Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny webbkurs inom bäckencancerrehabilitering

Varje år behandlas drygt 20 000 personer i Sverige för cancersjukdomar i lilla bäckenet. De flesta överlever men en stor andel av de färdigbehandlade patienterna får kvarstående tarmfunktionsproblem på grund av cancerbehandlingen. Det finns flera behandlingar och egenvårdsråd som kan förbättra tarmfunktionen. I den nya utbildningen ges vårdgivare ett kunskapsstöd för att systematiska vägleda patienten genom dem.

Utbildningen består av ett antal filmer och texter. Den tar cirka en timme att genomföra på dator, läsplatta eller i mobilen. Det är den nationella arbetsgruppen för Bäckencancerrehabilitering som tagit fram kursen. Kursen vänder sig främst till sjuksköterskor, men också till annan vårdpersonal som träffar patienter som har behandlats för cancer i lilla bäckenet.

Tar tid och kräver tålamod

– Få patienter blir hjälpta av en enskild behandling. Ofta handlar det om att prova, anpassa och kombinera olika typer av behandlingar och egenvård som kost, skydd, träning, tarmreglerande preparat och ibland irrigation. Vad som fungerar är individuellt och det tar tid att hitta rätt, säger Annika Sjövall, docent, kolorektalkirurg och ordförande i den Nationella arbetsgruppen för Bäckencancerrehabilitering.

Stor inverkan på vardagslivet

Tarmproblem är ett ämne som många har svårt att prata om. Det är vanligt att patienter inte tar upp sina problem med vare sig närstående eller vården.

– Besvär som fragmenterad avföring, trängningar, läckage, gaser och magsmärta har stor negativ påverkan på patientens livskvalitet. Många lider i det tysta. Därför ger utbildningen även tips på hur vårdgivare kan fånga upp dessa patienter och våga fråga om tarmfunktionen, säger Karin Eriksson, specialistsjuksköterska på Centrum för cancerrehabilitering på Sabbatsbergs sjukhus.

I utbildningen medverkar specialistsjuksköterskor, kontaktsjuksköterska, dietist, läkare och patient. Det ingår även en kortare föreläsning om orsaker till tarmfunktionsproblem efter behandling av cancer i lilla bäckenet.

Uppdaterat vårdprogram för melanom gällande neoadjuvant behandling

Det nationella vårdprogrammet för melanom har reviderats gällande neoadjuvant behandling. Det uppdaterade vårdprogrammet fastställdes i RCC i samverkan den 15 november 2022.

Efter analys av data som presenterats under hösten 2022 rekommenderar vårdprogramgruppen för melanom att neoadjuvant behandling används för patienter med kutant eller akralt melanom med makroskopisk operabel metastasering. Rekommendationen gäller dock ej för hjärnmetastaserad sjukdom eller mukosala melanom.

Rekommendation

Neoadjuvant behandling med 3 cykler pembolizumab alternativt med 2 cykler nivolumab och att operationen sedan sker inom 2 veckor efter den sista infusionen. Därefter  6 cykler adjuvant pembrolizumab alternativt 10 cykler adjuvant nivolumab. Totalt antal cykler motsvarar därmed 1 års behandling med enbart adjuvant PD-1-hämmare.

Fjärrmetastasutredning rekommenderas

Inför start av neoadjuvant behandling med PD-1-hämmare samt inför operationen rekommenderas fjärrmetastasutredning. Inför den adjuvanta behandlingen rekommenderas förnyad radiologi endast om den påbörjas >6 veckor efter den senaste undersökningen. Därefter sker uppföljning och kontroller enligt rutin.

Justeringarna är inlagda i vårdprogrammet i avsnittet Neoadjuvant behandling under Systemisk behandling. De nya rekommendationerna förväntas börja tillämpas efter att rutiner kring arbetssätt är framtagna och förankrade i respektive region.

Förändringar gällande patologin och i SVF för hudmelanom

De nya rekommendationerna påverkar även patologin och flödesschemat i SVF för hudmelanom. Uppdatering avseende bedömning av patologisk respons och flödesschemat i SVF för hudmelanom förväntas vara klart första kvartalet 2023.

Vårdprogramgruppen för melanom består av en hudläkare, en kirurg och en onkolog från varje sjukvårdsregion. Här finns också kontaktsjuksköterska, patolog och representanter från primärvården samt från patientföreningen för melanom.

Studie kastar nytt ljus över munbakteriers koppling till sjukdom

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt vilka bakterier som är vanligast förekommande vid svåra tandinfektioner. Få liknande undersökningar har gjorts tidigare och nu hoppas forskarna att studien kan bidra till ökad kunskap om sambandet mellan munbakterier och andra sjukdomar. Studien publiceras i Microbiology Spectrum.

Foto: Pixabay.

Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan munhälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och alzheimer. Men det saknas longitudinella studier som visar vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion.

Margaret Sällberg Chen. Foto: Stefan Zimmerman.

Nu har KI-forskare analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska Universitetssjukhuset från patienter med svåra tandinfektioner. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.

