Kontinuitet men också förnyelse. Att vårda det djupa förtroende som finns, men samtidig blicka framåt och fortsätta arbetet med att hitta de allra bästa forskningsprojekten. Det är några av de målsättningar som den före detta politikern och partiledaren Göran Hägglund tar med sig in i det nya uppdraget som Cancerfondens ordförande.
Läs mer...
Hon har tre olika jobb och vill inte välja bort ett enda eftersom kombinationen är perfekt. När hon inte opererar tarmar, forskar eller styr upp vårdprocesser i RCC sjunger hon i ett storband, gör anatomiska illustrationer eller tävlar i dressyr med hästen Collin. I kolorektalkirurgen Annika Sjövalls liv är det svårt att hitta ”a dull moment”. Hon beskriver sig som gladlynt, exekutiv, tjatig och lätt neurotisk (”en förutsättning för att vara en bra kirurg”), och har för länge sedan glömt att läkare var det sista hon hade tänkt sig att bli.
Läs mer...
Behandlingen av glioblastom, en svår form av hjärncancer som drabbar cirka 400 personer varje år, står inför stora förändringar. I juni uppdaterade Medicintekniska Produktrådet sin rekommendation till landets samtliga regioner att använda Tumor Treating Fields (TTFields) i kombination med kemoterapi (temozolomid) vid underhållsbehandling av nydiagnostiserade patienter. Metoden har framgångsrikt prövats i ett flertal internationella kliniska studier.
Na Tosha Gatson, uppburen neuroonkolog från Arizona, presenterade sina kliniska erfarenheter av TTFields på SNOG-konferensen i Helsingfors och på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Onkologi i Sverige fick en exklusiv intervju.
Läs mer...
Kan man skämta om cancerceller? Skratta åt immunsystemets kamp mot invaderande virus? Går det att belysa oetisk forskning på ett humoristiskt sätt? Svaret är helt självklart ja om frågorna ställs till Pedro Velica, immunolog, cancerforskare – och känd serietecknare. Sedan 2013 kan hans alster beskådas på sociala medier under namnet ”Pedromics”.
Läs mer...
Add Health Media, en av Nordens största aktörer inom medicin- och hälsovårdskommunikation, har förvärvat Pharma Industry Publishing som bland annat ger ut Onkologi i Sverige, Neurologi i Sverige och nättidningen Pharma Industry.
– Det vi ser framför oss är en korsbefruktning och utveckling av våra olika digitala plattformar. Den spetskompetens och det starka varumärke som tidskrifterna har byggt upp är ett nytt och värdefullt komplement i vår verksamhet. Vi kommer inte att göra några stora förändringar, att behålla OiS och NiS i tryckt form är en självklarhet, säger AHM:s VD Rikard Ekberg.
Läs mer...
Paradigmskifte, golden age, rekordsnabb utveckling av nya behandlingar. Det finns många sätt att beskriva det som händer inom njurcancerområdet just nu. Från att länge ha varit en svårbehandlad cancerform finns det idag en rad god kända behandlingar som förlänger överlevnaden. Och för första gången kan numera även njurcancerpatienter få adjuvant behandling. Västra Götalandsregionen är tidigt ute när det gäller implementeringen av de nya behandlingsmetoderna.
– Ja, det är nu det händer och jag är glad över att få vara med under den här tiden, säger onkologen Emma Mangelus, som arbetar i njure/melanom-teamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs mer...
Det är Sveriges vanligaste cancersjukdom med omkring 10 000 nya fall per år. Att Prostatacancerförbundet nu har omkring 12 000 medlemmar och ett allt större inflytande på vården är inte förvånande. Aktiv, ofta humoristisk, marknadsföring och en välfylld forskningsfond, har bidragit till att förbundet är en politisk kraft att räkna med. Något som ordförande Kent Lewén, tidigare kommunalråd i Karlskrona och pappa till Mustaschkampen, är mycket nöjd med.
Läs mer...
”En sjukdom att skära bort. Men varje människa är unik.” Människoöden redigerade av Åke Andrén-Sandberg ISBN 978-91-519-6760-8
Läs mer...
Det är inte bara bokens vackra titel – ”Draken lyfter i motvind”
– som förtjänar att uppmärksammas. Att boken som kom ut för mer än två decennier sedan nu ges ut igen är en lika ovanlig företeelse som författarens livsberättelse. Johanna Brohm (tidigare Strömberg) fick en aggressiv form av leukemi som 23-åring och har i år, drygt 25 år senare, opererats för meningiom. Boktiteln är synonym med hennes eget liv
– mycket motvind men framförallt en stark Drak-kraft.
Läs mer...
I decennier har frågan diskuterats, prövats, förkastats och närmast omöjligförklarats. Nu talar mycket för att den unga, men redan mycket uppmärksammade Uppsala- forskaren och superentreprenören Sara Mangsbo, kan bli en av dem som ser till att visionen om ett vaccin mot cancer snart blir verklighet.
