Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Extrasatsning: 120 miljoner till klinisk cancerforskning

Cancerfonden genomför i år en extra satsning på kliniska behandlingsstudier och har därför beviljat 120 miljoner till 10 forskningsprojekt. En av forskarna som får finansiering är Karl-Johan Malmberg vid Karolinska Institutet. Han får 19 miljoner kronor för att forska på hur en speciell immuncell, NK-cellen, kan riktas mot svårbehandlad cancer.

Karl-Johan Malmberg, professor vid Karolinska institutet. Foto: KI.

I kliniska studier testas nya metoder och behandlingar på människor under kontrollerade former. Forskningen är helt avgörande för att veta att de nya metoderna verkligen fungerar. Men kliniska behandlingsstudier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans.

Malin Sund, ordförande Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Albin Håkansson.

– I Sverige har det blivit allt svårare för forskare att hitta finansiering för kliniska studier och att få patienter att vara med i forskningen. Jag är stolt över att vi nu kan göra den här satsningen med riktigt stora anslag till några riktigt starka forskningsprojekt, säger Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Målet är att få fler effektiva behandlingar så att fler cancerpatienter kan botas eller leva länge med god livskvalitet. I och med denna särskilda satsning och tidigare beviljade anslag har Cancerfonden i år fattat beslut om forskningsanslag motsvarande 980 miljoner kronor. Det är en rekordstor summa och pengarna satsas på såväl projektanslag som forskartjänster.

När ansökningsomgången stängde hade det kommit in 48 ansökningar och Cancerfondens forskningsnämnd har med hjälp av en internationell expertgrupp valt ut 10 projekt som ansetts vara mest lovande.

– Det har varit väldigt hög kvalitet på alla ansökningarna och deras forskning.  Att det kom in så många fantastiskt bra ansökningar visar verkligen att det finns ett uppdämt behov för finansiering av den här typen av forskning. Så vi kommer därför att upprepa denna särskilda satsnings även år 2024, säger Malin Sund.

Bland de tio som nu får anslag finns projekt som till exempel handlar om

  • bättre operationer vid tarmcancer
  • bättre behandlingar vid leukemi hos barn
  • jämförelse av strålning och operation vid prostatacancer
  • skräddarsydd behandling vid bröstcancer av typen HER2
  • immunterapier vid cancer i ögat, så kallad ögonmelanom
  • jämförelse av olika implantat vid bröstrekonstruktion

En av forskarna som beviljats anslag är Karl-Johan Malmberg vid Karolinska Institutet. Han leder ett forskningsprojekt inom immunterapi som nu får 19 miljoner för att starta upp en klinisk studie.  Idag finns behandlingar som aktiverar immunsystemets T-celler att angripa cancer. Karl-Johan Malmberg forskargrupp vill nu ta den forskningen ett steg längre och försöka träna upp en annan av immunsystemets celltyper som kallas NK-celler. Detta har potential att kunna hjälpa ännu fler cancerpatienter, och hjälpa patienter med svårbehandlad cancer.

– Tack vare Cancerfondens stöd kan vi nu starta en klinisk studie där patienter med blodcancer behandlas med NK-celler. Detta bygger på årtionden av forskning och öppnar dörren för oss att applicera ny kunskap från labbet direkt till patienternas nytta. Det innebär att fler patienter får tillgång till de senaste framstegen inom immunterapi och att vi kan fortsätta utveckla denna behandlingsmetod som jag tror har en stor potential för svårbehandlad cancer, säger Karl-Johan Malmberg forskare vid Karolinska institutet.

 

Hälsoinformatörerna skapar trygga rum med plats för livsviktiga samtal

Efter åtta år har projektet med hälsoinformatörer äntligen fått en forskningsstudie att luta sig mot. I forskningen har man undersökt arbetssätt, strategier och utmaningar. Arbetet som årens alla hälsoinformatörer har lagt ner är guld värt. Det är både hälsoinformatörernas initiativtagare och processledare för Jämlik vård Arja Leppänen och samordnare Desiree Branovici överens om. Forskningsresultaten ger energi att fortsätta jobba för att öka kunskapen om levnadsvanor – som främjar cancerprevention och tidig upptäckt.

– Forskningsresultatet är viktigt för att kunna förbättra hälsoinformatörsprojektet och för att kunna sprida arbetssättet. Det är viktig att RCC hjälper hälsoinformatörerna att se sitt arbete ur ett större perspektiv, vilken nytta de gör, säger Max Kleijberg, ansvarig forskare till studien, processledare Jämlik vård och postdok forskare vid Karolinska Institutet.

– Resultaten visar att det fortfarande finns kunskapsluckor, till exempel behöver vi undersöka de långsiktiga effekterna på samhället. Och hälsoinformatörerna kan inte göra allt. Det krävs fler insatser för att vi ska nå en jämlik vård, det här är en av dem, fortsätter Max Kleijberg.

En kunskapsbro att ta vara på

Studien har publicerats och resultaten och insikterna är många. Det är tydligt att hälsoinformatörerna försöker att skapa trygga rum och förtroende hos medborgarna, vilket även visade sig under pandemin då de informerade om smittspridning, testning och vaccination. De fungerar också som en kunskapsbro åt två håll. Till personer i socioekonomiskt utsatta områden där de bland annat har sina uppdrag, men också tillbaka till RCC. Studien visar att dialogen med RCC kan stärkas – för att förbättra förutsättningarna för kunskapsutbyte.

– Att jobba som hälsoinformatör är en betydelsefull roll i att sprida medvetenhet och främja hälsosamma levnadsvanor. En av de viktigaste delarna i hälsoinformatörsrollen är att man kan nå ut till samhället på ett naturligt sätt, som en vän, som en person från samma förening, kultur och bakgrund. Det är viktigt eftersom informationen blir mer lättillgänglig och begriplig i jämförelse med massinformation som riktas mot allmänheten, säger Naomi Hossain, hälsoinformatör.

Ett arbete med många lärdomar längs vägen

RCC Stockholm Gotland har jobbat med hälsoinformatörer sedan 2015, efter ett initiativ från Arja Leppänen, processledare Jämlik vård. Det hela började i Sörmland med ett integrationsarbete om mammografi men landade i ett pilotprojekt i Botkyrka. Simon Efremius och Desiree Branovici är två av de första hälsoinformatörerna som deltog i projektet. Desiree Branovici var nyinflyttad från Kanada, intresserad av ämnet och gick samtidigt på SFI.

– Jag hade bra läsförståelse men det var svårare att prata och uttrycka mig. Därför var det bra språkträning att vara hälsoinformatör. Men inte bara det, man lär sig om och förstår andra kulturer bättre också. Idag jobbar jag som samordnare för de drygt 35 hälsoinformatörerna som jobbar aktivt just nu. De är personer i åldrarna 16–78 år, säger Desiree Branovici.

– Att vara hälsoinformatör är även ett viktigt insteg till arbetsmarknaden. Vi kan inte erbjuda heltidsjobb men vi kan vara ett steg på vägen och ge referenser. Att jobba som hälsoinformatör blir därför ett bra verktyg för integration men också personlig utveckling, fortsätter Arja Leppänen.

