Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Jag vet vad jag inte vet

Jag började med kirurgi som AT-läkare 1972, och har i stort hållit fast vid den inriktningen, vilket innebär att jag varit kirurg i 44 år nu. Fyrtiofyra år var en otänkbar lång tid för 44 år sedan och den är svårtänkbar också idag. Under alla dessa år har jag haft en stor del av min glädje i att få vara läkare och kirurg och det är en betydande del av min identitet. Visst skulle jag kunna presentera mig som orkidéexpert, sexbarnspappa, Elfsborgare eller som boende på Österlen, men jag skulle nog i så fall helst göra det tillsammans med ”… och jobbar som kirurg.” Läkarvärvet har bjudit på några riktiga dalar och på ofattbara höjdpunkter, men mest av allt har det varit vanliga dagar. Vanliga dagar består av möten med vanliga patienter – och kolleger (där räknar jag idag in både läkare och sjuksköterskor; för 44 år sedan förstod jag däremot inte helt att jag alltid arbetar tillsammans med sköterskekollegerna)
– och de flesta patienter har vanliga sjukdomar. Även för en kirurg är mötet med de vanliga patienterna det som gör arbetet viktigt – truistiskt skulle jag kunna säga att utan patienterna hade mitt arbete saknat innehåll. Även om jag träffar en patient var femtonde eller var tjugonde
minut så förstår jag att dessa minuter är viktiga för den patient jag har framför mig; kanske kan det till slut visa sig att min anamnesupptagning, min undersökning och mina beslut betydde liv eller död för patienten. Mycket, mycket vanligare har det naturligtvis varit att jag kunnat avfärda besöket med ”du är frisk”, ”det du söker för är inget du behöver oroa dig för.” Min kunskap har varit viktig för många.

Läs hela artikeln som PDF

Liknande poster

Utvärdering av statistiska sanningar på individnivå

Utvärdering av statistiska sanningar på individnivå

Nyligen kom en medelålders kvinna – ganska uppskakad – med en rapport från ett laboratorium i USA. Hon hade skickat dit lite blod och en ganska stor summa pengar varefter ett mycket stort antal genanalyser gjorts och en datoralgoritm rapporterat…

Så kan second opinion bli värdefullt för båda parter

Så kan second opinion bli värdefullt för båda parter

Second opinion är ett vedertaget, värdefullt och väl definierat begrepp som kan göra mycket nytta inom sjukvården, men som alltför ofta missbrukas, och som då kan göra betydande skada. En bra förklaring på begreppet från nätet kan vara ”råd från…

Ödmjukhet och nyfikenhet i ny bok om patientmöten

Ödmjukhet och nyfikenhet i ny bok om patientmöten

”En sjukdom att skära bort. Men varje människa är unik.” Människoöden redigerade av Åke Andrén-Sandberg ISBN 978-91-519-6760-8

Tankar apropå dödshjälpsdiskussionen: Utan hopp kan man inte leva

Tankar apropå dödshjälpsdiskussionen: Utan hopp kan man inte leva

Efter det uppmärksammade – nästan spektakulära – avslutande av livet i slutstadiet av plågsam ALS av en folkkär sommarpratare, med mera, har debatten om dödshjälp blossat upp igen. Dessvärre förs diskussionen i massmedia oftast med mycket obevekliga ord, trots att…

ALLT VAD I VILJEN ATT MÄNNISKORNA SKOLA GÖRA EDER

ALLT VAD I VILJEN ATT MÄNNISKORNA SKOLA GÖRA EDER

Empati kan ses som en form av den avläsning av sinnesstämningar och känslor som vi kontinuerligt gör av människor i vår närhet, men i medicinska sammanhang begränsad och fokuserad till den medicinska situationen.

Utvidgad receptskrivning

Utvidgad receptskrivning

Sedan 2003 utges boken FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) av en fristående delförening inom Svenska Läkaresällskapet: Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin (SFAIM), som tidigare utgjordes av Svensk Idrottsmedicinsk Förening och Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Det är…

Immunterapi vid pankreascancer?

Immunterapi vid pankreascancer?

Efter många, många års basal forskning och minst lika många trevande kliniska försök är idag immunterapi vid cancer en klinisk realitet. Men när det gäller pankreascancer har framstegen dröjt – här förklarar Åke Andrén-Sandberg vad detta sannolikt beror på.