– Pandemin har visat att det går att snabba på saker, säger denna utpräglade team- spelare som håller ett högt arbetstempo och egentligen ville bli polis.
Läs mer...
Hur kan man optimera tillgängliga eller upptäcka nya behandlingar för HER2-positiv bröstcancer? Vilka lämpliga biomarkörer kan identifieras för att minska biverkningar och förbättra prognosen för dessa patienter? Det var några av de olika ämnen som diskuterades på 2021 Jubilee Symposium ”HER2 – State Of The Art (HER2-SOTA)” som av corona-skäl hölls som en hybridkonferens på World Trade Center i Stockholm.
Läs mer...
– Framgången med behandlingen av HER2-positiv bröstcancer är det bästa jag har varit med om under mina 45 år i yrket. Från att ha haft en dålig prognos har kvinnor med denna typ av bröstcancer numera i princip samma möjlighet till långtidsöver- levnad som andra. Så säger professor Mårten Fernö, som tillsammans med professor Jonas Bergh var vetenskapligt ansvarig för HER2-symposiet i september 2021. Ett något pandemiförsenat 20-årsjubileum av det första godkännandet av läkemedlet Herceptin.
Läs mer...
Trots att hälften av alla cancerpatienter idag behandlas med strålning är forskningen på området eftersatt i Sverige. Ett undantag är dock Eva Forssell-Aronsson, professor i medicinsk strålningsfysik i Göteborg. Hennes forskning om målsökande radioaktiva läkemedel har fått stora anslag från Cancerfonden och nyligen fick hon 13 miljoner kronor av Lundbergsstiftelsen.
– Tyvärr tycks strålbehandling ha tappat status. Vi är för få forskare inom området. Många tror felaktigt att denna behandlingsform är på väg ut, säger hon.
Läs mer...
Professor Lennart Blomqvist, forskningsgruppledare i diagnostisk radiologi vid Karolinska Institutet, är i sig ett levande exempel på den utveckling svensk radiologi har genomgått. Han håller en Gösta Forssell-professur (se artikel om historik), arbetar med precisionsmedicin (nutid) och använder allt oftare AI som bilddiagnostiskt hjälpmedel (framtid).
Läs mer...
– Vi håller näsan över vattnet, men trots att nästan 30 000 cancerpatienter får strålbehandling varje år finns det bara omkring 60–70 strålonkologer i landet, och tillväxten är låg. Maskiner står stilla idag på sjukhusen på grund av brist på personal och strålningsforskningen är eftersatt sedan länge, säger Kjell Bergfeldt, tidigare verksamhetschef på Skandionkliniken och medförfattare till ”larmrapporten” Nationell strategi svensk radioterapi som kom förra året (se sammanfattning på sid 76).
Läs mer...
Efter snart 50 år i yrket tycker han fortfarande att det är roligt att gå till jobbet varje dag – trots att han numera är pensionär. På pappret.
– Det som alltid har drivit mig är en stor nyfikenhet. Och den är oförändrat stark trots att min roll som aktiv forskare nu tyvärr långsamt håller på att fasas ut, säger den Göteborgsbaserade norrlänningen Jan-Erik Damber, seniorprofessor i urologi och en av landets främsta specialister inom prostatacancer.
Läs mer...
Det finns många sjuksköterskor i Sverige men ytterst få har samma arbetsuppgifter som Daniel Färninger i Karlstad som tillhör en helt ny och växande yrkeskår. Han är en av landets sex DSS:er (Device Support Specialist) och hans speciella arbete handlar om att tillhandahålla teknisk support till glioblastom-patienter som får behandling i hemmet med en bärbar Tumor Treating Fields (TTFields)-apparat.
Läs mer...
De träffar alla samma patienter men mycket sällan varandra. I början av september fick dock onkologer, kirurger, patologer och radiologer inom nedre gastrointestinal cancer tillfälle att träffas då den första multidisciplinära postgraduate-konferensen någonsin inom detta område arrangerades på Steningevik i Märsta utanför Stockholm.
Läs mer...
– När vi befinner oss mitt i stormens öga ska vi vara som bäst. I det här yrket får man inte vara rädd för att möta människor i kris, men det är också viktigt att hålla en professionell distans. De kloka orden kommer från Petra Lindroos Kölqvist, som i våras utsågs till Årets kontaktsjuksköterska i Västra sjukvårdsregionen för sitt arbete på Hematologimottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs mer...
Hennes bästa ämne i skolan var svenska och ett tag funderade hon på att bli historielärare. Musiken, fiolspelandet, har också alltid spelat en viktig roll i livet.
– Men om man hade bra betyg skulle man utbilda sig till ett ”riktigt” jobb som läkare eller jurist, och jag ville arbeta med något som kunde hjälpa människor, säger professor Eva Tiensuu Janson, som valde att ägna sig åt neuroendokrinologi, men aldrig släppte det stora intresset för pedagogik. Idag är hon ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet medicin och farmaci på Uppsala universitet.
Läs mer...