Studien genomfördes i nära samarbete mellan Margaret Sällberg Chens och Volkan Özencis forskargrupper.

– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decenniet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet.

Betydelse för andra sjukdomar

Studien visar att de vanligaste grupperingarna av bakterier bland proverna var Firmicutes, Bacteroidetes, Proteobacteria och Actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier så var de vanligaste Streptococcus spp, Prevotella spp, och Staphylococcus spp.

–  Våra resultat ger nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner. Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.

Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.

Bättre diagnostik och behandling

Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identifiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.

Volkan Özenci. Foto: Stefan Zimmerman.

– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger Volkan Özenci, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Studien ingår i ett doktorandarbete av tandläkare Khaled Al-Manei där nästa steg är en liknande epidemiologisk studie på svampinfektioner i munnen. Här är målet att identifiera nya svampar och mikrober och även förstå varför de kan bli elakartade.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, och CIMED (Centrum för innovativ medicin).

Publikation

”Clinical Microbial Identification of Severe Oral Infections by MALDI-TOF Mass Spectrometry in Stockholm County: An 11-Year (2010-2020) Epidemiological Investigation”. Khaled Al-Manei, Mahin Ghorbani, Sabrina Naud, Kholod Khalil Al-Manei, Michał J. Sobkowiak, Bodil Lund, Gulsen Hazirolan, Margaret Sällberg Chen och, Volkan Özenci. Microbiology Spectrum, online 24 november 2022, doi: 10.1128/spectrum.02487-22.

Fler barn kan få specialistsjukvård i hemmet med nytt team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Färre resor till sjukhuset, färre avbrott i det vardagliga livet och större möjligheter för hela familjen att fortsätta med skola, jobb och fritidsaktiviteter. Med ett nytt team kan Drottning Silvias barnsjukhus nu erbjuda hembesök för en del sjuka barn som annars hade behövt vård på sjukhus.

– Utvecklingen av vården innebär att den blir mer flexibel vilket bland annat gör att patienter inte alltid behöver vårdas inne på sjukhuset. Även specialiserad barnsjukvård kan bedrivas utanför sjukhuset och det känns helt rätt att erbjuda sjukhusets minsta patienter den här möjligheten, säger Anna Pihlström, verksamhetsutvecklare och projektledare för Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet.

De erfarna barnsjuksköterskorna Maria Lönn och Josefin Westerberg ingår i det nya teamet på Drottning Silvias barnsjukhus som erbjuder fler barn specialistsjukvård i hemmet. Här med Anna Pihlström (mitten) som är projektledare för satsningen. Foto: Paul Björkman.

I början av september åkte teamet från Drottning Silvias barnsjukhus hem till de första patienterna. Det handlar om barn mellan noll och arton år med långvarigt och kortvarigt vårdbehov som kan få hjälp av teamet hemma. Det är inte diagnosen som avgör möjligheten till vård i hemmet, utan om vården kan ges lika säkert som på sjukhus. Det är främst sjuksköterskor som ingår i teamen och utför läkemedelsbehandlingar, provtagningar, omläggningar och annat som kan utföras med samma kvalitet som på sjukhuset.

– Hittills har vi fått mycket positiv återkoppling från barnen och familjerna. De sparar en massa tid förstås, en del barn hinner vara på skola och förskola, och inte minst innebär det att barnen får behandling i en miljö som är trygg miljö för dem. Även syskonen kan vara delaktiga, vilket är mycket värdefullt för många barn, säger Anna Pihlström.

Projekt Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet är ett pilotprojekt som ligger inom det regionala barnuppdraget, Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för barn och ungas hälso- och sjukvård där vården ska se till alla barn och ungdomars bästa möjliga hälsa och utveckling. Ett systematiskt barnrättsperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att barnets bästa hela tiden behöver utvärderas av vårdpersonalen. Ibland bör vården förstås ske på sjukhus.

– Vård i hemmet är ett erbjudande. Vill man hellre vara på sjukhuset så finns självklart den möjligheten. Ibland händer det att familjen vill skilja på sjukhuset och hemmiljön, att vården inte ska in i hemmet.

Under tiden som pilotprojektet pågår erbjuds Sjukhusansluten barnsjukvård i hemmet till patienter i Göteborgsområdet. Det finns kriterier för vilka insatser som kan göras, till exempel kan besöket bara genomföras dagtid, måndag till fredag och inte ta mer än två timmar.

– Vi kommer att utveckla vårdformen i takt med att projektet pågår och förhoppningsvis kan vi utöka verksamheten så att fler patienter får tillgång till vård i hemmet.  Målsättningen är att specialistsjukvård i hemmet ska bli en naturlig del av barnsjukhusets utbud, säger Anna Pihlström.

Utländska läkares praktiska kunskaper testas i Lund

På Practium i Lund genomgår utländska läkare två dagars praktiska prov. Det handlar om läkare med utbildning från länder utanför EU/ESS som vill ha en svensk läkarlegitimation. I år är det första gången Practicum står värd för de tuffa proven.

Practicum är Region Skånes regionala organisation för klinisk färdighetsträning och medicinsk simulering. På Practicum i Lund genomförs proven i samarbete med Lunds universitet under två dagar.