Reflektioner i coronatider

Reflektioner i coronatider

De senaste månaderna har varit omtumlande för hela världen, allt eftersom pandemin har fortskridit. I denna krönika lyfter Åke Andrén-Sandberg, professor emeritus i kirurgi, fram sina personliga funderingar kring en del märkliga fenomen i tider som dessa.

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

UTAN HOPP KAN VI INTE LEVA – vad betyder det vid pankreascancer

Att leva utan hopp är att upphöra att leva, skrev Fyodor Dostoyevsky (1821–1881). Denna tanke kan de flesta erfarna läkare bekräfta eller kan i vart fall berätta om hur fort det gått utför sedan en patient inte längre sett någon…

American Pancreatic Association – 50 – årsjubileum med fokus på uppmuntrande samarbeten

American Pancreatic Association – 50 – årsjubileum med fokus på uppmuntrande samarbeten

Mötet var denna gång – som de tidiga gångerna man genomfört mötet på Hawaii – hållet tillsammans med Japan Pancreatic Society, vilket var en av grunderna till det stora antalet deltagare – fler än tusen betalande.

PANKREASCANCERPATIENTEN EFTER OPERATIONEN – aspekter på patienten inför adjuvantbehandlingen

PANKREASCANCERPATIENTEN EFTER OPERATIONEN – aspekter på patienten inför adjuvantbehandlingen

Pankreascancer drabbade i Sverige år 2017 719 män och 723 kvinnor. Före 55 års ålder är risken att drabbas av sjukdomen ungefär 1 promille och före 75 år 7–8 promille. För en 70–75-årig person är risken ungefär 1 på 1…

GALLBLÅSECANCER – en diagnos, två strategier

GALLBLÅSECANCER – en diagnos, två strategier

Gallblåsecancer tillhör de mindre omtalade sjukdomarna i lekmännens media, medan den hos läkare snarast väcker en rysning på grund av den ytterst dåliga prognosen. Det finns emellertid anledning att intressera sig för gallblåsecancer eftersom den kirurgisk behandlingsindikationen har kunnat definieras…

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN

Upplevelser av cancer i PRIMÄRVÅRDEN Efter att ha arbetat som kirurg i 43 år och då haft ett […]

Så kan du hantera rädsla

Så kan du hantera rädsla

Ett av de mest destruktiva mänskliga fenomenen är rädsla. Naturligtvis har rädslan haft ett överlevnadsvärde så att våra förfäder skyddade sig från faror genom att fly eller genom att gömma sig. För ett barn är rädslan fortfarande viktig, men ju…

När är patientens nej ett nej?

När är patientens nej ett nej?

I Patientlagen (2014:821) står i 4 kapitlet paragrafen 1 att patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. Inom dagens medicinska etik är patientautonomi – självbestämmande – också en av grundpelarna. Därmed borde rubrikens fråga vara enkelt besvarad: den gången patienten säger…

Basal statistik vid exokrin pankreascancer

Basal statistik vid exokrin pankreascancer

Basal statistik vid exokrin pankreascancer Det är få som blir lyckliga av att läsa statistiska uppgifter – till […]

Pankreascancerkirurgins belackare nummer ett

Pankreascancerkirurgins belackare nummer ett

För nästan precis 30 år sedan utkom den mest citerade artikeln någonsin avseende pankreaskirurgin1. Den heter ”Cancer of the pancreas. 50 years of surgery” och hävdade att trots femtio års försök att bota pankreascancer med kirurgi så var det en…

Diabetes, Pankreascancer och screening

Diabetes, Pankreascancer och screening

Nya forskningsresultat kan leda till bättre diabetesbehandling, mätning av tumörmarkörer för pankreascancer, kanske till och med screening för individer i åldern 50-70 år inom en snar framtid. Åke Andrén-Sandberg, Professor emeritus i kirurgi, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm förklarar vad den…

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

Hur lång tid har jag kvar, doktorn?

En fråga som hör till de svåraste att svara på. Men också kanske den viktigaste när en människa har fått beskedet obotlig cancer. Den måste besvaras, men hur? Ledorden är ”man ska göra gott och inte skada.” Åke Andrén-Sandberg, över…

Får man ljuga för patienter?

Får man ljuga för patienter?

”Man skall göra gott och man skall inte skada.” Två grundläggande teser inom all sjukvård. Men vilken bör vara vägledande om en sanning riskerar att skada en patient? Och talar man verkligen sanning om man undanhåller de svar patienten inte…