surgeon’s perspective, Prof. Dr. Jonathan Spicer, McGill University Health Center Canada
21.05 – 21.30 Expert panel discussion, Dr. Brandao, Prof. Dr. Girard and Prof. Dr. Spicer

GUEST SPEAKERS
Dr. Mariana Brandao, Institut Bordet Belgium
Prof. Dr. Nicolas Girard, Curie Institute France
Prof. Dr. Jonathan Spicer, McGill Health Center Canada

Nordic Hepatobiliary Webinar

The webinar is aiming to provide an overview of new developments in the treatment of cholangiocarcinoma and hepatocellular carcinoma where you can gain knowledge about the treatment landscape and era of immunotherapies.

You can join the webinar from anywhere, using your computer, laptop, iPad or mobile phone. You are also welcome to join in person at AstraZeneca, Life City Solnavägen 3, 3rd floor, Stockholm.

Please choose the option that suits you by registering via one of the links below.

SCANPROST 2023

9 – 10 November, 2023
Clarion Hotel & Congress Copenhagen Airport, Denmark

Janssen invites you to SCANPROST Meeting

Recent years have seen an accelerating pace in the development and adoption of new techniques in diagnosis and strategies in treatment of prostate cancer which has led to earlier treatment, improved outcomes and longer life for many patients. It is therefore our great pleasure to invite you to this years SCANPROST meetings to discuss and assess some of these recent developments.

On behalf of the SCANPROST Scientific Steering Committee

Gedske Daugaard, MD, PhD, Clinical Professor Department of Oncology, Rigshospitalet

Michael Borre, Professor, Department Clinical Medicine – Department of Urology, Aarhus University

Anders Bjartell, Professor, Urological cancer, Malmö and Division of Translational Cancer Research, Lund Universitya

Peter Busch Østergren Associate Professor, Department of Urology, Herlev and Gentofte Hospital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

This meeting is towards healthcare professionals within uro-oncology with copy to principal/operations manager and relevant Medicines Committee.

SWEDEN
This meeting is free of charge for its participants as Janssen finances this meeting. According to the agreement between LIF and SKR, pharmaceutical companies may not cover the cost of either travel or accommodation. For this reason, each participant is responsible for booking and paying its own travel and accommodation. Remember: the participant is responsible for the employer’s approval to participate in the meeting.

PRIVACY NOTICE
Janssen-Cilag AB cares about your privacy and wants you to know how we collect, use and share information. Your information will be used in accordance with our Privacy Policy and may be transferred to countries outside of your home country, including the United States, which may have different data protection rules than your country. Read our privacy policy on our website https://www.janssen.com/sweden/sekretesspolicy

DENMARK
Distribution of this invitation to hospital staff require prior approval from the hospital management.

PRIVACY NOTICE
Janssen-Cilag A/S cares about your privacy and wants you to be familiar with how we collect, use, and disclose information. To manage our professional relationship with you, we will use your information in accordance with our Privacy Policy https://www.janssen.com/denmark/privatlivspolitik

ENLI
The event is/will be reported to ENLI (the Danish Ethical Board of the Medical Industry) before the event is held. The organizers believe that the arrangement is in accordance with the rules in this area, although that the event is not approved in advance by ENLI. EM-13097

New Modality in Early-Stage NSCLC

Webinar
27 september
Kl 17.00 – 18.30

I samarbete med våra BMS-kollegor i Tjeckien välkomnar vi till ett virtuellt möte där de bästa onkologiexperterna delar med sig av klinisk praxis och medicinska insikter.

Moderatorer:
Prof. Nicolas Girard,
Curie Institute – Paris Hospital Curie-Montsouris Thoracic Institute, France

Prof. Martin Reck
Lung Hospital Grosshansdorf; Dep. of Oncology, Germany

Föreläsare:
Dr Libor Havel
Thomayer University Hospital; Dep. of Pneumology, Prague, Czech Republic

Prof. Radoslav Matej
Thomayer University Hospital, Dep. of Pathology and Molecular Medicine, Královské Vinohrady University Hospital; Institute of Pathology, Prague, Czech Republic

Agenda
17.00 – 17.10 Welcome and Introduction, Prof. N. Girard (FR) & Prof. M. Reck (GER)
17.10 – 18.10 Case Presentations & Discussion
17.10 – 17.40 Can neoadjuvant data of NIVO + chemo in NSCLC change the current paradigms? Dr. Libor Havel, MD
17.40 – 18.10 Challenges and controversies related to neoadjuvant NIVO + chemo in NSCLC: A pathologist view, Prof. Radoslav Matej, MD, Ph.D.
18.10 – 18.20 Q&A, All speakers
18.20 – 18.30 Close, Prof. N. Girard & Prof. M. Reck

Varmt välkomna!

