Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Kvinnor och äldre väntar längre på akuten

Avancerad diagnostik hade större betydelse för patienternas vistelsetid på akutmottagningen än bemanning och tillgång till vårdplatser. Det visar en studie av samtliga akutbesök under två år vid sjukhusen i Örebro och Eskilstuna.

Forskarna analyserade patientflöden och faktorer som kunde påverka tiden från ankomst till utskrivning eller inläggning. Datortomografi och avancerade laboratorieanalyser var förknippade med den största tidsökningen. Dessa undersökningar förlängde i genomsnitt vistelsen med mellan 1,5 och 2 timmar.

Jonas Andersson, forskande specialistsjuksköterska, Örebro.

– Det är dyrt att alltid ha en radiologavdelning i gång som kan klara av alla röntgenundersökningar. Därför förlängs patientens tid på akuten mycket när de ska dit för en undersökning. En slutsats är att vi lite oftare bör fundera på om undersökningen verkligen behöver göras, och om den måste göras precis då. Det är dyrt att göra en skiktröntgen och det blir ännu dyrare på obekväm arbetstid som det ofta handlar om på akuten, säger Jonas Andersson, forskare vid Örebro Universitet och specialistsjuksköterska på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, i ett pressmeddelande från universitetet.

Graden av belastning på akutmottagningen hade däremot begränsad betydelse. Även bristen på vårdplatser påverkade vistelsetiden i liten utsträckning. Under studieperioden låg dock den genomsnittliga beläggningen på omkring 85–90 procent. Forskarna framhåller därför att resultaten kan bli annorlunda vid högre beläggningsgrad och inte utan vidare kan överföras till andra sjukhus.

Resultaten talar enligt forskarna för att fler diagnostiska beslut bör värderas utifrån medicinsk nytta och tidsmässig prioritet. Patientflödet kan möjligen förbättras genom ökad användning av patientnära analyser och ultraljud när dessa metoder är kliniskt lämpliga. Studien visade också att äldre patienter och kvinnor hade längre vistelsetider. För äldre kan detta delvis förklaras av större medicinsk komplexitet, medan skillnaden mellan könen inte kunde förklaras av studiens data.

Forskarna betonar att kort vistelsetid inte bör vara ett mål i sig. Korrekt diagnostik och behandling måste prioriteras, men tydligare information om undersökningar och förväntad väntetid kan förbättra patienternas upplevelse. Studien publicerades i BMC Emergency Medicine 2025. Den hittar du här:

Length of stay in the emergency department and its associated input-, throughput-, and output factors at two hospitals in Sweden av Jonas Andersson, Lisa Kurland, Lena Nordgren, Annelie K. Gusdal och Ivy Cheng.

 

Liknande poster

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Cancermisstanke undviks i journalanteckningar

Var tredje patientjournal innehöll dokumentationsbrister när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Forskaren Elinor Nemlander misstänker en mänsklig faktor.

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

Biståndshandläggarna flyttar in på vårdcentralen

När en patient är inne på vårdcentralen finns samtidigt en biståndshandläggare från kommunen på plats för att kunna bedöma eventuellt ökade behov av stödinsatser. Nu permanentas piloten på två vårdcentraler i Norrtälje kommun för att underlätta övergången mellan medicinsk vård…

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

När patienten tackar nej till vård – för vovvens skull

Sällskapsdjur bör betraktas som en social faktor som kan påverka möjligheten att söka och fullfölja vård. Det argumenterar Rustin M. Moore och Reshma Jagsi för i en perspektivartikel i New England Journal of Medicine.

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

Ny modell ska underlätta träning vid cancerrehabilitering

GIH, Friskis&Svettis och Swecanmove inleder ett projekt för att öka tillgången till evidensbaserad fysisk träning för personer som lever med eller efter cancer. Målet är att utveckla en kvalitetssäkrad modell som kan användas av friskvårdsaktörer i hela landet.

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Umeåforskare lyckas bromsa cancerceller på nytt sätt

Genom att rikta in sig på den genetiska instruktion som styr bildningen av ett viktigt cancerprotein kunde forskare från Umeå bromsa cellernas tillväxt. Resultaten publiceras i den välrenommerade tidskriften PNAS.

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Syntetiska receptorer kan hitta molekylära förändringar

Forskare vid Malmö universitet har utvecklat syntetiska receptorer som kan isolera proteinfragment med fosfatgrupper på exakt definierade positioner. Tekniken kan på sikt förbättra diagnostiken för bland annat cancer.

