Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Första linjens behandling av avancerad MSI-H eller dMMR kolorektal cancer – en patientfallsdiskussion

MSD bjuder in till webbinarium torsdag den 23 maj

Torsdag 23 maj 12.05-13.00

Föreläsare: Leif Klint, Överläkare på onkologiska kliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Subspecialiserad på bröstcancer och gastrointestinal cancer.

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av  patienter med avancerad MSI-H eller dMMR kolorektal cancer. Under mötet kommer kliniskt relevanta  frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor. MSD Sverige står för kostnad av föreläsare. Deltagande vid webbinariet är kostnadsfritt.

Anmälan: Vänligen anmäl dig eller din klinik genom att maila till Roland Fjellström, [email protected]

Agenda:
12:05-12:10 MSD hälsar välkomna
12:10 -12:40 Första linjens behandling av avancerad MSI-H eller dMMR kolorektal cancer  – en patientfallsdiskussion. Leif Klint
12:40-13:00 Diskussion och tid för frågor
13.00 Mötet avslutas

Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 18 april

Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC

Torsdag den 18 april kl. 12.10-13.00

Föreläsare: Professor Joachim Aerts, Head, Department of Pulmonary Medicine, Erasmus University, Rotterdam, Netherlands

Välkommen till ett webbinarium där Professor Joachim Aerts kommer att ge en översikt av den vetenskapliga bakgrunden för nya systemiska behandlingsalternativ vid resektabel NSCLC. Du kommer att få en djupare förståelse för rationalen för dessa behandlingsalternativ och hur de kan påverka prognosen och överlevnaden hos patienter.

Efter presentationen kommer det finnas tid för frågor och diskussion, där du har möjlighet att få svar på dina specifika frågor och funderingar. Vi ser fram emot att ha dig med oss på detta webbinarium och diskutera de senaste framstegen inom behandlingen av resektabel NSCLC.

MSD Sverige står för kostnad av föreläsare. Deltagande vid webbinariet är kostnadsfritt.

Agenda:
12.10 MSD hälsar välkomna
12:15 Rationale of new systemic treatment options in resectable early-stage NSCLC, Joachim Aerts
12:45 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

Nordic webinar: Sharing experiences of Neoadjuvant Immunotherapy in NSCLC

Date: 23/04-2024 at 18:30 – 20:00 (CET)
Venue: Virtual meeting

We welcome HCPs across the Nordic countries to this digital meeting where experiences and patient cases will be presented and discussed; both from a pulmonology/oncology- and surgical perspective.

Program: 23 April 2024
18.30 – 18.40 Introduction and data overview 
Dr. Vilde Drageset Haakensen, Oncologist, Oslo, Norway
18.40 – 19.10 Case presentations from Sweden
Dr. Johan Isaksson, Pulmonologist, Gävle, Sweden
Dr. Per Landelius, Thoracic surgeon, Uppsala, Sweden
19.10 – 19.40 Case presentations from Finland
Dr. Jussi Koivunen, Oncologist, Oulu, Finland
Dr. Fredrik Yannopoulos, Thoracic Surgeon, Oulu, Finland
19.40 – 20.00 Questions & Discussion
All participants – led by Dr. Vilde D. Haakensen

For more details or questions please contact:
Linda Rosengren
Sr Medical Advisor, Sweden
+46 706 66 97 01
[email protected]

Bristol Myers Squibb för kostnader för föreläsararvoden. Du ansvarar själv för att inhämta samtycke från din huvudman att delta vid mötet.

MSD bjuder in till webbinarium tisdag den 9 april

Biverkningshantering vid behandling med immunterapi

Tisdag 9 april 2024 kl. 17.00-18.30

Föreläsare:
Dr Ankur Pandita, specialistläkare på onkologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ssk Elwira Angervall, sjuksköterska och sektionsledare på onkologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Välkommen till en utbildning om biverkningshantering vid behandling med immunterapi. Föreläsarna kommer gå igenom teorin och den medicinska bakgrunden till immunrelaterade biverkningar samt praktisk hantering och omvårdnadsaspekter. Det finns tid avsatt för att få svar på sina frågor och diskutera erfarenheter. Utbildningen riktar sig till sjuksköterskor och urologer samt specialiteter som kan komma i kontakt med cancerpatienter med immunterapibehandling. MSD står för kostnad av föreläsare. Deltagande i utbildningen är kostnadsfritt.

Anmälan: Vänligen anmäl dig eller din klinik genom att maila till Roland Fjellström, [email protected]

Agenda:
17:00-17:05 MSD hälsar välkomna
17:05 -17:30 Immunterapi och medicinsk bakgrund till immunrelaterade biverkningar – Dr Ankur Pandita
17:30-17:55 Biverkningshantering och omvårdnad från sjuksköterskans perspektiv – Ssk Elwira Angervall
17:55-18:05 Bensträckare
18:05-18:30 Diskussion och tid för frågor

Virtual training for HER2 and PD-L1 CPS scoring in Gastric cancer

Gastric HER2 and PD-L1 scoring with Khalid Al-Shibli MD, PhD
Department head & consultant physician; Department of Pathology, Nordlandssykehuset HF, Norway

17 APRIL 2024, 13:00-16:00 CET

Agenda
Part 1: 13:00 to 13:55 CET (Optional)
HER2 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Log in for participants of Part 2: 13.55 to 14.00

Part 2: 14:00-16:00 CET

PD-L1 testing theory:
• Background and rationale for testing
• Scoring systems and clinically relevant cut-offs

Interactive scoring:
• Assessment of sections with practical examples
• Discussion of cases

Audience: Pathologists
Objectives: Application of HER2 and PD-L1 testing and CPS scoring

If you have any questions, please contact:
Abir S Ali, PhD
Medical Advisor GI Cancer & Biomarker Lead, Medical Affairs
MSD Sweden
[email protected]
M. +46 (70) 6365054

MSD bjuder in till webbinarium onsdag den 10 april

Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1- en patientfallsdiskussion

Onsdag den 10 april kl. 12.05-13.00

Föreläsare:  Föreläsare: Lisa Liu Burström, MD, PhD, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Välkommen till en interaktiv patientfallsutbildning om diagnostik, behandlingsalternativ och uppföljning av patienter med HER2-positiv adenocarcinom i ventrikel med uttryck av PD-L1. Under mötet kommer kliniskt relevanta frågeställningar att diskuteras och det finns även möjlighet att ställa frågor.

Anmälan: Vänligen anmäl dig själv eller din klinik genom att klicka här.

