För att bättre förstå vad för stöd och informationsmaterial som patienter och närstående önskar kring cancerrehabilitering har RCC i samverkan genomfört en enkätundersökning. Totalt deltog över 500 personer anonymt. Resultaten visar en stor efterfrågan av mer och tydligare information om cancerrehabilitering.

– Det är mycket viktigt och värdefullt att ta del av patienternas och närståendes tankar om cancerrehabilitering. Vi behöver bättre förstå deras behov för att nå ut med mer information och stöd som underlättar för dem. Och hjälpa vården genom att förse dem med relevant material. Det finns stora behov och förhoppningar att förbättra utbudet av informationsmaterial om cancerrehabilitering både till patienter och närstående, säger Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Resultaten visar att det finns en stor efterfrågan av mer information med entydligare överblick över vilken cancerrehabilitering som finns. Samt hur man som patient kan få tillgång till den och vad man som patient har rätt till. Många efterfrågar tips på vad man kan göra själv för sin rehabilitering gällande träning, kost och psykologiskt stöd. Även andra råd för återhämtning, både för kropp och själ, efterfrågas. Vikten av lättillgänglig information, särskilt efter avslutad behandling, lyfts också som ett betydelsefullt område, och att det inte ska vara upp till patienten själv att hitta informationen. Resultaten visar också att närstående önskar mer information om vad som finns för stöd till för dem.

Fler vill få information av kontaktsjuksköterska och behandlande läkare

Det vanligaste är att man som patient har fått information om cancerrehabilitering av kontaktsjuksköterska, behandlare, läkare eller av en patientförening. På frågan om var respondenten helst hade tagit del av information om cancerrehabilitering hamnar läkare, kontaktsjuksköterska och Min vårdplan i topp. Ställs frågorna om erhållen information och önskad information jämte varandra framkommer att informationen efterfrågas i flera olika kanaler i högre utsträckning än vad det görs idag.

Över sjuttio procent vill ha muntlig information om cancerrehabilitering, gärna från kontaktsjuksköterska eller behandlande läkare. Flera nämner att de inte har blivit erbjudna någon cancerrehabilitering, utan att de själva har sökt information. Eller att de har fått information i samband med en rehabiliteringsvecka som anordnats av CancerRehabFonden, vilket många svarande uttrycker att de är nöjda med.

En bred bild av cancerrehabilitering

Respondenterna fick i fritext svara på vad cancerrehabilitering innebär för dem. I svaren framkommer flera innebörder, där mycket kretsar kring att återfå tidigare livskvalitet och möjligheten att få träffa andra som delar liknande erfarenheter.

Flera beskriver cancerrehabilitering som tillgång till stöd som inkluderar det fysiska, psykiska och sociala. Det kan vara hjälp med arbetsrelaterade frågor, sex- och samliv samt emotionellt och existentiellt stöd. Vad gäller fysisk rehabilitering nämns exempelvis hjälp med träning, motion och att hantera fysiska biverkningar. Många lyfter också vikten av individanpassning och ett långsiktigt stöd.

– Resultaten är viktiga för det fortsatta utvecklingsarbetet och framtagandet av nya informationsmaterial om cancerrehabilitering till patienter och närstående för at öka kunskapen. Vi vill tacka samtliga som svarade på enkäten för deras tid och engagemang i denna viktiga fråga, avslutar Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare.

Kvinnor med trippelnegativ bröstcancer, och hög nivå av immunceller i tumörerna, har lägre återfallsrisk efter operation, även utan cellgiftsbehandling. Det visar en studie där forskare vid Göteborgs universitet nu är med och presenterar resultaten.

Trippelnegativ bröstcancer utgör cirka 15 procent av världens alla bröstcancerdiagnoser. Jämfört med andra bröstcancerformer är de drabbade yngre, och oftare av afroamerikansk, latinamerikansk och indisk härkomst. I Sverige diagnosticeras ett tusental fall per år.

Cancerformen innebär att tre så kallade receptorer saknas, vilket gör behandlingsalternativen färre. Trippelnegativ bröstcancer är också mer snabbväxande och spridningsbenägen, och återkommer oftare än annan bröstcancer efter behandling.

Barbro Linderholm, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Bakom den aktuella studien, publicerad i tidskriften Jama, står tolv forskargrupper från tre kontinenter. För den svenska delen svarar Barbro Linderholm, docent i onkologi på Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Skillnader i överlevnad

Studien inkluderar data om totalt 1 966 deltagare världenöver med trippelnegativ bröstcancer i tidigt stadium. Tumörerna var alltså små och hade inte orsakat spridning. Patienterna hade behandlats med olika kombinationer av kirurgi och strålning, men inte med cellgifter, cytostatika.

Resultaten visar att nivån av immunceller, tumörinfiltrerande lymfocyter som kan känna igen och förstöra cancerceller, utgjorde en stark prognostisk biomarkör, även när cytostatika inte ingick i behandlingen. Ett fynd som beskrivs som viktigt.

Fem år efter operation levde 95 procent av de studiedeltagare vars tumörvävnadsprov visat höga nivåer av immunceller, tidigt i sjukdomsförloppet. Motsvarande i gruppen med låg immuncellsnivå var 82 procents överlevnad.

För närvarande mäts eller rapporteras inte nivån av immunceller i vävnadsprover rutinmässigt vid trippelnegativ eller annan bröstcancer, och den mycket påfrestande cytostatikan är oftast en del av gängse behandling.

Mycket god prognos

– Enligt gällande vårdprogram får den absoluta majoriteten av patienter med trippelnegativ bröstcancer cytostatika, i kombination med kirurgi och strålning, även vid små tumörer, men våra resultat visar på mycket god prognos för denna grupp även utan cytostatika, hos dem som har naturligt förhöjda nivåer av immunceller i tumörerna, konstaterar Barbro Linderholm.

Författarna bakom studien manar till fortsatt forskning och kliniska prövningar för att undersöka om patienter med en gynnsam prognos, alltså höga nivåer av tumörinfiltrerande lymfocyter i tumörvävnadsprov, skulle kunna undvika intensiva cytostatikabehandlingar.

Metoden att utvärdera andelen immunceller är snabb och billig eftersom den kan göras på ett vanligt patologilabb och behöver inte skickas i väg för analys.

– Fynden från studien räcker inte för ett införande i klinisk rutin, utan detta kommer nu att undersökas i en internationell prospektiv studie där vi ska jämföra prognosen hos patienter med höga nivåer av immunceller i brösttumören med eller utan cytostatika, avslutar Barbro Linderholm.

Studie: Tumor-Infiltrating Lymphocytes in Triple-Negative Breast Cancer

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

GLP-1-receptoragonister, eller GLP-1-analoger, sänker blodsockernivåerna och hämmar aptiten. De används framför allt för att behandla typ 2-diabetes och obesitas och användningen ökar stadigt. Tidigare studier och biverkningsdata har antytt att dessa läkemedel kan vara förknippade med en ökad risk för tumörer i sköldkörteln. På grund av begränsningar i data och metodik har dock inga tydliga slutsatser kunnat dras, vilket lett till osäkerhet om denna potentiella biverkning.

Viktigt att undersöka risker

– Det är många som tar de här läkemedlen och därför är det viktigt att undersöka potentiella risker kopplade till dem. Vår studie omfattar en bred patientgrupp och ger starkt stöd för att GLP-1-analoger inte kan kopplas till ökad risk för sköldkörtelcancer, säger Björn Pasternak, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Forskarna analyserade nationella registerdata från Danmark, Norge och Sverige för cirka 145 000 patienter som behandlats med GLP-1-analoger, främst liraglutid eller semaglutid, samt 290 000 patienter som behandlats med ett annat diabetesläkemedel (DPP4-hämmare). Risken att drabbas av sköldkörtelcancer jämfördes mellan grupperna under en genomsnittlig uppföljningstid på knappt fyra år.

