Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Metastaserad Kastrationsresistent Prostatacancer (mCRPC), BRCA Testing och PARP-hämmare

SYFTET MED DETTA WEBBINARIUM ÄR ATT
• Ge en överblick av behandling med PARP-hämmare idag för män med mCRPC
• Lära från introduktionen av PARP-hämmare vid ovarialcancer
• Få kunskap om olika metoder för BRCA-testning med för-och nackdelar
• Summera och bana väg framåt för att komma igång med testning och behandling på kliniker i Sverige

PRESENTERAR/FÖRELÄSER GÖR:
• Charlotte Alverbratt, överläkare onkologi, Region Halland, doktorand Sahlgrenska Akademin
• Susanne Malander, överläkare, specialist i gynekologisk onkologi och allmän onkologi, Skånes Universitetssjukhus i Lund
• Fredrik Enlund, docent molekylär patologi, chef Diagnostiskt centrum, Region Kalmar län
• Johan Lindberg, Senior forskare, Karolinska Institutet

AGENDA:
Välkomna & introduktion
PARP-hämmare vid metastaserad kastrationsresistent prostatacancer – var är vi idag?
I Charlotte Alverbratt

Vad har vi lärt oss vid introduktion av och behandling med PARP-hämmare vid ovarialcancer – gynonkologens perspektiv
Susanne Malander

BRCA-testning ur ett molekylärpatologiskt perspektiv – vävnadstestning
I Fredrik Enlund

ctDNA-testning i avancerad prostatacancer
Johan Lindberg

Vävnads- respektive blodbaserad testning – för- och nackdelar
Charlotte Alverbratt, Fredrik Enlund och Johan Lindberg

Diskussion I Charlotte Alverbratt

Summering och avslutning I Charlotte Alverbratt

För mer information och anmälan

Beslutsstöd och snabbare diagnosvägar kan förbättra vården av barn med hjärntumör

Bättre kunskap om tidiga symptom på hjärntumörer behövs i vården. Det är en av slutsatserna i en ny svensk studie om skillnader i tid till diagnos mellan olika typer av hjärncancer. Tumörer i hjärnan är näst efter leukemi den vanligaste cancerdiagnosen hos barn och årligen insjuknar nära 100 barn. Hjärntumörer är en stor grupp med många olika underdiagnoser och symtomen varierar beroende på var i hjärnan tumören uppstår. Symtomen kan vara diffusa och kommer ofta smygande och gradvis. Det gör dem svåra att både uppmärksamma och diagnostisera. Här beskriver Olof Rask och Pernilla Grillner, båda aktiva i Vårdplaneringsgruppen för CNS-tumörer hos barn (VCTB), den senaste kunskapen på området.

Barn som insjuknar med hjärntumörer har med hjälp av dagens sjukvård en mycket god chans till överlevnad. Samtidigt finns det en hög risk för kvarstående symtom och funktionsnedsättningar efter sjukdomen och dess multimodala behandling. I många fall har personer efter genomgången sjukdom besvär och svårigheter även som vuxna. Det är sedan tidigare känt att det finns stora skillnader mellan individer vad gäller tiden det tar från debuten av sjukdomssymtom tills att diagnosen ställs.

I en studie från Storbritannien kunde man visa att tiden till diagnos gick att förkorta genom riktade informationskampanjer och andra insatser som ökade kunskap och medvetenhet om symtom vid hjärntumörer. Man har i studier inte kunnat visa ett säkert samband mellan kortare tid till diagnos och förbättrad överlevnad, däremot orsakar fördröjd diagnos onödigt lidande för den enskilde och bidrar till en ökad sjukdomsbörda och mer svårbehandlad sjukdom, vilket i sin tur kan ha stor påverkan på fortsatt livskvalitet.

Läs hela artikeln

Stamcellsliknande tumörcell kan förklara resistens vid glioblastom

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien, som publicerats i Acta Neuropathologica Communications, visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel som forskarna testat – men inte mot alla. Här beskriver Johan Bengzon, adjungerad professor, överläkare i neurokirurgi och en av forskarna bakom studien, den senaste kunskapen på detta viktiga område.

Glioblastom är den mest aggressiva hjärntumörformen hos vuxna och tyvärr även den vanligaste formen. Trots operation, strålningsbehandling och konkomitant och adjuvant kemoterapi med temozolomide återkommer tumören oftast. Den genomsnittliga tiden för överlevnad uppges i de flesta publikationer till cirka 15 månader från diagnos, men prognosen är sannolikt ännu sämre eftersom undersökningar visar att patienter som rekryteras till kliniska studier inte är representativa för gruppen glioblastompatienter som helhet.

Anledningarna till terapisvikt och dålig prognos är mångfacetterad, men en viktig bidragande faktor är förekomsten av subpopulationer av stamcellsliknande tumörceller. Gliomstamceller kan motstå konventionell strålbehandling och kemoterapi och ligga vilande under behandling för att senare i förloppet proliferera och orsaka recidiv. Att identifiera stamcellsliknande tumörceller genom att studera cellernas unika kombinationer av ytmarkörer öppnar möjligheter att utveckla målinriktad behandling.

HÖG GRAD AV RESISTENS
En forskargrupp på Stamcellscentrum vid Lunds universitet har nu påvisat och karaktäriserat en ny subtyp av stamcellsliknande cell från utopererad glioblastomvävnad. Cellen identifieras genom förekomst av CD105-protein på ytan och avsaknad av Sox2 protein. CD105+/Sox2–stamcellen finns i den växande tumörfronten och, intressant nog, även i den så kallade pre-invasiva nischen, det vill säga i den till synes friska hjärnan i omedelbar närhet till tumören. Även denna stamcellsliknande tumörcellstyp har en hög grad av resistens mot konventionella cytostatika och kan därmed bidra till recidiv. Studien är nyligen publicerad i Acta Neuropathologica Communications.

Läs hela artikeln

Ny metod hittar rätt behandling vid bröstcancer – patient-deriverade organoider för precisionsonkologi

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publicerats i PNAS.

Den metod KI-forskarna har utvecklat bygger på att isolera och odla inte bara tumörceller utan även så kallade stödjeceller från patienter med bröstcancer. Därefter testas cancerbehandlingar i olika koncentrationer på de odlade cellerna för att se hur känsliga de är mot läkemedlen.