Hjärntumörer – blod-hjärnbarriären och strålning, hur funkar det?

Välkommen på webbinar

  • Vad är egentligen blod-hjärnbarriären? Vilka utmaningar har läkemedelsbehandling av cancer i hjärnan?
  • Hur påverkar strålning hjärnvävnaden? Vad är i fokus för forskningen?

Behandling av tumörer och metastaser i hjärnan är ofta mycket utmanande med både läkemedel och strålning. I vårt kommande webinar ”Hjärntumörer – blod-hjärnbarriären och strålning, hur funkar det?” kommer docent Maarja Mäe och professor Klas Blomgren att ge inblick i den bakomliggande fysiologin samt presentera den senaste forskningen. Ta chansen att fördjupa din förståelse inom detta komplexa ämne samt ta del av framstående svensk forskning med möjligheten att ställa frågor till föreläsarna.

  • Torsdag den 5 oktober 2023, kl. 12.10–13.00

Föreläsare:
Maarja Mäe
PhD, Docent, Uppsala Universitet

Föreläsare:
Klas Blomgren
MD, PhD, Professor, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset

Har du frågor om föreläsningen, vänligen kontakta:
Helene Svensson
Terapiområdesspecialist
Tel: 076-889 28 35
[email protected]

Moderator: Daniel Nyqvist
Medicinsk rådgivare
Tel: 076-889 26 97
[email protected]

Bilddiagnostiska metoder för undersökning av brösten

Multidiciplinär webbinarserie med fokus på bröstcancer
Bilddiagnostiska metoder för undersökning av brösten

Föreläsningen kommer att ge en översikt över de vanligast förekommande bilddiagnostiska metoder inom bröstradiologi och deras potentiella användning inom bröstcancerscreening.

Vi kommer att diskutera olika metoders styrkor och svagheter för screening för bröstcancer i populationsbaserad screening. Vi kommer att diskutera olika mätetal för ett diagnostiskt test och hur det kan ha inverkan på val av metod. Vi kommer också att belysa en del svårigheter med att mäta kostnadseffektiviteten av en ny metod.

Program
12:10–12:55
Du kan ställa frågor och delta i diskussionen under livesändningen.

12:10 Välkomna – Pfizer
12:15 Föreläsning
12:45 Tid till frågor
12:55 Slut

Föreläsare
Roxanna Hellgren,
Disputerad inom bröstradiologi, överläkare på mammografiavdelningen, Södersjukhuset, Stockholm.

Onkologi i Sverige uppmärksammar

För första gången innehar en kvinna posten som ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. I maj tog professor Malin Sund över ordförandeklubban från professor Klas Kärre som innehaft tjänsten i tio år.

– Att vara första kvinnan på ett jobb är inget nytt för mig, det har präglat hela min karriär, säger kirurgen Malin Sund, som känner stolthet över det nya uppdraget och ser fram mot att få vara med och påverka strategier inom svensk cancerforskning.

Den internationellt uppmärksammade cancerforskaren Malin Sund, som delar sin tid mellan Umeå universitet och universitetssjukhus och Helsingfors universitetssjukhus, är inte obekant med Cancerfondens verksamhet. Hon har tidigare, mellan 2015 och 2021, varit vice ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och är således väl insatt i verksamheten. Förra året delade forskningsnämnden ut omkring 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning, ett mål är att på sikt kunna dela ut en miljard.

– Det är ett stort och ansvarsfullt uppdrag att leda arbetet i nämnden. Cancerfonden, som åtnjuter stort förtroende hos både allmänheten och professionen, är ju den största bidragsgivaren till svensk cancerforskning. Det är en kvalitetsstämpel att få anslag från Cancerfonden, konstaterar Malin Sund som själv tidigare beviljats anslag till sin egen forskning inom bukspottkörtelcancer, med fokus på att hitta nya biomarkörer för att kunna upptäcka denna svårbehandlade sjukdom tidigare än vad som är fallet idag.

Malin Sund, som är född i Karleby i Finland 1972, läste medicin i Uleåborg och forskade parallellt om bindväv och kollagen. Hon disputerade 2001 och efter en postdoc på Harvard University i Boston började hon en specialistutbildning i kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus och startade så småningom sin egen forskargrupp. Hon har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar och är idag professor i kirurgi vid Helsingfors och Umeå universitet samt överläkare vid Helsingfors universitetssjukhus.