Simon Efremius har jobbat som hälsoinformatör till och från sedan starten. Idag jobbar han som läkare och är första författare till den vetenskapliga artikeln.

– I forskningen har vi använt metoden deltagande aktionsforskning. Vilket involverar att vi både har intervjuat flera hälsoinformatörer och stämt av resultaten med dem längs vägen, om de känner igen sig och för att diskutera vidare hur vi kan förbättra hälsoinformatörsprojektet, säger Simon Efremius.

– Vi har tittat på arbetssätt, hur vi når ut till olika grupper, olika effekter, hur hälsoinformatörerna arbetar och hur man jobbar långsiktigt. Hur man anpassar sig till diversitet och mångfald och hur man skapar trygga utrymmen. Det är svåra frågor hälsoinformatörer ska prata om. Vi har sett att alla har sina egna tillvägagångssätt med vissa återkommande mönster som att visa respekt för andras kulturer, avslutar Simon Efremius.

Läs den publicerade artikeln.

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Det finns evidens för att fysisk aktivitet ger bibehållen kondition och muskelstyrka, vilket ökar chanserna för att orka ta sig igenom en cancerbehandling. Foto: Andreswd/iStock.

– Faktum är att man kan må mycket bättre av att träna under cancerbehandling. Träning fungerar helt enkelt som medicin mot biverkningar, säger Anna Johnsson, fysioterapeut på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet där hon disputerade på ämnet för ett par år sedan.

Hon har forskat på effekten av träning hos patienter med bröstcancer som genomgår cellgiftsbehandling. Biverkningar är vanliga hos dem som genomgår en cancerbehandling. Den största anledningen att träna vid en cancerdiagnos är just för att minska biverkningarna som behandlingen ger.

– Symtom som smärta, oro och trötthet minskar när du tränar. Det finns evidens för att fysisk aktivitet ger bibehållen kondition och muskelstyrka, vilket gör att chanserna ökar för att du ska orka ta dig igenom en cancerbehandling.

Träning i förebyggande syfte

Anna Johnsson, fysioterapeut på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Anna Johnsson förtydligar samtidigt att det är viktigt att ha i åtanke att träning ska ses som ett komplement till all form av cancerbehandling. Detta eftersom det är läkemedel och behandlingar, exempelvis strålbehandling och kemoterapi, som kan bota cancern och inte träningen.

Effekterna av träning ska även ses som förebyggande, och kan till och med minska risken för att drabbas av vissa former av cancer, poängterar Anna Johnsson.

– Risken för att drabbas av bröstcancer minskar exempelvis om du tränar. Det ska även tilläggas att träning har hälsofrämjande effekter när det kommer till andra sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Lite träning är bättre än ingen, men mycket träning är bättre än lite. Det är Anna Johnsson motto när det kommer till patienter som genomgår en cancerbehandling, men även i livet generellt.

– Självklart får du bättre effekt av din träning om du kan träna mer. Sedan är det klart att träningen måste anpassas efter dagsformen och individen. För vissa kanske det handlar om att kunna ta sig upp ur sängen och gå några varv i lägenheten, medan andra kan pusha sig själva på ett gym, säger Anna Johnsson.

Rekommenderad träning

Forskningen har visat att det är viktigt att träna under en pågående cancerbehandling. Därför borde vården rekommendera det till sina patienter, menar Anna Johnsson.

– Ofta spelar dock den mänskliga faktorn in och vi blir omhändertagande. Om någon är sjuk är det lätt att vi rekommenderar vila, medan vi i många fall borde göra det omvända. Det gäller även vid en cancerdiagnos. Då borde det vara det som rekommenderas snarare än vila.

Skillnader i livskvaliteten för gyncancerpatienter beroende på födelseland

Varje år får cirka 3 000 kvinnor i Sverige en gynekologisk cancerdiagnos – livmoderhalscancer, livmodercancer, äggstockscancer, vulvacancer eller vaginalcancer – och incidensen ökar. En femårig tvärsnittsstudie, baserad på Cancerregistret och patientenkäter, visar signifikanta skillnader i hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) mellan inrikes och utrikes födda kvinnor med gynekologisk cancer.

Studien inkluderade 684 kvinnor som diagnostiserades med gynekologisk cancer 2014, 2016 och 2018 i sjukvårdsregion Stockholm Gotland. Den beaktade kliniska, demografiska och socioekonomiska faktorer. Försteförfattaren till artikeln, publicerad i Quality of Life Research, Andreas Karlsson Rosenblad, docent vid Uppsala universitet och statistiker på RCC Stockholm-Gotland:

– Svenskfödda kvinnor rapporterade generellt sett högre livskvalitet och lägre symptomnivåer jämfört med de som var födda i andra nordiska, europeiska och icke-europeiska länder. Ju längre ifrån Sverige kvinnorna var födda desto lägre var den hälsorelaterade livskvaliteten.

En slutsats av studien är att kunskap om patienternas livskvalitet är viktig för att möta och förstå patienternas behov i relation till sjukdomens svårighetsgrad och progression samt den behandling som ges.

– Studien ger också insikter om att en mer skräddarsydd och individualiserad cancervård behövs för att optimera livskvaliteten för denna patientgrupp, särskilt för de som kommer från andra länder, säger Andreas Karlsson Rosenblad.

Utöver kliniska faktorer, såsom tumörstorlek och sjukdomsstadium, har andra tidigare studier indikerat att socioekonomiska och demografiska faktorer såsom ålder, sysselsättningsgrad, utbildningslängd och födelseland kan vara relaterade till cancerpatienters livskvalitet. Men tidigare forskning inom detta område har varit knapphändig, med små studiepopulationer och tveksam generaliserbarhet av resultaten.

Ta del av hela studien här. 

Sämre överlevnad hos gliompatienter som använder antidepressiva läkemedel

Hjärntumörsjukdomen gliom tycks vara mindre vanlig hos personer som använder antidepressiva läkemedel än hos normalbefolkningen. För personer som redan drabbats av gliom är däremot överlevnaden sämre hos de som använder antidepressiva läkemedel. Det visar två nya studier från Umeå universitet.

Malignt gliom är den vanligaste och mest aggressiva formen av primär hjärntumör. Ungefär 500 personer i Sverige insjuknar varje år. I dag finns inga läkemedel mot gliom och operation används för att öka livslängden, inte för att bota.

Gliom bildas från gliaceller som är stödceller till nervceller och finns naturligt i hjärnan. Gliom formar sig dels som ansamlingar av tumörceller men sprids också diffust längs med nervcellernas signalvägar.

Ledtrådar från både laboratoriestudier och studier på patienter har fått forskare över hela världen att spekulera kring kopplingar mellan antidepressiva läkemedel och gliom. En möjlig mekanism skulle kunna vara att antidepressiva läkemedel ökar halten av serotonin i kroppen och att detta i sin tur påverkar gliomets biokemiska miljö på olika sätt. Serotonin är ett signalämne som påverkar bland annat sinnesstämning och känslor men som utöver det också har kopplingar till en rad andra funktioner bland annat när det gäller förmågan till nybildning av blodkärl, celldelning och cellutveckling.