”Det behövs större bekräftande studier, men vi ser att konceptet fungerar”, skriver här Johan Hartman, professor vid Institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och studiens sisteförfattare.

Precisionsmedicin förknippas ofta med genomik, en metod som med hjälp av DNA-sekvensering kan identifiera tumörspecifika genförändringar. Resultaten kan vidare fungera som mål för riktade terapier genom att användas som behandlingsprediktiva biomarkörer. När sekvensering används i rutinsjukvården handlar det i princip uteslutande om begränsade genpaneler och inte helgenomsekvensering eller hela det proteinkodande genomet. Dessutom är databearbetning fortfarande en flaskhals vilket kräver ett manuellt arbete i flera steg.

För vissa cancerformer, som exempelvis lungcancer, utgör en begränsad panelsekvensering en viktig del i den diagnostiska beslutsprocessen med flera tillgängliga DNA-inriktade terapier för patienterna som resultat. Men för andra vanliga cancerformer som bröstcancer och kolorektalcancer finns mycket få behandlingsbara genförändringar. Istället ligger proteiner som biomarkörer till grund för flertalet av dessa terapier.

Läs hela artikeln

GI-ASCO 2023 – en pigg 20-åring i San Francisco

Årets ASCO med inriktning på mag-tarmcancer (GI) hölls för 20:e gången i San Francisco på trevliga kongresscentret Moscone West 19–21 januari. David Borg, med dr/överläkare på Skånes universitetssjukhus (SUS), och jag själv, Pehr Lind, docent /överläkare på Södersjukhuset (SÖS)/ Karolinska Institutet (KI), bevakade det intressanta programmet online för övre- respektive nedre GI-cancer. Förutom viktiga muntliga presentationer och postrar, så hölls bra ”state-of-the-art” föreläsningar om viktiga ämnen, till exempel om aktuella läget för ctDNA avseende prognostik och prediktion.

Nyheter övre GI-cancer (David Borg, SUS): På mötet presenterades resultaten från flera fas 3-studier, några positiva och några negativa. Nedan följer fyra studier som kan få inverkan på hur vi framöver kommer att behandla våra patienter med övre GI-cancer.

Ventrikel- och cardiacancer Tislelizumab är en PD-1-antikropp som vid skivepitelcancer i esofagus i fas 3-studier visat överlevnadsvinst i såväl första linjen (tillsammans med kemoterapi) som i andra linjen.

I fas 3-studien RATIONALE-305 på HER2-negativa adenocarcinom i ventrikel eller cardia undersöktes nyttan med tislelizumab vs placebo som tillägg till första linjens palliativa kemoterapi. Studien hade två primära utfallsmått, OS i hela populationen respektive för de med PD-L1-positiv tumör. Till skillnad från TPS (Tumor Proportion Score) och CPS (Combined Positive Score) där man räknar celler användes en enklare metod, TAP (Tumor Area Positivity), med visuell skattning av hur stor del av tumören (tumörceller och immunceller) som är PD-L1-positiv och i studien krävdes fem procent eller mer för att tumören skulle klassas som PD-L1-positiv. På mötet presenterade dr Markus Moehler (Tyskland) de första resultaten från populationen med PD-L1-positiv tumör (n=546) vilket utgjorde 55 % av patienterna. En dryg fjärdedel av patienterna utgjordes av västerländsk population och majoriteten behandlades med CAPOX som bas. Tillägg med tislelizumab resulterade i förlängd OS på 17,2 vs. 12,6 mån (HR 0,74) och PFS på 7,2 vs. 5,9 mån (HR 0,67) med en responsrate på 50 % vs. 43 %. Biverkningarna var som förväntat något mer med tislelizumab.

I Sverige används idag (baserat på studien CheckMate 649) tillägg med nivolumab till kemoterapi i första linjen för de ca 50 % vars tumör har PD-L1 CPS på 5 eller högre. Tislelizumab torde kunna bli ett alternativ till nivolumab i denna behandlingssituation. Resultaten från hela populationen i RATIONALE- 305 väntas senare i år.

Läs hela artikeln

Ämne i blod ökar före diagnos – ny kunskap ökar hoppet om tidig detektion av bukspottkörtelcancer

Hos vissa personer som fick cancer i bukspottskörteln går det att se att nivåerna av ett särskilt ämne i blodet började stiga långsamt redan två år före cancerdiagnosen. Det visar en studie vid Umeå universitet. Den nya kunskapen ökar möjligheten för framtida forskning att hitta sätt att tidigare upptäcka den fruktade cancerformen. ”Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna. Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt”, skriver här Malin Sund, gästprofessor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet.

Pankreascancer är en cancerform med en relativ 5-årsöverlevnad på 11%, och det förväntas bli den näst dödligaste cancern år 2030 . Den dåliga prognosen beror både på att en majoritet av patienter diagnostiseras i sena sjukdomsstadier vilket omöjliggör kurativt syftande kirurgi, men också på att det finns få effektiva systembehandlingar för denna cancerform. I Sverige insjuknade 1 466 personer i pankreascancer år 2021, varav 800 hade spridd sjukdom (stadium IV) vid diagnos.

För att förbättra överlevnaden i pankreascancer bör mer effektiva systembehandlingar introduceras samt diagnosen ställas vid tidigare stadier. Det senare är en utmaning då patienter med tidig pankreascancer sällan har tydliga symtom. För att identifiera spår av pankreascancer före diagnos har vår forskargrupp nyligen publicerat ett arbete på en tidig detektionskohort som är baserad på blodprov samlade från individer som senare insjuknat i pankreascancer. Kohorten bygger på prover från Northern Sweden Health and Disease study (NSHDS) som är en befolkningsbaserad kohort med biobanksprover som omfattar cirka 135 000 unika individer i Västerbotten. Vi har ur NSHDS skapat en nästlad fall-kontroll-studie där fallen utgjordes av individer som senare insjuknat i pankreascancer och som lämnat ett blodprov någon gång före sin diagnos. Till varje fall matchades två kontroller på basis av kön och ålder, samt ingen cancer hos kontrollen vid matchningstillfället. För en andel av fallen fanns dessutom flera blodprov insamlade vid olika tidpunkter före diagnos, vilket möjliggjorde att även följa eventuella förändringar i biomarkör-nivåer hos individer över tid.