GLP-1-behandling var inte förknippad med en ökad risk för sköldkörtelcancer. Resultaten var konsekventa även när GLP-1-analoger jämfördes med en tredje grupp diabetesläkemedel (SGLT2-hämmare).

Björn Pasternak. Foto: Stefan Zimmerman

Kan finnas risker för vissa grupper

– Vi kan inte utesluta att risken för vissa sköldkörtelcancertyper förhöjs i mindre patientgrupper som vi inte kunnat studera här, till exempel hos personer med hög medfödd risk för medullär cancer i sköldkörteln som avråds från att använda dessa läkemedel, säger Peter Ueda, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Det pågående forskningsprogrammet vid Karolinska Institutet undersöker effekter och potentiella biverkningar av nyare diabetesläkemedel som GLP-1-analoger och SGLT2-hämmare. Dessa läkemedel används nu för att behandla bredare patientgrupper, inklusive personer med obesitas, hjärtsvikt och njursvikt.

Peter Ueda. Foto: Stefan Zimmerman

Studera den kliniska vardagen

– Vi vet från randomiserade kliniska prövningar att de har positiva effekter vid dessa sjukdomstillstånd, men den kliniska verkligheten ser annorlunda ut. Där finns mer variation i sjukdomars svårighetsgrad, samsjuklighet och följsamhet till behandlingsrekommendationer hos olika patienter. Det är därför angeläget att undersöka hur läkemedlen fungerar i den kliniska vardagen, säger Björn Pasternak.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Karolinska Institutet. En av medförfattarna är anställd av NordicRWE och en annan rapporterar arvoden för rådgivning och föreläsningar från flera läkemedelsföretag, se den vetenskapliga artikeln för mer information om potentiella intressekonflikter.

AroCell meddelar idag att det amerikanska patentverket har godkänt och utfärdat AroCells patent US 11 959 919 B2, med titeln ”Predicting cancer progression”.

Patentet är ett av AroCells tidiga patent som visade den kliniska betydelsen av TK1-proteinmätningar i serum med de specifika antikropparna mot den C-terminala regionen av TK1 vid cancer. Detta patent förlänger ett tidigare godkänt europeiskt patent med nummer EP 1 627 230 B1. Det nya patentet är nu giltigt till 2034. Detta meddelar AroCell i ett pressmeddelande.

AroCells vd Anders Hultman.

För patienter med spridd ögonmelanom finns i dag ingen etablerad behandling. Men tack vare en pågående klinisk studie får människor ur denna patientgrupp nu chansen att prova ett cellbaserat läkemedel. 

Ögonmelanom är en ovanlig cancersjukdom. I Sverige insjuknar drygt 80 patienter varje år. Av dessa drabbas ungefär hälften av spridd cancer. Sjukdomen beror, till skillnad från hudmelanom, inte på för mycket solande. Orsaken till ögonmelanom är inte känd.

– Den här sjukdomen har egenskapen att den, om den sprider sig, i regel alltid dyker upp i levern.

– För den patientgruppen finns i dag ingen behandling med långvarig effekt att tillgå, de drabbade med spridning dör i princip i sin sjukdom, förklarar Lars Ny, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor i onkologi.   
–  Anslaget ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, säger Lars Ny, här med forskarkollegan Rebecca Riise. Foto Julia Sjöberg.  

Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern.

I ett försök att ta fram ett nytt läkemedel för att hjälpa patienter med spridd ögonmelanom genomförs just nu en forskningsstudie som kortfattat handlar om att utvinna så kallade TIL-celler från patienterna själva.

En ny typ av immunterapi

TIL-celler är tumörinfiltrerande lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som finns runt eller inuti en tumör. Efter att dessa celler renats, och man sett till så att de förökat sig, sprutas de tillbaka in i levern direkt vid patientens tumör i syfte att attackera cancercellerna.

– Behandlingen kallas TIL-terapi. Det är en typ av immunterapi, säger Lars Ny.

 Kan bli aktuell för flera cancerformer

Om studien visar att TIL-terapin har god effekt mot metastaser i levern på patienter med ögonmelanom ser han möjlighet till ett större användningsområde.

– Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern. Det handlar till exempel om hudmelanom och cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln.

Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig.

Forskningsstudien påbörjades under senvåren 2023 och för en tid sedan beviljades forskarna tio miljoner kronor i anslag från Cancerfonden. Lars Ny, ansvarig för den kliniska delen av studien, konstaterar att det kändes overkligt men glädjande.

– Det ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, vilket är en förutsättning för att den här typen av forskning, med så hög kvalitet och på en så pass avancerad nivå, ska kunna bedrivas.

– En riktad satsning av det här slaget görs mycket sällan. Personligen innebär det ett erkännande att någon ser att detta är viktigt. Det betyder något både för samhället och patienterna.

Klinisk forskning som gör skillnad för patienter

Lars Ny började studera medicin i Lund 1998. Han hade då siktet inställt på läkaryrket.

– Men på den tiden hette det att vi hade överskott av läkare så jag började forska i stället.

Livet tog honom sedan vidare till Göteborg där han hamnade på Sahlgrenska universitetssjukhuset och blev specialist inom klinisk farmakologi (läkemedelslära) och onkologi. På senare tid har Lars Ny främst ägnat sig åt kliniska prövningar inom melanomområdet.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är vad som driver mig. Men där finns även en nyfikenhet när det kommer till att prova nya behandlingar. Arbetet vi utför här känns väldigt meningsfullt. Det är roligt och stimulerande att arbeta i en miljö med många eldsjälar.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig, säger Lars Ny.

Stora krav på forskningen

Det krävs dock mycket för att få bedriva klinisk forskning, alltså forskning där människor deltar. Bland annat behöver forskaren eller forskningsgruppen skicka en ansökan till Etikprövningsmyndigheten. Lars Ny förklarar att ansökan tydligt ska visa risker och eventuella vinster för försökspersonerna.

– Den ska även säkerställa att vi inte utsätter patienterna för något som äventyrar deras integritet. I vårt fall hade Etikprövningsmyndigheten inte några invändningar. Men vi behövde även godkännande från Läkemedelsverket och där fick vi först bakläxa.

– Det kändes svårt att ta – ”det här duger inte” – men med lite perspektiv var det bra att vi lade ett halvår till på att göra vår läxa. I januari förra året fick vi okej.

Patienter från hela landet  

Nästa steg vid kliniska studier handlar om att hitta patienter som vill delta och därefter hämta samtycke från dem.

– Vi rekryterar patienter från hela landet och samarbetar med Svenska Melanomstudiegruppen. Som deltagare i en klinisk studie får man fylla i ett samtyckesformulär. Det kan vara ett väldigt omfattande dokument. Där beskrivs vinster och risker för patienterna.

Klinisk forskning driver utvecklingen inom behandling

Lars Ny poängterar att klinisk forskning är viktig för att driva utvecklingen inom cancerbehandling och cancerforskning framåt – men den kan även betyda väldigt mycket som behandlingsform för vissa grupper av patienter där det inte finns så många andra alternativ.

– Att delta i en klinisk studie kan göra jättestor skillnad. Just den här studien kan ha ett egenvärde för patienten, så är det inte alltid, men i detta fall är chansen stor att patienterna har betydande egen nytta. Detta ger en möjlighet till en typ av behandling de inte hade kunnat få annars. Man är inte bara en försöksperson för framtiden.

Studien tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv.

Efter att samtycke inhämtats från patienterna bedöms deras lämplighet att delta i studien bland annat genom blodprover och specialundersökningar.