Läs hela artikeln

Företrädare för pankreasvården förbryllas över Sandbergs inlägg

Vi är flera företrädare för svensk vård av patienter med pankreascancer som blev förbryllade när vi läste Åke Andrén Sandbergs (hädanefter ÅAS) inlägg angående den portugisiska privatkliniken Botton Champalimaud Pancreatic Cancer Center i förra numret av Onkologi i Sverige.

Som tidigare mångåriga medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset, på just den enhet som behandlar pankreascancer, tänker vi att ÅAS borde känna till den gedigna vetenskapliga evidensen som finns runt vikten av centralisering av högspecialiserad vård, inte minst pankreaskirurgi. Där är vi i Sverige ett föregångsland i Europa (och världen) med endast sex universitetssjukhus som utför pankreaskirurgi, till skillnad från de otaliga enheter som finns i exempelvis Tyskland. Vidare tänker vi att ÅAS också borde förstå vikten av en teambaserad vård, och att vi i modern, högspecialiserad och centraliserad sjukvård inte kan tillåta ett system som står och faller med en enskild individ. Därför blir det närmast besynnerligt att läsa debattartikeln som uppmanar svenskar att åka till en privatklinik i Portugal för att bli behandlade av en visserligen mycket erfaren, men i Tyskland pensionerad kirurg.

Både Karolinska Universitetssjukhuset och Skåne Universitetssjukhus har blivit ackrediterade Comprehensive Cancer Center genom den europeiska organisationen Organisation of European Cancer Insistutes. Ett kvitto på att man vid dessa sjukhus erbjuder ett omfattande, multidisciplinärt omhändertagande av cancerpatienter. Vi har även genom ett flertal studier sett att vi vid benchmarking mot andra framstående enheter i Europa och världen står oss mycket bra med den vård vi erbjuder patienter med pankreascancer.

Läs hela artikeln

Vad spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar av bröstcancer?

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen för psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre omständigheter visade sig vara särskilt viktiga.

Här beskriver forskaren bakom studien, Katarina Velickovic, senaste nytt på området.

Att få bröstcancer är en livsförändrande och potentiellt traumatisk upplevelse. Från screening till diagnos och behandling upplever kvinnor med bröstcancer en rad skeenden som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Att upptäcka en knöl i bröstet eller att bli kallad tillbaka efter en mammografiscreening kan vara chockerande. Väntan på att få diagnosen kännetecknas av stor osäkerhet, vilket kan vara mer stressande än själva undersökningsprocedurerna (Flory & Lang, 2011).

Kort efter diagnosen börjar behandlingen. Bröstcancerbehandling är ofta komplex. Olika typer av behandling omfattar olika biverkningar och psykosociala problem. Stressfulla händelser upphör dock inte med behandlingen. Det kan vara svårt att lämna cancerupplevelsen bakom sig på grund av osäkerheten om huruvida cancern kommer att återkomma. Kvinnor är ofta rädda för återfall och blir mer försiktiga av vad de tror är tecken på att cancern kan ha kommit tillbaka eller spridit sig i kroppen.

Stress är därför en naturlig del av bröstcancerupplevelsen. Hur människor upplever och reagerar på stressiga händelser varierar. Händelser som vissa upplever som extremt stressande kan av andra uppfattas som mindre stressfaktorer. Vissa människor klarar dessutom av att hantera stressiga händelser effektivt och snabbt, medan andra kan kämpa under en lång tid och drabbas av en rad olika konsekvenser, till exempel depression och ångest. Ett begrepp från psykologin som handlar om hur vi reagerar på stressiga upplevelser kallas resiliens eller motståndskraft.

KOMPLEXT BEGREPP
Motståndskraft avser en persons förmåga att upprätthålla en god funktion inför negativa upplevelser (Fletcher & Sarkar, 2013), till exempel bröstcancer. Även om motståndskraft främst undersöks inom psykologin är det ett komplext begrepp som även har biologiska komponenter, med tanke på att den direkt relaterar till de adaptiva fysiologiska och psykologiska stressreaktionerna (Feder, Nestler & Charney, 2009). Därför verkar motståndskraft bero på både psykosociala faktorer och biologiska faktorer, som är mindre eller mer formbara.