Forskarna vid Umeå universitet har undersökt hur antidepressiva läkemedel påverkar risken att utveckla gliom och överlevnaden efter en gliomdiagnos. De har använt sig av en databas byggd på svenska nationella register och kvalitetsregistret för hjärntumörer.

Richard L Sjöberg, Sonja Edström och Charlotte Malmberg – tre av artikelförfattarna. Foto: Ulrika Bergfors.

– Våra studier är de största populationsbaserade studier som gjorts för att undersöka serotoninspåret inom gliomforskningen. De resultat vi ser ger tydligt stöd för tanken att serotoninspåret kan vara intressant för att förstå gliomsjukdomen, säger Rickard L Sjöberg, medförfattare och ledare av forskargruppen bakom studierna och neurokirurg vid Norrlands universitetssjukhus.

I den första studien har svenska data slagits samman med tidigare publicerade studier i en så kallad meta-analys. Den sammanlagda analysen visar ett svagt men statistiskt säkerställt samband mellan användningen av antidepressiva läkemedel och minskad förekomst av gliom. I den andra studien tycks resultaten gå i motsatt riktning. Personer som drabbats av gliom och får antidepressiva läkemedel efter sin operation har en försämrad överlevnad.

– Även om våra studier visar på samband mellan gliom och användningen av antidepressiva läkemedel måste vi än så länge vara försiktiga när det gäller tolkningen av bakomliggande orsaker. Det går till exempel inte att se om den försämrade överlevnaden beror på medicineringen eller depressionen i sig. Det vi kan säga säkert så här långt är att våra resultat talar för att det finns anledning att gräva djupare i serotoninspåret, säger Rickard L Sjöberg.

Framöver är planen att använda sig av biobanksmaterial för att fortsätta undersöka kopplingen mellan serotonin och gliom.

– Vi har också planer på att göra en meta-analys även för studien om antidepressiv medicinering hos patienter med gliom. Då hoppas vi kunna se om det blir någon skillnad i resultatet, avslutar Rickard L Sjöberg.

Om studierna

Båda studierna har använt sig av data från databasen Risk Norr. Där ingår data från flera olika nationella register och från hjärntumörregistret. RCC Norr har bidragit med statistikerstöd och stöd kring uppbyggnad och infrastruktur för databasen.

Studie om att antidepressiva läkemedel är kopplad till minskad risk att drabbas av gliom

Den svenska studien omfattade totalt 7 683 personer varav 1 283 hade gliom och metaanalysen där de svenska resultaten slogs samman med tidigare publicerad forskning omfattade 89 065 personer varav 5 823 hade gliom. Försteförfattare är Charlotte Malmberg, underläkare vid Norrlands universitetssjukhus.

Artikeln om studien är accepterad av American Journal of Epidemiology och kommer att finnas att läsa online inom kort.

Studie om att antidepressiva läkemedel är förknippad med förkortad överlevnad hos gliompatienter

Den andra studien som visade på försämrad överlevnad hos gliompatienter som fick antidepressiva läkemedel omfattade 1 231 gliompatienter och 6 400 personer i en kontrollgrupp. Studien visade också att det är vanligare för gliompatienter att använda antidepressiva läkemedel jämfört med de som inte har gliom. Av gliompatienterna fick 28 procent antidepressiva jämfört med kontrollgruppen som låg på 16 procent. Försteförfattare är Sonja Edström, masterstudent i molekylärbiologi vid Umeå universitet.

Artikeln om studien är publicerad i Neuro-Oncology Practice.

 

182 miljoner betalas ut till regionerna för arbete med standardiserade vårdförlopp i cancervården

Detta är första året som samtliga regioner uppfyller de prestationskrav som är villkor för att ta del av den andra utbetalningen av medel för arbete med standardiserade vårdförlopp (SVF) enligt överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner.

– Regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp är en viktig del i arbetet för att göra cancervården mer jämlik, minska onödig väntan och oro för patienterna samt för att korta väntetiderna i cancervården. Det är glädjande att samtliga regioner lyckades uppfylla de prestationskrav som är villkor för den här utbetalningen och att samtliga regioner har nått målet att minst 70 procent av de om insjuknat i cancer utreds inom ett standardiserat vårdförlopp, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen ger Kammarkollegiet i uppdrag att betala ut drygt 182 miljoner kronor till regionerna för deras arbete med standardiserade vårdförlopp. Detta sker i enlighet med den överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner, En jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2023.

Totalt avsattes 365 miljoner kronor för regionernas arbete med standardiserade vårdförlopp i överenskommelsen, fördelat på två lika stora utbetalningar. Båda utbetalningarna är fördelade per region utifrån befolkningsstorlek. Den andra utbetalningen, som detta beslut gäller, är villkorad av prestation. Samtliga regioner har uppfyllt villkoren för den andra utbetalningen och utbetalning till regionerna kommer att göras enligt följande:

  • Stockholm: 42 426 203 kronor
  • Uppsala: 6 983 461 kronor
  • Sörmland: 5 230 061 kronor
  • Östergötland: 8 172 573 kronor
  • Jönköpings län: 6 385 854 kronor
  • Kronoberg: 3 529 969 kronor
  • Kalmar län: 4 276 780 kronor
  • Gotland: 1 057 701 kronor
  • Blekinge: 2 741 038 kronor
  • Skåne: 24 566 410 kronor
  • Halland: 5 947 910 kronor
  • Västra Götalandsregionen: 30 553 294 kronor
  • Värmland: 4 907 396 kronor
  • Örebro: 5 332 942 kronor
  • Västmanland: 4 860 157 kronor
  • Dalarna: 4 977 839 kronor
  • Gävleborg: 4 955 655 kronor
  • Västernorrland: 4 199 352 kronor
  • Jämtland Härjedalen: 2 292 841 kronor
  • Västerbotten: 4 799 847 kronor
  • Norrbotten: 4 302 717 kronor

125 miljoner kronor till forskningssatsningar inom barncancerområdet

Barncancerfonden är den enskilt största finansiären av barncancerforskning och 2023 var året då de sammanlagda satsningarna sedan starten för över 40 år sedan passerade fyramiljardersvallen. Nu delar Barncancerfonden ut 125 miljoner kronor till 62 projekt inom barncancerområdet med målet att varje drabbat barn ska överleva och leva ett gott liv.

Barncancercentrum Drottning Silvias barnsjukhus, Foto: Sofia Sabel.

Barncanceröverlevnaden har i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden, under 2000-talet ökat till 85 procent, men flera stora utmaningar kvarstår. Dels finns fortfarande flera svårbehandlade cancerformer, dels drabbas så många som 7 av 10 barn av sena komplikationer orsakade av behandlingen och en tredjedel av dessa är riktigt allvarliga, till och med livshotande.

De projekt som beviljas medel speglar de behov som finns menar Britt-Marie Frost, Barncancerfondens forskningschef.