Planeringen är omfattande och schemat för provtider och raster följs minutiöst för att förutsättningarna ska vara lika för alla. Läkarna slussas mellan de olika provstationerna utan möjlighet att träffa varandra samtidigt som deras insatser bedöms av erfarna läkare från Sus. Det hela följs i realtid av examinatorn.

– Redan när vi drog igång dessa prov 2016 fanns behovet av fler provorter. De praktiska proven genomfördes då i Umeå och Göteborg. Men har nu kompletterats med Lund och Uppsala, säger examinator på plats Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet, som är det lärosäte som leder arbetet med att bedöma läkarnas kunskaper.

Blandade erfarenheter

Det finns många olika anledningar bakom att man vill ha en svensk läkarlegitimation. En del har aktivt sökt sig till Sverige, kanske för att kärleken fört dem hit eller för att de ser möjligheten att förbättra sina levnadsvillkor.

– Det är ofta yngre, högt motiverade läkare som arbetar mycket målmedvetet för att lära sig svenska och hur vårt sjukvårdssystem fungerar, säger Magnus Hultin.

En annan grupp är de läkare som kommit som flyktingar till Sverige.

– Vi börjar se allt fler av dem som kom till Sverige från framför allt Syrien under 2015 och 2016. Det har dröjt längre än vad vi trodde från början, men det tar lång tid att lära sig språket tillräckligt bra för att kommunikationen med patienterna ska fungera, säger Magnus Hultin.

Att provet nu ges även i Lund, innebär fördelar för de blivande läkarna, men även för Region Skåne och Lunds universitet. Under pandemin samlades alla övningsstationer som används när blivande läkare och sjuksköterskor ska genomföra praktiska utbildningsmoment till Practicum i Lund. Då uppstod förutsättningarna att även erbjuda det praktiska kunskapsprovet för utländska läkare.

– Vi vill utveckla Practicum i Lund och använda de stationer vi byggt upp. Dessutom vill vi bidra till det här i Sverige, säger Peter Svensson, professor i klinisk koagulationsmedicin och tidigare programchef på läkarprogrammet i Lund.

I samarbetet med övriga orter som erbjuder det praktiska kunskapsprovet, sker ett erfarenhets- och kunskapsutbyte.

– Vi i Lund vinner på att vi får ner nya idéer från kollegorna i Umeå, Göteborg och Uppsala, säger Peter Svensson.

Lång väg till legitimation

Innan de praktiska proven genomförs krävs även godkänt resultat på ett teoretiskt prov. Sett över tid är det färre än hälften som påbörjat processen som tar sig hela vägen fram till en svensk läkarlegitimation. Proven är tuffa då det krävs breda kunskaper för en svensk läkarlegitimation. Den som praktiserat ett antal år – och kanske specialiserat sig – behöver ofta mycket repetition.

När proven är avklarade väntar sex månaders praktik, parallellt med en kurs i författningskunskap och ett valideringstest i svenska. Först därefter är de redo att möta patienter med en färsk legitimation i fickan.

Ny utbildning ska ge ökad förståelse för individer som haft cancer som barn

Varje år drabbas cirka 350 barn och ungdomar under 18 år i Sverige av cancer. De flesta blir friska från cancersjukdomen men ofta efter lång och intensiv behandling. Som överlevare efter barncancer är det inte ovanligt att man drabbas av komplikationer som kan vara kopplade både till cancersjukdomen i sig eller den behandling man genomgått. Nu finns en nylanserad webbutbildning för de professioner som kommer i kontakt med personer som har haft cancer som barn.

Utbildningen, som är webbaserad och kostnadsfri, syftar till att öka kunskap om långtidsuppföljning efter barncancer. Den ska öka förståelsen, förbättra kommunikationen, samt bidra till ökad tydlighet kring vem som gör vad. Den som går utbildningen kan bidra till att personer som haft cancer under barndomen får rätt uppföljning och stöd. Sjukvård, skola och Försäkringskassan kan alla ha en roll i att främja ökad hälsa efter barncancer. Utbildningen utgår från det nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer.

– Den erfarenhet vi fått på Uppföljningsmottagningarna har visat att kunskapen kring sena komplikationer efter barncancerbehandling är begränsad både inom sjukvården, skolan och andra aktörer. Det gör att det ibland är svårt att få rätt stöd i skolan, att vi exempelvis inte får förståelse för behov av viss screening eller svårigheter att få gehör för behov av sjukersättning eller liknande, säger Marianne Jarfelt, överläkare Uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer, Onkologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vilka har nytta av utbildningen

Utbildningen vänder sig främst till: vuxenvård, barnsjukvård, Försäkringskassan och skolan och är uppbyggd efter de olika målgrupperna.

