Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Ny metod upptäcker fler antikroppar – öppnar för fler läkemedel mot cancer

Ny metod upptäcker fler antikroppar – öppnar för fler läkemedel mot cancer

En ny förbättrad metod för att upptäcka nya antikroppar för behandling av exempelvis cancer har tagits fram vid LTH i samarbete med BioInvent International AB. Tekniken skapar stora möjligheter att hitta många fler antikroppar än tidigare, visar Anne Ljungars i en ny avhandling. Redan nu har metoden resulterat i en ny antikropp för behandling av leukemi som nu befinner sig i klinisk prövning på människor. Opponent vid disputationen är ingen mindre än Nobelpristagaren i kemi 2018, Sir Gregory Winter.

Antikroppsläkemedel är den snabbast växande typen av läkemedel och används redan i dag för behandling av en rad olika sjukdomar, bland annat cancer. Antikroppar är en del av immunförsvaret, med uppgift att identifiera främmande föremål, som exempelvis bakterier eller parasiter i kroppen. Genom att binda till en specifik målstruktur på en cell kan antikroppen antingen förmå cellen att begå självmord eller aktivera andra delar av immunförsvaret till att oskadliggöra den infekterade cellen.

På ytan av alla celler finns hundratals olika receptorer, proteiner. Vilka receptorerna är varierar och alla som skiljer sig åt mellan sjuka och friska celler kan potentiellt användas för behandling med antikroppsbaserade läkemedel. Det är svårt att på förhand veta vilka receptorer – eller målstrukturer – som passar för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel. Det gör att det i dag utvecklas många antikroppar parallellt som på olika sätt använder de fåtal målstrukturer som man vet är lämpliga för antikroppsbehandling.

– Det är ett problem eftersom få nya typer av antikroppsläkemedel upptäcks, säger Anne Ljungars.

Ett sätt att hitta antikroppar för läkemedel är att använda fagdisplay där man letar i ett jättelikt bibliotek ofta med mer än tio miljarder olika antikroppar. Att då hitta den enskilda antikropp som fungerar bäst kräver mycket arbete.

Traditionellt arbetar man efter en hypotes där man först hittar en receptor som man tror är lämplig för antikroppsläkemedel. Därefter letar man efter antikroppar som binder till den receptorn. Men genom att kombinera nya tekniker med att samtidigt leta efter både antikroppar och de receptorer de fäster på kan man hitta många fler antikroppar än tidigare.

– Det vi gör är att vi hittar antikroppar mot massor av olika receptorer på cellen och tittar på dessa antikroppars funktion direkt. Strategin är att förutsättningslöst testa antikroppens funktion, till exempel om den kan döda en tumörcell. När man har identifierat vilka antikroppar som fungerar bestämmer man sedan genom olika försök vilken receptor som dessa binder till. På så sätt har vi hittat antikroppar som binder till cancerceller, men inte till normala celler hos friska personer, säger Anne Ljungars.

Hon letar alltså efter antikroppar och målstrukturer samtidigt i stället för att först hitta en målstruktur och därefter leta efter en passande antikropp. Det är denna strategi kombinerad med modern teknik som gör att man kan hitta många fler antikroppar än tidigare.

– Metoden kommer att vara viktig för utvecklingen av framtida antikroppsläkemedel, vilka kan användas för behandling av många olika sjukdomar, säger Anne Ljungars.

Ett resultat är att hon hittade antikroppar mot en ny målstruktur som är bättre på att döda tumörceller för en viss typ av leukemi än den typ av antikropp som används idag. En antikropp mot denna nya målstruktur håller nu på att utvecklas till ett nytt läkemedel och testas just nu på människor.

Tekniken i grunden bygger på fagdisplay av antikroppar, en metod som utvecklats av nobelpristagaren Sir Gregory Winter. Detta kompletterat med nya tekniker har lett fram till den nya metoden. Och nu kommer han till Lund för att vara opponent vid disputationen.

– Det känns väldigt roligt, även om det också är lite nervöst. Men man kan inte tänka sig någon bättre. Dels utvecklade han fagdisplay-tekniken så att den kan användas för att hitta antikroppar, dels är han en framgångsrik entreprenör som har startat flera bolag som utvecklat antikroppar till läkemedel, säger Anne Ljungars.

Anne Ljungars är industridoktorand vid Institutionen för Immunteknologi vid LTH. Forskningen har finansierats av Stiftelsen för Strategisk forskning och BioInvent International AB. Disputationen äger rum fredagen 24 januari.

Läs mer: Doktorsavhandlingen heter ”Phenotypic antibody discovery and mining of complex antibody libraries”. Den finns att ladda ner här https://www.lu.se/lup/publication/5794c8b8-eb52-44c4-9e19-f5c20163a3a6

Kontakt:
Anne Ljungars, [email protected], telefon: 0709-60 66 28

 

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut…

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre…

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Aquaporin – vattenkanal i cellmembranet kartlagd

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur proteinerna ser ut och agerar med sin omgivning kan forskarna hitta nycklar till…

Målinriktad cancerbehandling – redan verklighet vid flera cancerformer

Målinriktad cancerbehandling – redan verklighet vid flera cancerformer

Målinriktad, skräddarsydd eller personanpassad – benämningarna är många men betyder ungefär samma sak. Det handlar om att utifrån kunskap om tumörens specifika molekylära förändringar erbjuda en specialanpassad verksam behandling.