– I vårt fall vill vi att huvudparten av sjukdomen ska finnas i levern. Det ska i princip inte finnas någon annan spridning. Vi kontrollerar också att levermetastaserna verkligen kommer från ögonmelanom, förklarar Lars Ny.

Varierar doser

Därefter planeras aktuell patient in för start av behandling. Primärtumören i ögat är då redan borta, genom operation eller strålning.

– Studien görs på sex patienter och vi behandlar en till två patienter per halvår. I vår studie får alla patienter samma typ av behandling men olika doser av de här TIL-cellerna vi ger tillbaka. Vi vill titta på hur cellerna fungerar – och vad antalet celler betyder. Planen är att öka antalet i tre olika nivåer.

Operation eller spruta

När TIL-celler utvinns från patientens levermetastaser finns det två sätt att göra det på, berättar Lars Ny.

– Antingen genom operation under narkos då en leverkirurg tar ut material, eller på så vis att en röntgenläkare identifierar metastaser med hjälp av ultraljud och därefter tar prover med grov spruta, på samma sätt som man gör när man diagnostiserar bröstcancer.

– Då har man startmaterialet för vidare tillverkning av det som utgör huvudinnehållet i det blivande läkemedlet.

Celler sprutas in i levern

Tillverkningen går till så att TIL-cellerna isoleras från tumören och får föröka sig i provrör. Cellerna räknas som läkemedel när de expanderat i antal.

– Vi sprutar sedan in cellerna i levern väldigt koncentrerat där tumören finns. Men innan man gör det måste patientens immunförsvar blockeras och slås ut med hjälp av cellgifter. Om man inte gör det hämmas TILsens effekt på tumören.

Ett maraton i enträget arbete

Att genomföra en sådan här typ av forskningsstudie är ett maraton i uthållighet, konstaterar Lars Ny.

– Det tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv. Det handlar om att sätta ihop ett forskarteam med en bredd av kompetens och att identifiera nyckelpersoner med nyckelkompetens. I det här fallet immunologer i första hand, men även drivna läkare.

– Detta passar inte vilken onkolog som helst. Man måste ha specialintresse och spetskompetens.

Förhoppningen är att vi kan skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

Även om ögonmelanom är en ovanlig sjukdom poängterar Lars Ny vikten av att forska på en effektiv behandlingsmetod, just för att det i dagsläget inte finns någon etablerad behandling att tillgå vid spridning till levern.

– Förhoppningen är att vi ska kunna skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

– Men vi är bara i början än. När vi är klara med denna studie och har all data, behöver vi sedan jobba vidare för att förstå, analysera och få en helhetsbild så att vi kan designa nästa planerade studie på bästa sätt.

Klinisk forskning

Klinisk forskning, det vill säga forskning med hjälp av försökspersoner eller patienter, utförs bland annat för att få fram nya läkemedel och behandlingsmetoder. Kliniska studier är viktiga för att utveckla och förbättra vården. Nu pågår en särskild satsning från Cancerfonden på just kliniska studier. I december 2023 beviljades 120 miljoner kronor till 10 sådana forskningsprojekt.

ATMP

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och på några andra ställen i landet, finns ATMP-centrum som verkar för att öka antalet kliniska studier gällande specifikt ATMP. ATMP är läkemedel baserade på celler, vävnader och gener. Förkortningen AMP står för advanced therapy medicinal products, den svenska termen är läkemedel för avancerade terapier.

FOTNOT: Lars Ny är även ordförande i forskningsrådet för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre som skapats för att möta behovet av en samordning för vård och forskning inom cancerområdet. Comprehensive betyder heltäckande.

Text: LINA NORMAN, journalist

Svenska läkare ser möjliga vinster med digitaliseringen kopplat till förbättrad kunskapsinhämtning och patientkontakt. Samtidigt anser hela 40 procent att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet. Det visar en ny undersökning som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Cambio Healthcare Systems.

Svensk vård står inför en rad utmaningar, med allt från en åldrande befolkning till kompetensbrist som innebär att färre ska vårda fler. Ofta lyfts digitalisering som en central strategi för att effektivisera vården. Införandet av digitala verktyg påverkar i allra högsta grad medarbetare i vårdens vardag och arbetsmiljö. En majoritet av de tillfrågade läkarna uppger att de under en vanlig arbetsdag lägger mer än fem timmar i olika digitala system. För att undersöka hur läkarna upplever den pågående digitaliseringen har Cambio låtit Kantar Sifo genomföra en enkät där läkare i Sverige fått svara på frågor om hur digitaliseringen påverkar vården och deras arbetsmiljö.

Resultaten visar att läkarna ser höjd kvalitet på vården som främsta möjliga vinsten med digitaliseringen. 81 procent av de tillfrågade tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information. 41 procent tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.

Digitala verktyg och system kommer på många olika sätt vara avgörande för att utveckla framtidens vård. Digitaliseringen bidrar med allt ifrån ökade möjligheter till preventiv vård, höjd träffsäkerhet i diagnostisering och förutsättningar för mer individualiserad vård, så kallad precisionsmedicin. Precis som läkarna själva upplever kan digitala verktyg ge läkarna bättre tillgång till uppdaterad kunskap och beslutsstöd,och ge patienterna större möjligheter till involvering i sin egen vård. Det är viktigt att effektivisering inte ensamt lyfts som nyttan med digitalisering. Bättre vård är den stora vinsten, säger Tomas Block, Chief Medical Officer på Cambio.

Vad gäller effektivisering upplever de tillfrågade läkarna i dagsläget inga vinster med digitaliseringen, tvärtom anser hela 40 procent av de tillfrågade läkarna att de digitala systemen de använder idag sänker deras effektivitet. Samtidigt svarar 38 procent att de tror att digitala verktyg framåt kan bidra till att skapa tid för fler patientmöten.

På en övergripande nivå ser vi att digitala verktyg redan idag bidrar till effektivisering av vården. Det är dock problematiskt att många läkare i nuläget inte upplever de vinsterna i sin vardag. Ett stort antal svarande lyfter dubbeldokumentering som ett tidskrävande problem. På sikt måste vi råda bukt på det genom att införa krav på öppna standarder i vårdsystem så att information kan delas sömlöst mellan olika system och verktyg. Under kommande året inför ytterligare nio regioner vårt journalsystem Cosmic vilket innebär att 17 av 21 regioner i Sverige kommer dela journalsystem, det skapar goda förutsättningar för att minska problemen kopplat till dubbeldokumentation, fortsätter Tomas Block.

Resultaten visar också att svenska läkare är inställda på att utvecklingen framåt kommer innebära fortsatt ökad digitalisering av vården. Tre fjärdedelar förutspår en ökad användning av digitala verktyg bland läkare i framtiden.

Jag delar uppfattningen om att digitaliseringen kommer att accelerera framöver, det är helt nödvändigt. Det är viktigt att vi får med oss vårdens medarbetare på tåget och att de ser värdet av digitaliseringen även i deras egen vardag. För att realisera vinsterna krävs det förändrade arbetssätt. En aktiv förändringsledning med utbildning och förankring i organisationen kommer därför att vara avgörande. Där har vi på Cambio ett stort ansvar tillsammans med våra kunder, avslutar Tomas Block.

Läs hela rapporten här

Om enkätundersökningen

Enkätundersökningen utfördes av opinionsinstitutet Kantar Sifo under januari 2024. Totalt svarade 100 läkare från olika delar av landet, varav 50 är allmänspecialister på vårdcentral och 50 specialister på sjukhus.