Agenda:
12.05 MSD hälsar välkomna
12:10 Första linjens behandling av HER2-positiv metastaserad adenokarcinom i ventrikel – en patientfallsdiskussion
12:40 Frågestund och diskussion
13.00 Mötet avslutas

POSTGRADUATE UTBILDNING I BRÖSTCANCER

25 – 27 september 2024
Steningevik, Märsta

AstraZeneca Onkologi bjuder in läkare till Postgraduate utbildning i bröstcancer. Målsättningen med kursen är att kunna erbjuda en bred utbildning inom området bröstcancer; från epidemiologi, riskfaktorer, biologiska markörer till det senaste inom kirurgi, radiologi och medicinsk behandling. I slutet av kursen får deltagarna använda sina kunskaper under en workshop i form av en bröstkonferens.

Målgruppen för kursen är nyblivna specialister i onkologi, kirurgi, röntgen/mammografi och patologi. Även du som är specialist sedan tidigare, eller snart färdig ST-läkare är välkommen att söka till kursen.

Anmälan sker via https://qr.short.az/PGBC2024 eller QR-kod senast den 28 augusti 2024 och är bindande. AstraZeneca står för kursavgift och förtäring.

KURSLEDARE:
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
FÖRELÄSARE:
Läkare, Med Dr Ylva Bengtsson
Professor, överläkare Jonas Bergh
Docent, överläkare Jana de Boniface
Docent, överläkare Hans Ehrencrona
Överläkare, Med Dr Irma Fredriksson
Professor, överläkare Jan Frisell
Professor, överläkare Johan Hartman
Professor, överläkare Per Karlsson
Docent, överläkare Henrik Lindman
Docent, överläkare Niklas Loman
Docent, överläkare Hanna Sartor
Docent, överläkare Antonios Valachis
Överläkare, Med Dr Lotta Wadsten
Professor, överläkare Fredrik Wärnberg

PROGRAM

ONSDAG 25 SEPTEMBER 2024
10.00 – 10.30 Samling med kaffe
10.30 – 10.45 Välkomna
10.45 – 11.35 Epidemiologi
11.45 – 12.45 Bilddiagnostik
12.45 – 13.45 Lunch
13.45 – 14.25 Bröstpatologi I
14.35 – 15.10 Bröstpatologi II
15.10 – 15.30 Kaffe
15.30 – 16.30 Hereditär bröstcancer

TORSDAG 26 SEPTEMBER 2024
08.00 – 08.45 Bröstkirurgi I
08.55 – 09.45 Bröstkirurgi II
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.05 Bröstkirurgi III
11.15 – 12.00 Graviditetsrelaterad bröstcancer
12.00 – 13.05 Lunch
13.05 – 14.50 Grundläggande principer för onkologisk behandling
14.50 – 15.10 Kaffe

TORSDAG 26 SEPTEMBER 2024 PARALLELLA PROGRAM
15.10 – 16.00 Bröstkirurgi IV
16.10 – 17.10 Onkoplastisk kirurgi
15.10 – 16.10 Strategier vid onkologisk behandling av metastaserad bröstcancer
16.20 – 17.10 En tillbakablick: historien om bröstonkologi

FREDAG 27 SEPTEMBER 2024
08.00 – 09.00 Strålbehandling
09.10 – 09.45 Vem har rätt – patienten eller vårdprogrammet?
09.45 – 10.05 Kaffe
10.05 – 11.30 Bröstkonferens
– workshop
11.30 – 12.30 Lunch
12.30 – 13.30 Bröstkonferens
– workshop
13.30 – 14.15 Avslutning

Allt är relativt, även åldern

Till: Onkologer och onkologisjuksköterskor som träffar patienter med bröstcancer

Välkommen att delta på detta webbinarium där vi kommer att utforska behandlingsstrategier för äldre patienter med HR+/HER2-negativ spridd bröstcancer. Under utbildningen kommer Aglaia Schiza, överläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala, att dela med sig av sin expertis och erfarenhet inom området. För att illustrera olika aspekter av behandlingsbeslut och patienthantering kommer två fiktiva patientfall att presenteras.

Datum: Torsdag 10 april 2024.
Tid: 12.10-12.50.

Föreläsare: Aglaia Schiza, onkolog, Akademiska sjukhuset Uppsala.
Plats: Digitalt via Microsoft Teams.

Agenda: 
12.10 – 12.15 Introduktion, Novartis.
12.15 – 12.35 Föreläsning och patientfallsgenomgång.
12.40 – 12.55 Frågor och diskussion.

Nya mål för att blockera neuron-tillgliom- synapser i glioblastom

En banbrytande studie som nyligen publicerades i Nature Communications har visat att DNA:s tredimensionella organisation kan påverka utvecklingen av den aggressiva hjärntumören glioblastom. Silvia Remeseiro, lektor vid Umeå universitet, och hennes forskningsgrupp har identifierat faktorer som glioblastom använder för att svara på neuronsignaler och därmed växa och sprida sig. Denna upptäckt banar väg för vidare forskning om nya behandlingar mot glioblastom.

Nervsystemet reglerar olika cellpopulationer från embryonal utveckling och under hela livet. Nu framträder nervsystemet också som en kritisk regulator av cancer: Nervsystemets aktivitet kan kontrollera cancerinitiering och kraftfullt påverka cancerutveckling och metastas. Precis som nervsystemet kan reglera cancerprogression, kan cancer också påverka nervsystemets struktur och funktion. Interaktioner mellan nervsystemet och cancer förekommer både i den lokala tumörmiljön och systemiskt. Neuroner och gliaceller kommunicerar direkt med maligna celler i tumörmiljön genom parakrina faktorer och i vissa fall (till exempel glioblastom) genom neuron-till-cancercellsynapser.

När det gäller tumörer i det centrala nervsystemet, är glioblastom den vanligaste typen av hjärntumörer bland vuxna och också den mest dödliga och aggressiva. I dag finns ingen botande behandling och överlevnadsprognosen har inte förbättrats avsevärt under de senaste decennierna. Patienter med glioblastom har vanligtvis en överlevnad på ungefär ett år efter diagnos. Med nuvarande behandlingar, som inkluderar kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, är bara 4 procent av patienterna fortfarande vid liv 5 år efter diagnos.

Upptäckten att neurogliomala synapser förmedlar elektriska signaler till tumörceller och driver tumörprogression har revolutionerat hjärncancerforskningen de senaste åren.

