Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt
Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings universitet, som nu utvecklar en ny klass av antibiotika.
Här beskriver Frank Hernandez, som särskilt intresserat sig för en grupp läkemedel som har använts sedan 1960-talet och som kallas nukleosidanaloger, den senaste utvecklingen på området.
Det finns många läkemedel och läkemedelskandidater som är mycket effektiva när det gäller att döda bakterier eller tumörceller. Problemet är att de även skadar patienten. Därför används de inte alls eller i mycket liten utsträckning. I de fall de används för att behandla sjukdomar som cancer ges läkemedlet oftast direkt i blodet och sprids i hela kroppen. Men forskare vid Linköpings universitet utvecklar en metod för att leverera starka läkemedelssubstanser på ett säkrare sätt, och hoppas att detta ska öppna upp nya möjligheter att behandla olika sjukdomstillstånd.
I årtionden har vi förlitat oss på cytostatikabehandling som primär terapi för olika cancerformer och virala infektioner har skuggats av allvarliga biverkningar. Dock framträder nu en glimt av optimism genom en banbrytande teknologisk utveckling vid Linköpings universitet.
Sedan 1960-talet har cellgiftsbehandling varit den primära försvarslinjen mot cancer och virala infektioner, trots behandlingens påfrestning på patienterna. Komplexiteten och resursbehovet för att utveckla nya behandlingar har försämrats på grund av rådande marknadsförhållanden. Detta medför ytterligare utmaningar för forskarna i kampen mot cancer som tar all uppmärksamhet som överordnad hälsofråga. Medan cancer fortfarande är i fokus möter samhället en annan betydande utmaning, nämligen antimikrobiell resistens (AMR). Vissa bakteriebekämpande läkemedel som nukleosianaloger i vissa cellgiftsbehandlingar uppvisar markant toxicitet. Dessa läkemedel efterliknar naturliga nukleosider och lurar celler eller bakterier in i destruktiva banor. Men deras allvarliga toxicitet begränsar användningen till fall med få alternativ eller i frånvaro av andra botemedel.