Resultat i urval:

• 51% anger att de lägger mer än 5 timmar per dag i systemen
• 81 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att göra det enklare att hitta kunskap och information.
• 41 % tror att digitala system skulle kunna förbättra deras arbete genom att förbättra dialog med patienten.
• 40 % att digitala verktyg idag bidrar till att sänka deras effektivitet
• 57% lyfter fram dubbeldokumentering som ett problem
• 38% tror att digitala verktyg kan skapa tid för fler patientmöten i framtiden
• 75% tror på en ökad användning av digitala verktyg i framtiden

Antalet anställda i regionen som har disputerat har ökat med 50 procent sedan 2017, tack vare en medveten satsning. ”En viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant”, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Varje år sammanställer Region Kronoberg ett bokslut över forskningen i regionen. Sedan starten 2017 har en stark utveckling skett, i linje mot målet att stärka forskningskulturen och ligga på rikssnittet i antalet disputerade per 100 000 invånare.

Carina Elmqvist är professor och forskningschef i Region Kronoberg. Hon beskriver arbetetmed att få fler att forska:

– Vi har sedan 2017 år erbjudit mer medel till doktorander, ökat möjligheten att kombinera kliniskt och akademiskt arbete och stärkt arbetet med att behålla och använda den forskningskompetens som finns i verksamheten.

Carina Elmqvist, forskningschef, Region Kronoberg

Arbetet har gett resultat. 2023 fanns 80 disputerade medarbetare i regionen, en ökning med 50 procent på bara sex år.

– Forskningsmeriterade medarbetare är viktig faktor för att vi ska kunna erbjuda en vård i framkant, säger Ewa Ekman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Forskare inom många yrkesområden

I forskningsbokslutet rapporteras även var de forskande medarbetarna arbetar och vilken profession de har. Här utmärker sig Kronoberg positivt:

– Glädjande kan vi se att vi har disputerade i 13 olika professioner, allt från läkare och sjuksköterskor till miljösamordnare och fysiker. Det finns forskande medarbetare i flera av regionens verksamhetsområden, men vi vill att det ska bli ännu fler, säger Carina Elmqvist.

Nu tar nämligen Region Kronoberg ytterligare krafttag för att öka forskningen i alla verksamhetsområden med en uppdaterad forskningsplan som sträcker sig fram till 2023.I den uppdaterade forskningsplanen integreras forskning i alla verksamhetsområden.

Något som utmärkande för 2023 är även en avsevärd ökning av inhämtade externa forskningsmedel till regionanslutna forskare, totalt cirka 88 miljoner kronor 2023 jämfört med 66 miljoner 2022.

Regeringens särskilda nationella satsning på cancervården under 2024 med 220 miljoner kronor har bidragit till många och ambitiösa förbättringsförslag i hela landet. Varje RCC har tagit emot ansökningar och fördelar varsin del av medlen mellan initiativ i respektive sjukvårdsregion. Av de 50 ansökningar som skickats in till RCC Stockholm Gotland har 28 valts ut.

– Det är värdefullt att vi fått in så många ansökningar med innovativa idéer under den månad som ansökningen var öppen. Uppföljning sker löpande under året och slutredovisning sker i november 2024, säger Lena Sharp, chef för RCC Stockholm Gotland.

Förbättringar inom fyra områden

De riktade medlen ger goda möjligheter att vidareutveckla cancervården med märkbara resultat för patienterna och deras närstående. Initiativen inom områdena patologi och bilddiagnostik ska bland annat bidra till ökad tillgänglighet och förkorta ledtiderna. I Stockholm och på Gotland kommer två omfattande initiativ inom patologi och åtta inom bilddiagnostik att få medel från den nationella satsningen. Inom rehabilitering och palliativ vård har sju respektive elva initiativ valts ut – där ett av många prioriterade områden är att erbjuda patienterna ett gott stöd och en förbättrad livskvalitet.

Nationella urvalskriterier och nationella synergier 

Bedömningsprocessen har utgått från nationella kriterier som bland annat genomförbarhet och skalbarhet. Kriterierna har också stort fokus på den konkreta nyttan för patient, närstående och den enskilda kliniken men också för den regionala och samverkansregionala sjukvården.

– Utöver RCC Stockholm Gotlands ledningsgrupp, berörda processledare och andra experter har även patientföreträdare haft en betydelsefull roll i prioriteringen av ansökningar inom rehabilitering och palliativ vård där graden av patient- och närståendemedverkan var ett viktigt kriterium, säger Lena Sharp.

Beslut om tilldelning har sedan tagit av hälso-och sjukvårdsdirektörerna för Stockholm respektive Gotland. När samtliga RCC:er har valt ut vilka sjukvårdsregionala initiativ som får medel ut den nationella satsningen inleds ett samarbete för att koppla samman initiativ nationellt, skapa större grepp och hitta synergier.

Ectin Research AB meddelade igår att bolaget under inledningen av 2024 har satt upp modeller i zebrafisk för att studera hur MFA-370 påverkar tumörutvecklingen i den aggressiva ögoncancern uvealt melanom.

I samarbete med en preklinisk kontraktsforskningsorganisation (contract research organization CRO) har Ectin framgångsrikt satt upp och validerat modellsystem för att studera uvealt melanom i zebrafiskembryon. Parallellt med framtagningen av translaterbara djurmodeller för uvealt melanom har Ectin studerat hur MFA-370 tolereras av zebrafiskembryon. Dessa studier har nu slutförts och nästa steg är att genomföra effektstudier i en av de nu etablerade sjukdomsmodellerna.

Ectins modeller i zebrafisk är mycket kostnadseffektiva och har relativt kort analystid jämfört med andra djurmodeller. De är anpassade för att på ett känsligt sätt upptäcka behandlingseffekt i form av potentiell tillbakagång i tumörtillväxt eller spridning av cancern. Ytterligare en fördel är att studier av sjukdomsmodeller i zebrafisk har hög translaterbarhet från djur till människa (1)
.

”Studier i uvealt melanom innebär flera produktutvecklingsfördelar jämfört med andra bredare indikationer. Vi ser fram emot att under 2024 kunna presentera prekliniska effektdata från zebrafiskstudierna. Positiva effektdata skulle ge oss goda förutsättningar till kostnadseffektiva kliniska studier och på relativt kort tid skapa utlicensieringsmöjligheter”, säger Anna Sjöblom-Hallén, vd för Ectin Research.

Enhertu godkänd i USA som den första tumöragnostiska HER2-riktade behandlingen för tidigare behandlade patienter med metastaserande HER2-positiva solida tumörer. Baserat på tre fas II-studier av AstraZeneca och Daiichi Sankyos Enhertu som visade kliniskt meningsfulla svar över ett brett spektrum av tumörer. Enhertu har nu fem godkända indikationer med det senaste inom HER2-uttryckande (IHC 3+) metastaserande cancer.

AstraZeneca and Daiichi Sankyo’s Enhertu (trastuzumab deruxtecan) has been approved in the US for the treatment of adult patients with unresectable or metastatic HER2-positive (IHC 3+) solid tumours who have received prior systemic treatment and have no satisfactory alternative treatment options.

This indication is approved under accelerated approval based on objective response rate (ORR) and duration of response (DoR). Continued approval for this indication may be contingent upon verification and description of clinical benefit in a confirmatory trial.

Enhertu is a specifically engineered HER2-directed antibody drug conjugate (ADC) discovered by Daiichi Sankyo and being jointly developed and commercialised by AstraZeneca and Daiichi Sankyo.

The first tumour-agnostic approval of a HER2-directed therapy and ADC by the Food and Drug Administration (FDA) was based on results from the subgroup of patients with HER2-positive IHC 3+ tumours in each of the DESTINY-PanTumor02, DESTINY-Lung01 and DESTINY-CRC02 Phase II trials.

Funda Meric-Bernstam, MD, Chair of Investigational Cancer Therapeutics at The University of Texas MD Anderson Cancer Center, US, said: “Until the approval of trastuzumab deruxtecan, patients with metastatic HER2-positive solid tumours have had limited treatment options. Based on the clinically meaningful response rates seen across clinical trials, this tumour-agnostic approval means that patients may now be treated with a HER2-directed medicine.”