Läs hela artikeln

Svensk-tyska förbindelser inom cancerforskning – och Lore Zech

De senaste åren har flera tidningar skrivit om varför hundratals tyska läkare väljer att flytta till Sverige. Ofta nämns att arbetsdagarna här är kortare, arbetsmiljön bättre och att läkaren träffar färre patienter per dag. Det är ett historiskt trendbrott – tidigare har fler svenska medicinare fortsatt karriären i Tyskland än tvärtom. Som svensk medicinhistoriker i Tyskland är det inte så överraskande att jag intresserar mig för svensk-tyska medicinska förbindelser i historien och i nutid. Och tro mig, det finns en hel del material att forska på.

På tal om kända tysk-svenska läkare: Visste du att den kanske oftast porträtterade läkaren av alla fyller 350 år 2024? Jag tänker på Johan Jacob Döbelius. Han föddes 1674 i Rostock och dog i Lund 1743. Idag är han mest känd som grundaren till Ramlösa hälsobrunn (1707), några år senare blev han professor och rektor vid Lunds universitet. Hans ansikte, inramat i en vitlockig peruk, syns ännu på vattenflaskor. Döbelius introducerade under sin tid tyska forskningsrön till sina svenska kollegor. Men utbytet mellan länderna ökade rejält först under andra hälften av 1800-talet, då allt fler svenska läkare reste till Tyskland på studieresor och skrev sina vetenskapliga artiklar på tyska. Om svenska doktorander idag tittar tillbaka på svenska universitets medicinska avhandlingar under de senaste 100 åren kommer de att se att avhandlingar på tyska dominerade under 1900-talets första decennier.

ANALYSERAR FORSKARKONTAKTER
I forskargruppen ”Bridging the Baltic” – ett samarbete mellan universitet i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Skandinavien och Tyskland – analyserar vi olika typer av kontakter mellan medicinska forskare i Östersjöregionen. På vilka nivåer ägde forskningsutbyte rum? Vilka faktorer underlättade samarbetet, vilka satte käppar i hjulet? Hittills har vi intresserat oss särskilt för samarbetet mellan Sverige-Tyskland, i synnerhet under andra världskriget och kalla kriget. Vår ambition är att försöka beskriva forskarnätverk och undersöka hur vetenskapliga teorier spreds mellan länderna genom att analysera reseberättelser, memoarer och korrespondenser. Under det senaste året har vi även börjat videointervjua forskare som samarbetade med kollegor i norra Europa åren under och efter kalla kriget. I en studie undersökte vi till exempel kunskapsöverföring under gynekologimöten i Östersjöområdet – Baltic conferences on obstetrics and gynecology – där även cancerforskning var ett återkommande tema.

Det finns flera spännande uppslag för vidare forskning om svensk-tyska kontakter mellan cancerforskare. Här vill jag ge ett exempel och nämna något om Lore Zech, ibland kallad ”the mother of modern cytogenetics”. Hon deltog i banbrytande forskning om geners inverkan på cancer.

Läs hela artikeln

RCC i samverkan – barnonkologi

En barnonkologisk intermediärvårdspatient behöver en sjuksköterska och en undersköterska dygnet runt med kompetens att vårda dessa patienter. Därför krävs det utökade resurser och både initiala och kontinuerliga utbildningsinsatser av vårdpersonal för att täcka behovet. Det föreslår en arbetsgrupp inom den nationella barncancersatsningen. I en rapport (på cancercentrum.se) anges nationella kriterier för barnonkologisk intermediärvård och vilka resurser som krävs i termer av bemanning och utbildningsinsatser för att genomföra förslaget.

Intermediärvård är vård av en patient som inte behöver vård på en intensivvårdsavdelning men som har behov av mer omvårdnad och övervakning än vad en vårdavdelning normalt kan erbjuda. Intermediärvårdsplatser behövs för att kunna prioritera det begränsade antalet intensivvårdsplatser för patienter med störst vårdbehov, samtidigt som patientsäkerheten för de sjukaste patienterna på en vårdavdelning tryggas.

En arbetsgrupp inom Nationella arbetsgruppen för barnonkologi har nu utrett och definierat nationella behov, resurskrav och kriterier för vad som ska utmärka barnonkologisk intermediärvård i Sverige. I gruppens rapport beskrivs vilka behov av omvårdnad, utrustning, personaltäthet och kompetens som krävs för att intermediärvård ska kunna bedrivas patientsäkert och med god kvalitet i alla delar av landet.

KRÄVS PERSONAL OCH UTBILDNING
– Barnonkologisk vård har hög behandlingsintensitet och förutsätter i sig en hög personaltäthet. En intermediärvårdspatient behöver tillgång till en sjuksköterska och en undersköterska dygnet runt, som inte har andra patienter eller uppgifter att ansvara för, säger Johan Svahn, som har samordnat arbetsgruppens arbete och är överläkare vid Barncancercentrum, Skånes universitetssjukhus, Lund.

I rapporten sammanfattas kartläggningen med att 15 intermediärvårdsplatser behöver upprättas inom barnonkologin. Vård av patienter i intermediärvård ställer även utökade krav på kompetensen hos sjukvårdpersonalen. Därför behövs initiala och kontinuerliga utbildningsinsatser av såväl omvårdnadspersonal som läkare. Ett väl strukturerat samarbete med intensivvårdsenheten är också nödvändigt. Resurser behövs för att genomföra dessa utbildningsinsatser vid införande av barnonkologisk intermediärvård och för att säkerställa kontinuerlig fortbildning av personal.

– Barnonkologisk intermediärvård ökar även kraven på sjukvårdpersonalens kompetens, säger Johan Svahn. Initiala och kontinuerliga utbildningsinsatser av såväl omvårdnadspersonal som läkare kommer därför att behövas. Som ett nästa steg har ett arbete påbörjats för att utforma och genomföra sådana utbildningsinsatser.

Läs hela artikeln

Bred genomlysning av urologiområdet grund för långsiktigt utvecklingsarbete

Ett mycket stort antal patienter besöker urologisk sjukvård varje år – både unga och gamla. Tack vare medicinska framgångar har den urologiska vården utvecklats snabbt. Fler patienter kan behandlas och de som behandlas lever längre. Samtidigt finns stora begränsningar i tillgänglighet och kvalitet, visar en ny genomlysning av Regionala cancercentrum.