  • Vuxenvård: vänder sig främst till läkare och sjuksköterskor i primärvården och inom andra vuxenspecialiteter samt till personal som ska börja arbeta på uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer
  • Barnsjukvård: vänder sig främst till läkare och sjuksköterskor inom barnonkologi, både de som arbetar på eller utanför nyckelmottagningar, länssjukhus eller andra barnspecialiteter.
  • Försäkringskassan: vänder sig främst till försäkringsmedicinska rådgivare, handläggare eller annan personal som kommer i kontakt med individer som haft barncancer
  • Skola: vänder sig främst till pedagoger som möter eller kommer att möta barn som behandlats för cancer, elevhälsoteamet och sjukhuslärare.

I Sverige finns idag cirka 11 000 överlevare efter barncancer.

– Utbildningen är tänkt att bredda kunskapen om sena komplikationer efter barncancer för de som i sin yrkesutövning möter personer som har behandlats för cancer i barndomen. Den riktar sig exempelvis till läkare i primärvården som just fått en remiss för uppföljning av sena komplikationer eller sjukvårdspersonal som ska börja arbeta på så kallade nyckelmottagning eller uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer. Även handläggare på Försäkringskassan och pedagoger i skolan möter denna patientgrupp. Förhoppningen är att öka förståelsen för den ibland komplexa problematiken så att individens behov tillgodoses på bästa sätt, säger Cecilia Petersen, överläkare Barnonkologi, Ordförande Vårdprogramgruppen långtidsuppföljning efter barncancer.

Webbutbildningen har tagits fram av barnonkologer och experter inom området i skolan från alla regioner i landet, i samarbete med Regionalt Cancercentrum i Samverkan under ledning av Cecilia Petersen, överläkare barnonkologi samt ordförande i Vårdprogramgruppen långtidsuppföljning efter barncancer.

Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling

Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nuläget används på patienter med prostatacancer, innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna.

André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den ny stråltekniken.

Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Tekniken, som kallas Synchrony, användes för första gången vid en strålbehandling på Skånes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. Så här långt har införandet gått som planerat.

– Vi har än så länge använt tekniken för strålbehandling av en av våra patienter som har prostatacancer. Vi utvärderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt använda den på fler patienter där tumören har en komplicerad placering. Planen är att framöver även använda tekniken vid behandling av andra cancerformer, säger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.

Tumörer kan röra sig under strålbehandling
Varje år behandlas cirka 4 500 patienter vid strålbehandlingen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Strålbehandling ges oftast uppdelad på flera tillfällen och patienter som ska strålbehandlas genomgår datortomografi eller magnetkameraundersökning för att planera behandlingen.

Vid varje strålbehandlingstillfälle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strålen till rätt område i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lägger man till extra marginaler, vilket innebär att strålfältet görs större.

Röntgenbilder i realtid
Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strålbehandlingen pågår, beräkna tumörens läge och justera strålfältet efter den nya positionen utan att strålningen stängs av. Patientens andning kan också följas för att ytterligare få en modell i realtid över hur tumören rör sig.

Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.

Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strålas med högre precision än tidigare och därmed undviker man att omkringliggande vävnad får onödig strålning vid behandling.

– Vi är inte där ännu, utan tekniken håller på att provas ut, men i förlängningen innebär det att man skulle kunna minska risken för besvär som annars kan uppstå efter strålbehandling, som till exempel tarmbesvär. Så i längden kan tekniken bidra till förbättrad livskvalitet för patienten, säger Petronella Lannerheim.

Paradigmskifte inom strålteknik
Eftersom strålningen har högre precision är tekniken användbar främst på tumörer som rör sig under behandlingsförloppet och där det finns extra strålkänslig vävnad i närhet av tumören. Exempel på detta är vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan.

– Tekniken innebär ett paradigmskifte där vi tar ett kliv från traditionell strålteknik med statiska behandlingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pågående behandling. Region Skåne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva på utvecklingen av realtidsanpassad strålbehandling och för att undersöka precision och möjligheter med tekniken, säger André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker på Enhet strålbehandlingsfysik.

Incytes Nordic Grant for Hematological Research till forskning om immunterapier och hemofagocytisk lymfohistiocytos

Incyte delar varje år ut stipendiet The Incyte Nordic Grant for Hematological Research för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden. I år går stipendiet till forskning inom immunterapier vid hematologiska sjukdomar och hemofagocytisk lymfohistiocytos. Stipendiet är på totalt 40 000 US dollar och delas mellan forskarna Tarec Christoffer El-Galaly, Aalborgs Universitetssjukhus och Olli Dufva vid Helsingfors universitet.

Olli Dufva arbetar i skärningspunkten mellan immunonkologi, funktionell genomik och läkemedelsutveckling för att utveckla effektivare immunterapier vid blodcancer. Han har nyligen avlagt sin doktorsexamen vid Helsingfors universitet, Finland och kan nu med hjälp av stipendiet från Incyte fortsätta sin forskning.

– Det är fantastiskt att jag med Incyte-stipendiet kan fortsätta med det arbete som jag utfört som doktorand där jag screenat cancercellers gener med hjälp av CRISPR-metoden, den så kallade gensaxen. Målet är att ta reda på hur cancerceller undviker immunförsvaret, så att immunterapi kan riktas terapeutiskt, berättar Olli Dufva.