I det centrala nervsystemet påverkas cancerutveckling av interaktioner mellan neuroner och tumörceller (det vill säga gliomceller). Neuronal aktivitet främjar gliomprogression genom aktivitetsreglerad utsöndring av parakrina tillväxtfaktorer, inklusive NLGN3, IGF-1 och BDNF, och elektrokemisk kommunikation medierad av synapser mellan neuroner och gliomceller, så kallade neurogliomala synapser, samt via kaliummedierad ström mellan gliomceller [Figur 1].

Neurogliomala synapser är äkta synapser mellan neuroner och gliomceller som vidarebefordrar neuronal aktivitet till tumörcellerna genom AMPA-receptorer. Neurogliomala synapser ger således glutamatergisk synaptisk signalering mellan neuroner och gliomceller som främjar både tumörcellsproliferation och -invasion [Figur 1]. Förutom att driva tumörutveckling kan synaptisk signalering inducera bildandet av tumör-mikrotuber och accelerera invasion av tumörceller genom att utnyttja neuronala migrationsmekanismer.

Dessa elektrokemiska signaler förstärks i ett gliomnätverk som sprider kalcium (Ca2+)-signaler. I detta nätverk är gliomceller kopplade till varandra genom mikrotubuli med ”gap junctions”. Förutom andra funktioner, kan gliomnätverket förstärka och synkronisera depolariserande strömmar i tumörcellsnätverket via centrala pacemaker-celler. Detta resulterar i en rytm av periodisk depolarisering som liknar hjärtslag i tumören. Dessa är viktiga för tumörtillväxt. Membrandepolarisering är ett fenomen som främjar gliomcellsproliferation genom mekanismer som återstår att förstå.

Läs hela artikeln

Fler tankar om ”second opinion” i cancersjukvården

I förra årets sista nummer av Onkologi i Sverige fanns en tänkvärd krönika om ”second opinion” av Åke Andrén Sandberg. Han har mycket lång erfarenhet av ämnet och belyste många viktiga aspekter. Läsningen stimulerande mig att ta upp ytterligare några. Jag använder den term som används av cancercentrum.se och i patientlagen: ”ny medicinsk bedömning”.

HUR MYCKET NYTT SKA DEN NYA BEDÖMNINGEN GE?
Inte så sällan ger jag en ny medicinsk bedömning som visar sig vara en ”third opinion”. Det handlar om patienter som fått en ny bedömning som drastiskt skiljt sig från den första. Detta har försatt patienten i en svår situation – vilken av läkarna har rätt? En naturlig reaktion är då att söka en tredje bedömning, som kanske resulterar i ett tredje, helt nytt, förslag. Själv försöker jag i görligaste mån att undvika att försätta patienten i en sådan situation när jag gör en ny bedömning. Många gånger finns det ingen otvetydigt bästa väg framåt och då är det klokt att vara ödmjukt försiktig i sin bedömning. Om jag känner att patienten har sökt en ny medicinsk bedömning för att förvissa sig om att den först rekommenderade handläggningen är rätt, brukar jag om möjligt bekräfta detta så att patienten kan känna sig trygg – trygg med att få rätt behandling och med att den ordinarie läkaren är påläst och har gott omdöme. Jag kan inte se någon poäng med att beröva patienten denna trygghet, om den inte är uppenbart falsk. Om jag däremot ser ett klart bättre alternativ motiverar jag det med sakliga argument utan att vara nedlåtande mot den kollega som gett den första rekommendationen. Det går ofta att ”rädda ansiktet” på den första läkaren genom att lyfta fram specifika faktorer hos patienten eller sjukdomen som kan vara lätta att förbise. Att sprida misstro mot sjukvården skadar i slutändan patienterna.

RISK FÖR EGENINTRESSE HOS PRIVATA VÅRDGIVARE
Det finns allt fler privata vårdgivare i cancersjukvården. De kan många gånger vara bra komplement till den offentliga vården, men tyvärr händer det att företrädare för privata vårdgivare ”säljer in” utredningar och behandlingar vid den egna kliniken, trots bristfällig evidens för deras nytta. (Detta händer av och till även inom den offentliga vården.) Att använda en konsultation för en ny medicinsk bedömning till att locka patienter till den egna verksamheten är förstås oetiskt. Det finns också en risk att privata vårdgivare utnyttjar den omättliga efterfrågan på rådgivning genom att erbjuda lättillgängliga nättjänster. Ett företag annonserar på detta vis: ”Genom din mobil, surf platta eller dator får du tillgång till oberoende expertis, dygnet runt – året om. Att söka en Second Opinion från oss är en enkel, bekväm och tidsbesparande process.” Företaget kan mycket väl ha goda intentioner och göra adekvata bedömningar, men nog finns det en risk för att patienter lockas att närmast slentrianmässigt stämma av hela raden av rekommendationer de får under en kronisk cancersjukdoms långa förlopp? I en tid när cancersjukvården har problem att ge en första bedömning i rimlig tid kan vi inte prioritera rutinmässig dubbel bedömning vid alla vägskäl.

Läs hela artikeln

Är lungcancerscreening Sveriges nästa screeningprogram?

Lungcancerscreening skulle rädda liv i Sverige, det är visat i flera stora internationella studier. Ändå har Socialstyrelsen inte ens börjat utreda om screeningen ska rekommenderas här. Hur hänger det ihop? För att tydliggöra var frågan står i Sverige bjöd RCC i samverkan in till en workshop som samlade perspektiven och specialisterna för en genomgång.

En mulen dag i februari samlade RCC i samverkan fler än 20 experter i en studio i Stockholm för att belysa frågan om lungcancerscreening från alla håll. Bland deltagarna fanns flera lungläkare men också representanter från Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Screeningrådet och Cancerfonden, liksom RCC:s screeningsamordnare, en hälsoekonom och flera andra. Alla föreläsningar spelades in och kan ses i efterhand.

INTERNATIONELLA STUDIER VISAR ATT SCREENINGEN RÄDDAR LIV
– I dag diagnosticerar vi drygt hälften av alla lungcancerpatienter när de är i ett stadie då vi kan ge livsförlängande behandling men inte bota sjukdomen. Om vi hittar tumörerna tidigare ökar chansen till behandlingar som botar och som dessutom ger mindre biverkningar. Men i de stadierna ger tumörerna fortfarande inga symtom, förklarade Mikael Johansson, onkolog i Umeå.

Jan Nyman från Svenska lungcancerstudiegruppen visade att internationella studier har visat att screeningen tydligt flyttar andelen nydiagnostiserade tumörer från sena till tidiga stadier.

