Barnonkologer positiva till införande av helgenomsekvensering vid diagnostisering av barncancer

Införandet av precisionsmedicin väcker stora förväntningar inom barnonkologin – både för att öka överlevnaden och minska sena komplikationer. Första steget för att kunna implementera precisionsmedicin är införandet av precisionsdiagnostik. Barnonkologerna inom PHO ger nu införandet sitt stöd och Barncancerfonden hoppas att det innebär att regionerna nu också tar ett finansiellt ansvar.

Barncancercentrum, Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Foto: Sofia Sabel.

Sektionen för pediatrisk hematologi och onkologi (PHO), en delförening inom Svenska Barnläkarföreningen, uttalar nu sitt stöd för att helgenomsekvensering blir standardmetod för diagnos av barncancer. Redan idag erbjuds alla barn som drabbats av cancer att delta i projektet GMS Barncancer och på så sätt få tillgång till en analys av barnets hela DNA i samband med insjuknandet. GMS Barncancer är ett forskningsprojekt som har stöd av både Barncancerfonden och Socialdepartementet.

– Det har kommit flera studier och uppföljningar under året som visar att helgenomsekvensering bidrar till patientnytta och ger mer information än nuvarande metoder. Det är inte förvånande att också läkarna nu ställer sig bakom förslaget att pilotprojektet ska övergå i klinisk rutin, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Idag har över 500 barn fått sina gener analyserade tack vare projektet och förutom en mer precis diagnos har det också inneburit förändringar i behandling.

– Den här typen av genetisk analys innebär att vi får information som möjliggör mer individualiserad behandling. I dagsläget betyder det att vi exempelvis kan välja bort viss behandling, eller välja helt andra läkemedel. Precisionsdiagnostik är grunden till införandet av precisionsmedicin och därigenom få både effektivare behandlingar och senare i livet, hoppas vi, färre sena biverkningar på grund av onödigt tuff behandling, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Barncancerfonden har sedan starten bidragit med över 39 miljoner kronor till projektet och regeringen genom Socialdepartementet med drygt 26 miljoner kronor. Det viktiga är nu att regionerna måste ta över den långsiktiga finansieringen konstaterar Barncancerfondens generalsekreterare Ola Mattsson.

– Vi kan bidra till att vården vågar och har möjlighet att testa projekt med lite högre riskprofil, men när det som i detta fall visar sig så värdefullt för den enskilda barncancerpatienten måste regionerna ta över och säkra att alla barn, oavsett var de bor, ska få tillgång till ny teknik och nya behandlingar på ett jämlikt sätt.

Barncancerfondens finansiering kommer att fasas ut och senast 2026 behöver regionerna ha tagit över det fulla ansvaret.

Läs rekommendationen från sektionen för pediatrisk hematologi och onkologi (PHO), en delförening inom Svenska Barnläkarföreningen.

Om GMS Barncancer:

• Ett projekt inom Genomic Medicine Sweden, GMS, som drivs i nära samarbete med Barntumörbanken, en nationell biobank för barntumörer.
• Arbetet startade 2019 och kom i drift 2021. Sedan dess erbjuds alla barn i Sverige som drabbas av cancer att få hela arvsmassan kartlagd genom helgenomsekvensering – något som är unikt i världen.
• Barncancerfonden har finansierat GMS Barncancer sedan 2019. Först genom ett uppstartsbidrag om 15 MSEK, sedan i form av strategiska anslag om 24 MSEK, som successivt trappas ner fram till 2026.
• Målet är en mer exakt diagnostik som gör det möjligt att välja rätt behandling, men också mer kunskap om varför barncancer uppstår och hur den kan bekämpas genom att den data som genereras inom ramen för projektet tillgängliggörs för forskning via Barntumörbanken.