Dave Fredrickson, Executive Vice President, Oncology Business Unit, AstraZeneca, said: “As the first antibody drug conjugate to be granted a tumour-agnostic indication, Enhertu is truly delivering on its potential across metastatic HER2-targetable tumours. This approval also elevates the importance of testing for biomarkers, including HER2, across a broad range of tumours to ensure these patients with advanced cancer who have few options know whether a targeted medicine might be right for them.”

Ken Keller, Global Head of Oncology Business, and President and CEO, Daiichi Sankyo, Inc., said: “This fifth indication in the US is a significant milestone as eligible patients with previously treated metastatic HER2-positive solid tumours may now be treated with Enhertu. The accelerated approval by the FDA for this tumour-agnostic indication is based on the clinically meaningful efficacy seen with Enhertu across numerous types of metastatic cancers.”

In the DESTINY-PanTumor02 Phase II trial, patients with centrally or locally assessed HER2-positive (IHC 3+) solid tumours including either biliary tract, bladder, cervical, endometrial, ovarian, pancreatic or other tumours treated with Enhertu showed a confirmed ORR of 51.4% (95% confidence interval [CI] 41.7-61.0) and a median DoR range of 19.4 months (range 1.3-27.9+ [+ denotes ongoing responses at data cutoff]). In DESTINY-Lung01, patients with centrally confirmed HER2-positive (IHC 3+) non-small cell lung cancer (NSCLC) treated with Enhertu showed a confirmed ORR of 52.9% (95% CI 27.8-77.0) and median DoR range of 6.9 months (range 4.0-11.7+). A confirmed ORR of 46.9% (95% CI 34.3-59.8) and median DoR range of 5.5 months (range 1.3+-9.7+) was seen in patients with centrally confirmed HER2-positive (IHC 3+) colorectal cancer in the DESTINY-CRC02 trial.

The safety of Enhertu was evaluated in 347 patients with unresectable or metastatic HER2-positive (IHC 3+) solid tumours in the DESTINY-Breast01, DESTINY-PanTumor02, DESTINY-Lung01 and DESTINY-CRC02 trials. The safety profile observed across the trials was consistent with previous clinical trials of Enhertu with no new safety concerns identified.

Based on these results, fam-trastuzumab deruxtecan-nxki (Enhertu) has been included in the NCCN Clinical Practice Guidelines in Oncology (NCCN Guidelines^®) as a treatment option for multiple metastatic tumours. See NCCN Guidelines^® for detailed recommendations.¹

This approval was granted under the FDA’s Real-Time Oncology Review programme after securing Priority Review and Breakthrough Therapy Designation for Enhertu in the US in this setting.

The US regulatory submission was reviewed under Project Orbis, which provides a framework for concurrent submission and review of oncology medicines among participating international partners. As part of Project Orbis, Enhertu is also under regulatory review for the same indication by regulatory authorities in Australia, Brazil and Singapore.

Financial considerations

Sales of Enhertu in the US are recognised by Daiichi Sankyo. AstraZeneca reports its share of gross profit margin from Enhertu sales in the US as alliance revenue in the Company’s financial statements.

Further details on the financial arrangements were set out in the March 2019 announcement of the collaboration.

Svenska företaget Elypta presenterar resultat från en studie, på årsmötet för American Association for Cancer Research i San Diego i veckan. Studieresultaten visar att Elyptas  teknologi potentiellt kan komma att användas för att förutse risk för alla typer av cancer genom ett enkelt urintest.

Elypta interim study LEVANTIS-0087A results show glycosaminoglycan’s potential to predict the risk of developing any cancer with a simple urine test. The results will be presented at the 2024 American Association for Cancer Research Annual Meeting

Swedish early cancer detection company Elypta announces that the interim results from the LEVANTIS-0087A study will be presented at the 2024 American Association for Cancer Research (AACR) Annual Meeting in San Diego during the Biomarker-Based Screening session on April 9 (1:30 – 5:00 PM PT).

The population-based case-control study included 2,054 adults over the age of 18 with no symptoms of cancer from the Lifelines Cohort Study in the Netherlands. The results indicate that urine profiles (or GAGomes) could identify people at higher risk of developing any type of cancer up to six years before diagnosis. Aberrant urine GAGomes correctly predicted 80% more adults who would develop cancer compared to a strategy using risk factors such as age and sex, which is the current approach used in cancer screening programs.

Francesco Gatto, the study’s Principal Investigator, Founder and CSO at Elypta

“Early detection of cancers through screening can reduce mortality. However, screening excludes individuals not considered at be at an increased risk of developing cancer as determined by age, sex, or tobacco use. No molecular biomarker is routinely used to predict risk,” says Francesco Gatto, the study’s Principal Investigator, Founder and CSO at Elypta. “Therefore, implementing urine GAGomes to risk-stratify screening could identify adults with an increased risk of developing cancer who are currently excluded from screening based on their age and/or sex. Considering that urine GAGomes can be sampled at home, this could also reduce inequalities in cancer screening.”

All participants who self-reported any type of cancer or died by the 2-year or 6-year study visit were confirmed in the Dutch Cancer Registry (cases) and matched 1:1 to randomly selected individuals (controls) for the interim analysis. Urine GAGomes were measured at the baseline visit and were found to be independent of risk factors such as age or sex.

In 2022, Elypta launched LEVANTIS-0087A to validate the clinical performance of glycosaminoglycans as metabolic biomarkers for Multi-Cancer Early Detection (MCED). The study aims to detect any type of cancer in close to 10,000 adults who show no symptoms or have any recent history of cancer.

I slutet av mars kom beskedet att region Stockholm nu inför genetisk analys av tumörvävnad och normalvävnad samt analys av eventuell ärftlig risk för barncancer som klinisk rutin för alla barn som diagnosticeras på Karolinska Universitetssjukhuset. Ett viktigt beslut för cancerdrabbade barn men också för arbetet med att utveckla cancervården i regionen.

Pernilla Grillner, Talla Alkurdi, Britt-Marie Frost 

Pernilla Grillner, tillförordnad verksamhetschef för barnonkologi på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset, har varit med i projektet sedan starten 2021 och ser hur införandet av precisionsdiagnostik skapar nya möjligheter till både utveckling av vård och forskning.

– För mig som barnonkolog så är det givetvis viktigt att vi inför en metod och ett arbetssätt som öppnar upp för mer individanpassade behandlingar för alla cancerdrabbade barn, något som vi hoppas kommer att minska sena komplikationerna orsakade av över- eller underbehandling. Precisionsdiagnostik ger också ökade möjligheter att erbjuda fler riktade behandlingar som på sikt kan öka överlevnaden för de allvarligaste diagnoserna. Precisionsmedicinsk diagnostik och behandling blir allt viktigare inom all cancervård och vi kommer att behöva öka samarbetet mellan forskning och klinik men också mellan barn- och vuxenonkologi. Jag ser framför mig att det här sättet att arbeta kommer sprida sig gradvis i hela cancervården och att erfarenheterna från barnonkologin kommer att vara till nytta för alla cancerdrabbade.

Moderniserar sjukvården

Region Stockholm lanserade sin Life Science-strategi 2021 vilken bland annat lyfte fram implementering av precisionsmedicin som ett av fem strategiska utvecklingsområden och en kompletterande handlingsplan för precisionsmedicin beslutades 2023.

Region Stockholms hälso- och sjukvårdsregionråd, Talla Alkurdi, tycker att det är viktigt att alla cancerdrabbade barn i Sverige erbjuds samma möjligheter till precisionsdiagnostik, oavsett var de bor men ser också att andra patientgrupper kommer att ha nytta av den kunskap som barnonkologin nu bygger upp.