– Lungcancerscreening räddar liv. Det behövs inga fler studier för att visa det, slog Jan Nyman fast under sin föreläsning om tidigare studier.

SVENSKA STUDIER UNDERSÖKER HUR VI KAN NÅ MÅLGRUPPEN
Så hur kommer det sig att screening för lungcancer ännu inte införts i Sverige? Deltagarna vid workshoppen var överens om att resultaten från de internationella studierna är överförbara till Sverige. Ändå startar nu ytterligare en studie, utöver den som redan pågår i Stockholm. Hur kommer det sig?

Läs hela artikeln

Ny studie ger hopp om att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie visat att det går att förutspå återfall av blodcancer efter en stamcellstransplantation tidigare genom att söka efter mutationer i framrenade stamceller. I dagsläget används oftast ofraktionerad benmärg, som är en blandning celltyper, för att analysera förekomsten av sjukdomsorsakande mutationer, men den nya studien visar att känsligheten i metoden kan förbättras nästan 100-faldigt genom att rena fram stamcellerna och istället analysera dessa för mutationerna. Studien publicerades i slutet av 2023 i tidskriften Blood och här beskriver doktoranden Madeleine Lehander, som är en av medförfattarna till artikeln, studien mer i detalj.

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för olika blodcancrar som kännetecknas av cytopenier och dysplasi i benmärgen. Sjukdomarna kan i många fall härledas till muterade hematopoietiska stamceller. Behandling mot MDS inkluderar symtomlindrande stimulering av frisk blodbildning och blodtransfusioner men den enda botande behandlingen är i dagsläget en stamcellstransplantation från en frisk donator. Tyvärr drabbas omkring 30% av transplanterade patienter av återfall, inte sällan med en aggressivare sjukdom, till exempel akut myeloisk leukemi (AML). Det är därför viktigt att hitta metoder som kan förutspå ett framtida återfall, eller möjliggöra tidigare upptäckt av återfallet, så att förebyggande behandling kan sättas in.

ÅTERFALL EFTER TRANSPLANTATION ÄR DET STÖRSTA HOTET FÖR PATIENTEN
När patienter får återfall av MDS efter transplantation är det oftast de ursprungliga sjukdomsorsakande mutationerna som patienterna hade redan innan transplantationen som är involverade i sjukdomsförloppet. Därför har det föreslagits att återfall kan upptäckas tidigare om man riktar analysen mot just dessa mutationer. I en nyligen publicerad studie har benmärgsprover (ofraktionerad benmärg) analyserats och resultaten har visat att metoden är lovande men att den kliniska nyttan kan ifrågasättas eftersom runt 20-30 % av proverna var falskt positiva och negativa gällande korrelation mellan positivt utfall för mutationer och återfall. Vår hypotes var att känsligheten kunde förbättras genom att rena fram stamcellerna ur benmärgsprovet och genomföra analysen för sjukdomsorsakande mutationer på dem, eftersom det är i dessa celler som mutationerna uppstår.

RIKTAD ANALYS AV STAMCELLER FÖRBÄTTRAR KÄNSLIGHETEN AV METODEN
Vi genomförde en retrospektiv studie och analyserade totalt 29 patienter med en MDS-diagnos som genomgått en stamcellstransplantation. 16 av de 29 patienterna hade fått återfall efter transplantationen, medan resterande 13 var i så kallad komplett remission och inte visade tecken på återfall mer än sex år efter transplantation, då risken för återfall är låg. Vi renade fram stamceller genom flödescytometri från benmärgsprover som samlats in kontinuerligt efter transplantationen (Figur 1a). Vi identifierade sjukdomsorsakande mutationer i patienterna innan transplantationen och använde sedan dessa mutationer som måltavlor för riktad molekylär analys i stamcellerna efter transplantationen. I femton av de sexton patienter som fick återfall kunde vi identifiera de sjukdomsorsakande mutationerna i stamceller när patienterna fortfarande var i klinisk remission. Detta är en förbättring i jämförelse med att analysera ofraktionerad benmärg, där vi endast kunde identifiera mutationerna i nio av sexton patienter dock alltid med mycket högre känslighet i stamcellerna. Våra resultat visar att känsligheten i metoden förbättras 97-faldigt genom att rena fram stamcellerna och att återfall kan förutspås i snitt tio månader innan klinisk manifestation (Figur 1b-d).

Läs hela artikeln

2023 tydliggjordes Barntumörbankens roll som strategisk resurs

Barncancerfonden finansierar forskningsom bidrar till utveckling av effektivareoch skonsammare behandling mot barncancer. Men hur används resurserna på bästa sätt för att möjliggöra forskning när tillgången på patientmaterial är en begränsandefaktor som i fallet barnonkologi? Och är det viktigt att forskningsprover som senare ska jämföras också samlas in och hanteras på samma sätt? Det är nu tio år sedan de första insamlade proverna i Barntumörbanken lade grunden till en av Barncancerfondens viktigaste infrastruktursatsningar. Under 2023 har materialet bidragit till såväl nya metoder för att kartlägga barncancer som till lovande framsteg inom precisionsmedicin i klinisk praxis.

Barncancer drabbar drygt 350 barn om året i Sverige, men de många diagnoserna skiljer sig mycket från varandra. I dag erbjuds därför helgenomsekvensering redan vid insjuknande för att bekräfta och förfina diagnosen. Den här typen av molekylärgenetisk kartläggning ökar chansen för att den mest korrekta behandlingen sätts in i ett tidigt skede och vid behov anpassas efter risken för återfall. Att Sverige troligtvis blir först ut, i jämförelse med flera europeiska länder som utför genetiska analyser främst vid återfall, är tack vare forskningsprojektet GMS Barncancer vars grundidé är att det upparbetade flödet ska övergå i klinisk rutin. Förhoppningen är att samtliga regioner i Sverige ska ta över det ekonomiska ansvaret med start 2024 och att datainsamlingen, där Barntumörbanken spelar en viktig roll, ska bidra till att Sverige blir ett föregångsland när det kommer till framtidens vård av cancersjuka barn.

Förstalinjebehandlingen för solida tumörer hos barn består fortfarande ofta av en kombination av kirurgi, cytostatika och strålbehandling, men vid svårbehandlade återfallstumörer blir precisionsmedicin som utgår från tumörens molekylärgenetiska egenskaper allt viktigare. På sikt är förhoppningen att denna typ av individanpassad terapi ska utvecklas ytterligare, och sättas in tidigare, för att i så stor utsträckning som möjligt komma bort från de svåra biverkningarna som följer med dagens behandlingar. Men om det ska kunna bli verklighet behövs ytterligare forskning på patientprover med tillhörande data. I dag finns det helt enkelt inte tillräckligt med information som kan ligga till grund för effektiv utveckling av skräddarsydda behandlingar som först och främst botar, men också orsakar färre sena komplikationer.

