Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling.
Läs mer...
Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid KI hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet.
Läs mer...
Tre läkare som forskar inom urologi och onkologi och en urologisjuksköterska är årets ambassadörer för Mustaschkampen. De stödjer Mustaschkampens arbete för att förbättra prostatacancervården. Några viktiga resultat har uppnåtts men mycket återstår.
Läs mer...
Klinisk patologi har en avgörande roll inom cancersjukvården. För bröstcancer krävs mikroskopisk undersökning av klinisk patolog för att ställa en cancerdiagnos. Men patologen utför också histologisk gradering vilket innebär att tumörens växtmönster analyseras enligt särskilda tidskrävande algoritmer. Här beskrivs de stora variationerna i analysresultat som nyligen kartlagts av professor Johan Hartman vid Karolinska Institutet.
Läs mer...
En metod baserad på AI förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer.
Läs mer...
I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.
Läs mer...
Årets stora silvermedalj tilldelas professor Rune Toftgård. Medaljen delas ut till personer som gjort storartade insatser till stöd för Karolinska Institutets verksamhet
Läs mer...
Nyligen visade forskare vid Karolinska Institutet att MR kan förbättra prostatacancerscreeningen genom att minska överdiagnostiken. Nu visar de att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.
Läs mer...
Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet.
Läs mer...
I en ny studie som publicerats i Science Advances har forskare vid Karolinska Institutet undersökt proteinet eIF4A3 och dess roll i cancercellers tillväxt. Studien visar att genom att blockera eller minska tillverkningen av detta protein, uppstår andra processer som gör att cancercellernas tillväxt och celldelning upphör och att de så småningom dör.
Läs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.
Läs mer...
Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.
Läs mer...
Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling.
Läs mer...
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.
Läs mer...
Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet.
Läs mer...
Med hjälp av artificiell intelligens och digitala screeningsverktyg vill forskare hitta förstadier till livmoderhalscancer tidigare hos kvinnor i resursbegränsade miljöer. Nu visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet att cellprovsanalyser utförda av AI via mobila mikroskop var jämförbara med analyser gjorda av patologer.
Läs mer...
Igor Adameyko vid institutionen för fysiologi och farmakologi får priset i molekylär biologi, ”för banbrytande studier av nervassocierade multipotenta Schwanncell-prekursorer och deras roll i organogenes”.
Läs mer...
Maria Fjell har nyligen försvarat sin avhandling ”Supportive care for patients with breast cancer by using an interactive app during neoadjuvant chemotherapy – A randomized controlled trial”.
Läs mer...
En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ.
Läs mer...
En ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller har utvecklats på Karolinska Institutet. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.
Läs mer...