– Mer precisionsmedicin i barncancervården gör att fler barn kommer kunna få individanpassade behandlingar. Det är ett viktigt steg i att modernisera vården och se till att fler och större patientgrupper kommer kunna ta del av detta framöver.

Sverige är unikt

Britt-Marie Frost är forskningschef på Barncancerfonden som finansierat projektet från start och hon kan konstatera att historia skrivs nu i och med att regionerna inför helgenomsekvensering som rutindiagnostik.

– Sverige är idag det enda land i världen som erbjuder alla barn helgenomsekvensering. I andra länder används metoden också men bara vid svårare diagnosticering och vid återfall. Det betyder att förutom att vi kan få mer precisa diagnoser vilket är en förutsättning för precisionsmedicin så har vi också unika data som kan användas i forskningen för att få fram nya läkemedel. Tack vare genetiska analyser kan vi också hitta medfödda mutationer som innebär högre risk för att drabbas av barncancer och då sätta upp kontrollprogram eller anpassa behandlingsprotokoll. Kan vi upptäcka och behandla cancern tidigare så hoppas vi att det också kan bidra både öka överlevnad och färre sena komplikationer orsakade av intensiv behandling.

Elekta har tillkännagivit ett partnerskap med läkemedelsföretaget MSD för att utveckla digital patientövervakning för personer med avancerad njurcellscancer (RCC), med hjälp av Elektas lösning Kaiku Health, en digital plattform för patientengagemang och övervakning av rapporterade resultat.

Standarden på vården för avancerad RCC i frontlinjen har blivit immunonkologibaserad kombinationsterapi (IO-tyrosinkinashämmare* (TKI) [för patienter med gynnsam och medel-till-låg risk] eller IO-IO [endast för patienter med medel till låg risk]).

Trots dess effektivitet är optimal och snabb hantering av potentiella biverkningar en viktig faktor för vårdgivare för att säkerställa att patienter får ut det mesta av sin ordinerade behandling. Elekta kommer, med stöd från MSD, att utveckla en digital modul för patienter som håller dem i kontakt med sitt vårdteam och utbildar dem om deras sjukdom, behandlingen och möjliga biverkningar. Denna modul inkluderar omfattande symtomövervakning och patientstöd, vilket ger patienterna skräddarsydd och aktuell övervakning av symtom. Dessutom erbjuder modulen digitalt utbildnings- och stödmaterial skapat specifikt för IO-TKI kombinationsterapi i avancerad RCC. Modulen kommer att valideras 2024 i samarbete med flera ledande cancerkliniker i Europa.

Marc Gailhardou, Vice President, Global Oncology Marketing på MSD sa: ”Den investering som gjorts av MSD i samarbete med Elekta Kaiku visar vårt engagemang för innovation inom njurcancervården och genitourinär** cancer. Genom att kombinera krafter strävar vi efter att ge patienter och vårdgivare möjlighet att optimera patienternas behandlingsresa och möjliggör delade behandlingsbeslut och kommunikation.”

Anish Patankar, SVP & Head of Business Line Software på Elekta, tillade: ”Att hantera potentiella utmaningar inom cancervården innebär implementering av digitalt patientstöd. Med stöd av MSD är vårt gemensamma mål att förbättra kommunikationen mellan patienter och deras vårdteam. Detta initiativet syftar till att ge strukturerat stöd för symtomhantering och övervakning samtidigt som det utbildar patienter om deras sjukdom och behandling.”

För att läsa mer om Kaiku Health besök www.elekta.com/kaiku

*Tyrosinkinashämmare (TKI) är en klass av riktad terapi som används vid cancerbehandling. De verkar genom att blockera aktiviteten hos specifika enzymer som kallas tyrosinkinaser, som spelar en avgörande roll i tillväxt och delning av cancerceller.

**Genitourinär cancer hänvisar till cancer i urinvägarna hos män och kvinnor och i reproduktionsorganen hos män. Kvinnor utvecklar också cancer i sina reproduktionsorgan, som klassificeras som gynekologisk cancer.

Prostatype Genomics meddelar att professor E. David Crawford, MD, en internationellt erkänd expert inom prostatacancer, kommer att bli den första urologen i USA med tillgång till Prostatype®-testningstjänsten för klinisk användning. Samarbetet med professor Crawford, inklusive tidig tillgång till tjänsten, ingår i förberedelserna inför en landsomfattande lansering och förväntas bidra till att amerikanska urologers förväntningar kan mötas när detta nästa generations prognostiska test för patienter med prostatacancer lanseras i USA.

Prostatype Genomics inleder samarbete med professor E. David Crawford, MD, University of California San Diego, inför den kommersiella lanseringen av Prostatype® i USA

Prostatype Genomics har nyligen meddelat att bolaget uppnått flera viktiga regulatoriska milstolpar som krävs för att nå marknaden i USA, världens största och viktigaste marknad för prognostiska biomarkörer för prostatacancer som i dagsläget värderas till cirka 2 miljarder SEK (200 miljoner USD) årligen. Dessa milstolpar inkluderar förvärvet av en CLIA-licens och CAP-ackreditering, vilket bäddar för att Prostatype® kan bli kommersiellt tillgänglig i USA. Dessutom förväntas godkännande om kostnadstäckning (reimbursement) från Medicare senare under detta år.

Professor Crawford är en internationellt erkänd expert inom urologisk cancer, och specifikt inom prostatacancer. Han är en aktiv medlem i många nationella och internationella organisationer, inklusive American Society of Clinical Oncology, The American Urological Association (AUA), samt American Association for the Advancement of Science.

Han innehar positionen Jack A. Vickers Director of Prostate Cancer Research vid University of California San Diego samt är professor i urologi inom dess avdelning för urologi. Professor Crawford har genomfört forskning inom behandling av avancerad urinblåsecancer, metastatisk adenocarcinom i prostatan, hormonresistent prostatacancer, samt andra områden inom urologiska infektioner och sjukdomstillstånd. Han är författare eller medförfattare av över 810 vetenskapliga artiklar, har publicerat sju avancerade läroböcker (textbooks), författat över 60 bokkapitel, och givit mer än 2 200 utbildningsföreläsningar för patienter och läkare. Professor Crawford är chefredaktör för Grand Rounds in Urology sedan juni 2019.

Prostatype Genomics vd Fredrik Persson kommenterar:
– Vi är stolta över att kunna presentera detta viktiga samarbete med professor Crawford, som är en av de ledande och mest respekterade urologerna i USA och internationellt. Professor Crawfords omfattande erfarenhet inom området för prostatacancer, inklusive molekylära biomarkörer, kommer att fungera som vägledning för Prostatype Genomics under den initiala kommersiella lanseringen av Prostatype® i USA, vilken kommer att inledas kort efter att det sista steget i den regulatoriska processen har tagits. Professor Crawfords synpunkter, rekommendationer, och kliniska erfarenhet med Prostatype® kommer att skapa en standard för våra aktiviteter i USA. Vi kunde inte ha önskat oss en högre kvalificerad och mer kunnig samt respekterad urolog till våra förberedelser inför vår etablering på USA-marknaden.

Professor E. David Crawford, kommenterar:
– Prostatype® är en innovativ prognostisk genetisk biomarkör för prostatacancer, och jag ser fram emot att erhålla klinisk erfarenhet med detta test. Den unika och mest iögonfallande egenskapen hos Prostatype® jämfört med prognostiska biomarkörer för prostatacancer som finns tillgängliga i USA i dagsläget är att Prostatype® fokuserar på genuttrycken som huvudsakligen uttrycks i embryonala stamceller. Det finns så starka vetenskapliga bevis som stödjer träffsäkerheten hos Prostatype® att jag vågar säga att jag tror att det här kommer att vara den mest lovande biomarkören som lanseras i USA under 2024. I kommer att börja använda Prostatype® i min kliniska praktik, och jag hoppas att min erfarenhet och feedback till Prostatype Genomics kommer att vägleda bolaget på bästa möjliga sätt i USA ur ett kliniskt perspektiv.

