Registerdata visar genomslag för immunterapi
Arbetet med att öka rapporteringen i de regioner där registreringen av nya cancerläkemedel ännu inte fungerar optimalt behöver stärkas, menar Hans Hägglund, ordförande i RCC i samverkan. Foto: Marie Birkl
Immunterapin har slagit igenom i landet. Det visar RCCs senaste rapport om läkemedelsanvändningen. Rapporten bygger på två års data och omfattar sammanlagt 7 229 registrerade läkemedelsbehandlingar under 2018-2019. En första grov beräkning av registrets täckningsgrad har kunnat göras.
Regionernas rapportering till Register för cancerläkemedel har gradvis stärkts under perioden. Det ackumulerade antalet registrerade behandlingar har kontinuerligt ökat under de två åren.
Jämfört med året innan ökade den totala rapporteringen under 2019 med 7,6 procent. Att ökningen inte blev större beror främst på att abirateron och enzalutamid inte längre räknas som nya läkemedel. Efter den 1 april 2019 omfattas därför inte registreringen av dessa av NACs nationella uppföljningsuppdrag.
Begränsade men viktiga slutsatser
– Den förbättrade rapporteringen har gjort att vi nu kunnat göra en första grov uppskattning av täckningsgraden. Vår beräkning talar för att den ligger runt 60-70 procent. Det säger Kenneth Villman, tillträdande ordförande för RCCs Nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC).
Han säger också att totalantalet registreringar även innebär att det nu börjar gå att dra begränsade men viktiga slutsatser från de data som ingår i sammanställningen.
– Vi ser till exempel att behandling med immunterapi fått ett gott genomslag i landet och att behandlingsresultaten vid metastaserat malignt melanom verkar vara i nivå med vad som kan förväntas utifrån de långtidsuppföljningar av kliniska prövningar som har presenterats, säger Kenneth Villman.
Påtagliga regionala skillnader
Registreringen av läkemedelsanvändningen har kommit olika långt i olika regioner. Och det framgår att även användningen av läkemedel skiljer sig åt mellan regionerna.
– Vi ser exempelvis att det finns en tydlig regional variation i registreringen av adjuvant nivolumab och pembrolizumab. Man kan befara en viss underanvändning i vissa regioner, säger Kenneth Villman.
Villman menar att det samma gäller den registrerade användningen av CDK 4/6- hämmare vid bröstcancer och daratumumab (en CD38-antikropp) vid myelom, där man enligt honom kan befara en viss både över- respektive underanvändning i vissa regioner.
I registreringen går det även att se att det förekommer en viss så kallad off label-behandling, det vill säga att man använder läkemedel utanför en EMA-godkänd indikation. Den har för 2019 uppskattats till 2.7 procent.
Registreringen måste bli ännu bättre
Hans Hägglund, cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner och ordförande i Regionala cancercentrum i samverkan anser att den positiva utvecklingen för registreringen måste förstärkas.
– Ju fler behandlingar som rapporteras desto mer information kommer det gå att få ut i framtiden. Och då är den stora regionala variationen i inrapportering ett fortsatt problem. Den gör det svårt och vanskligt att göra verkliga regionala jämförelser, säger han.
Hans Hägglund anser därför att det är viktigt att intensifiera arbetet med att öka inklusionstakten i de regioner där organisationen för registrering ännu inte fungerar optimalt.
– Av rapporten framgår att det finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel, även om registreringsgraden skiljer sig åt mellan regionerna. Men ska vi få ordentligt tryck i arbetet med att göra patienternas tillgång till nya och ofta dyra läkemedel mer jämlik i hela landet behöver vi ha ännu säkrare data, säger Hans Hägglund.
