Studie prövar immunterapi på ögonmelanom

För patienter med spridd ögonmelanom finns i dag ingen etablerad behandling. Men tack vare en pågående klinisk studie får människor ur denna patientgrupp nu chansen att prova ett cellbaserat läkemedel. 

Ögonmelanom är en ovanlig cancersjukdom. I Sverige insjuknar drygt 80 patienter varje år. Av dessa drabbas ungefär hälften av spridd cancer. Sjukdomen beror, till skillnad från hudmelanom, inte på för mycket solande. Orsaken till ögonmelanom är inte känd.

– Den här sjukdomen har egenskapen att den, om den sprider sig, i regel alltid dyker upp i levern.

– För den patientgruppen finns i dag ingen behandling med långvarig effekt att tillgå, de drabbade med spridning dör i princip i sin sjukdom, förklarar Lars Ny, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och professor i onkologi.   
–  Anslaget ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, säger Lars Ny, här med forskarkollegan Rebecca Riise. Foto Julia Sjöberg.  

Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern.

I ett försök att ta fram ett nytt läkemedel för att hjälpa patienter med spridd ögonmelanom genomförs just nu en forskningsstudie som kortfattat handlar om att utvinna så kallade TIL-celler från patienterna själva.

En ny typ av immunterapi

TIL-celler är tumörinfiltrerande lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, som finns runt eller inuti en tumör. Efter att dessa celler renats, och man sett till så att de förökat sig, sprutas de tillbaka in i levern direkt vid patientens tumör i syfte att attackera cancercellerna.

– Behandlingen kallas TIL-terapi. Det är en typ av immunterapi, säger Lars Ny.

 Kan bli aktuell för flera cancerformer

Om studien visar att TIL-terapin har god effekt mot metastaser i levern på patienter med ögonmelanom ser han möjlighet till ett större användningsområde.

– Den här typen av immunterapi kan bli aktuell även vid andra cancerformer där det sker spridning till levern. Det handlar till exempel om hudmelanom och cancer i tjocktarmen eller bukspottkörteln.

Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig.

Forskningsstudien påbörjades under senvåren 2023 och för en tid sedan beviljades forskarna tio miljoner kronor i anslag från Cancerfonden. Lars Ny, ansvarig för den kliniska delen av studien, konstaterar att det kändes overkligt men glädjande.

– Det ger oss stora möjligheter. Vi kan finansiera både personal och utrustning under ett längre tidsperspektiv, vilket är en förutsättning för att den här typen av forskning, med så hög kvalitet och på en så pass avancerad nivå, ska kunna bedrivas.

– En riktad satsning av det här slaget görs mycket sällan. Personligen innebär det ett erkännande att någon ser att detta är viktigt. Det betyder något både för samhället och patienterna.

Klinisk forskning som gör skillnad för patienter

Lars Ny började studera medicin i Lund 1998. Han hade då siktet inställt på läkaryrket.

– Men på den tiden hette det att vi hade överskott av läkare så jag började forska i stället.

Livet tog honom sedan vidare till Göteborg där han hamnade på Sahlgrenska universitetssjukhuset och blev specialist inom klinisk farmakologi (läkemedelslära) och onkologi. På senare tid har Lars Ny främst ägnat sig åt kliniska prövningar inom melanomområdet.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är vad som driver mig. Men där finns även en nyfikenhet när det kommer till att prova nya behandlingar. Arbetet vi utför här känns väldigt meningsfullt. Det är roligt och stimulerande att arbeta i en miljö med många eldsjälar.

– Jag vill göra skillnad för patienterna, det är det som driver mig, säger Lars Ny.

Stora krav på forskningen

Det krävs dock mycket för att få bedriva klinisk forskning, alltså forskning där människor deltar. Bland annat behöver forskaren eller forskningsgruppen skicka en ansökan till Etikprövningsmyndigheten. Lars Ny förklarar att ansökan tydligt ska visa risker och eventuella vinster för försökspersonerna.

– Den ska även säkerställa att vi inte utsätter patienterna för något som äventyrar deras integritet. I vårt fall hade Etikprövningsmyndigheten inte några invändningar. Men vi behövde även godkännande från Läkemedelsverket och där fick vi först bakläxa.

– Det kändes svårt att ta – ”det här duger inte” – men med lite perspektiv var det bra att vi lade ett halvår till på att göra vår läxa. I januari förra året fick vi okej.

Patienter från hela landet  

Nästa steg vid kliniska studier handlar om att hitta patienter som vill delta och därefter hämta samtycke från dem.

– Vi rekryterar patienter från hela landet och samarbetar med Svenska Melanomstudiegruppen. Som deltagare i en klinisk studie får man fylla i ett samtyckesformulär. Det kan vara ett väldigt omfattande dokument. Där beskrivs vinster och risker för patienterna.

