Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Flera tumörer utan släktskap uppstår samtidigt i tunntarmen

Neuroendokrin cancer kan yttra sig som många små tumörer i ett kluster i tunntarmen. Ny forskning visar att dessa tumörer förvånande nog har sitt ursprung i olika celler som muterat oberoende av varandra. Fyndet att tumörerna inte är släkt med varandra publiceras i Nature Communications, och är ett resultat av ett välfungerande samarbete mellan kliniska och grundvetenskapliga forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Neuroendokrin cancer i tunntarmen är en förhållandevis ovanlig cancerform, som drabbar några hundra personer i Sverige varje år. Samtidigt är det den vanligaste formen av cancer i tunntarmen. Sjukdomen kallas också SI-NET, efter engelskans Small intestine neuroendocrine tumor. Eftersom det är en långsamt växande cancerform kan patienter leva länge med sjukdomen.

Konkret klinisk fråga

– När vi opererar bort neuroendokrina tumörer i tunntarmen hittar vi ofta många tumörer på samma ställe, vilket är ovanligt. Ingen annan cancersjukdom ser ut riktigt på det sättet. Cancerformen är också ovanlig på det sättet att kända drivande mutationer i stort sett saknas, säger Erik Elias, kirurg inom endokrin kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och disputerad forskare vid Göteborgs universitet.


Erik Elias och Erik Larsson Lekholm. Foto: Elin Lindström

Han vände sig till Erik Larsson Lekholm, professor i bioinformatik vid Göteborgs universitet, för att de tillsammans skulle söka svar på frågan hur tumörklustren bildas. De konstaterar att deras samarbete i hög grad präglas av ett translationellt arbetssätt, där bioinformatiska analyser i forskningsfronten applicerats på en konkret fråga från den kliniska vardagen.

Forskarna började med att kartlägga kompletta genomsekvenser från elva tumörer och metastaser funna i en och samma patient. Genom att jämföra icke-drivande genetiska förändringar (så kallade passagerarmutationer) i de olika tumörerna kunde deras släktträd kartläggas.

Överraskande svar

Resultatet var både entydigt och överraskande. Tarmtumörerna hade utvecklats oberoende av varandra. Metastaserna var däremot tydligt besläktade och kunde spåras tillbaka till en specifik tarmtumör.

– Vanligtvis tänker man sig att cancer utgår från en enda cell, där balansen i celldelningen rubbats på grund av genetiska förändringar. Tumörutvecklingen sker sedan i steg och kan i värsta fall slutligen leda till metastatisk cancer, som kan sprida sig både lokalt och till andra platser i kroppen. Här har den processen satts igång inte bara en gång, utan flera gånger i samma vävnad, säger Erik Larsson Lekholm som menar att fyndet slår upp dörren till ett nytt forskningsfält:

– Hur kan det egentligen kan bli så här? Hur kan flera olika celler på ungefär samma plats i kroppen samtidigt utveckla liknande canceregenskaper, dessutom utan uppenbara drivande mutationer? Vår hypotes är att det kan ha skett en förändring i den miljö där cellerna finns, och vi har påbörjat arbete för att undersöka det närmare.

Stor klinisk betydelse

Efter det första överraskande resultatet upprepades helgenomsekvenseringen på tumörer, metastaser och blod från ytterligare tio patienter, delvis med hjälp av material från en lokal biobank som byggts upp under många år genom ett samarbete mellan endokrinkirurgen och patologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Arman Ardalan, postdoktor inom bioinformatik i Erik Larsson Lekholms grupp, har gjort ett stort arbete med dataanalysen.

Alla tumörer måste bort

Förutom fyndet att tumörerna uppstått oberoende av varandra ger studien en annan förvånande insikt: ofta ger inte bara en, utan flera av dessa tumörer upphov till metastaser. För kirurgen Erik Elias har upptäckten stor klinisk relevans:

– Den här studien visar hur viktigt det är att vi tar bort alla tumörer i tarmen. Inom den kirurgiska vården behöver vi diskutera om vi ska ha större marginaler vid operationen, det vill säga operera bort mer tarm för att bli säkrare på att vi fått bort samtliga tarmtumörer. Det fullt möjligt att de sena återfall i sjukdomen som vi tyvärr ibland ser kan förebyggas genom en sådan åtgärd och detta skulle förstås ha stor betydelse för den enskilda patienten.