Cancerimmunterapi har revolutionerat behandlingen av många cancertyper. T- och naturliga mördarceller (NK) är viktiga komponenter i nya immunterapier vid hematologiska sjukdomar. Men det är av ytterst vikt att förstå vilka patienter som mest sannolikt kan svara på dessa terapier. Särskilt avgörande är mekanismer som möjliggör att hematologiska cancerceller kan undvika NK-cell cytotoxitet. Olli Dufva vill i sitt nuvarande projekt undersöka hur gener agerar för att utveckla resistens och sensitivitet mot NK cell cytotoxitet på cellnivå. Detta kommer underlätta framtida terapistrategier att undvika immunresistens mot NK-celler.

Olli Dufva delar stipendiet med Tarec Christoffer El-Galaly, klinisk professor inom hematologi på Aalborg Universitetssjukhus, Danmark. Hans forskningsfokus är klinisk epidemiologi och att generera real world evidence inom hematologi.

– Hemofagocytos vid lymfom är ett livshotande tillstånd och vi behöver lära oss mer om detta tillstånd, inklusive hur man bedömer prognos och identifierar tidigt svar eller misslyckade svar. Med detta bidrag kan vi starta vårt nationella samarbete. Jag är övertygad om att detta kommer att gynna patienter med detta allvarliga tillstånd, berättar Tarec Christoffer El-Galaly.

Hemofagocytisk lymfohistiocytos (HLH) är en livshotande sjukdom som kännetecknas av en okontrollerad immunaktivering. Då diagnosen är både ovanlig och komplex leder det till en till kritisk diagnostisk fördröjning. HLH kan utlösas av en mängd olika sjukdomar där lymfom är den enskilt vanligaste orsaken (lymfomassocierad hemofagocytos, LAHS). Förekomsten av HLH har ökat avsevärt i Danmark vilket gör att El-Galaly förväntar sig en ytterligare ökning av LAHS-fall. Genom ett tvärvetenskapligt program som involverar epidemiologi, avancerad statistik och molekylärbiologi, strävar han efter att ge resultat som kan hjälpa att styra hanteringen av detta förödande tillstånd.

The Incyte Nordic Grant for Hematological Research delas ut varje år för framstående forskning inom hematologiska sjukdomar i Norden.

– Vi är väldigt glada och stolta över att på detta sätt kunna stötta angelägen forskning. Nya insikter kommer kunna bidra till en ännu bättre förståelse för utvecklingen av behandlingar vid hematologiska sjukdomar för denna svårt sjuka patientgrupp, säger Erik Fromm, Nordenchef för Incyte Biosciences.

Positiva fas 3-resultat för zolbetuximab som behandling av adenocarcinom i magsäcken eller magmunnen

Astellas meddelar positiva topline-resultat från fas 3-studien SPOTLIGHT som utvärderar effekt och säkerhet för zolbetuximab i kombination med mFOLFOX6 (en kombinationsterapi som inkluderar oxaliplatin, leucovorin och fluorouracil). Studiens primära effektmått avseende progressionsfri överlevnad (PFS) uppnåddes. Resultat i detalj kommer presenteras på en kommande medicinsk kongress.

Zolbetuximab under utvärdering är först ut i en ny klass antikroppsläkemedel som kallas claudin 18.2-hämmare att utvärderas som första linjens behandling vid CLDN18.2-positiv och HER2-negativ icke-resektabel, lokalt avancerad, eller metastaserande adenocarcinom i ventrikeln eller gastroesofageala övergången.

Mer om studien och dessa resultat läs hela pressmeddelandet

Ökad förståelse för spridd cancer ledtråd till bättre behandling

Cancer som spridit sig till andra organ är svårare att bota. Forskare kan nu visa hur metastaser anpassar sin ämnesomsättning till ny vävnad för att fortsätta växa. Upptäckten kan bli en viktig pusselbit i jakten på mer effektiva behandlingar.

Ämnesomsättningen, eller metabolismen, kan liknas vid vår kropps motor. Den är en förutsättning för att våra celler ska kunna växa och få energi. Därför är den också en viktig måltavla för behandlingar mot cancer, där fokus ligger på att stoppa cancercellernas tillväxt.

I en ny studie har forskare på Chalmers granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som har spridit sig via metastaser – även kallade dottertumörer – till nya organ.

Den visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.

–  De metastaserande tumörerna borde visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer, säger forskaren Fariba Roshanzamir.

Verktyg för att hämma cancerns tillväxt

Studien fokuserade främst på så kallad trippelnegativ bröstcancer, som är en allvarlig form som är svår att behandla med läkemedel. Men slutsatserna kan, enligt forskarna, tllämpas på alla typer av spridd cancer.

Därmed öppnas nya möjligheter att utveckla mer effektiva behandlingar, som riktar in sig på att hämma metabolismen i metastaserna snarare än att behandla dem som ursprungstumören.

– Om vi lyckas stänga ner metabolismen i en tumör slutar den att fungera och den här studien ger viktiga nycklar för att bättre förstå vad vi ska rikta in oss på.