– Det handlar mycket om att genom ny teknik och tillgång till mer genetisk information kunna minska både över- och underbehandling, men också hitta nya läkemedel som immunterapier och precisionsläkemedel som vi sedan kan kombinera på olika sätt för bättre effekt. Behovet av att få fram nya läkemedel och mer individanpassade behandlingar är stort. Vi måste få tillgång till fler av de nya typer av läkemedel som nu utvecklas för att testa och godkänna för barn.

2023 fick Barncancerfonden 147 projektansökningar varav 62 (42%) beviljas medel för, oftast under de tre kommande åren. Av de beviljade projekten är cirka 70 procent fortsättningsbidrag och 30 procent projekt med en ny frågeställning.

Ett av de områden där överlevnaden är lägre och de sena komplikationerna allvarliga är hjärntumörer.

– Vi har flera tumörtyper som drabbar hjärnan och nervsystemet. Många av dessa är idag mycket svårbehandlade och tyvärr orsakar tumören och flera av behandlingsmetoderna komplikationer i olika grad. Det kan handla om en speciell form av hjärntrötthet – cancer fatigue, koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och i vissa fall påverkan på IQ. Detta orsakar problem som ofta påverkar barnet resten av livet, säger Britt-Marie Frost.

Projektanslag 2023 fördelat på diagnoser.

Tillsammans med hjärntumörer är leukemi den vanligaste diagnosgruppen och trots bättre behandlingsmetoder finns där stora utmaningar.

– Dagens leukemibehandling är lång och väldigt komplex. Vi ser nu när överlevnaden har ökat att många får svåra och ibland livslånga komplikationer. Vi ser också återfall där resistensutvecklingen gör det svårt att behandla så det är en viktig diagnos att fortsätta forska inom. Sverige har under de senaste åren lett det internationella leukemiprotokollet ALLTogether som innehåller både vårdriktlinjer och forskning. Där inkluderas många barn med lymfatisk leukemi och får anpassad behandling utifrån deras individuella risk för att drabbas av återfall.

Trots de många utmaningar som finns inom området är Britt-Marie Frost positiv.

– Det händer så mycket spännande inom cancerområdet och inom barnonkologin ligger vi faktiskt före vuxenonkologin i den bemärkelsen att vi nu erbjuder helgenomsekvensering till alla barn med cancer för att kunna ställa en mer exakt diagnos, vilket är en förutsättning för en mer individanpassad behandling.

De 10 projekt som fick mest medel 2023 är:

  • Magnus Essand, Uppsala universitet: CAR-T celler med förmåga att inducera immunitet i hjärntumörer hos barn
  • Fredrik Swartling, Uppsala universitet: Ursprungsceller, återfallsmekanismer och nya genterapier för barnhjärntumörer
  • Sven Nelander, Uppsala universitet: Nya behandlingar mot cancer i nervsystemet hos barn: en integrativ strategi
  • Thoas Fioretos, Lunds universitet: Förbättrad molekylär förståelse, diagnostik och behandling av akut leukemi hos barn
  • Daniel Bexell, Lunds universitet: Nya behandlingsvägar mot terapiresistent neuroblastom
  • Marika Nestor, Uppsala universitet: Utveckling av molekylär strålterapi för neuroblastom med hjälp av målsökande läkemedel
  • Rikard Wicksell, Karolinska institutet: DAHLIA-ung: en behovsanpassad digital behandling för unga med långvarig smärta efter cancersjukdom
  • Fredrik Mertens, Lunds universitet: Genetiska studier av mjukdelstumörer hos barn
  • Kjeld Schmiegelow, Rigshospitalet, Region Hovedstaden: Thioguanine förbättrad ALL-underhållsbehandling
  • Caroline Apergi Palm, Karolinska institutet:  Utveckling av RNAi prodroger för precisionsmedicin mot barnleukemi

Bland universiteten gick mest medel till Karolinska Institutet, följt av Uppsala universitet och Lunds universitet. Det universitetssjukhus som erhöll mest medel var Karolinska universitetssjukhuset.

Här finns listan på alla beviljade projekt.

 

Forskningsmedel till AI-modeller som följer tumörutveckling

Sahlgrenska Comprehensive Cancer Centres forskningsråd fördelar anslag med syfte att stärka cancerforskningens konkurrenskraft vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin inom ramen för den strategiska forskningsplanen. Jonas Wallström är överläkare inom buk- och kärlradiologi och har tilldelats forskningsmedel för utveckling av AI-modeller kopplade till tumörutveckling.

– En stor utmaning är hur vi i ett framtida screeningprogram ska hantera alla bilder med tanke på begränsad tillgång på expertgranskare och här tror vi att AI-modeller kan vara en del av lösningen, säger Jonas Wallström.

På vilket sätt kan AI användas inom cancervården?

– I just det här forskningsprojektet vill vi titta på AI-modeller för att värdera utveckling av tumörförändringar över tid hos män som gjort upprepade magnetkameraundersökningar. Vi vill i första steget låta modellen sortera bort undersökningar utan allvarliga fynd. I ett senare steg vill vi låta modellen försöka förutspå vilka bildförändringar som kan leda till utveckling av allvarlig cancer längre fram.

Hur kan denna metod eventuellt användas i det kliniska arbetet?

– Jag har jobbat med tidig upptäckt av prostatacancer i screeningstudien Göteborg 2 sedan start 2015 som forskare och som röntgenläkare med bedömning av MR-bilderna. Vi har visat att en screeningalgoritm med PSA-prov följt av magnetkamera halverar överdiagnostiken av lågriskcancer samtidigt som vi kan bibehålla en god detektion av kliniskt betydelsefull cancer. En stor utmaning är hur vi i ett framtida screeningprogram ska hantera alla bilder med tanke på begränsad tillgång på expertgranskare och här tror vi att AI-modeller kan vara en del av lösningen.

Hur ska forskningen/projektet gå till rent praktiskt? 

– Vi har en stor databas av MR-undersökningar för träning av algoritmer som sedan kan utvärderas i den pågående screeningstudien.

Finns det likande exempel redan?

– Nej egentligen inte, vi har en unik databas av undersökningar i screening och jag känner inte till någon AI-grupp som jobbar med uppföljning.

Hur tänker du att denna typ av framtida vård kan komma patienterna till nytta?

– Genom att avlasta/hjälpa röntgenläkaren kan hög diagnostisk kvalitet erbjudas till fler patienter dvs jämlikare vård. Jag är engagerad i andra AI-relaterade forskningsprojekt men använder i nuläget inga algoritmer i det kliniska arbetet.

 

 

Janssen lanserar en enklare Erleada-dosering för patienter med avancerad prostatacancer

Erleada (apalutamid), som kan användas i behandlingen av prostatacancerpatienter med icke metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (nmCRPC) som löper hög risk att utveckla metastaserad sjukdom, samt med metastaserad hormonkänslig prostatacancer (mHSPC), finns nu tillgänglig som 240 mg-tablett. Det innebär att patienten bara behöver ta en tablett om dagen.