Om Prostatype Genomics AB
Prostatype® är ett gentest som finns tillgängligt för patienter och behandlande urologer som ett kompletterande beslutsunderlag inför frågeställningen behandling eller inte behandling av prostatacancer. Testet är utvecklat av en forskargrupp på Karolinska Institutet och tillhandahålls av Prostatype Genomics AB.

I Sverige finns det uppskattningsvis 11 000 personer i Sverige som behandlats för cancer i barndomen. Tack vare stora medicinska framsteg har överlevanden i barncancer förbättrats mycket under de senaste åren. Idag överlever cirka 85 procent av alla barn som drabbas av cancer. Men ungefär 70 procent av dessa drabbas av någon typ av sen komplikation.

Vårdprogrammet är det första i sitt slag och är ett viktigt steg i arbetet med rehabilitering och sena komplikationer för barn och ungdomar.

Sena komplikationer begränsar barn och ungdomars förutsättningar att vara aktiva och delaktiga på fritiden och i skolan. Föräldrarna är oftare sjukskrivna efter barnens slutenvårdsbehandling och vuxna som har haft cancer i barndomen är oftare sjukskrivna och har en lägre produktivitet på arbetsmarknaden.

Det konkreta målet med vårdprogrammet är att ge vårdpersonal och andra berörda verksamheter tydliga, evidensbaserade rekommendationer för hur sena komplikationer av cancer och cancerbehandling kan utredas och behandlas, och hur negativa effekter av sena komplikationer kan förebyggas. Det ska även ge verksamhetsansvariga inom hälso- och sjukvård kunskaper om vilka insatser och kompetenser som krävs för ett erbjuda jämlik tillgång till cancerrehabilitering för barn. Vårdprogrammet ska påbörjas så tidigt som möjligt under sjukdomsförloppet och vara en integrerad del av patientens övriga behandling och kontakter med hälso- och sjukvården.

Lena Wäpplings Stiftelse är stolt över att tillkännage årets mottagare av forskningsanslag. Vi gratulerar Josefin Fernebro vid Karolinska Institutet i Stockholm, Mats Enlund och Björg Jónsdóttir, båda vid Uppsala universitet, för deras banbrytande arbete inom äggstockscancerforskning. Dessa tre forskare delar på 1,2 miljoner kronor för sina spännande projekt.

Äggstockscancer är den dödligaste gynekologiska cancern, och färre än hälften av dem som drabbas lever 5 år efter diagnosen. Idag är kvinnor helt beroende av att söka vård vid upptäckt av symptom. Symptomen som ofta är vaga, leder ofta till att diagnosen ställs först när cancern spridit sig, och därmed en sämre överlevnadsprognos. Det är därför av yttersta vikt att vi fortsätter att investera i forskning för att förbättra diagnosmetoder och behandlingsalternativ.

Vår grundare, Lena Wäppling, är själv överlevare från spridd äggstockscancer och har kämpat för att göra skillnad sedan starten av stiftelsen. Hon betonar vikten av att öka medvetenheten och finansieringen för att bekämpa denna svåra sjukdom.

De forskningsprojekt som tilldelats våra anslag adresserar några av de största utmaningarna inom äggstockscancer, inklusive effektiva behandlingar vid återfall, förbättrade rutiner vid operation, och snabbare upptäckt av återfall.

Josefin Fernebro fokuserar på att undersöka om metoden PARP-PET skulle kunna användas för att välja ut patienter som skulle kunna dra nytta av behandling med PARPhämmare, då de drabbas av återfall. PARP-hämmare har visat sig vara mycket effektiva vid äggstockscancer, men passar inte för alla. Idag saknas tillförlitliga verktyg för att välja ut rätt patienter för behandlingen. En del får därmed en verkningslös, dyr behandling med onödiga biverkningar. Fernebro säger: ”PARP-hämmare har revolutionerat behandlingen av patienter med spridd äggstockscancer de senaste åren, och om vi kan förbättra möjligheterna att i förväg veta vilka patienter som kan svara på behandlingen möjliggör vi bättre behandling av fler patienter. Anslaget betyder oerhört mycket för oss och i förlängningen förhoppningsvis för patienterna, då det är helt avgörande för genomförandet av forskningsprojektet”

Mats Enlund analyserar om överlevnaden i äggstockscancer skulle kunna öka beroende på vilket narkosmedel som används vid canceroperationen. Enlund kommer att nyttja de stora svenska kvalitetsregistren för cancer och Svenskt Perioperativt register (SPOR) för att kunna dra slutsatser och ge en rekommendation om vilket narkosmedel som ger bäst överlevnadsprognos.

Stiftelsen vill uppmuntra och möjliggöra att fler forskare kan ägna sig åt forskning om äggstockscancer, och delar årligen ut ett speciellt anslag till en forskare som är i början av sin forskningskarriär. Björg Jónsdóttir är årets mottagare av detta anslag. Jónsdóttir fokuserar på att hitta sätt att tidigare upptäcka återfall. I projektet studeras om regelbundna blodprov skulle kunna tas av patienten i sin hemmiljö. Blodproven, som därefter analyseras utifrån en ny diagnostisk panel, skulle kunna indikera återfall tidigare än den idag frekvent använda tumörmarkören. Detta skulle kunna öka möjligheten till förnyad kirurgi eller snabbare onkologisk behandling.

Det är tack vare våra fantastiska donatorer och deltagare i Lenas Lopp för Livet som vi har möjlighet att finansiera dessa viktiga forskningsprojekt. I höst kommer loppet genomföras i virtuell form under hela vecka 36, och dessutom ordnas lokala arrangemang i Västerås, Sundsvall och Tyresö.

Vi fortsätter att kämpa för att öka medvetenheten och hitta bättre behandlingsalternativ för att öka överlevnaden i äggstockscancer. Läs mer om vårt arbete här. 

Lena Wäpplings Stiftelse är den enda svenska, privata stiftelsen som finansierar gynekologisk forskning för att tidigare diagnostisera och behandla äggstockscancer. Stiftelsen har sitt säte i Västerås, men finansierar forskning över hela världen. Stiftelsen är en registrerad välgörenhetsorganisation med ett 90-konto från Svensk Insamlingskontroll.

Trots att antalet som röker har minskat mycket kraftigt i Sverige, minskar inte antalet fall av lungcancer i befolkningen lika mycket som förväntat. Bland kvinnor har istället antalet drabbade ökat. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Den nya studien innebär att synen på hur länge rökningen påverkar hälsan kan förändras.

– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Antalet som röker har under många år minskat i Sverige. Idag uppger en av tjugo svenskar, cirka fem procent, bland män och kvinnor att de röker dagligen. På 1960-talet rökte ungefär varannan svensk man i ålder 18–69 år. Kvinnorna började i allmänhet röka senare i historien än männen. I en stor studie 1963 rökte bara drygt var tionde kvinna, 11 procent, i åldern 50–69 år, medan 46 procent av männen var rökare. Bland kvinnorna var det främst de yngre som rökte på 1960-talet.

Enligt tidigare forskning ska risken att utveckla lungcancer sjunka kraftigt och snabbt efter att man slutat röka. Enligt en brittisk studie sjönk antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder från 16 procent till tre procent bland dem som slutade röka innan de fyllde 50.

Umeåforskarna har jämfört förändringen av rökvanor i Sverige från 1950-talet med insjuknandet i lungcancer mellan 1970 och 2021 hos män och kvinnor i åldern 40–84 år. Man studerade hur ett antal undergrupper av cancern utvecklades i olika åldersgrupper. Tidigare studier har visat att skivepitelcancer är den form av lungcancer som har starkast samband med rökning.