Ny syn på metastasers egenskaper

Idag är spridning av cancer till nya organ en av de främsta dödsorsakerna hos cancerpatienter. Jens Nielsen, professor på Chalmers, hoppas att studien kommer att leda till en ny syn på metastasers egenskaper och beteende.

– Det här är ett genombrott när det gäller vår förståelse för metastaserande cancer och ett viktigt steg på vägen mot mer individualiserade läkemedel, säger han.

Studie:

Metastatic triple negative breast cancer adapts its metabolism to destination tissues while retaining key metabolic, Pnas.

Apotekare inom barnonkologin – en del av teamet

Varje barncancercenter i Sverige har numera en apotekare anställd. Sedan ett år tillbaka arbetar Sofie Holmgren som apotekare på barnavdelning 3 vid Norrlands universitetssjukhus, där barn med onkologiska och hematologiska sjukdomar utreds och behandlas. Anställningen är ett av resultaten av en statlig barncancersatsning.

Förutom att vara expert på läkemedelsområdet arbetar Sofie mycket med rutiner, arbetssätt och kvalitetsfrågor. Hon beskriver ofta olika processer inom vården som hon själv inte arbetar i.

Från Göteborg till Umeå

Sofie Holmgren utbildade sig till apotekare i Göteborg och flyttade 2011 till Umeå för att arbeta med läkemedelsförsörjning och läkemedelsservice inom sjukvården. Efter föräldraledighet 2017 var det dags för nytt arbete på Kliniskt forskningscentrum (KFC), där hon fortfarande har en tjänst på 50 procent.
Eftersom Sofie har goda kunskaper och förstår flödet inom klinisk forskning, är det naturligt för henne att arbeta med läkemedelsstudier även på barnavdelning 3. En av de stora studier som Sofie är med och stöttar heter ALL Together, där barn med akut lymfatisk leukemi ingår.
– Det är verkligen roligt att arbeta så verksamhetsnära inom en studie och se slutanvändaren av ett läkemedel, säger hon.

Frans Nilsson som är medicinsk chef och överläkare på Barn 3, berättar att syftet med att anställa en apotekare var från början att stärka alla delar i den kliniska läkemedelshanteringen, allt från rutiner runt cytostatikahantering till hjälp med multimedicinering hos komplicerade patienter.
– Det vi har upptäckt är att vi tillförde en kompetens till arbetsgruppen som vi länge har saknat och i ökande utsträckning ju mer komplex den barnonkologiska verksamheten blir, säger Frans Nilsson.

Naturlig del av barnonkologin

Apotekarprofessionen har snabbt blivit en naturlig och oundgänglig del av barnonkologin i norra sjukvårdsregionen. Någon tydlig arbetsbeskrivning finns emellertid inte. Sofie fungerar som en allt-i-allo på läkemedelsområdet; hon svarar gärna på frågor och agerar bollplank.
– Jag tycker det är bra att man initialt inte låste fast sig vid en arbetsbeskrivning, utan verkligen utgått från vad jag kan bidra med, säger Sofie Holmgren.
2019 gick Sofie en projektledarutbildning och hon har arbetat i projekt på många olika sätt, vilket har gjort att hon har fått en central roll i alla de projekt som kliniken driver inom den statliga barncancersatsningen.

Sofie arbetar inte ofta nära patienten men kan ibland avlasta sjuksköterskan genom att dela medicin. Hon har lärt sig att ställa i ordning orala läkemedel och det är meningen att hon ska stå i läkemedelsrummet en timme per dag.
– Där behov uppstår lär jag mig gärna och försöker hittar vägar för att hjälpa till. Jag tänker att det är i kvalitetsarbetet runt läkemedel och kliniska studier som det är enkelt för mig att ta en egen roll, säger Sofie Holmgren.

2021 – ett märkligt år

Eftersom Sofie arbetar 50 procent på Barn 3 och det har varit ett märkligt år med många restriktioner, ser hon 2021 som en introduktion. Sofie har sett barncancervården enbart under pandemin, som i början av förra året medförde färre patienter och besök. Det gav henne dock möjlighet att utan stress lära känna avdelningen och se vad hon kunde bidra med.
Sofie tycker att det ger en enorm styrka och är berikande att arbeta tvärprofessionellt som de gör inom barnonkologin.
– Hela teamet kring patienten är viktigt och de olika professionerna kompletterar varandra. Jag har mycket att lära av kollegor som jobbat länge och verksamhetsnära, säger Sofie Holmgren.

Imfinzi plus kemoterapi rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Imfinzi plus kemoterapi rekommenderas för godkännande i EU av CHMP som första immunterapiregimen för avancerad gallvägscancer. Den positiva åsikten baserades på TOPAZ-1 fas III-studie uppdaterade överlevnadsresultat som visade att Imfinzi-kombinationen minskade risken för död med 24% jämfört med enbart kemoterapi.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Enhertu rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Enhertu rekommenderas för godkännande i EU av CHMP för patienter med tidigare behandlad HER2-positiv avancerad magcancer. Beslutet baserades på DESTINY-Gastric02 som visade att AstraZeneca och Daiichi Sankyos Enhertu visade kliniskt meningsfull effekt och DESTINY-Gastric01 som visade förbättrad total överlevnad jämfört med kemoterapi.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Lynparza i kombination med abirateron rekommenderas för godkännande i EU av CHMP

Lynparza i kombination med abirateron rekommenderas för godkännande i EU av CHMP som förstahandsbehandling för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer. Den första PARP-hämmaren som visar klinisk nytta i kombination med ett nytt hormonellt medel i denna kontext.