– Prostatacancer drabbar ofta äldre män som ofta måste hantera behandlingar mot flera olika sjukdomar, säger Arian Sadeghi, medicinsk chef inom onkologi vid Janssen. Med en tablett förenklas doseringen för patienten. Färre tabletter skapar bättre förutsättningar till ökad följsamhet och en lite enklare vardag.

Erleada finns redan idag som 60mg-tabletter, där man tar 4 tabletter om dagen. Nu finns möjligheten att erbjuda en tablett om dagen till nya patienter, men även de som redan står på Erleada med fyra tabletter per dag. Det kommer innebära att patienten kan ta 1095 färre tabletter under ett år.

Studier visar att 20–30 procent av cancerpatienter har svårt att svälja tabletter och kapslar. Erleada nya tablett om 240 mg kan lösas upp i vatten, så att patienten enklare kan ta sin behandling. I de fall som det behövs kan den också administreras via en nasogastrisk sond.

Ny statistik: 16 000 cancerfall årligen kan kopplas till våra levnadsvanor

För första gången i Sverige har Cancerfonden låtit undersöka sambandet mellan cancer, levnadsvanor och socioekonomi. Studien visar bland annat att antalet cancerfall som kan kopplas till våra levnadsvanor är drygt 16 000 per år och att bland våra levnadsvanor utgör nu övervikt och obesitas den tredje största riskfaktorn för cancer.

Bland våra levnadsvanor är rökning fortfarande den största riskfaktorn för cancer och står för totalt 6,3 procent av alla cancerfall. På andra plats kommer solvanor, som står för 5,8 procent av alla cancerfall i form av malignt melanom.

Övervikt en växande riskfaktor 

Övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) kan nu kopplas till cirka tre procent av alla cancerfall, vilket motsvarar cirka 2000 cancerfall per år. Därmed är kroppsvikt nu den tredje största riskfaktorn för cancer kopplat till levnadsvanor och kan härledas till 13 olika cancerformer.

– Det finns onödigt lidande att undvika och liv att rädda, det är 16 000 cancerfall som hade kunnat undvikas varje år. Men det kräver att politiken tar ansvar för att jobba mot tydliga och konkreta mål i kampen mot cancer, inte minst i det förebyggande arbetet. Annars kommer vi fortsätta se en stor ökning av cancerfall som hade kunnat förebyggas, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.

Små socioekonomiska skillnader

För första gången någonsin i Sverige inkluderar beräkningarna hur socioekonomi hör ihop med cancer kopplat till levnadsvanor. Rökning och solvanor står för de tydligaste skillnaderna; tre gånger fler cancerfall kan kopplas till rökning bland de med kort utbildning jämfört med de med lång utbildning. För solvanor är sambandet det omvända – för de med eftergymnasial utbildning kan solvanor kopplas till sju procent av alla cancerfall, jämfört med drygt fyra procent för de med förgymnasial utbildning. För övriga levnadsvanor syns inga, eller mycket små, skillnader beroende på socioekonomisk status.

– Med andra ord är riskfaktorer som övervikt, låg fysisk aktivitet och alkoholkonsumtion ett problem i alla samhällsgrupper och kräver därför åtgärder på befolkningsnivå. Rökningen i Sverige är ett jättebra exempel på hur politiska beslut, som rökförbud, marknadsföringsförbud och åldersgränser, markant minskat andelen rökare i Sverige. Samma förhållningssätt går att applicera även på andra levnadsvanor, säger Ulrika Årehed Kågström.

Se mer statistik och grafik över riskfaktorer här.

Om statistiken

Med hjälp av Institutet för hälsoekonomi har Cancerfonden tittat på de 11 påverkbara riskfaktorerna för cancer, i enlighet med den europeiska kodexen mot cancer. Det är första gången någonsin i Sverige som även socioekonomiska faktorer vägts in i beräkningarna för att kunna avgöra hur cancerrisken är fördelad i samhället.

 

Sockeranalys kan avslöja olika cancerformer

I framtiden kan det räcka att lämna lite saliv för att upptäcka en begynnande cancer. Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram ett effektivt sätt att tolka de förändringar i sockermolekyler som sker i cancerceller.

Genom att analysera förändringar i glykanstrukturer i cellen kan forskarna påvisa olika cancerformer. Foto: Malin Arnesson.

Glykaner är en typ av strukturer i sockermolekyler som är sammanlänkade med proteinerna i våra celler. Strukturen av glykanet avgör vilken funktion som proteinet får. Sedan tidigare har det varit känt att förändringar i glykanstrukturen kan indikera någon form av inflammation eller sjukdom i kroppen. Nu har forskare vid Göteborgs universitet utvecklat ett sätt att särskilja olika typer av förändringar i strukturen, vilket kan ge ett exakt svar vad som förändras vid en specifik sjukdom.

Daniel Bojar, forskare på Göteborgs universitet. Foto: Johan Wingborg.

– Vi har analyserat data från cirka 220 patienter med 11 olika diagnosticerade cancerformer och har identifierat skillnader i substrukturen av glykanet beroende på vilken cancer det är. Genom att låta vår nyutvecklade metod, förstärkt av AI, gå igenom stora datamängder kunde vi hitta de här sambanden, säger Daniel Bojar, biträdande universitetslektor i bioinformatik vid Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien som publicerats i Cell Reports Methods.

AI-förbättrad metod hittade mönstren

Det finns även andra forskargrupper som studerar substrukturerna av glykan i jakten på så kallade biomarkörer som beskriver vad som är fel. Då utförs ofta statistiska tester med masspektroskopi för att ta reda på om nivån av enskilda sockerarter är betydligt högre eller lägre vid cancer. Dessa tester har för låg känslighet och är inte tillförlitliga eftersom olika sockerarter är besläktade i sin konstruktion och därmed inte oberoende av varandra.

Daniel Bojars forskargrupp använder en ny metod, som inkluderar AI, vilken tar höjd för dessa problem och kan hitta mönstren i datamängderna där andra går bet.

– Vi kan lita på våra resultat, de är statistiskt signifikanta. Om vi vet vad vi letar efter är det lättare att hitta rätt. Nu ska vi ta dessa biomarkörer och utveckla testmetoder, säger Daniel Bojar.

Ny masspektrometer

Hans forskningsgrupp har under hösten fått fyra miljoner kronor av Lundbergstiftelsen för att köpa in en masspektrometer av högsta klass. Detta instrument ska fungera som en AI-plattform för att stödja forskarna i studierna av glykaner i till exempel lungcancerprover. Målet är att kunna upptäcka cancern tidigare för att förbättra chanserna att bli frisk.

– Vi vill ta fram en tillförlitlig och snabb analysmetod för att upptäcka cancer, och även vilken cancerform det handlar om, via ett blodprov eller genom saliven. Jag tror att vi kanske kan göra kliniska tester på mänskliga prover om 4–5 år, säger Daniel Bojar.

 

Patienter och vårdpersonal har olika uppfattningar om huruvida livskvalitet följs upp vid cancerbehandling

Uppfattningen om hur ofta livskvalitet följs upp vid njurcancerbehandling skiljer sig mellan patienter och vårdpersonal. Där vårdpersonal till 100 % menar att det görs, svarar 43 % av patienterna att de vanligtvis inte får den typen av frågor.