Under en längre tid har patienter och professionen uttryckt ett behov av att tillgängligheten och kvaliteten behöver stärkas inom den urologiska vården. En viktig pusselbit i arbetet är att kartlägga förutsättningar och nuläget inom området. Med medel från överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2022 har en ny genomlysning finansierats och nyligen publicerats. Det är första gången som en omfattande genomlysning av urologiområdet har genomförts.

– Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt och nationellt utvecklingsarbete, säger Ove Andrén, en av arbetsgruppens medlemmar och sjukvårdsregional SVF-samordnare vid Regionala cancercentrum Norr.

Han fortsätter:

– Vårddata, enkäter, intervjuer och workshops, med bland annat patientföreningar och professionen ger en välförsedd bild av nuläget. Sex huvudsakliga områden och tillhörande utmaningar lyfts fram. Det presenteras också exempel på möjliga åtgärder som kan bidra till att förbättra tillgänglighet och kvalitet inom den urologiska sjukvården.

PATIENTER I KLÄM
Genomlysningen visar att 23–56 procent av patienter med benigna tillstånd idag inte får vård inom vårdgarantin och att 58–86 procent av patienter med maligna tillstånd inte får behandling inom tidsgränsen för standardiserade vårdförlopp, SVF. Jämförelser mellan regioner visar även att det finns skillnader i både vilken utsträckning patienter behandlas och vilken typ av behandling som erbjuds.

Flera intervjupersoner menar att tillgängligheten till behandling för benigna tillstånd prioriteras ner i jämförelse med maligna tillstånd. Ofta är maligna tillstånd mer akuta och resurserna är redan mycket begränsade, vilket resulterar i att urologisk sjukvård som inte är cancer inte blir lika prioriterat. Den bristande tillgängligheten ger negativa konsekvenser för patienten som kan uppleva nedsatt livskvalitet, ångest och sjukskrivning. Sjukvården påverkas också negativt av ökad belastning, kostnader och ett ineffektivt omhändertagande, som inte varit nödvändigt om god vård utförts i rätt tid.

Läs hela artikeln

Så anpassar metastaser ämnesomsättning till ny vävnad för att kunna fortsätta växa

Forskare vid Chalmers har i en ny studie granskat hur ämnesomsättningen fungerar i cancerceller som via metastaser har spridit sig till nya organ. Den nya kunskapen visar att metastaserna anpassar sig efter sin nya omgivning och att den lokala miljön har stor betydelse.

”De metastaserande tumörerna har antagits visa samma metaboliska egenskaper oavsett var i kroppen de sitter, men vi upptäckte att cancercellerna till stora delar anpassade sin ämnesomsättning till den nya vävnaden för att kunna fortsätta utvecklas och växa. Det här är viktig kunskap, som visar att vi inte kan betrakta metastaserna som sina ursprungstumörer”, skriver här forskaren Fariba Roshanzamir.

Den mest aggressiva typen av bröstcancer är basalliknande trippelnegativ bröstcancer (TNBC) som är associerad med dålig prognos, invasivitet, tidiga återfall och fjärrmetastaser. Eftersom TNBC-tumörer inte uttrycker progesteronreceptor (PR), östrogenreceptor (ER) eller human EGF-receptor-2 (HER2), kommer de inte att svara på hormonbehandling eller läkemedel som riktar sig mot HER21. Därför finns det fortfarande få effektiva terapier för basal TNBC. Den främsta dödsorsaken hos patienter med TNBC är metastas, det vill säga när tumörceller migrerar från den primära tumören in i cirkulationssystemet och invaderar och koloniserar andra organ. TNBC-metastaser antas i nuläget uppvisa liknande funktioner i olika organ som i föräldratumören. Det senaste decenniet har medfört flera framsteg i förståelsen av metaboliska fenotyper av tumörer som skiljer sig från deras intilliggande icke-maligna vävnader. Studier av metastaser är dock ofta begränsade till en jämförelse mellan metastaser och deras primära tumörer. Under den metastatiska processen står cancerceller inför betydande utmaningar i sina nya mikromiljöer, som de måste övervinna för att överleva. Tumörcellers förmåga att övervinna dessa unika barriärer och möta de biosyntetiska och bioenergetiska kraven under den metastatiska kaskaden är avgörande för framgångsrik kolonisering i andra organ, men förståelsen om dessa processer är fortfarande låg.

Här presenterar vi en omfattande undersökning av omfattningen av anpassning av TNBC-celler till deras nya mikromiljö i avlägsna vävnader. Denna studie presenterar nya terapeutiska fönster för att utveckla mer effektiva behandlingar för metastaser.

TNBC-METASTASERANDE TUMÖRER UPPVISAR EGENSKAPER FÖR BÅDE URSPRUNGS- OCH DESTINATIONSVÄVNAD (MELLANTILLSTÅND FÖR METASTASERANDE TUMÖRER)
Vi erhöll RNA-sekvensräkningsdata från GSE110590-datauppsättningen för olika cancertyper och deras associerade metastaser. Prover med basalliknande subtyp av TNBC och deras parade metastaser (TM) i sex olika avlägsna vävnader (hjärna, lunga, lever, lymfkörtel, binjure och hud) valdes ut för denna studie. Vissa av analyserna utfördes för TNBC-metastaser till hjärna, lever och lungor, medan metastaser till hud, binjure och lymfkörtel exkluderades eftersom antalet prover var för lågt för att uppnå tillräcklig statistisk styrka. Genom hela artikeln hänvisar ”bröst-TP” till den basalliknande typen av TNBC. Vi hämtade också transkriptomprofiler från The Cancer Genome Atlas (TCGA) för primära tumörer (TP) och parade intilliggande normalvävnadsprover (NT) motsvarande ursprungs-och destinationsvävnaderna för GSE110590-datauppsättningen (Figur 1A). Friska vävnadsprofiler associerade med de sex undersökta metastastyperna såväl som bröst samlades in från databasen Genotype-Tissue Expression (GTEx). Vår studie involverade därför en jämförelse av metastaserade TNBC-transkriptomer med primära tumörer, parad-normala och friska vävnader motsvarande metastasernas ursprungsvävnad (bröst) och destinationer.

