EAU-kongressen i Köpenhamn i mars i år samlade som vanligt över 10 000 deltagare från hela världen som under fem dagar lyssnade och granskade över 2 000 abstracts av vilka nästan två tredjedelar var uroonkologiska. Det är, som alla för – står, ett omöjligt jobb att redogöra för all den kunskap och vetenskap som nästan 1 400 abstracts innebär, skriver docent Johan Stranne i en kunskapsspäckad sammanfattning där han ”identifierar några träd i den stora skog som visades upp”.
Läs mer...
Urologidagarna arrangerades i år i Göteborg och sam lade som vanligt en stor skara medarbetare inom svensk urologi. Cancer är en stor del av urologin och årets program speg lade förstås detta. Störst utrymme fick prostatacancer, i synnerhet diagnostiken – ett område som är på väg framåt med stora steg. Kanske är stegen stora nog för ett nationellt screeningprogram? Det frågar sig docent Ola Bratt, över läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som här ger en översikt av intressanta delar av de späckade symposiedagarna.
Läs mer...
Nya rön om ADT, androgendeprivationsterapi, kommer att förändra rekommendationer och vårdprogram när det gäller behandling av spridd prostatacancer. Enzalutamid och abirateron, läkemedel som hittills använts först vid kastrationsresistens, har uppvisat jämförbara effekter på överlevnad. Två nya studier har nu visat att abirateron gör att patienter lever längre om läkemedlet sätts in tidigare. Det pågår även prövningar med tidigt insättande av enzaluatmid och helt nya läkemedel för ADT. Vilket läkemedel, eller vilken kombination av läkemedel, som kommer att bli standard återstår att se. Det skriver David Kudrén, specialist i urologi och onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, i en genomgång av nya studier och förändrat kunskapsläge vid spridd prostatacancer.
Läs mer...
Av JOHAN AHLGREN, ERIK LUNDIN, URBAN JERLSTRÖM, BO LENNERNÄS, ANN CHARLOTTE DREIFALDT
20 jun 2017
ANN CHARLOTTE DREIFALDT, BO LENNERNÄS, Bröstcancer, Cervixcancer, ERIK LUNDIN, JOHAN AHLGREN, Kongressreferat, Örebro, prostatacancer, SOF-VECKA, URBAN JERLSTRÖM
Onkologidagarna 2017 hölls i Örebros centralt belägna konferenscentrum Conventum med stadens alla hotell inom bekvämt avstånd och Örebro södra järnvägsstation endast 300 meter bort. Mötet tjuvstartade med en ST-kurs om onkologisk behandling av huvud– halscancer måndag till tisdag. Kursen lockade cirka 60 deltagare från hela landet och deras utvärdering gav nästan genomgående mycket höga betyg.
Läs mer...
Prostatacancersjukvården är inne i en omvälvande fas. Allt mer avancerad diagnostik och behandling kräver nu specialiserad multidisciplinär och multiprofessionell sam verkan. Här ges en översikt av utvecklingen av prostatacancersjukvården och förslag på hur den skulle kunna organiseras inom ramen för ett nätverk av specialiserade prostata cancer centrum (PCC).
Läs mer...
Behandlingsalternativen för prostatacancer har olika biverkningar både på kort och lång sikt. Långtidsbiverkningar är generellt sett vanligare efter strålbehandling än efter operation, skriver Jon Fridriksson, specialistläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han efterlyser bättre kartläggning av biverkningarna, något som kan vara till stor nytta för både patienter och vårdgivare vid val av behandling, och han konstaterar att det behövs bättre information till symtomfria män om PSA-prov.
Läs mer...
Bättre överblick av sjukdomsförloppet, ökad kvalitet i mötet med läkaren och större trygghet för patienten. Det är några fördelar med det nya verktyget Patientöversikt prostatacancer. Verktyget har tagits fram i samarbete med både patienter, sjuksköterskor, onkologer och urologer och ger helt nya möjligheter att utveckla vård och behandling av patienter med avancerad prostatacancer.
Läs mer...
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för tidig behandling med docetaxel vid spridd prostatacancer. I internationella riktlinjer rekommenderas snar insättning av kastrationsbehandling och docetaxel, för de patienter som är i skick för detta, men i Sverige har varken docetaxel eller något annat cytostatikum den indikationen. Det kan dock inte få utgöra hinder för sådan användning, skriver David Kudrén, specialist i urologi och onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i en genomgång av kunskapsläget vid spridd prostatacancer.
Läs mer...
Lokal radikalbehandling har potential att rädda liv även vid mycket avancerad prostatacancer. Det är slutsatsen av en observationsstudie som letts av professor Pär Stattin, överläkare vid urologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu efterlyser han en randomiserad studie för att bekräfta eller förkasta resultaten av studien. Om resultaten kan bekräftas skulle behandlingspraxis ändras.
Läs mer...