SYSTEMATISK PROVINSAMLING OCH LAGRING AV DATA
Barntumörbanken är en nationell provsamling, infrastruktur och forskningsresurs som samlar in prover från cancerdrabbade barn med solida tumörer i Sverige. Proverna prepareras, analyseras och biobankas samtidigt som sekvenseringsdata struktureras och lagras. Täckningsgraden är sedan några år tillbaka ungefär 90 procent och även om deltagandet är frivilligt så är familjerna som blir tillfrågade ofta mycket motiverade till att ge sitt samtycke. Det övergripande syftet med verksamheten är att möjliggöra forskning som bland annat ökar kunskapen om biologin bakom barncancer, olika behandlingsalternativ och vad som påverkar överlevnaden.

Läs hela artikeln

EU-möte lyfter arbetet mot cancer

Att förändra cancerns verklighet är en av Europeiska kommissionens huvudprioriteringar på hälsoområdet. Tre år efter antagandet av Europe’s Beating Cancer Plan höll EU-kommissionär Stella Kyriakides, i januari en högnivå konferens i Bryssel, för att sammanfatta Europas gemensamma arbete för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer. Penilla Gunther, patientföreträdare och fd riksdagsledamot var på plats.

EU projektet ”Europe’s Beating Cancer Plan” beslutade för tre år sedan, att minska antalet döda i cancer med 30 miljoner inom EUs medlemsländer till 2030. Att bekämpa cancer är en huvudprioritering för EU-kommissionens arbete på hälsoområdet. En rad projekt har etablerats med stöd av Horisont Europa-programmet* och nationella insatser. Alla projekt drivs i enlighet med Europe’s Beating Cancer Plan’s fyra mål; förståelse, prevention, diagnostik och behandling. Till dessa fyra mål adderas en god livskvalitet och en femte övergripande målbild, att minska ojämlikheterna.

EU KRAFTSAMLAR
I januari hölls en högnivå-konferens i Bryssel där EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inledde mötet och EU-kommissionären för hälsa och livsmedelssäkerhet Stella Kyriakides var värd. En rad exempel togs upp och en sammanfattning av Europas samlade ansträngningar för att förbättra livet för alla som drabbats av cancer presenterades. Konferencier för konferensen var Jan Geissler från WECAN**, en välkänd patientföreträdare på Europa-nivå inom cancerområdet.

SJUNGER FÖR CANCER
Sea of Change är kören från Irland som består av ett 60-tal kvinnor i olika åldrar med egen eller närståendes erfarenhet av cancer. Sea of Change tog sig till finalen i Ireland’s got Talent 2019, och under EUkonferensen framförde de två sånger, som berörde publiken. Flera EU kommissionärer som var på plats var med på scenen. Det var ett mycket starkt framförande.

PERSONLIGA BERÄTTELSER
Ett mycket personligt inslag under konferensen var mötet med 34-åriga Oriana Sousa från Portugal, som berättade om sin patientresa och hur hon överlevde en mycket sällsynt och aggressiv, småcellig äggstockscancer hyperkalcemisk typ, som främst förekommer hos flickor, ungdomar och unga kvinnor. Den är så sällsynt att när Oriana fick diagnosen var bara 300 fall kända över hela världen. Oriana arbetar idag för European Network of Youth Cancer Survivors.

Ett annat personligt inslag var Lucas Fourlas, EU-parlamentariker från Cypern som upplevt cancer genom ett av sina barn. Fourlas är ambassadör för välgörenhetsstiftelsen ”HOPE” och har grundat organisationen ”Little Heroes”, som stöttar familjer med barn som har cancer.

Läs hela artikeln

Ny studie visar: Sömnapné ökar inte cancerrisken i befolkningen

Sömnapné drabbar cirka tre procent av den vuxna befolkningen, med ökad risk för högt blodtryck, stroke och diabetes. Kopplingen till ökad cancerrisk har varit omdiskuterad. Vissa patientstudier har visat ökad risk, men det har saknats forskning på den allmänna befolkningen. Nu visar en stor befolkningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet att det saknas belägg för ökad cancerrisk.

Här beskriver Jenny Theorell-Haglöw, sjuksköterska och sömnspecialist på sömnapnémottagningen vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet, som lett studien, den senaste kunskapen på området.

Obstruktiv sömnapné (OSA) är en mycket vanlig sömnrelaterad andningsstörning, vilken kännetecknas av upprepade andningsflödesstopp (apnéer) eller flödesminskningar (hypopnéer) med efterföljande intermittent hypoxi och störd sömn på grund av så kallade arousals (korta uppvaknanden). I vuxen befolkning ses OSA hos ca fyra procent av män och två procent av kvinnor men varierar med grad av övervikt och med ålder. Obehandlad svår OSA (särskilt hos unga individer) är kopplat till negativa neurokognitiva, metabola och kardiovaskulära effekter såsom dagsömnighet och koncentrationssvårigheter, diabetes, stroke och hypertoni. Vissa tidigare studier i patientkohorter har också visat på samband mellan OSA och cancer och cancerdödlighet och i djurstudier har intermittent hypoxi, som en modell för OSA, setts öka cancertillväxt och/eller metastaser bland annat genom förändringar i immunfunktion eller inflammatoriska förändringar.