Insamlade RNA-sekveringsdata från dessa tre olika källor normaliserades och kombinerades längs deras gemensamma gener. Därefter utförde vi dimensionsreduktionsanalys för varje metastas och TP:er från ursprungs- och destinationsvävnaderna. Huvudkomponentanalys visade att metastaser bildar ett distinkt kluster mycket närmare TPs i destinationsvävnaderna medan de två primära tumörgrupperna var tydligt separerade (Figur 1B). Således antyder denna analys att uttrycksprofilerna för metastaser representerar ett mellantillstånd mellan TP från ursprungsvävnaden och destinationsvävnaden, med en profil som ligger närmare destinationsvävnadens TP. För att ytterligare undersöka detta fenomen och kvantifiera likheterna tillämpade vi en dekonvolutionsanalyspipeline med hjälp av medianuttrycksnivåer av TP från de metastatiska tumörernas ursprungs- och destinationsvävnad som referenser, för att kvantifiera ”TP_origin: TP_destination”-fraktionen för alla metastatiska prover. Resultatet avslöjade betydande likheter mellan metastaser och primära tumörer på deras destinationsvävnader, även om trenderna för avvikelse från deras ursprungsvävnad varierar mellan olika metastatiska destinationer (Figur 1C).

Läs hela artikeln

Blodprov kan visa risk för spridd bröstcancer – Kollagen IV som en tumörmarkör vid bröstcancer

Höga nivåer av ämnet kollagen IV i blodet kan vara ett tecken på spridd bröstcancer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Höga nivåer av ämnet runt tumören innebär också en sämre prognos. Nivåerna av kollagen IV kan enkelt mätas med blodprov.

”Den goda nyheten är att upptäckten kan innebära att det i framtiden blir enklare att avgöra vilka patienter som löper större risk för återfall i bröstcancer och bör följas upp med tätare intervall, genom att mäta halterna av ämnet i blodet”, skriver här Malin Jansson, forskare vid Umeå universitet.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och den vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor. De flesta kvinnor botas med kirurgi och adjuvant behandling och ofta är prognosen god – tioårsöverlevanden i Sverige är nästan 88 procent. Några kvinnor kommer dock, trots behandling, att utveckla metastaserad sjukdom, och hos en del patienter är sjukdomen metastaserad redan vid diagnos. I dagsläget finns ingen botande behandling för dessa kvinnor vilket innebär att de kommer att avlida i sin sjukdom. 2020 avled 1 330 kvinnor i Sverige i bröstcancer. För att styra val av behandling samt förutspå risk att återfalla i bröstcancer använder man sig av olika patient- och tumörrelaterade faktorer som till exempel tumörstorlek, lymfkörtelstatus, fjärrmetastaser, histologisk grad, ålder, östrogenreceptoruttryck (ER), progesteronreceptoruttryck (PR), HER2 och celldelningshastighet (Ki67). De senaste åren har genexpressionsanalyser gett möjlighet till ett nytt sätt att klassificera brösttumörerna. Det nya klassificeringssystemet delar in brösttumörerna i fem olika molekylära subgrupper (Luminal A lik, Luminal B lik (HER2 negativ), Luminal B lik (HER2 positiv), HER2-positiv och trippelnegativ), och det ger ytterligare vägledning för prognosbestämning och val av behandlingar.

STORT BEHOV AV MARKÖRER
Trots ett modernt klassificeringssystem som ger möjlighet till en skräddarsydd behandling, återfaller och avlider patienter fortfarande i bröstcancer. Nya biologiska markörer som är ännu bättre på att förutspå vilka patienter som kommer att utveckla metastaserad sjukdom och vilka patienter som inte gör det behöver hittas. Patienter som visar sig ha en högre risk för att utveckla metastaserad sjukdom bör om möjligt erbjudas en ännu mera aggressiv behandling och efter avslutad behandling, följas upp med tätare intervall.

Bröstkörteln är uppbyggd av körtelvävnad, fett och olika typer av celler. Mjölkgångarna i bröstkörteln består av ett inre lager av luminala epitelceller som producerar mjölk vid amning, samt ett yttre lager av kontraherande myoepiteliala celler. Det yttre lagret omges av ett basalmembran som separerar mjölkgångarna från omgivande vävnad. Basalmembranet och den omgivande vävnaden i bröstet kallas stroma. I stromat finns olika typer av celler (makrofager, fibroblaster, mastceller, röda och vita blodkroppar) samt molekyler som bildar ett nätverk. Stromat behövs för att upprätthålla bröstets stabilitet och arkitektur men påverkar också celltillväxt, proliferation, migration och apoptos. Historiskt sett har den maligna epitelcellen varit i fokus vad gäller bröstcancerforskningen, men fler och fler studier har kunnat visa att även stödjevävnaden, stromat i bröstet, deltar aktivt i bröstcancerutvecklingen och i tumörprogressionen. Kollagen IV finns rikligt i basalmembranet runt mjölkgångarna och består av sex olika α-kedjor som byggs samman till heterotrimerer. Kollagen IV har visat sig vara viktig vid sårläkning, men också vid bröstcancerutvecklingen då nedbrytning av basalmembranet är ett av de första stegen vid tumörinvasion. Studier har visat att kollagen  IV inte bara uttrycks i basalmembranet utan dessutom i tumörstromat i olika cancerformer, och kan stimulera celldelning, migration samt förhindra apoptos av cancercellerna.

Läs hela artikeln

Värdegrund och systematisk kvalitetssäkring bakom framgångsrik onkologisk vård i Kalmar

Visionen är minst sagt ambitiös: Att med kompetens, engagemang och bra bemötande ge Sveriges bästa onkologiska vård liksom det dagliga mottot: ”Varje dag lite bättre”. När Kalmar nu står som värd för Onkologidagarna är det med en stolt verksamhetschef vid rodret. Överläkare Magnus Lagerlund har sedan 2006 byggt upp en onkologklinik där kvalitetssäkring och engagemang står i fokus. Och där patienterna erbjuds personlig vård utan väntetider.

Region Kalmar är med sina 250 000 invånare en av landets minsta sjukvårdsregioner. Men för verksamheten på onkologiska/strålningsfysikkliniken på Länssjukhuset i Kalmar har storleken ingen betydelse. Kanske är en hanterbar storlek snarare en fördel för en välfungerande sjukvård. Här har man under de senaste åren i lugn och ro fortsatt att växa och bygga ut, både personalstyrkan och den tekniska kapaciteten på strålningsenheten.