Det visar en undersökning som IPSEN gjort bland vårdpersonal och Njurcancerföreningens medlemmar.

– Jag är förvånad över resultatet och att det är så stor skillnad, har vården inte fångat upp alla eller har vi pratat förbi varandra? Jag vet att det kan se olika ut i landet, men det kan inte vara så att livskvalitetsfrågorna har ”glömts bort”, säger onkologisjuksköterska Carin Lundgren, Gävle Sjukhus, som medverkat i undersökningen.

Carin Lundgren funderar på om det är själva ordet livskvalitet som spelar in, vad man lägger i det begreppet.

– Om patienter upplever att livskvalitetsfrågor inte följs upp så frågar man sig vad det är som vi missar och vad det är man vill ha? Vi behöver få veta vad som saknas så att man kommer till konsensus och tar upp dessa frågor, säger Carin Lundgren.

Den faktor som påverkade livskvaliteten mest, enligt såväl patienter (62 %) som vårdpersonal (73 %), var trötthet. Därefter kom magproblem, smärta samt oro och ångest. Beträffande faktorer som påverkar livskvalitén svarar såväl patienter som vårdpersonal likvärdigt men vad som skiljer sig åt är hur ofta livskvalitet följs upp.

Enligt både patienter och vårdpersonal var förmågan att arbeta, eller annan sysselsättning, den dagliga aktivitet som påverkades mest.

– Idag står patienter allt längre på de nya innovativa behandlingarna och då är det viktigt att behålla sin livskvalitet i den mån det går. Därför behöver vi följa upp dessa parametrar och se hur även vi från IPSEN:s sida kan hjälpa till att underlätta för patienter och vården, säger Judith Miedema, Medical Director Nordics and Baltics på IPSEN.

Om undersökningen

Undersökningen syftade till att synliggöra eventuella skillnader mellan patienters och vårdpersonals uppfattning om livskvalitet vid medicinsk behandling av njurcellscancer, den vanligaste formen av njurcancer.

I undersökningen medverkade 11 läkare och sjuksköterskor från fem sjukhus och 21 medlemmar från Njurcancerföreningen.

Kraftens hus Sverige får miljonanslag från Sjöbergstiftelsen

Jultomten kom tidigt i år för Riksföreningen Kraftens hus Sverige, en ideell verksamhet som ger stöd till cancerberörda och idag finns i Borås, Stockholm och Göteborg.

I slutet av november fick föreningen fyra miljoner kronor i anslag av Sjöbergstiftelsen för utveckling och expansion av Kraftens hus, som sedan starten i Borås 2018 har blivit en uppmärksammad och allt viktigare fristående aktör inom cancerrehabiliteringen i Sverige – ett område som är eftersatt i många regioner.

Bidraget, som fördelas på två år, ska användas till att starta nya Kraftens hus i landet. Målet är att det om fyra år ska finnas en förening i samtliga sex sjukvårdsregioner. För att kunna nå ännu fler cancerberörda vill man också utveckla det digitala stödet.

Ralph Harlid, ordförande i Riksföreningen Kraftens hus Sverige, är mer än nöjd över att föreningens ansökan beviljats:

– Jag är oerhört stolt över det Kraftens hus åstadkommer för cancerberörda varje dag och denna finansiering gör att vi kan nå ännu fler i hela landet. Jag vill rikta ett stort tack till Sjöbergstiftelsen som med denna tidiga julklapp gör att vi nu får möjlighet att öppna Kraftens hus på nya platser i Sverige och därmed kommer att kunna erbjuda fler cancerberörda stöd och rehabilitering.

Mobilt team ska erbjuda cancerpatienter bedömning i hemmet

Antalet personer som diagnostiseras med cancersjukdom ökar kraftigt. För att kunna möta växande vårdbehov krävs nya arbetssätt. Cancerkliniken på Akademiska sjukhuset har inlett ett nytt samarbete med mobila närvårdsteamet i Region Uppsala. Främsta syftet är att kunna hjälpa cancerpatienter, som akut blivit sämre, i hemmet, med justering av läkemedelsbehandling och bedömning av behov av sjukhusinläggning. Härigenom ska patienterna slippa söka vård akut.

Cancerpatienter som blivit akut sämre ska kunna få hjälp i hemmet, till exempel med med justering av läkemedelsbehandling och bedömning av behov av sjukhusinläggning. Det är syftet med ett nytt samarbete mellan cancerkliniken på Akademiska sjukhuset och mobila närvårdsteamet i Region Uppsala. Foto: Staffan Claesson.

– För patienter med en cancerdiagnos blir det smidigare att få hjälp i hemmet, till exempel för bedömning av läkemedelsdoser och behov av sjukhusinläggning. Syftet är att minska behovet att söka vård akut och inläggning i slutenvården, säger Michael Bergqvist, sektionschef för onkologi inom verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.

Samarbetet innebär att onkologens dagvårdsavdelning och cytostatikabehandlingsavdelning kan kontakta mobila närvårdsteamet direkt för hjälp med bedömningar. Målgruppen är patienter som fått nytillkomna akuta symtom i hemmet, exempelvis feber eller nedsatt allmäntillstånd.

Antalet personer som diagnostiseras med cancersjukdom ökar kraftigt. På Akademiska sjukhuset handlar det om cirka fem procent fler patienter varje år. För att kunna möta de växande vårdbehoven behövs nya arbetssätt. Samarbetet med mobila sjukvårdsteamet, som är en verksamhet inom Nära vård och hälsa, är ett sådant. Ett annat exempel är den öppenmottagning för planerade cancerbehandlingar som öppnas i Gränbystaden efter årsskiftet.

Mobila närvårdsteamet i Region Uppsala startade i oktober 2017 och besår av flera läkar- och sjukskötersketeam som utför bedömningar på primärvårdsnivå, med syfte att förebygga undvikbar slutenvård eller besök vid akutmottagningar. I stället för att patienten ska besöka vårdcentral eller sjukhus erbjuder teamet medicinsk bedömning i hemmet, oavsett boendeform. Personalen ger också rådgivning till kommunens sjuksköterskor. Dessutom kan teamet lägga in patienter direkt på närvårdsavdelningar och några medicinska vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.

– I och med samarbetet kan patienterna snabbare få en medicinsk bedömning och åtgärder/vård i hemmet. De slipper ta sig till sjukhus och eventuellt behöva vänta på akutmottagningen eller andra instanser för vård. Att rätt patient kan vårdas på rätt vårdnivå innebär att vi kan nyttja våra resurser på bästa sätt. Härmed förstärks den nära och effektiva vården av patienterna i Uppsala län, säger Mattias Taflin, verksamhetschef för Mobila närvårdsteamet inom Nära vård och hälsa, Region Uppsala.