Både OSA- och cancerförekomst ökar i befolkningen och därmed finns ett stort behov av att studera samband mellan OSA och cancer vidare utifrån ett befolkningsperspektiv. Då det i patientkohortstudier alltid finns en risk för så kallad selektionsbias, då patienter som remitteras för utredning av OSA inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i allmänhet, är det viktigt att utföra studier i befolkningsmaterial. Dock är longitudinella befolkningsbaserade studier där objektiva mått på OSA finns och där det också finns kopplade data om cancersjuklighet och cancerdödlighet mycket sällsynta, vilket framförallt beror på stora kostnader för att utföra sömnmätningar. Det här innebär att de studier som finns världen över, sannolikt är för små som enskilda studier för att där kunna studera en reell effekt av OSA på cancer i befolkningen. I den aktuella studien har därför data från fyra populationsbaserade kohorter slagits ihop, alla innehållande objektivt mätta OSA-data, och även cancerdata från register, och syftet var att undersöka om tidigare visad ökad cancerrisk vid OSA (i patientkohorter) också ses i allmän befolkning

Läs hela artikeln

Stamcellstransplantation i världsklass på KS i Huddinge

Det tidigare regionrådet Ella Bohlin gör ett verksamhetsbesök och auskulterar hos professor Hans Hägglund vid mottagningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation, CAST, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Julhelgerna är sedan länge över men julbelysningen hänger kvar längs med Alfred Nobels Allé och kylan håller Stockholm i ett fast grepp. Det är fortfarande mörkt ute och jag är några minuter tidig. Instruktionerna har varit tydliga kring plats och tid då jag ska infinna mig för att hinna byta om innan morgonmötet på avdelning M72, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Hans Hägglund möter mig utanför hissen med sin positiva energi. Hans starka engagemang är tydligt. Det här är vad som driver honom – att behandla patienter som behöver stamcellstransplantationer och CAR-T-cellsterapi.

Snabbt byter jag om från pressveck till resårmidja och mörkblå bussarong. Byxorna är några storlekar för stora men praktiska och sköna.

För en bredare allmänhet är Hans Hägglund känd som nationell cancersamordnare. Han var mellan mars 2019 och augusti 2022 samordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och ordförande för Regionala cancercentrum, RCC. Som cancersamordnare blev han en tydlig röst för mer prevention och förebyggande åtgärder för att minska cancerfallen.

Idag är han överläkare på CAST, Karolinska Universitetssjukhuset.

Varje år upptäcks cirka 75 000 cancerfall i Sverige. Risken ökar med stigande ålder. En liten del av dessa patienter kommer till mottagningen för cellterapi och allogen stamcellstransplantation, förkortat CAST vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Patienterna kan vara både unga och äldre – allt från några veckor gamla till i 75-årsåldern. Det är här jag auskulterar denna morgon och förmiddag i januari.

CAST tar emot patienter från andra vårdinrättningar för att genomgå behandling med allogen stamcellstransplantation eller annan immun- eller cellterapi mot olika typer av leukemier, lymfom eller immunbristsjukdomar. På mottagningen genomförs även autologa stamcellstransplantationer för vissa specifika typer av autoimmuna sjukdomar (exempelvis MS). På enheten vårdas också patienter som får behandling inom olika kliniska studier inriktade mot immunterapi eller annan typ av onkologisk precisionsmedicin. De kliniska och forskningsinriktade behandlingarna genomförs i nära samarbete med andra hematologiska eller onkologiska enheter vid Karolinska Universitetssjukhuset eller andra sjukhus nationellt eller internationellt.

Som tidigare sjukvårdspolitiker har det blivit många verksamhetsbesök genom åren men den här dagen är jag inte här som politiker. Min nuvarande roll som public affairs konsult inom vård och life-science handlar mycket om problemlösning. Att för uppdragsgivares räkning undersöka och analysera ett problem och skapa hypoteser kring mest sannolika utfall, pröva hypotesen – förkasta eller anta. Pröva på nytt. Arbetet för läkarna på CAST är inte helt olikt detta med avseende på problemlösningar. Att analysera patientdata, genomföra provtagningar och undersökningar, att diagnosticera och hitta rätt behandling. Kanske misslyckas. Pröva igen, outtröttligt fortsätter de arbetet för att lösa ohälsans gåta.

Läs hela artikeln

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som nu utvecklar en ny klass av antibiotika.

Här beskriver Frank Hernandez, som särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger, den senaste utvecklingen på området.

Det finns många läkemedel och läkemedelskandidater som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet är att de även skadar patienten. Därför används de inte alls eller i mycket liten utsträckning. I de fall de används för att behandla sjukdomar som cancer ges läkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare sätt, och hoppas att detta ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstånd.

I årtionden har vi förlitat oss på cytostatikabehandling som primär terapi för olika cancerformer och virala infektioner har skuggats av allvarliga biverkningar. Dock framträder nu en glimt av optimism genom en banbrytande teknologisk utveckling vid Linköpings universitet.

Sedan 1960-talet har cellgiftsbehandling varit den primära försvarslinjen mot cancer och virala infektioner, trots behandlingens påfrestning på patienterna. Komplexiteten och resursbehovet för att utveckla nya behandlingar har försämrats på grund av rådande marknadsförhållanden. Detta medför ytterligare utmaningar för forskarna i kampen mot cancer som tar all uppmärksamhet som överordnad hälsofråga. Medan cancer fortfarande är i fokus möter samhället en annan betydande utmaning, nämligen antimikrobiell resistens (AMR). Vissa bakteriebekämpande läkemedel som nukleosianaloger i vissa cellgiftsbehandlingar uppvisar markant toxicitet. Dessa läkemedel efterliknar naturliga nukleosider och lurar celler eller bakterier in i destruktiva banor. Men deras allvarliga toxicitet begränsar användningen till fall med få alternativ eller i frånvaro av andra botemedel.

Läs hela artikeln

Ny studie om behandling av hjärntumörer hos barn: Viktiga riskorgan att spara för att minska neurokognitiva problem

En vanlig komplikation efter strålbehandling för hjärntumör under barndomen är neurokognitiva svårigheter. Vid dosplanering optimerar man strålbehandlingen mot hjärntumören för att minska doserna mot frisk vävnad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet bör man strålbehandla så sparsamt som möjligt mot riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus, lillhjärnan och pons.

Barn och ungdomar med hjärntumör har förhöjd risk för neurokognitiv nedsättning, såsom nedsatt intellektuell förmåga (IK), minne och snabbhet. När hjärnan utvecklas under barn- och ungdomsåren är hjärnan som mest känslig för påverkan både från tumören och behandlingen. Strålbehandling mot hjärnan är en av de främsta behandlingsrelaterade riskfaktorerna för att utveckla sena neurokognitiva komplikationer. Strålbehandling kan orsaka en neuroinflammation i hjärnan, hämma neurogenes och synaptisk plasticitet och successivt skada vit substans i hjärnan. Strålning mot olika riskorgan kan påverka och förstöra neurala strukturer och nätverk som har betydelse för neurokognitiv utveckling. Risken för biverkningar är större vid behandling vid yngre ålder, högre stråldos och större strålvolym.