– När jag kom hit från Södersjukhuset för 17 år sedan var vi 13 medarbetare och det fanns en (1) accelerator. Idag finns det 82 tjänster och två linjäracceleratorer – och sedan 2019 har vi en egen onkologmottagning, säger Magnus Lagerlund, klinisk onkolog med strålbehandling/melanom som huvudsaklig specialitet.

Länssjukhuset i Kalmar har omkring 7 600 medarbetare och är regionens största arbetsgivare. Sjukhuset är bland de främsta i landet när det gäller tillgänglighet, kundnöjdhet och effektivitet med korta väntetider till både besök och behandling.

Utvecklingen på den klinik Magnus Lagerlund leder är minst sagt imponerande.

– Antalet läkarkontakter/besök har ökat med nära tio procent sedan 2021 och är nu uppe i nära 14 000. 795 patienter har fått strålbehandling, en ökning med fem procent. En annan, mindre positiv ökning, är kostnaden för läkemedel som har ökat med 22 procent de senaste två åren.

STABIL PERSONALGRUPP
Det sistnämnda är en faktor som är svår att påverka och Magnus Lagerlund vill hellre lyfta fram orsakerna till att kliniken har utvecklats så snabbt.

– Vi har inte haft en enda omorganisation sedan jag kom hit. Vår organisation är medvetet platt och vi har en stabil personalgrupp med låg omsättning. Men tyvärr har vi, som i många andra regioner, svårt att få nya tjänster och att rekrytera färdiga specialistläkare, ett faktum som kan leda till att vi i likhet med övriga onkologkliniker kan få svårt att erbjuda nya behandlingar. Jag skulle också gärna se att det fanns resurser till fler kliniska prövningar.

Om tre år är en ny utbyggnad klar på sjukhuset och då kommer verksamheten att expandera ännu mer.

– Då kommer vi att ha fyra bunkrar, tre acceleratorer, en ny PET CT, en ny mottagning och en dagvårdsavdelning med 17 platser.

Sedan 2015 har man varit en länsklinik med en egen dagvårdsavdelning, med en filial i Västervik, drygt 14 mil norr om Kalmar (se separat intervju). Verksamheten i Västervik är mycket uppskattad av patienterna som slipper långa resor för att få behandlingar.

Att slippa vänta på vård är en annan mycket högt skattad faktor för länets cancersjuka.

– Vi har en god tillgänglighet här, understryker Magnus Lagerlund. I praktiken har vi inga väntetider alls. Patienternas behandling på dagvården och på strålbehandlingen startar inom två, tre veckor. Vi har ett utmärkt samarbete med patologerna och omkring 90 procent av de patienter som behöver palliativ strålning får det inom 14 dagar.

Läs hela artikeln

Uppskattad fortbildning för specialister inom prostatacancervården

Utvecklingen inom prostatacancervården är rekordsnabb. Nya diagnos- och behandlingsmetoder, nya riktlinjer, nya forskningsresultat och en intensiv jakt på nya biomarkörer. För kliniskt verksamma urologer och onkologer är det ofta svårt att hinna med i allt som händer. Den årligen återkommande postgraduate-kursen om prostatacancer – arrangerad av AstraZeneca och Amgen – erbjuder en uppskattad möjlighet till nödvändig uppdatering/fortbildning. Under tre intensiva dagar i december 2022 träffades 30 specialister från hela landet på Steningevik utanför Märsta.

”Jag gick själv kursen redan 1997, i Grythyttan. Som urolog var ”Grythyttankursen” den man skulle gå om prostatacancer. Det var verkligen en mycket bra kurs som gav en total genomgång av hela området. 2002 blev jag färdig specialist och året därpå fick jag frågan om jag ville bli kursledare tillsammans med onkologen Bo Lennernäs. Jag kände mig synnerligen hedrad och 2004 ledde vi den första kursen. Och eftersom jag tycker det är så roligt att undervisa och ordna utbildningar blev jag kvar i hela 19 år. Som lärare utvecklas man hela tiden, eftersom man måste hålla sig uppdaterad. Dessutom har jag lärt mig mycket av deltagarnas erfarenheter och synpunkter.

Det har varit väldigt roliga år med ungefär samma upplägg varje gång – vi följer patienternas resa genom vården. Tidigare avslutade vi med palliativ vård men på grund av att det kommit så mycket nytt hela tiden fick vi ta bort det avsnittet. Palliation är ju inte specifikt för prostatacancer.

Har denna regelbundet återkommande utbildning påverkat prostatacancervården i landet? Ja, jag tror att den kan ha bidragit, framför allt genom att höja lägstanivån, men också genom att underlätta samverkan mellan urologer och onkologer. Att ta hand om de vanliga patienterna, inte de sällsynt komplicerade, är det viktigaste för folkhälsan. Det ger inga rubriker, men för den enskilde patienten är behovet lika stort även om han har ”en vanlig prostatacancer”. Jag tycker att jag lärt mig mer på den här kursen än på stora kongresser, eftersom vi integrerar de nya rönen i den kliniska vardagen. Det var med blandade känslor jag lämnade kursledarskapet efter alla dessa år, men det blev en fin överlämning. Att Camilla Thellenberg Karlsson och Johan Styrke nu har tagit över innebär en välbehövlig vitamininjektion. Jag känner att kursen är i mycket trygga händer!”

Professor Ola Bratt, urolog,
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tidigare kursledare

”Jag har aldrig gått den här kursen själv och det var första gången jag var kursledare, tillsammans med onkologen Camilla Thellenberg Karlsson. Vi har sedan tidigare ett gott och smidigt samarbete och det fungerade bra att hålla i kursen tillsammans. Upplägget fick vi ärva av de tidigare kursledarna och det kändes bra att köra ett beprövat koncept så här första gången. Deltagarna är redan duktiga på själva hantverket, men det behövs en bättre samverkan över gränserna och framför allt en ökad användning av registerdata, som ju är en viktig del av kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hur data kan användas, kontrolleras och tolkas gick som en röd tråd genom hela kursen. Det var viktigt att få deltagarna att förstå poängen med bättre registeranvändning, att det i slutändan gagnar patienten. Data är inte alltid så enkla att tolka, man måste bekanta sig med insamlingsprocessen. Men det ska inte vara en pålaga som tar en massa extra tid. Att ha ordning och reda i registren ska vara förankrat på kliniken och det ska vara lättillgängligt att ta del av data.