Klinisk forskning driver utvecklingen inom behandling

Lars Ny poängterar att klinisk forskning är viktig för att driva utvecklingen inom cancerbehandling och cancerforskning framåt – men den kan även betyda väldigt mycket som behandlingsform för vissa grupper av patienter där det inte finns så många andra alternativ.

– Att delta i en klinisk studie kan göra jättestor skillnad. Just den här studien kan ha ett egenvärde för patienten, så är det inte alltid, men i detta fall är chansen stor att patienterna har betydande egen nytta. Detta ger en möjlighet till en typ av behandling de inte hade kunnat få annars. Man är inte bara en försöksperson för framtiden.

Studien tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv.

Efter att samtycke inhämtats från patienterna bedöms deras lämplighet att delta i studien bland annat genom blodprover och specialundersökningar.

– I vårt fall vill vi att huvudparten av sjukdomen ska finnas i levern. Det ska i princip inte finnas någon annan spridning. Vi kontrollerar också att levermetastaserna verkligen kommer från ögonmelanom, förklarar Lars Ny.

Varierar doser

Därefter planeras aktuell patient in för start av behandling. Primärtumören i ögat är då redan borta, genom operation eller strålning.

– Studien görs på sex patienter och vi behandlar en till två patienter per halvår. I vår studie får alla patienter samma typ av behandling men olika doser av de här TIL-cellerna vi ger tillbaka. Vi vill titta på hur cellerna fungerar – och vad antalet celler betyder. Planen är att öka antalet i tre olika nivåer.

Operation eller spruta

När TIL-celler utvinns från patientens levermetastaser finns det två sätt att göra det på, berättar Lars Ny.

– Antingen genom operation under narkos då en leverkirurg tar ut material, eller på så vis att en röntgenläkare identifierar metastaser med hjälp av ultraljud och därefter tar prover med grov spruta, på samma sätt som man gör när man diagnostiserar bröstcancer.

– Då har man startmaterialet för vidare tillverkning av det som utgör huvudinnehållet i det blivande läkemedlet.

Celler sprutas in i levern

Tillverkningen går till så att TIL-cellerna isoleras från tumören och får föröka sig i provrör. Cellerna räknas som läkemedel när de expanderat i antal.

– Vi sprutar sedan in cellerna i levern väldigt koncentrerat där tumören finns. Men innan man gör det måste patientens immunförsvar blockeras och slås ut med hjälp av cellgifter. Om man inte gör det hämmas TILsens effekt på tumören.

Ett maraton i enträget arbete

Att genomföra en sådan här typ av forskningsstudie är ett maraton i uthållighet, konstaterar Lars Ny.

– Det tar tid och jag skulle aldrig klara detta själv. Det handlar om att sätta ihop ett forskarteam med en bredd av kompetens och att identifiera nyckelpersoner med nyckelkompetens. I det här fallet immunologer i första hand, men även drivna läkare.

– Detta passar inte vilken onkolog som helst. Man måste ha specialintresse och spetskompetens.

Förhoppningen är att vi kan skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

Även om ögonmelanom är en ovanlig sjukdom poängterar Lars Ny vikten av att forska på en effektiv behandlingsmetod, just för att det i dagsläget inte finns någon etablerad behandling att tillgå vid spridning till levern.

– Förhoppningen är att vi ska kunna skapa en ny behandlingsmetod för en patientgrupp som befinner sig i en ganska hopplös livssituation.

– Men vi är bara i början än. När vi är klara med denna studie och har all data, behöver vi sedan jobba vidare för att förstå, analysera och få en helhetsbild så att vi kan designa nästa planerade studie på bästa sätt.

Klinisk forskning

Klinisk forskning, det vill säga forskning med hjälp av försökspersoner eller patienter, utförs bland annat för att få fram nya läkemedel och behandlingsmetoder. Kliniska studier är viktiga för att utveckla och förbättra vården. Nu pågår en särskild satsning från Cancerfonden på just kliniska studier. I december 2023 beviljades 120 miljoner kronor till 10 sådana forskningsprojekt.

ATMP

Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och på några andra ställen i landet, finns ATMP-centrum som verkar för att öka antalet kliniska studier gällande specifikt ATMP. ATMP är läkemedel baserade på celler, vävnader och gener. Förkortningen AMP står för advanced therapy medicinal products, den svenska termen är läkemedel för avancerade terapier.

FOTNOT: Lars Ny är även ordförande i forskningsrådet för Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centre som skapats för att möta behovet av en samordning för vård och forskning inom cancerområdet. Comprehensive betyder heltäckande.

Text: LINA NORMAN, journalist