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Riskgrupper avstår från gratis vaccination

Vaccination mot influensa och covid-19 är gratis för personer med risk för att bli allvarligt sjuka. Ändå avstår de. En studie från Umeå universitet visar unga med flera sjukdomar, män, rökare och personer som behöver hjälp av hemtjänsten vaccinerar sig…

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Cancer kan förebyggas – men hur ska det prioriteras?

Fyra av tio cancerfall i Europa hade kunnat förebyggas om människor följt de rekommendationer som anges i den Europeiska kodexen mot cancer. Ellen Brynskog, Cecilia Hultstrand och Lena Sharp, forskare och företrädare för regionala cancercentrum, resonerar om hur det förebyggande arbetet kan…

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Nyheter från Regionala Cancercentrum, RCC

Det är viktigt att förebygga och behandla illamående och kräkning. Därför finns stöddokumentet Anitemetika, som ett komplement till diagnosspecifika vårdprogram. Dokumentet innehåller riskbedömning, behandlingssteg och patientdagbok. Syftet är att förbättra livskvalitet och ge en mer jämlik vård till patienter som…

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

TLV klarar inte förväntningarna på hälsoekonomiska bedömningar

Utvecklingen inom cancerområdet går snabbt och många nya behandlingsprinciper behöver utvärderas hälsoekonomiskt innan de kan införas brett i svensk sjukvård. Senaste delrapporten från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket handlar om hur kapacitetsbrister blir en begränsande faktor i införandet av nya cancerbehandlingar.

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Ledare: Nu förstatligas sjukvården – i smyg

Med ett steg i taget flyttas makten från de 21 regionerna, över till staten. Drivande i processen är Kristdemokraterna, med de andra tidöpartierna som neutrala medlöpare.

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Onkologi i Sverige nr 3 2026

Den senaste utgåvan av Onkologi i Sverige finns ute nu, och nummer 3 2026 bjuder på flera artiklar som lyfter både nya forskningsrön, vårdpolitiska frågor och framtidens cancerbehandlingar.

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

Nationell satsning på precisionmedicin får 12 miljoner

SPRINTR-studien, som leds från Region Västerbotten och Umeå universitet, tilldelas 12 miljoner kronor i statliga medel för att vidareutveckla en nationell forskningsplattform för precisionsmedicin inom cancer.

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Stockholmssjukhus har fått ner väntetid till röntgen

Danderyds sjukhus i Stockholm har minskat tiden från remiss till röntgenundersökning genom förändrade arbetssätt och förbättrad resursplanering. Fokus […]

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Blodbaserade biomarkörer för flera cancerformer

Forskare vid Uppsala universitet har identifierat kombinerade blodbaserade biomarkörer för tidig detektion av tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och äggstockscancer.

Aktuellt från RCC – april 2026

Aktuellt från RCC – april 2026

Cancerpatienter kan ibland få akuta symtom av sjukdomen eller behandlingen. Då är det viktigt att hälso- och sjukvårdens medarbetare snabbt kan identifiera och hantera dem, oavsett var patienten söker vård. Därför finns det nationella vårdprogrammet för akut onkologi, som nu…

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Från sjukhuskorridorer till köpcentrum: så förändrar Akademiska cancervården

Köpcentrum, vårdcentraler och hemmet – Akademiska sjukhusets modell utmanar sjukhusnormen. För allt fler patienter i Region Uppsala sker behandlingen i stället mitt i vardagen – i ett köpcentrum.

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

Onkologi i Sverige nr 2 2026 finns ute nu!

I detta nummer lyfts nya riktlinjer som snabbt fått genomslag. Karin Cedronius beskriver hur Anna Martling och Marie-Louise Lydrup varit centrala i införandet av acetylsalicylsyra som tilläggsbehandling vid tarmcancer. Resultaten från ALASCCA-studien visar att risken för återfall kan halveras i…

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

Ledare: Tankefel att vården ska bli verkligt förebyggande

När statistiken från WHO klarlägger att 80 procent av dödsfallen i västvärlden (och den långa kostsamma vård som oftast föregår) orsakas av sjukdomar som är livsstilsrelaterade, är det lockande att tro att vården skulle kunna spara in, kanske inte 80…

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

Acetylsalicylsyra halverar återfall i tarmcancer – nu ändras det nationella vårdprogrammet

I början av februari uppdaterades det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Tillägget kom bara nio månader efter den senaste uppdateringen. Orsaken är nypublicerad svensk forskning som visat att helt vanlig acetylsalicylsyra kan minska återfallen med mer än hälften hos…