Jag lärde mig mycket själv under kursen, det blev ett givande gemensamt lärande där vi kunde diskutera olika lösningar på svåra frågor. Den kurs som vi planerar att hålla i december i år kommer att ha i stort sett samma upplägg men innehålla fler patientfall.”

Kursledare Johan Styrke, urolog,
Sundsvalls sjukhus

Läs hela artikeln

Delete-knappen i livets skarpa lägen

”I cancersjukvården har man som läkare oftast ett större ansvar än i andra delar av det medicinska fältet, eftersom patienten alltid befinner sig i ett så enormt kunskapsunderläge, och sällan på ett rimligt sätt kan förstå konsekvenserna av olika beslut.”

På datorn finns en delete-knapp som för både vana och ovana datoranvändare är mycket användbar: ”Äsch, det blev inte bra, jag börjar om från början.”

Tänk om det fanns sådana knappar för det verkliga livet också. En knapp man kunde trycka på när man bråkat med sin maka, make eller barn. En knapp där man kunde få 50 år av rökning att försvinna när man fått diagnosen KOL eller alltför ihärdigt drickande när man fått acites och levercirros. Det borde finnas knappar där man kunde ångra att man inte tog chansen på tjänsten på den andra kliniken, inte antog erbjudandet om cheftjänsten eller möjligheten att börja forska, eller något liknande. I ungdomen var det dumt att man inte fortsatte att spela piano – där hade en delete-knapp gjort livet roligare 25 år senare – och en annan delete-knapp när man schabblade bort chansen till den flickan eller pojken man egentligen visste var den rätta.

Ovanstående kan dock trots allt kännas banalt när man inser vad vi som läkare sysslar med när det gäller våra patienter. Det är ju vi som är till för dem och inte tvärt om. Nog skulle man då vilja ångra sig – trycka på delete-knappen – av och till när man har fått facit på hur det gick. Kirurgen kan få facit inom några sekunder efter att ha skurit fel, medan det för den invärtesmedicinskt praktiserande oftast tar längre tid även om felet varit lika stort. Ibland är en medicinsk delete-knapp verkligen efterlängtad.

Det berättas om en professor som under sin första vecka gick runt på den nya arbetsplatsen och skrev oupphörligen i en liten anteckningsbok. En av de nya medarbetarna dristade sig till att fråga vad han skrev upp? ”Jo, jag skriver ner allt dumt som min föregångare gjort och som jag ska se till att inte göra om när jag om 25 år slutar här”, sa han och skrattade. Tjugo år senare blev den då äldre professorn tillfrågad om hur det hade gått med den lilla anteckningsboken och om han haft någon nytta av den. ”Aha, menar du den? Jo, jag såg den häromåret och den var full av befängdheter, så den har jag kastat bort.”

Läs hela artikeln

”Vi ska bana väg in i styrelserummen –även om vi måste bända upp dörrarna”

Inom life science-området är de flesta företagsledare män. Kvinnliga entreprenörer drar in mindre kapital och kvinnor är underrepresenterade i bolagsstyrelser. Det är bara några av de saker som det nybildade kvinnliga affärsnätverket VILDA (VD inom Life Science-Damer för Affärsnätverkande) avser att ändra på. Efter det första mötet är Cecilia Bröms-Thell, en av grundarna, optimistisk:

– Vi vill med gemensamma krafter försöka bända upp dörrarna till styrelserummen. Det finns ett marknadsmässigt värde i ett ökat kvinnligt ledarskap.

Anna Törner, Sarah Lidé och Cecilia Bröms-Thell har alla lång erfarenhet av ledande befattningar inom life science. De har också lång erfarenhet av att arbeta i en bransch där merparten av alla högre chefer är män.

– Life science har dock en bättre könsfördelning än många andra branscher, påpekar Cecilia Bröms-Thell och berättar att de tre inte kände varandra sedan tidigare.

– Men när vi träffades på ett event för något år sedan konstaterade vi att vi hade ett stort gemensamt nätverk – och att vi hade gemensamma upplevelser av de utmaningar man kan ha som kvinna i en företagsledande position. Det blev ett mycket spännande möte där vi bestämde oss för att skapa ett forum där kvinnliga ledare i branschen kan få stöd och inspiration, säger Cecilia Bröms- Thell, som bland annat har arbetat på Pharmacia och varit VD på ett svenskt mindre bolag. Nu har hon precis börjat ett nytt jobb som ansvarig för ett life science-program på Uppsala Innovation Centre

ARBETAR HELT IDEELLT
Anna Törner är bland annat grundare av SDS Life Science men har nu sålt bolaget. Sarah Lidé är vice VD på Medicon Village i Lund och det var där det första medlemsmötet hölls i början av februari i år.

– Idag har omkring 30 procent av bolagen inom Medicon Village en kvinna på VD-posten. Vi är väldigt glada över att de stöttar och sponsrar VILDA genom att upplåta sina lokaler. Det är mycket värdefullt eftersom vi arbetar ideellt, säger Cecilia Bröms-Thell, som tycker att det blev ett väldigt bra möte med omkring 30 engagerade deltagare som bland annat lyssnade på en föreläsning av ledarutvecklaren Katarina Eker. Cecilia Bröms-Thell talar för alla tre VILDA-grundarna när hon säger att hon är glatt överraskad över hur snabbt det gick för mötesdeltagarna att öppna upp sig och berätta om sina upplevelser.

Läs hela artikeln

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis:
Hur identifiera och hantera neurologiska immunrelaterade biverkningar?

Datum: Onsdag 10 maj
Tid: Kl. 12.05 – 12.45

Föreläsare: Håkan Widner, Docent, överläkare och adjungerad professor i neurologi, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet
Moderator: Sara Kinhult, Överläkare, onkologkliniken, Skånes universitetssjukhus

Nu kan du anmäla dig till denna webbföreläsning om att identifera och hantera neurologiska biverkningar vid onkologisk immunterapi.

Neurolog Håkan Widner kommer varva teori med falldragningar för att belysa orsak, symptom och hantering av neurologiska biverkningar orsakade av onkologisk immunterapi. Onkolog Sara Kinhult kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar.