Läs hela pressmeddelandet (på engelska).

Var cancern finns i bröstet – viktigt för hur den sprids

Cancerceller beter sig olika beroende på var i bröstet de finns, enligt en studie. Det här kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa personer.

Foto: Rebekah Vos, Unsplash.

Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell och över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Forskare från bland annat Stockholms universitet har nu studerat dessa kloner med hjälp av ny teknik.

– Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor vid Stockholms universitet.

Kloner beter sig olika

Forskargruppen fann att det i flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt – och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar.

Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Resultaten tyder alltså på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också var tumören finns.

– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.

Frågor om spridning kan få svar

Den här metoden kan, enligt forskarna, användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.

I framtiden, hoppas forskarna, kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.

Vetenskaplig artikel:

Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones (Artem Lomakin, Jessica Svedlund, Carina Strell, Milana Gataric, Artem Shmatko, Gleb Rukhovich, Jun Sung Park, Young Seok Ju, Stefan Dentro, Vitalii Kleshchevnikov, Vasyl Vaskivskyi, Tong Li, Omer Ali Bayraktar, Sarah Pinder, Andrea L. Richardson, Sandro Santagata, Peter J. Campbell, Hege Russnes, Moritz Gerstung, Mats Nilsson och Lucy R. Yates), Nature.

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer

Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt mätas med blodprov.

– Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet, säger Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och även den vanligaste orsaken till att kvinnor avlider av cancer. Bröstcancer kan botas med kirurgi. Trots det är dödligheten hög eftersom vissa tumörer har utvecklat dottersvulster, metastaser, innan de upptäcks, och vissa patienter kommer att drabbas av återfall trots att de fått behandling.

Historiskt sett har cancercellen varit i fokus inom bröstcancerforskningen, men allt fler studier visar att även den så kallade stödjevävnaden i bröstet deltar aktivt i bröstcancerutvecklingen. I sin avhandling har Malin Jansson och den forskargrupp hon ingår i vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap vid Umeå universitet studerat ämnet kollagen IV. Hon visar nu att det kan ge viktig information vid en bröstcancerdiagnos.

Kollagen är ett fiberprotein som naturligt finns i olika varianter i kroppens olika vävnader. Den fjärde varianten av proteinet, kollagen IV (4), finns normalt sett i friska bröst enbart runt mjölkgångarna, men vid bröstcancer ses det även i bröstets stödjevävnad.

Avhandlingen visar att patienter med tumörer med hög halt av kollagen IV i stödjevävnaden löper högre risk att utveckla spridd sjukdom och har sämre överlevnadsprognos än patienter med lågt innehåll av kollagen IV. Kollagen IV finns även i blodet.

– Höga nivåer av kollagen IV i blod hos patienter med bröstcancer kan vara ett tecken på att det finns spridd bröstcancer. Därmed öppnas för möjligheten för att ett enkelt blodprov ska bli ett viktigt framtida komplement inför val av behandling, säger Malin Jansson.

Det finns även studier som visar att kollagen IV också kan vara drivande i cancerutvecklingen och alltså inte enbart en markör. Men eftersom ämnet normalt förekommer i kroppen där det är nödvändigt i andra processer, är det i nuläget svårt att tänka sig en behandling som trycker ned ämnet.

Avhandlingen baseras på studier av tumörvävnad från 1395 kvinnor med bröstcancer. En antikropp riktad mot kollagen IV användes för infärgning av tumörvävnaden. Infärgningen av kollagen IV graderades sedan i en tregradig skala. Kollagen IV-nivåerna mättes i blodet hos tre grupper, friska kontrollpatienter opererade för icke maligna åkommor, patienter med bröstcancer enbart i bröstet samt bröstcancerpatienter med skelett- och levermetastaser.

En ledtråd av koppar i kampen mot cancer

För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer.

Bild: Yen Strandqvist

Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.

− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.

Blockerar giftiga reaktioner

En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.

− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.

Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening – ett komplex – med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling.

− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.

−När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Läs den vetenskapliga publikationen i PNAS: Memo1 binds reduced copper ions, interacts with copperchaperone Atox1, and protects against copper-mediatedredox activity in vitro

Ny teknik avslöjar hur bröstcancer sprids

Det är cellerna runt själva cancertumören som tycks vara nyckeln till att bröstcancer sprids. Det kan forskare från bland andra Stockholms universitet visa efter att ha utvecklat ny teknik som kartlägger hur bröstcancer sprids. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Forskare har för första gången i detalj kunnat kartlägga utbredningen av cancerkloner och hur de beter sig. Bilden visar ett lapptäcke av cancerkloner som har färgats blå, orange och grönt. Bild: Artem Lomakin och Lucy Yates.