Dessa sena komplikationer kan minskas genom lägre stråldos mot riskorgan. Genom förbättrad stråldosplanering och strålbehandlingsteknik som intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT) är det möjligt att minska stråldoserna mot riskorgan. Tidigare studier har visat att det framförallt är möjligt att minska stråldosen mot inneröronen, synnerven, hippocampus, hjärnstammen, och hypofysen med protonstrålning jämfört med fotonstrålning. Det finns få studier som har undersökt sambandet mellan medelstråldoser mot riskorgan och neurokognitiv funktion. Syftet med den här studien var att undersöka dosriskförhållanden mellan medelstråldoser mot olika hjärnstrukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk. Vi undersökte tidigare etablerade riskorgan och potentiellt nya riskorgan.

FOTON- OCH PROTONSTRÅLNING
Deltagarna i den här studien var barn och ungdomar som under åren 2003–2015 hade fått strålbehandling för en hjärntumör inom Uppsala-Örebroregionen. Inklusionskriterier var barn och ungdomar som strålbehandlats med foton- och/eller protonstrålning, att det fanns tillgång till strålbehandlingsplaner och att de hade överlevt sin cancerbehandling. Det var totalt 220 patienter som diagnostiserades under denna tidsperiod, varav 98 patienter hade fått strålbehandling och 67 av dessa hade överlevt sin cancerbehandling (68 procent). Det var 23 patienter som inte uppfyllde inklusionskriterierna på grund av strålbehandling efter studieperioden, strålbehandling utomlands, gammaknivsbehandling eller att det inte var möjligt att få fram data.

Det var totalt 44 patienter som inkluderades i den här studien. Fotonstrålning gavs med linjäraccelerator vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Protonstrålning gavs med en fixerad horisontell stråle med en maxenerginivå på 10 MeV vid tidigare The Svedberg-laboratoriet. Tidigare etablerade riskorgan som inkluderas i studien var inneröronen, synnervskorsningen, synnerverna, hypofysen, hypothalamus, hippocampus och pons. Potentiellt nya riskorgan som också inkluderades var cerebellum, vermis och thalamus. Riskorganen ritades in via datortomografibilder och medelstråldoserna mot definierade strukturer beräknades genom att summera medeldosen för varje strålbehandlingsplan. Protonstrålningsdoserna multiplicerades med relativ biologisk effekt (RBE 1.1). Neuropsykologisk utredning hade skett hos 80 procent av patienterna (n=35). Resultaten från IK-testning (Weschler) samlades in från journalen och testprotokollen. Neuropsykologisk screening skedde under denna tidsperiod enligt klinisk standard. Den senast utförda utredningen analyserades. Tidpunkten för när den senaste utredningen hade skett varierade mellan nio månader och elva år (139 månader). Samband mellan medelstråldoser mot riskorgan och IK index och deltest analyserades med Spearmans korrelationskoefficient.

Läs hela artikeln

Årets värdar för Onkologidagarna

Skånes universitetssjukhus (SUS) har verksamhet i både Malmö och Lund. Sedan maj 2022 är man ett av landets tre ackrediterade Comprehensive Cancer Centres som alla är en del av EU:s Beating Cancer Plan. I Skåne heter det relativt nya centret Skåne University Hospital Comprehensive Cancer Centre (SUHCCC).

Verksamhetsområde Hematologi, onkologi och strålningsfysik (VO HOS) med 946 anställda, är i Skåne samlat under en hatt.

Inom onkologin bedrivs ett 50-tal kliniska studier, man satsar stort på strålningsfysik och är ensamma i landet om att utveckla FLASH-en snabbare och mer skonsam strålbehandlingsmetod. Här är också cancerrehabilitering ett högt priorerat område, man var först ut med att starta ett patient- och närståenderåd och den populära kursen ”Att möta cancer” erbjuds både patienter och närstående.

Om några år kommer tack vare stora donationer ett nytt Bröstcentrum att stå klart i Malmö, där all bröstcancervård utöver strålbehandling ska samlas.

Alla cancerpatienter i Region Skåne har tillgång till den onkologiska kompetensen på SUS, ett sätt att motverka ojämlik vård.

Verksamheten präglas med andra ord av många satsningar men det finns två stora bekymmer som man delar med kliniker i resten av landet: kompetensförsörjning och brist på pengar.

— Vi måste både utveckla och slimma verksamheten, konstaterar verksamhetschefen Silke Engelholm, som också är Medical Director för SUHCCC.

SILKE ENGELHOLM
VERKSAMHETSCHEF FÖR HEMATOLOGI, ONKOLOGI OCH STRÅLNINGSFYSIK PÅ SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS OCH MEDICAL DIRECTOR FÖR SUHCCC, SKÅNE UNIVERSITY

Jag är onkolog och har arbetat i både Tyskland och Danmark. Sedan 2017 är jag verksamhetschef här på kliniken som har cirka 950-970 anställda.

Strålbehandling och medicinsk onkologi är något som alltid intresserat mig och det är ett område som vi satsar stort på, liksom ATMP. Tack vare stora donationer kommer inom några år också ett stort Bröstcentrum att stå klart i Malmö där vi samlar all bröstcancervård, förutom strålbehandlingen som kommer stanna kvar i Lund. Vi är en väldigt forskningsaktiv klinik som får stora årliga anslag från bland annat Cancerfonden, och vi är involverade i cirka 50 kliniska studier.

Sedan maj 2022 är vi också ett ackrediterat Comprehensive Cancer Center (SUHCCC), det är även Karolinska i Stockholm och Sahlgrenska i Göteborg. Det innebär att det nationella, nordiska och europeiska samarbetet har stärkts, att vi numera är en del av Europe’s Beating Cancer Plan.

Vi har även ett spännande medicinskt samarbete med två länder utanför Europa; Ghana och Indien. Att samarbeta med utvecklingsländer är också en del av den europeiska cancerplanen. En sak som skiljer oss från många andra sjukhus i landet är att vår cancervård är organiserad på ett annorlunda sätt. SUS är navet för all onkologisk vård i region Skåne, våra onkologer är medicinskt ansvariga för onkologin på sjukhusen i regionen, en arbetsorganisation som motverkar ojämlik tillgång till vård. För att utveckla den regionala cancervården ytterligare kommer vi att ta tillvara de möjligheter som CCC- ackrediteringen ger oss.

Det stora problemet för oss är kompetensförsörjning och att pengarna inte räcker till, därför behövs det prioriteringar och åtstramningar. Vi behöver både utveckla och slimma verksamheten.

Något som har blivit allt viktigare är att öka patienternas delaktighet i vården. SUHCCC var först ut i landet med att starta ett patient-och närståenderåd för patienter som blivit behandlade för cancer. Vi måste lära oss mer om hur vi kan använda patienter och närstående i vården, och erbjuda dem nödvändig utbildning.”