Titel: Independent somatic evolution underlies clustered neuroendocrine tumors in the human small intestine

Liknande poster

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Företag säljer medicinska tester med feministisk retorik

Att kunna föda barn, och förutsäga bröstcancer. Det är områden där tester och behandlingar, som ofta saknar vetenskapligt stöd, saluförs med feministisk retorik. Göteborgs universitet är nu med och presenterar en kritisk analys av marknadsföringen.

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Kirurgi och immunterapi samverkar mot melanom

Regional cancerterapi av isolerade kroppsdelar (isolerad hyperterm perfusion, ILP) är en behandlingsform där Göteborg är världsledande. Carl-Jacob Khailat Holmbergs avhandling visar att effekten av ILP kan förstärkas av att kombineras med modern immunterapi.

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

10 miljoner till studie av ny metod för cellterapi

En maskin som automatiskt massproducerar rätt sorts vita blodkroppar. En miljard av dessa T-celler sprutas sedan in i en tumör i levern. Lars Ny och hans forskarteam får nu tio miljoner av Cancerfonden för att ta cellterapi till en ny…

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Viktigt steg mot möjlighet att bota högriskneuroblastom

Genom att kombinera två olika precisionsläkemedel försvann tumörerna helt hos möss med högriskneuroblastom. Nu visar samma forskarlag vid Göteborgs universitet hur detta går till på cellnivå, vilket är ett stort steg mot en botande behandling för denna svårbehandlade barncancerform.

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Sjöbergstiftelsen finansierar forskning om maligna B-cellslymfom

Christine Wennerås, professor i klinisk bakteriologi, får 5,6 miljoner kronor i forskningsbidrag från Sjöbergsstiftelsen. Projektet handlar om cancersjukdomen B-cellslymfom, dess samband med bakterien Neoehrlichia mikurensis och möjligheten att bota vissa fall med antibiotika.

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Ny avhandling: Titthålskirurgi bör användas oftare vid tarmcancer

Det finns olika tekniker att operera bort cancer i tjock- och ändtarmen. Josefin Peterssons doktorsavhandling visar att titthålskirurgi är en säker behandlingsform som bör användas i högre utsträckning än i dag.

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Tio miljoner till studie om återskapande av bröst

Kroppsegen bröstrekonstruktion erbjuds idag i stort sett bara patienter som fått strålbehandling. Emma Hansson får nu tio miljoner från Cancerfonden för att jämföra olika metoder av återskapande. En forskning som hon hoppas leder till att fler kan få nya bröst…

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Högre risk för 17 cancerformer efter högt tonårs-BMI

Män med övervikt eller fetma vid 18 års ålder har högre risk för 17 olika cancerformer senare i livet. Det visar studier vid Göteborgs universitet. Forskningen beskriver också hur fetmaepidemin bland unga väntas påverka cancersituationen kommande 30 år.

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Låggradig inflammation i tarmen lång tid efter strålbehandling

Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie. 

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydliga kopplingen väntas påverka forskningen i fältet framöver.

De får Stora Forskningsanslaget från Assar Gabrielssons Fond

Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts…

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Bra kondition i övre tonåren kopplat till lägre cancerrisk

Män med bra kondition i övre tonåren har lägre risk för flera olika cancerformer senare i livet. Framför allt gäller detta cancer i magtarmkanalen. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Oklar patientnytta för många dyra cancerläkemedel

Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Skrapa och frys – effektivt vid vanligaste hudcancern

Att skrapa och frysa bort tumören är en säker och effektiv behandlingsmetod vid den vanligaste formen av hudcancer, basalcellscancer. I en studie från Göteborgs universitet presenteras nu resultat där olika varianter av metoden prövats.

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Nytt sätt att identifiera proteiner främjar medicinutveckling

Alla levande celler innehåller proteiner med olika funktioner beroende på vilken sorts cell det är. Forskare vid Göteborgs universitet har hittat ett sätt att ändå kunna identifiera proteinerna utan att titta på deras struktur. Metoden är både snabbare, enklare och mer…

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Rätt behandling för patienter med ändtarmscancer genom samarbete

Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer.

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med franska kollegor lyckats ta fram en metod som har förmågan att ta död på den aggressiva hjärntumören glioblastom. Genom att blockera vissa funktioner i cellerna med en införd molekyl dör cancern av stress.

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Nytt machine learning-verktyg för snabb upptäckt av biomarkörer från strålbehandling

Flera veckors sökande efter biomarkörer i cancerprover har nu kortats ner till sekunders eller på sin höjd minuters arbete. Genom ett samarbetsprojekt mellan Bioinformatics and Data Centre och Britta Langens vid Sahlgrenska Cancer Center, har ett machine learning-program utvecklats som…