Studier visar att en prostatatumör – för att kunna spridas – förändrar den omgivande normala prostatavävnaden, både på gen- och morfologisk nivå. Mest intressant är att aggressiva tumörer färgar av sig (tinted=colored) på omgivande vävnader på ett annat sätt än mer indolenta tumörer. Därför kallar vi denna ”normalvävnad” i prostatan för TINT (Tumor Indicated Normal Tissue). Resultaten innebär att det finns möjlighet att med TINTbiomarkörer utveckla metoder som skulle kunna diagnostisera prostatacancer även om biopsierna inte träffar den mest aggressiva tumören. Det skriver Hanibal Adamo vid Umeå universitet, vars forskning stötts av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Cancerforskningsfonden i Norrland.
Läs mer...
Den utbredda PSA-testningen påverkar kraftigt risken att få diagnosen prostatacancer. Med hjälp av de unika svenska registren har vi studerat hur PSA-testningen påverkar ärftlighet som riskfaktor för prostatacancer. Resultaten är delvis överraskande, skriver Ola Bratt, docent i urologi vid Lunds universitet.
Läs mer...
Att införa nya tvärprofessionella arbetssätt – det har varit den viktigaste framgångsfaktorn när personalen vid den urologiska kliniken på Södersjukhuset summerar erfarenheterna av att införa standardiserade vårdförlopp för patienter med prostatacancer och urinblåsecancer. Andra nycklar har varit samverkan, förankring och återkoppling. Förståelsen för andras arbetsuppgifter har ökat och det har bildats viktiga nätverk samtidigt som många fått insikten att det faktiskt går att förändra sådant som man ibland tror är omöjligt. Med denna erfarenhet kommer klinikens personal att vara väl förberedd inför 2017 då SVF för njurcancer och testikelcancer införs, skriver Nina Hageman, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid kliniken i en sammanfattning av erfarenheter och angreppssätt.
Läs mer...
PARP-hämmaren olaparib får genombrottsstatus av det amerikanska läkemedelsverket FDA för behandling av kastrationsresistent prostatacancer. Thomas Helleday, professor, divisionen för translationell medicin och kemisk biologi, institutionen för medicinsk bio kemi och biofysik, Karolinska Institutet, föreslår här nya sätt att använda PARPhämmaren olaparip.
Läs mer...
Att kombinationsbehandling med kastration och strålning vid prostatacancer ger resultat har länge varit känt. I en ny studie har man funnit orsaken till strålkänsligheten. Genom kastration minskar mängden protein som reparerar skador i DNA. Firas Tarish, Science for Life Laboratory, Avdelningen för Translational Medicine och kemisk biologi, Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Department för urologi, Västmanlands Sjukhus, Centrum för klinisk forskning, Västerås förklarar här hur studien har utförts.
Läs mer...
Stockholm 3-studien som publicerades i Lancet Oncology hösten 2015, visar att det i en screeningsituation går att minska biopsierna vid prostatatestning med en tredjedel utan att missa cancrar med en Gleasonsumma på 7 eller högre vid första testtillfället. Modellen som kombinerar kliniska riskfaktorer, gen- och proteinbiomarkörer samt utfall av prostataundersökning kan bidra till att överdiagnostisering och överbehandling av prostatacancer minskar. Jan Adolfsson, docent, CLINTEC- institutionen och Henrik Grönberg, professor, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet, beskriver studien och dess resultat.
Läs mer...
ADT (Androgendeprivationsterapi) är den effektivaste icke botande behandling som finns idag vid prostatacancer. Hur använder vi den som bäst och när ska man sätta in den i sjukdomsförloppet? David Kudrén, specialist i urologi och onkologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala, beskriver de läkemedel som finns och hur de kan användas.
Läs mer...
I Sverige rekommenderas idag inte allmän screening för prostatacancer. Forskning visar att allmän screening minskar dödligheten, men till priset av överdiagnostik och överbehandling. En risk med dagens metoder är också att man missar allvarlig cancer. I en nu aktuell avhandling har möjliga förbättringar av screeningmetoden för prostatacancer undersökts. Anna Grenabo Bergdahl, ST-läkare, Urologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, redogör för studien.
Läs mer...
Androgendeprivationsterapi, ADT, tillsammans med strålning minskar dödligheten och förlänger överlevnaden vid högrisk prostatacancer. David Kudrén, specialist i urologi och onkologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala beskriver de botande behandlingarna nedan.
Läs mer...
I en aktuell studie har fysisk aktivitet efter en prostatacancerdiagnos och sambandet med total- och prostatacancerspecifik dödlighet studerats. Våra resultat visar på minskad mortalitet bland fysiskt aktiva män med lokaliserad prostatacancer och är i linje med tidigare resultat. De stärker bevisen för ett samband mellan fysisk aktivitet och överlevnad hos denna patientgrupp. Stephanie Bonn, Med Dr., Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet, beskriver studien.
Läs mer...
Cancervården är både bättre och sämre i England än i Sverige. Skillnaderna mellan sjukvårdsorganisation och kultur är större än man kan ana. Efter drygt ett års arbete i Oxford och Cambridge berättar Ola Bratt, Consultant Urological Surgeon, Cambridge University Hospitals, om sina erfarenheter.
Läs mer...