ANA CARNEIRO
DOCENT, KLINISKT FORSKNINGSCENTRUM

Jag är kliniskt verksam onkolog, arbetar huvudsakligen som medicinskt ansvarig läkare för klinisk forskningsenhet hematologi, onkologi och strålningsfysik (KFE). På KFE arbetar jag främst med tidiga kliniska prövningar, som onkolog jobbar jag framförallt med melanompatienter.

För närvarande pågår cirka 50 olika kliniska prövningar som inkluderar patienter här, en del av dessa är akademiska studier och några koordineras av KFE.

På KFE arbetar cirka 30 personer forskningssjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare, molekylärbiologer och biomedicinska analytiker. Min roll som enhetsansvarig läkare är främst att driva tidiga Fas-studier (så kallade Fas 1-studier), att hjälpa till med protokollfrågor och medicinsk säkerhet kring en studie, att vara tillgänglig och se till att vi håller tiden.

Vi är en del av den nationella studien FOCUSE, ett nytt samarbete mellan landets universitetssjukhus som väntas dra gång snart. Dessutom har vi varit med i Testbed Sweden från start, en Vinnovafinansierad satsning som har satt igång flera kliniska studier i Sverige samt öppnat upp för internationella samarbeten, som till exempel EU-projektet PRIME-ROSE som vår svenska studie FOCUSE också samarbetar med. Det är oerhört viktigt att samarbeta med andra länder inom precisionsmedicin. Genom att använda vår samlade kraft och evidens systematiskt kan man skynda på vägen till godkännande för nya läkemedel. Och Sverige är verkligen en guldgruva för denna typ av forskning. Det är också en rolig och spännande tid att arbeta inom onkologi just nu när så mycket händer, nya läkemedel, ny teknologi, cellterapier med mera. För mig har det alltid varit självklart att arbeta med både forskning och patienter.”
www.testbedswedenphc.se

Läs hela artikeln

Så tar fett över lymfkörtlarna när vi åldras

En ny studie från forskare vid Uppsala universitet presenterar nya resultat om varför människans lymfkörtlar förlorar sin funktion med åldrande och vad detta får för konsekvenser för hur vårt immunförsvar fungerar. Artikeln har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Pathology. Här beskriver forskningsledaren Maria Ulvmar den senaste kunskapen på området.

Äldre personer visar försämrad funktion av immunförsvaret jämfört med yngre, vilket bland annat leder till sämre förmåga att svara på vaccinationer och högre risk för utveckling av allvarlig sjukdom vid infektioner. Nedgång i immunförsvarets funktion kan också bidra till en högre risk att utveckla cancer. Dels genom
sämre förmåga att få specifika (adaptiva) immunsvar som kan känna igen cancercellers mutationer, men också genom förändringar av den inflammatoriska miljön och vävnaderna som indirekt kan påverka immuncellernas funktion, men också främja tillväxt, invasion och spridning av cancerceller i kroppen. Vår grupp har i nya studier visat på förändringar i lymfkörtlar hos äldre där den normala vävnaden ersätts av fett – lymfkörtel- lipomatos. I den här artikeln kommer vi att diskutera bakgrunden till dessa förändringar, konsekvenser för immunförsvaret hos den äldre patienten och de potentiella effekter detta kan ha i samband med spridning av cancer i kroppen.

Varför immunförsvarets hos äldre försämras, är resultatet av många olika förändringar i kroppen. Man brukar använda termen immunoscenescence på engelska. Flera av dessa förändringar verkar direkt i immuncellerna där både genetiska och epigenetiska förändringar kan påverka genuttryck och därmed förändrar immuncellernas funktion. En annan bidragande faktor är dock förändringar i lymfoida vävnader och organ. Detta inkluderar redan väl kända involutionen av thymus(brässen) som sker redan efter puberteten och förändringar i benmärgens mikromiljö med åldern. Dessa förändringar bidrar till en minskad produktion av naiva T- och Bceller, mindre klonal variation, och därmed minskad förmåga att känna igen nya antigen.

ERSÄTTS GRADVIS AV FETT
Det sker förändringar även av lymfkörtlar när vi åldras där den normala vävnaden i lymfkörtlarna, deras stroma, gradvis ersätts av fett. Detta fenomen är känt som lymfkörtel-lipomatos. Trots att lymfkörtel-lipomatos är vanligt, väl känt bland de patologer som utvärderar lymfkörtlar, och har visats öka med ökande ålder har forskningen kring orsakerna bakom och konsekvenserna av dessa förändringar varit väldigt begränsad fram till nu. När vi utsätts för en infektion eller när vi vaccineras, men också vid cancer är det i lymfkörtlarna som vårt initiala immunförsvar induceras och koordineras3. Det är där immuncellerna samlas, aktiveras och ökar i antal för att effektivt kunna mobilisera ett specifikt immunförsvar. Experimentella data stödjer också att naiva B- och T-lymfocyter för sin överlevnad över längre tid behöver den miljö som lymfkörtlarna ger i en yngre värd, men kan inte överleva över tid i en äldre värd4. Förlust av lymfkörtlarnas miljö vid åldrande kan därför indirekt vara en bidragande orsak till den minskningen av naiva lymfocyter hos äldre.

Vår grupp har under flera år studerat och kartlagt lymfkörtelns specialiserade kärl både strukturellt och molekylärt3, 5. Vi har även visat att det sker cancer-inducerade förändringar i lymfkörtlar hos patienter med bröstcancer6, 7. Dessa förändringar kan ske redan innan metastasering av tumörceller in i körteln, och
påverkar kärlen i körtlarna negativt och därmed förmågan för immunceller att röra sig in och ut ur körtlarna. I pågående studier studerar vi djupare effekterna av dessa förändringar och utvärderar dem även som en ny typ av strukturella biomarkörer6 i bröstcancer och bukspottkörtelcancer (PDAC).

Medan cancer-inducerade förändringar är begränsade till patienter med invasiv cancer, kunde vi observera lymfkörtel- lipomatos i olika grad hos alla grupper av patienter vi studerade, även hos lymfkörtlar från personer utan cancer1. Det är möjligt att dessa förändringar också påverkar immunförsvar och motståndskraft mot metastasering. Vi bestämde oss därför att studera dessa åldersrelaterade förändringar närmare. Hur påverkar närvaro av fett lymfkörtelns funktion och varför får vi dessa förändringar?

Läs hela artikeln