Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
En tioårsuppföljning av den nationella strålkohortstudien visar att äldre kvinnor med lågrisk-bröstcancer har mycket liten risk för återfall och därför kan slippa strålbehandling. Resultatet presenteras under svenska bröstcancergruppens stora “State-of-the-art” möte (SOTA) som anordnas i Uppsala 26-27 oktober.
Läs mer...Patienter som genomgått strålbehandling mot bäckenet kan leva med en låggradig kronisk inflammation i den nedre delen av tarmen i tjugo år efter behandlingen. Det visar forskare vid Göteborgs universitet i en studie.
Läs mer...Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad.
Läs mer...Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna. Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Här beskrivs den senaste teknikutvecklingen av André Haraldsson och Tobias Pommer, båda sjukhusfysiker i Lund.
Läs mer...Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska ges, så kallad targetritning.
Läs mer...Flera veckors sökande efter biomarkörer i cancerprover har nu kortats ner till sekunders eller på sin höjd minuters arbete. Genom ett samarbetsprojekt mellan Bioinformatics and Data Centre och Britta Langens vid Sahlgrenska Cancer Center, har ett machine learning-program utvecklats som bland annat kan visa effekter av strålbehandling på olika vävnader samt ge indikation på om stråldoser behöver justeras.
Läs mer...En hjärntumör är den vanligaste solida tumörformen hos barn, men också den dödligaste och förknippad med stor sjuklighet. Detta motiverar en tuff behandling, med oftast kirurgiskt avlägsnande av tumören, och många gånger även behandling med cellgifter och strålning mot hela eller delar av hjärnan.
Läs mer...Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen. Tekniken, som i nuläget används på patienter med prostatacancer, innebär att strålbehandlingen kan göras mer exakt vilket gör det säkrare för patienterna.
Läs mer...Strålning är en av de effektivaste behandlingarna vid cancer och bidrar till 30 procent av all bot mot sjukdomen. Trots detta är kompetensförsörjningen och forskningsfältet inom området i Sverige mycket eftersatt, visar en ny studie genomförd av Regionala cancercentrum i samverkan.
Läs mer...RaySearch lanserar en ny version av RayCare*, nästa generations informationssystem för onkologi. Den viktigaste nyheten i RayCare 5B är möjligheten för användare att konfigurera sina arbetsflöden och dokument.
Läs mer...Trots att hälften av alla cancerpatienter idag behandlas med strålning är forskningen på området eftersatt i Sverige. Ett undantag är dock Eva Forssell-Aronsson, professor i medicinsk strålningsfysik i Göteborg. Hennes forskning om målsökande radioaktiva läkemedel har fått stora anslag från Cancerfonden och nyligen fick hon 13 miljoner kronor av Lundbergsstiftelsen.
– Tyvärr tycks strålbehandling ha tappat status. Vi är för få forskare inom området. Många tror felaktigt att denna behandlingsform är på väg ut, säger hon.
Professor Lennart Blomqvist, forskningsgruppledare i diagnostisk radiologi vid Karolinska Institutet, är i sig ett levande exempel på den utveckling svensk radiologi har genomgått. Han håller en Gösta Forssell-professur (se artikel om historik), arbetar med precisionsmedicin (nutid) och använder allt oftare AI som bilddiagnostiskt hjälpmedel (framtid).
Läs mer...– Vi håller näsan över vattnet, men trots att nästan 30 000 cancerpatienter får strålbehandling varje år finns det bara omkring 60–70 strålonkologer i landet, och tillväxten är låg. Maskiner står stilla idag på sjukhusen på grund av brist på personal och strålningsforskningen är eftersatt sedan länge, säger Kjell Bergfeldt, tidigare verksamhetschef på Skandionkliniken och medförfattare till ”larmrapporten” Nationell strategi svensk radioterapi som kom förra året (se sammanfattning på sid 76).
Läs mer...Mot denna bakgrund beslutade landets verksamhetschefer inom onkologi att tillsätta en expertgrupp med uppdrag att ta fram ett underlag med förslag på hur utvecklingen kan vändas – som förutom konkreta förslag också kan utgöra underlag för en samlad nationell strategi för utveckling av svensk strålbehandling. Rapporten publicerades i januari 2020. Utifrån vad som framkommit där – och genom egen research – har Onkologi i Sverige beskrivit ett område där Sverige historiskt sett gått från att vara en supermakt till att nu ligga långt efter motsvarande länder. Bara i Danmark finns 15 professorer i ämnet. I Sverige har vi fyra, och det är mycket svårt att tillsätta nya. I detta omfattande tema om strålbehandling i Sverige har vi tittat bakåt – via de banbrytande pionjärerna inom det så kallade CARTprojektet på 1980-talet – till nutida experter som identifierar en rad områden som behöver förbättras och stärkas. Det handlar bland annat om utvecklingen av det multidisciplinära samarbetet som
halkat efter de tekniska framstegen, och om bristen av starka forskningsmiljöer i Sverige, liksom avsaknaden av tillräckligt många namnkunniga förespråkare för strålforskning.
Maria Brovall, docent i omvårdnad vid Hälsohögskolan, Jönköping University tilldelas ett forskningsstipendium på 400 000 kronor från Familjen Knut och Ragnvi Jacobssons stiftelse. Pengarna ska gå till projektet ”Digitalt verktyg för andningsträning i hemmet inför postoperativ strålbehandling av vänstersidig bröstcancer”.
Läs mer...En markant utveckling har skett de senaste decennierna inom extern strålbehandling gällande avbildningsmetoder för att visualisera och verifiera patientens behandlingsposition1- 4. Detta möjliggör att den konforma dosfördelning som dagens avancerade behandlingsapparater kan producera verkligen hamnar exakt på tumören och därmed maximerar dosen till tumören och minimerar dosen till normal vävnad. Här beskriver Kenneth Wikström, sjukhusfysiker i Uppsala, den senaste utvecklingen av kunskapsläget på området.
Läs mer...Att rökning är dåligt för allt är ingen nyhet. Att fortsätta att röka i samband med en strålbehandling är extra dåligt på grund av risk för komplikationer och minskad behandlingseffekt.
Läs mer...Kvinnor som får strålbehandling i höga doser mot bröstcancer löper ökad risk att drabbas av skador på hjärtats kranskärl. Även risken för lungcancer ökar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet signerad Anna-Karin Wennstig. I en sammanfattning pekar hon här på att det är viktigt att strålningen genomförs med så välriktad stråldos som möjligt och förklarar:
– Man ska inte av vara rädd för strålbehandling i sig. För många patienter är den en viktig del av behandlingen för att förebygga återfall. Men patienter och sjukvård bör vara medvetna om riskerna och vidta de åtgärder som går för att minimera dem.
En tiondel av de män som årligen får diagnosen prostatacancer har en allvarlig form där cancern spridit sig utanför prostata kapseln. Utan behandling är prognosen för de här männen dålig. En registerstudie från Uppsala universitet visar att radikalbehandling, det vill säga strålterapi eller operation, allt oftare sätts in vilket minskat dödligheten. Här beskriver forskaren och underläkaren Andri Wilberg Orrason, hur forskargruppen gått igenom data från Nationella prostatacancerregistret och Dödsorsaksregistret för att försöka ta reda på hur rekommendationerna följts och hur det påverkat överlevnaden.
Läs mer...Det kan bli möjligt att utveckla ett läkemedel mot de biverkningar som ibland uppstår vid strålbehandling av tumörer. Det visar forskare vid Umeå universitet i en ny studie. Hudskador, dermatit, är en av de vanligaste biverkningarna vid strålbehandling.
Läs mer...