Forskning om psykosociala komponenter av motståndskraft har visat att motståndskraftiga individer har större kognitiv flexibilitet och använder aktiva copingstrategier som planering och problemlösning. De verkar använda effektiva strategier för känsloreglering, till exempel cognitive reappraisal, och är optimistiska och positiva. Andlighet och religion verkar också spela en roll i många kulturella sammanhang. Socialt stöd är en annan definierande komponent för motståndskraft, liksom öppenhet för att ta emot stöd från andra (Southwick, Vythilinga & Charney, 2005).

Läs hela artikeln

När Darwin möter Newton: Evolutionära mutationer styr proteiners rörelsemönster

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana, biofysiker och forskare vid Karolinska Institutet, beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Här beskriver hon senaste nytt inom detta fascinerande forskningsområde.

Charles Darwins evolutionsteori, beskriven i boken On the Origin of Species (1859), beskriver naturens förmåga att styra biologisk utveckling genom att optimera funktionalitet och form utifrån miljö. Från sin resa till Galapagosöarna blev det bland annat uppenbart för Darwin hur fåglars näbbform varierade kraftigt mellan olika öar och med typen av dominerande föda. Till exempel främjades fåglar med långa, smala näbbar på öar där frukt var den dominerade födan.

Idag känner vi till många andra exempel från djurriket där liknande miljö har främjat en liknande form och struktur bland vitt skilda arter. Detta kallas konvergent evolution, det vill säga oberoende mutationer resulterar i samma slutgiltiga funktion. Man har också insett att dessa evolutionära principer även appliceras på molekylär nivå och att de är av extraordinär betydelse för att förstå bland annat mekanismen bakom cancer. Tumörer drivs av ackumulering av nyckelmutationer som triggar en evolutionär process i miniatyr där cancerceller växer, överlever och anpassar sig på ett sätt som inte sker i friska celler.

Under de senaste decennierna har forskare världen över karaktäriserat miljontals cancermutationer och gjort dem sökbara i publika databaser. Till exempel innehåller COSMIC-databasen i dagsläget över 11 miljoner missense-mutationer och antalet växer i rasande takt. Men vad är det som gör att en mutation förvandlar en normalt fungerande cell till en drivande cancercell? för att på djupet förstå hur en specifik mutation förändrar en cells biologiska funktion måste vi förflytta oss ned till atomär nivå och vad fysikern Richard Feynman hänvisade till som atomernas ” jiggling and wiggling”.

FORMEN SKAPAR RÖRELSEN
Pådrivande cancermutationer riktar påfallande ofta in sig på kroppens byggstenar, proteinerna. Denna klass av molekyler uppvisar typiskt en väldigt komplex form samtidigt som de kan vara extremt flexibla. Det är ofta formen som skapar rörelsen och det är sedan rörelsen som skapar funktionen. Vi känner idag en myriad av intrikata proteinrörelser som in i minsta detalj reglerar cellsignalering och cellers funktion, allt från öppning/stängning av jonkanaler i cellmembranet till muskelkontraktioner.

Faktum är att många funktionella rörelsemönster är hårt bevarade (70–80 procent identiska) mellan bakterier och humana proteiner. Det följer att förståelsen för hur proteiner förändrar sin form är av yttersta vikt, inte minst i de situationer när proteinet uppvisar förändrad och oönskad funktion vilket är fallet i cancer. Samtidigt känner vi till att mutationer ofta uppvisar tydliga tecken på Darwins naturliga urval. Mutationerna ackumulerar ofta i regioner i proteinstrukturen som är särskilt betydelsefulla för proteinets rörelsemönster.

Sedan 1970-talet har forskning kring proteinstrukturer samlats i Protein Data Bank (PDB). Denna databas innehåller de 3D-strukturer av proteiner och deras komplex, bestämt med experimentella metoder som röntgenkristallografi, magnetresonans (NMR) eller kryoelektronmikroskopi (Cryo-EM). Dessa tekniker har verkligen revolutionerat biologin, men de kräver att man ”låser” proteinet i en ögonblicksbild för att ta ”tydliga” bilder. Därför är de experimentella strukturerna endast statiska bilder av proteinets dynamiska rörelse och ger därför en begränsad bild av hur varje protein faktiskt fungerar. Även om PDB innehåller cirka 200 000 strukturer har vanligtvis bara en eller högst ett par ögonblicksbilder lyckats fångas experimentellt, vilket förhindrar en fullständig förståelse av deras mekanism och, således mutationerna kopplade till dem.

Läs hela artikeln