Ämne i blodet ökar före diagnos av cancer i bukspottskörteln
Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Det ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen.
– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund, en av forskarna bakom studien.
Arbetet med den aktuella studien har letts av Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Studien bygger på analyser av patientmaterial som finns insamlat inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study .
– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.
I studien har forskarna använt det blod som västerbottningar under flera årtionden har donerat till forskningen, och de visar nu att detta utgör en forskningsresurs som i sin omfattning har få motsvarigheter i världen. Det finns sedan tidigare två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, två proteiner som heter CA19-9 respektive CEA. De är effektiva när det gäller att följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.
Problemet med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom och därför ofta upptäcks så sent att den är svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög. Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent och rädda liv.
Forskarna vid Umeå universitet sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer och mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. Det man då fann var att liten andel av de personer som fick bukspottskörtelcancer hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 från två år innan de fick cancerdiagnosen.
Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt start för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.
–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.
Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln. Bukspottskörtelcancer är den cancerform som har högst dödlighet.
Northern Sweden Health and Disease Study, består av blod och hälsoundersökningar från Västerbottens hälsoundersökningar, Monica och mammografikohorterna med totalt över 135 000 deltagare.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences.
Om den vetenskapliga publiceringen
A Cross-Sectional and Longitudinal Analysis of Pre-Diagnostic Blood Plasma Biomarkers for Early Detection of Pancreatic CancerJames Mason, Erik Lundberg, Pär Jonsson, Hanna Nyström, Oskar Franklin, Christina Lundin, Peter Naredi, Henrik Antti, Malin Sund, Daniel Öhlund
https://doi.org/10.3390/ijms232112969