Du har också möjlighet att ställa just dina frågor via live-chat under mötet.

För mer info och anmälan

Terapiinriktad utbildning inom I-O

Terapiinriktad utbildning inom I-O
Vad kan jag göra i kontakten med patienter som behandlas med immunterapi för att bidra till att förbättra behandlingen?

Datum: torsdag 4 maj
Tid: kl 09.00 – 15.30
Plats: Freys Hotel, Bryggargatan 12, Stockholm

Vi på Bristol Myers Squibb har glädjen att bjuda in dig som är sjuksköterska eller läkare till denna utbildning. Syftet med utbildningen är att ge dig ökad kunskap kring omhändertagandet av patienter som behandlas med onkologisk immunterapi, samt att ge möjlighet för dig och dina kollegor att diskutera de frågeställningar som ni ställs inför.

Bristol Myers Squibb har ordnat dessa terminsvisa utbildningar runt om i landet i 10 år. Denna termin erbjuder vi utbildningen i Stockholm.

Agenda
09.00 Fika
09.30 Välkommen och introduktion
09.45 Immunterapi – vad är det och hur fungerar det?
Björn Båtshake, Med dr, bitr överläkare, Skånes Universitetssjukhus Lund
10.30 Vad har vi lärt oss och var står vi idag med immunterapi?
Björn Båtshake, Med dr, bitr överläkare, Skånes Universitetssjukhus Lund
Lisa Villabona, Med dr, specialistläkare onkologi, Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset
11.15 Paus
11.30 Immunterapi i praktiken – tips och råd från en sjuksköterska
Helena Hansson, specialistsjuksköterska onkologi, Universitetssjukhuset Linköping
12.30 Lunch
13.30 Patientfall ur en sjuksköterskas synvinkel – workshop
Helena Hansson, Björn Båtshake och Lisa Villabona
15.30 Fika

Bristol Myers Squibb står för kostnader för lokaler, mat samt föreläsararvoden.
Du ansvarar själv för att inhämta samtycke från din huvudman att delta vid mötet.

Vid frågor vänligen kontakta Henrik Jörhov på telefon 070 - 311 24 42 eller mejl [email protected].

För anmälan

 

 

I samband med din anmälan för deltagande i mötet, samlar Bristol-Myers Squibb Aktiebolag (”BMS”) in dina personuppgifter för att hantera ditt deltagande på mötet samt att utvärdera och förbättra våra aktiviteter. Genom att fylla i och underteckna formuläret medger du att dina personuppgifter får behandlas av BMS för ovan nämnda syften. Dina personuppgifter lagras inte längre än vad som är förenligt med gällande lagar och regler. Sådant medgivande omfattar även övriga företag inom den koncern BMS tillhör, vilket kan innebära att dina personuppgifter överförs till ett tredjeland i enlighet med våra Bindande företagsbestämmelser som du kan läsa här: https://www.bms.com/assets/bms/us/en-us/pdf/binding-corporate-rules.pdf. Medgivandet omfattar även överföring till noggrant utvalda leverantörer som BMS använder sig av i samband med möten. Du har rätt att återkalla ditt medgivande, invända mot eller begränsa BMS behandling av dina personuppgifter, få information om vilka av dina personuppgifter vi behandlar, begära en kopia av dina personuppgifter, rätt att få personuppgifterna överförda till en annan personuppgiftsansvarig när det är tekniskt möjligt och få dem korrigerade eller raderade genom att kontakta BMS. Personuppgiftsansvarig: Bristol Myers Squibb Aktiebolag, organisationsnummer 556092-9886, Box 1172, 171 23 Solna. Du kan kontakta vårt dataskyddsombud för EU på [email protected] för att utöva de dataskyddsrättigheter du kan ha eller om du har funderingar eller frågor kring hur dina personuppgifter hanteras av BMS. Om du har klagomål kan du även vända dig till Datainspektionen i Sverige eller till tillsynsmyndigheten där du bor eller arbetar.

 

 

Cancer och fertilitet

Cancer och fertilitet
Ett webbinarium på temat Cancer och Fertilitet med Docent Anna Johansson och Professor Kenny Rodriguez-Wallberg som ger dig insikt i dessa frågor samt den senaste forskningen och rekommendationerna inom området. Det finns även möjlighet att ställa frågor under föreläsningen. Föreläsningen modereras av Daniel Nyqvist, medicinsk rådgivare på Pfizer.

Detta webbinarium kommer att sändas här på Pfizerplay. Dubbelkolla gärna i god tid att din dator, surfplatta eller mobil har stöd för att spela upp sändningen. Du kan läsa mer i vår tekniska checklista här.

12:10–12:55
Du kan ställa frågor och delta i diskussionen under livesändningen.

12:10 Välkomna – Pfizer
12:15 Föreläsning
12:45 Tid till frågor
12:55 Slut

För mer information och anmälan

Inbjudan till Svenska Lungcancermötet

Vi bjuder in till det 29:e Svenska Lungcancermötet på Wisby Strand i Visby.
Programmet kommer bland annat att handla om oligometastatisk sjukdom, neoadjuvant behandling och aktuella studier. Presentation av avhandlingar och utdelning av stipendium. Vi kommer även i år att anordna en postervandring med pris till bästa poster. Är ni intresserad att delta så kan ni skicka in abstrakt.
Se detaljer i bilaga till inbjudan.

I anmälningsavgiften ingår samtliga måltider samt övernattning för dem som deltar hela mötet.
Möjlighet till deltagande enbart dagtid till reducerad kostnad.

Deltagaravgift
Hela mötet inkl. övernattning och konferensmiddag torsdag kväll: 3 000 kr
Dagkonferens och middag torsdag 11 maj: 1 850kr
Enbart dagkonferens inkl. lunch och kaffe: 1 000 kr

Ytterligare information samt möjlighet till anmälan finner du via www.cancerakademin.se

Avgiften kommer att faktureras. Ange därför fullständig faktureringsadress.
Glöm inte att ange referensnummer/kostnadsställe.
Faktura på deltagaravgiften kommer från Cancerakademin.

Sista anmälningsdag är 17 mars 2023 – OBS! Om mötet är fullbokat innan detta datum så stängs anmälan tidigare!

Välkommen!

Kristina Lamberg & Bengt Sjöberg

För mer information och anmälan