Införandet av precisionsmedicin visar på behovet av uppdaterad juridik

Inom svensk vård i allmänhet och barnonkologisk vård i synnerhet finns goda förutsättningar och hög kompetens för att utveckla och skräddarsy mer effektiva behandlingar, så kallad precisionsmedicin. Att utvecklingen bromsas av juridiska hinder är väl känt och nyligen kom en ny utredning med förslag som kan möjliggöra ökad användning av hälsodata samtidigt som patienternas integritet skyddas, bland annat genom ändringar i patientdatalagen samt upprättande av precisionsmedicinska databaser.

– Sverige ligger efter föregångsländerna på hälsodataområdet och vi behöver agera för att den negativa trenden inte ska förstärkas, skrev den särskilda utredaren Katarina Nyström när hon presenterade utredningen Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning på DN Debatt. Utredningen har haft i uppdrag att föreslå nya regler eller ändringar av befintliga för att göra det möjligt att använda insamlade hälsodata för vård av andra och för forskning, utveckling, innovation samt utbildning.

Barncancerfonden positiv till flera förslag

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden är positiv till utredningens förslag och att de tagit fasta på behovet av att kunna använda hälsodata från en eller flera patienter i vården av en annan patient – det som krävs för att Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin.

– Inom barnonkologin har vi tagit det första steget genom att införa precisionsdiagnostik genom det projekt som innebär att alla cancersjuka barn idag erbjuds helgenomsekvensering, GMS Barncancer. Men för att säkra de stora hälsovinsterna vi hoppas på så måste vi kunna dela och jämföra data från andra patienter med liknande genetiska förändringar. Och inte bara i Sverige – barncancer är en så kallad sällsynt diagnos och då måste man kunna jämföra med data från andra länder för att hitta rätt behandling.

Utredningens slutbetänkande och förslag har även ett tydligt och genomgående barnperspektiv, vilket Barncancerfonden välkomnar. Exempelvis att barn föreslås omfattas av förslaget om precisionsmedicinska databaser, samtidigt som barnets rätt att själv motsätta tillgängliggörandet av personuppgifter utifrån ålder och mognad lyfts fram är en positiv signal att utveckling av hälso- och sjukvård i allt större utsträckning tar hänsyn till barnets perspektiv. Det är i linje med Barncancerfondens inspel till utredningens arbete.

Snabbt agerande krävs

I utredningen har ingått att föreslå vilka författningsändringar som krävs för att hälsodata ska kunna användas för att utveckla vården och bland annat så föreslås ändringar i patientdatalagen och i offentlighets- och sekretesslagen. Utredningen föreslår också en ny lag om viss vidareanvändning av personuppgifter för klinisk forskning. Britt-Marie Frost hoppas att utredningens förslag kommer att omhändertas och menar att det brådskar.

– Det är oroväckande att utredarna konstaterar att Sverige redan ligger efter jämförbara länder. Och att de ser en risk med att invänta inrättandet av EHDS, det europeiska förslaget på ett Health Data Space då detta inte kommer att räcka till för att vi ska kunna dela data på det sätt som behövs för att precisionsmedicin ska kunna implementeras fullt ut i Sverige.

Nya möjligheter

Idag överlever 85 procent av cancerdrabbade barn sin sjukdom, men dagens tuffa behandlingar innebär att hela 70 procent senare i livet drabbas av så kallade sena komplikationer, i vissa fall livshotande.

– Precisionsmedicin är ett av de behandlingsalternativ som vi har höga förhoppningar på för att vi ska kunna rädda fler barn, men också för att minska svårigheterna senare i livet som dagens cancerbehandling orsakar. När vi nu ser att lagstiftning hindrar oss att realisera potentialen i precisionsmedicin hoppas jag att förslagen prioriteras och genomförs så att även patienter i Sverige får tillgång till bästa möjliga sjukvård. Allt annat är oetiskt, avslutar Britt-Marie Frost

Barncancerfondens inspel till utredningen.

Patienter med förstadium till malignt melanom har bättre överlevnad än genomsnittet i befolkningen

Malignt melanom är den cancerform som ökar mest i Sverige. Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till denna form av hudcancer varje år. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än genomsnittet av befolkningen trots en ökad risk att diagnostiseras med malignt melanom. De som diagnostiserats med förstadiet visade sig ha en lägre förekomst av flera sjukdomar och en lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och demens. Resultaten har publicerats i tidskriften eClinicalMedicine/The Lancet.

Flera tusen personer diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom varje år. Vanliga symtom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att dessa patienter har en signifikant bättre överlevnad än genomsnittet av befolkningen trots en ökad risk att diagnostiseras med denna form av hudtumör. Johnér bildbyrå.

Gustav Ullenhag, överläkare inom onkologi och professor, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson.

– Resultaten är positiva för patientgruppen och bör ingå i informationen till framtida patienter. Sannolikt beror den minskade dödligheten på att patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom lever hälsosammare samt att de söker läkare tidigare och därmed snabbare får rätt behandling mot olika sjukdomar, säger Gustav Ullenhag, cancerläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Antalet patienter som diagnostiseras med ett förstadium till malignt melanom har ökat kraftigt och uppgår till flera tusen per år. Vid misstanke om malignt melanom ska förändringen opereras bort enligt det nationella vårdprogrammet.

Malignt melanom startar i pigmentceller längst ner i överhuden, så kallade melanocyter. När ett fel uppstår i en melanocyt börjar cellerna dela sig ohämmat. Av de tre vanligaste hudtumörerna: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är det framförallt den sistnämnda formen som kan ge metastaser.

Malignt melanom är vanligare bland människor med ljus hud och drabbar oftast personer i åldern 60–70 år. Risken ökar hos personer som bränt sig i solen många gånger eller solat i solarium. Tumörsjukdomen kan uppstå var som helst på kroppen. Även födelsemärken kan utvecklas till malignt melanom. Vanliga symtom är att ett födelsemärke börjar växa, klia eller ändra färg och form.

För att upptäcka malignt melanom tittar och känner läkare på hudförändringen. Det är också vanligt att man tittar på hudförändringen med ett dermatoskop som förstorar hudens strukturer och färgvariationer.

EU godkänner Pfizers bispecifika antikropp mot relapserande refraktärt multipelt myelom (RRMM)

Europeiska kommissionen har beviljat ett villkorat marknadsgodkännande för Pfizers Elrexfio (elranatamab), en riktad immunterapi mot blodcancer för behandling av vuxna patienter med relapserande och refraktärt multipelt myelom (RRMM).

Godkännandet innebär att Elrexfio kan ges till personer som har fått minst tre tidigare behandlingar. Behandlingarna ska inkludera en proteasomhämmare, en immunmodulerande behandling och en anti-CD38-antikroppsbehandling. Patientens sjukdom ska också ha progredierat vid den senaste behandlingen.

Elrexfio är en BCMA/CD3-BsAb-riktad immunterapi och subkutan behandling som ger varaktiga behandlingssvar och har en hanterbar biverkningsprofil.

– Mer än 660 personer i Sverige diagnostiseras med multipelt myelom varje år, och alltför ofta drabbas de av återfall eller blir resistenta mot sina behandlingar. Godkännandet av Elrexfio ger personer med svårbehandlat multipelt myelom möjligheten till ett nytt behandlingsalternativ, säger Hareth Nahi, medicinsk expert på Pfizer.