För första gången kan forskare visa att cancercellernas placering kan vara lika viktig som mutationer när det gäller orsaken till spridningen av bröstcancer. Genom att kombinera cancercellernas genetiska information, de omgivande celltyperna och hur de interagerar med sin miljö över tid, kan forskarna kartlägga hur tumören utvecklas.

Detta är möjligt med hjälp av ny teknik som har utvecklats av forskare från Wellcome Sanger Institute, European Bioinformatics Institute, German Cancer Research Center och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Sverige. Genom att scanna stora vävnadsbitar med hjälp av fluorescensmikroskopi kan forskarna kartlägga en cancers unika uppsättning av kloner och hur de interagerar med sin miljö. Metoden kan användas för att svara på några av de stora frågorna om cancer: varför vissa cancerceller sprids, hur behandlingsresistens bildas och varför vissa behandlingar misslyckas.

– Cancer orsakas av genetiska mutationer i en cell. Över tid blir tumören ett lapptäcke av grupper av celler, så kallade cancerkloner. Nu har vi för första gången kunnat i detalj kartlägga utbredningen av sådana kloner genom att visualisera dussintals av dessa mutationer i vävnadssnitt från en uppsättning bröstcancertumörer, säger Mats Nilsson, professor i biokemi/molekylär diagnostik vid Stockholms universitet och SciLifeLab.

Miljön formar cancerutvecklingen
Forskarteamet fann att det över flera stadier av bröstcancerutveckling finns specifika, och ofta oväntade, mönster av klontillväxt, och att genetiska kloner beter sig olika beroende på var i bröstet de börjar. Resultaten tyder på att det ibland inte bara är genetiken som påverkar hur cancer växer, utan också tumörernas lokalisering.

– Insikten om detta kan förklara varför vissa behandlingar bara fungerar hos vissa individer, även om de har liknande mutationer som andra, eftersom tumörerna finns i olika delar av bröstet, säger Mats Nilsson.

I framtiden kan det bli möjligt att påverka miljön runt tumören – för att förhindra cancerns förmåga att växa och spridas, hoppas forskarna. Den nya tekniken kan också användas för att testa hur nya behandlingar påverkar cancern och hur tumörer interagerar med immunsystemet.

Studien ”Spatial genomics maps the structure, nature and evolution of cancer clones” är publicerad i Nature.

Hälsoekonomisk bedömning av Padcev vid lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer

TLV har tagit fram en hälsoekonomisk bedömning till regionerna för läkemedlet Padcev (enfortumab vedotin). Bedömningen gäller vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad urotelial cancer som tidigare har fått platinainnehållande cellgifter och immunoterapi i form av en hämmare av så kallad programmerad celldödsreceptor 1 eller programmerad celldödsligand 1.

Läs den hälsoekonomiska bedömningen i sin helhet här.

Scemblix beviljas tillfällig subvention

Scemblix ingår i högkostnadsskyddet till dess att den ordinarie subventionsansökan har prövats. Den tillfälliga subventionen omfattar patienter som redan behandlas med läkemedlet på licens. Scemblix är en behandling för vuxna patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) i kronisk fas med förekomst av en viss typ av kromosomavvikelse, Philadelphiakromosom (Ph+), och som tidigare behandlats med två eller flera så kallade tyrosinkinashämmare.

Läkemedel som motsvarar Scemblix har sedan tidigare skrivits ut på licens. Licensläkemedel är ett läkemedel som inte är godkänt av Läkemedelsverket eller den europeiska godkännandemyndigheten EMA, men som ändå får skrivas ut av läkare till enskilda patienter om det finns särskilda behov eller skäl. Ett licensläkemedel ingår per automatik i högkostnadsskyddet, men TLV har inte utvärderat om kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan av läkemedlet.

I augusti 2022 beviljades Scemblix marknadsgodkännande i alla EU-länder och kan därmed ersätta de licensläkemedel som används idag. För att patienterna inte ska stå utan subventionerad behandling kan TLV besluta om tillfällig subvention för ett godkänt läkemedel som ersätter ett licensläkemedel. Den tillfälliga subventionen gäller under den tid TLV utreder om kostnaden för behandling med det godkända läkemedlet är rimlig i förhållande till nyttan.

I oktober 2022 ansökte företaget som marknadsför Scemblix om subvention och om tillfällig subvention för läkemedlet hos TLV.

Mot denna bakgrund beslutar TLV att Scemblix ska vara tillfälligt subventionerat och ingå i högkostnadsskyddet för patienter som redan behandlas med Scemblix eller ett licensläkemedel som kan ersättas av Scemblix.

Beslutet gäller från och med den 9 november 2022. I samband med att TLV beslutar om subvention för Scemblix ska det tidsbegränsade beslutet upphöra att gälla och antingen ersättas av ett beslut om subvention, ett beslut om så kallad begränsad subvention eller ett avslagsbeslut om att läkemedlet inte kommer att subventioneras. Den tillfälliga subventionen kan även upphöra om företaget som ansökt om subvention drar tillbaka ansökan.