Resultaten visade att risken att drabbas varierade kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön. Baserat på tidigare studier skulle man väntat sig att cancerrisken skulle ha minskat ha minskat även bland äldre. Men det visade sig att lungcancer var lika vanligt 2021 som 1970 bland män i åldern 75–79 år. Risken för skivepitelcancer hade sjunkit kraftigt, medan den istället hade ökat sex gånger för den andra vanliga cancerformen, adenocarcinom. Bland kvinnor i samma åldersgrupp hade risken för skivepitelcancer 2021 ökat till samma nivå som bland män. För adenocarcinom var risken likartad för kvinnor och män, trots att det varit stora skillnader i rökvanor.

Studien ger inte svar på varför cancerutvecklingen stämmer så dåligt med förväntningarna. För det krävs andra typer av studier. Det finns dock ett flertal möjliga förklaringar. En förklaring kan vara att personer kanske underrapporterar sin rökning, det vill säga att minskningen av rökning eventuellt är mindre i verkligheten än på pappret. En annan möjlig förklaring kan vara att tidigare antaganden har varit överdrivna om hur snabbt risken att drabbas minskar när man slutar röka. Det kan inte heller uteslutas att andra miljö- eller livsstilsfaktorer kan spela in; också den som aldrig har rökt kan få lungcancer, även om det är mindre vanligt. Det faktum att utvecklingen är så mycket sämre för kvinnor än för män beror på att kvinnorna generellt började röka senare i historien än män.

– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm.

Studien visar att om risken att drabbas av lungcancer 2021 var lika stor som risken 1970 hos män och kvinnor 40–84 år skulle cirka 2 250 män ha drabbats av lungcancer 2021 i stället för 1695 fall, det vill säga en minskning med 555 fall. Bland kvinnor skulle det ha funnits 544 fall i stället för som nu 2181 fall, det vill säga det har skett en ökning med 1 637 fall av lungcancer.

Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter och från försäljning av cigaretter.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Public Health.

Om den vetenskapliga publiceringen
Changing smoking habits and the occurrence of lung cancer in Sweden—a population analysis
Bengt Järvholm, Linnea Hedman, Maréne Landström, Per Liv, Alex Burdorf, Kjell Torén
https://doi.org/10.1093/eurpub/ckae050

Positivt CHMP-utlåtande för Bristol Myers Squibb’s Opdivo (nivolumab) i kombination med cisplatin och gemcitabin som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, ger ett positivt utlåtande och rekommenderar att Opdivo i kombination med cisplatin och gemcitabin godkänns för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Rekommendationen baseras på resultaten från CheckMate -901, den första fas 3-studien med en immunterapi och kemoterapi i kombination som visar en överlevnadsvinst jämfört med kemoterapi hos patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av den Europeiska kommissionen och ett beslut om godkännande beräknas komma i juni 2024.

Olof Akre, professor i onkologisk kirurgi och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. – Ett väldigt spännande, stort och strategiskt viktigt uppdrag. Jag känner mig hedrad, säger han.

I nära samarbete med Karolinska Institutet är FoUU-staben drivande i sjukhusets utveckling mot framtidens hälso- och sjukvård.

– Att få synergi i forskning, utbildning och utveckling mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, två stora organisationer som är olika huvudmän, är en stor utmaning. Det gäller att driva frågor på rätt nivå i organisationerna och att lämna stor frihet under ansvar till dem som utför forskningen och utbildningen. Forskningen måste vara fri för att nå resultat, säger Olof Akre.

Olof Akre tillträder sin nya tjänst den 22 april. Han ser fram emot att komma ut och möta verksamheterna.

– Det är lätt att ha en bild som är präglad av sin egen verklighet. Men det är inte säkert att den är sann i alla hörn av organisationen. Jag känner stor nyfikenhet inför det, säger Olof Akre.

Den nya direktören betonar vikten av att skapa en infrastruktur som gör det lätt att bedriva forskning. Det kräver att hela organisationen är involverad, ända ut i mottagningsrummen och på avdelningarna.

– I universitetssjukhusets uppdrag ingår inte bara att ge vård enligt riktlinjer. Vi ska också utveckla vården och ge den allra senaste behandlingen inom ramen för studier.

I sin nya tjänst kommer Olof Akre att sitta med i ledningsrådet och rapportera till sjukhusdirektören.

Tillförordnade sjukhusdirektören Patrik Rossi har lyft fram forskning och samarbetet med Karolinska Institutet som en viktig del av sjukhusets framtid.

– Vi ska vara ett av världens smartaste sjukhus. För att ge varje enskild patient bästa möjliga vård måste vi integrera forskning och sjukvård. Olof Akre kommer att vara en viktig person i det arbetet och han är helt rätt person att leda FoUU, säger Patrik Rossi.

Olof Akre tar över efter Annika Tibell som går i pension den 1 maj.

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

– I flera år har debatten handlat om hur vi kan förbättra effektiviteten inom sjukvården. Tack vare framsteg inom generativ AI, särskilt med språkmodeller som ChatGPT, öppnas nu dörren för att minska det administrativa arbetet för vårdpersonalen. Genom användning av AI för att skapa medicinska dokument kan läkare ägna mer tid åt sina patienter, säger Cyrus Brodén, ortopedläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Studiens syfte var att bedöma kvaliteten och effektiviteten i verktyget ChatGPT i skapandet av medicinska journalanteckningar. Forskarna utgick från sex virtuella patientfall som efterliknade verkliga fall i både struktur och innehåll.

Utskrivningsdokument för varje fall genererades av ortopedläkare. Sedan uppmanades ChatGPT-4 att generera samma anteckningar. Kvalitetsbedömningen utfördes av en expertpanel på 15 personer som var omedvetna om källan till dokumenten. Som ett sekundärt mått jämfördes tiden som krävdes för att skapa dokumenten.

– Resultatet visar att ChatGPT-4 och mänskligt genererade anteckningar övergripande är jämförbara i kvalitet, men ChatGPT4 genererade utskrivningsdokument tio gånger snabbare än läkarna, säger Cyrus Brodén.

– Vår tolkning är att avancerade stora språkmodeller som ChatGPT-4 har potential att förändra hur vi jobbar med administrativa uppgifter inom vården. Jag tror att generativ AI kommer få ett stort genomslag inom sjukvården och att detta kan vara början på en mycket spännande utveckling, framhåller Brodén.

Inom kort är planen att starta en uppföljande studie där forskarna ska samla in 1000 medicinska patientjournaler. Även här är syftet är att använda ChatGPT för att framställa liknande administrativa anteckningar i journalerna.

– Detta kommer bli ett intressant och resurskrävande arbete med många samarbetspartner. Tillsammans med Max Gordon, årets AI svensk 2023, och Microsoft arbetar vi aktivt för att alla krav på datahantering ska uppfyllas för att studien ska komma igång. Det gäller också sekretessaspekter, avrundar Cyrus Brodén.

Studien ”Chat GPT-4 generates orthopedic discharge documents faster than humans maintaining comparable quality” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Orthopaedica.

Nota bene: På Akademiska sjukhuset pågår även ett annat projekt som syftar till att förenkla och förbättra administrationen och därmed frigöra tid för det mer patientnära arbetet. Det handlar om breddinförande av AI-baserad taligenkänning, tal till text. Diktaten från all sjukvårdspersonal som dokumenterar i journal; läkare, sjuksköterskor och hälsoprofessionen i stort blir journalförda omedelbart vilket förenklar administrationen och ökar patientsäkerheten i och med att anteckningen blir synlig genast för nästa aktör i patientens vård