Godkännandet från Europeiska kommissionen är baserat på data från fas 2-studien MagnetisMM (NCT04649359) som visade att 61 procent av patienterna i kohort A svarade på behandling med en 71 procentig sannolikhet för bestående behandlingssvar vid 15 månader.

– Bispecifika läkemedel kommer att användas i senare linjers behandling för möjligheten att få ett ytterligare behandlingssvar, de ger ett objektivt behandlingssvar på över 60 procent och gör att myelompatienterna har chans att leva längre, säger Johan Lund, överläkare och chef för Myelomsektionen på enheten hematologi, Karolinska Sjukhuset i Stockholm.

Ny studie ifrågasätter effekten av fertilitetsbevarande läkemedel under cancerbehandling

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Foto: iStock.

Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Anders Norderman.

Läkemedel som kallas GnRH-agonister används ibland vid cellgiftsbehandling av kvinnor i fertil ålder med bröstcancer och andra cancerformer i syfte att bevara fertiliteten. Det bygger på små studier som antytt att läkemedlet kan förhindra att mensen försvinner i samband med cancerbehandling. Men dessa studier har inte kunnat undersöka sannolikheten att få barn efter behandling. De har inte heller varit blindade, vilket innebär att kvinnorna som deltog i studierna visste om de fick behandlingen eller inte. De kvinnor som fick läkemedlet kan därför ha varit mer benägna att försöka bli gravida än de som inte fick det.

Frida Lundberg. Foto: Gunilla Sonnebring.

I den nya studien har forskarna använt svenska register för att följa närmare 25 000 kvinnor i åldern 15–45 år som fick cellgiftsbehandling, varav 1,5 procent fick tilläggsbehandling med en GnRH-agonist. De jämförde hur många av kvinnorna som fick barn efter behandlingen och tog hänsyn till faktorer som ålder, cancerform och antal barn sedan tidigare. Forskarna fann ingen skillnad mellan grupperna i sannolikheten att föda ett levande barn.

– Vår studie är den största och mest omfattande som gjorts på detta område och utmanar den rådande uppfattningen att GnRH-agonister kan bevara fertiliteten hos kvinnor med cancer, säger studiens förstaförfattare Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

– Det behövs mer noggranna, placebo-kontrollerade och blindade randomiserade kliniska prövningar för att fastställa om läkemedlet verkligen har någon fertilitetsskyddande effekt, tillägger studiens sistaförfattare Frida Lundberg, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

 

Ny webbutbildning i palliativ vård för läkare

Nu släpps en webbutbildning i palliativ vård för alla läkare och läkarstuderande. Utbildningen ska bidra till ökad vårdkvalitet och höjd kompetens inom den palliativa vården.

Foto: Yanan Li.

Sedan starten i juni 2022 så har 20 000 personer tagit del av Betaniastiftelsens yrkesgemensamma grundutbildning i palliativ vård – Lindring bortom boten – som baseras på vårdprogrammet i palliativ vård och vårdförloppet för palliativ vård. Den kostnadsfria webbutbildningen är öppen för all personal inom vård och omsorg och även andra intresserade.

Nu kommer fortsättningen i form av en webbutbildning som riktar sig till alla läkare och läkarstuderande. Förutom grundutbildningen innehåller läkarmodulen en fördjupning inom identifiering, prognosticering, samtal och läkemedelsbehandling.

Utbildningen är framtagen av ett expertråd av sakkunniga läkare på uppdrag av Betaniastiftelsen med stöd från Regionala cancercentrum i samverkan. Utbildningen är avgiftsfri och tar totalt sex timmar att genomföra.

Mer om läkarmodulen

Mer om grundutbildningen

 

Ny metod kan kartlägga immunsvaret bättre och bana väg för nya behandlingar

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Foto: Johannes Frandsen.

Immunceller som T-celler och B-celler är centrala i kroppens försvar mot både infektioner och tumörer. Båda typerna av immunceller uttrycker unika receptorer som specifikt känner igen olika delar på oönskade och främmande element som bakterier, virus och tumörer. Varje immuncell och dess avkommor har sin egen specifika receptor och i varje människas kropp finns det miljarder olika immunceller med unika receptorer.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab tillsammans utvecklat en metod som både kan identifiera de olika immunreceptorerna på B- och T-celler i human vävnad och dessutom visa var någonstans i vävnaden de finns.

Många användningsområden

– Aktiverade immunceller befinner sig ofta nära de mål som de attackerar så därför vill man kunna kartlägga de celler som verkligen är närmast en tumör eller en infektion. Det har inte varit möjligt att identifiera både B- och T-cellsreceptorer direkt i deras mikromiljöer med tidigare metoder, säger Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och en av studiens tre huvudförfattare tillsammans med Kim Thrane, KTH/SciLifeLab, och Qirong Lin, KI.

Enligt Camilla Engblom finns det många olika områden där den nya tekniken kan komma till klinisk användning i framtiden.

– Vid cancer kan metoden identifiera T-celler som potentiellt attackerar tumören. Dessa skulle sedan kunna användas som cellterapi mot cancern. Vi kan också identifiera unika immunreceptorer på B-cellerna som frisätts som antikroppar i specifika områden av tumören. Dessa antikroppar kan relativt enkelt produceras på labbet och så småningom leda till nya behandlingar. Ytterligare ett område är autoimmuna sjukdomar där immuncellerna attackerar den egna kroppen. Den nya tekniken skulle kunna användas för att identifiera de immunceller som attackerar den egna vävnaden och öka chansen för att hitta vad de attackerar, säger hon.

Jeff Mold, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Foto: Sarantis Giatrellis.

Ett stort framsteg

Jeff Mold, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet och en av forskningsledarna för studien, ser den nya metoden som ett stort framsteg.

– Att identifiera dessa unika immunreceptorer är som att försöka hitta en nål i en höstack, särskilt vid autoimmuna sjukdomar. Med de flesta av dagens metoder förstör man vävnaden vilket dels gör att man blandar ihop olika immunceller och dels att vissa celler dör i processen. Med den här metoden bevarar man cellerna där de är och man kan se celler som annars skulle ha gått förlorade, säger han.

Han menar att möjligheten att identifiera B-cellerna är den kanske största vinsten med den nya metoden.

– T-celler har varit populära att forska på medan B-cellerna har varit lite förbisedda tidigare, särskilt inom cancer. Men nu går det att kartlägga hur B-cellerna utvecklas och expanderar direkt i vävnaden, säger han.

Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020.

Fakta: Spatial transkriptomik av immunceller

Metoden spatial transkriptomik utvecklades 2016 av professorerna Jonas Frisén på KI och Joakim Lundeberg på KTH, som också är medförfattare i den aktuella studien. Metoden utsågs till ”Årets metod 2020” av tidskriften Nature Methods. Den nya metoden är en vidareutveckling av den ursprungliga metoden där forskarna har gjort det möjligt att kartlägga immuncellernas receptorer samt deras exakta position i vävnaden. Något som tidigare inte har varit möjligt för B-celler och T-celler samtidigt. Källa: Camilla Engblom och Jeff Mold.