Livskvalitetens fem i topp-lista
Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram en fem i topp-lista.
Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand Lunds universitet. Foto: Åsa Hansdotter, Lunds universitet.
Det finns många studier som undersöker enskilda livsstilsfaktorer, men det har saknats forskning där man sätter de olika faktorerna i relation till varandra. Fram till nyligen har inte heller artificiell intelligens (AI) använts i dessa analyser, i mer än väldigt begränsad utsträckning. Det är först under senare år som den vetenskapliga standardiseringen av maskininlärning har etablerats. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet använt information från SCAPIS – Hjärt- och lungfondens databas, för att i en studie identifiera flera faktorer som är kopplade till hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Forskarna tittade både på fysisk och mental livskvalitet och utvärderade allt från rökning, psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, träningsfrekvens, socioekonomi, utbildning och sysselsättning, men även fysiologiska mätning som blodtester, BMI och lungfunktion.
– Vi har i princip mätt allt man kan mäta på en människa. Med hjälp av AI analyserades sedan varje variabels betydelse, genom att tillämpa en utarbetad viktningsskala, säger Max Olsson, folkhälsovetare, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till studien.
De topp fem variablerna som associerades med en god livskvalitet var i fallande ordning: fysisk aktivitet, arbete, avsaknad av smärta, god sömn och känslan av att ha kontroll över sitt liv. Max Olsson är inte jätteförvånad över resultatet, men blev något överraskad över att sjukdom inte verkar spela så stor roll.
– Det verkar i högre grad vara konsekvenserna av sjukdom som är viktig. Eftersom många lever med kronisk smärta, blev det en viktig faktor i utfallet. Smärta påverkar många andra aspekter i livet och får därför konsekvenser för livskvaliteten. Men en diagnos i sig var inte starkt kopplad till låg livskvalitet.
Inte oväntat kom fysisk aktivitet på topplats. Fysisk aktivitet påverkar både fysisk och mental hälsa och har en positiv inverkan på välbefinnandet genom att minska stress, depression och förbättra humöret. Att ha ett arbete och få finnas i ett sammanhang där man trivs och utvecklas, kommer också högt på listan. Överlag kunde forskarna inte se några stora könsskillnader mellan män och kvinnor i studien, men det var något högre skattning av fysisk aktivitet hos män än hos kvinnor, medan kvinnor tenderade att värdera avsaknaden av smärta lite högre.
De faktorer som identifierats som betydelsefulla för HRQoL, kan vara intressanta som underlag inför folkhälsopolitiska beslut där man prioriterar åtgärder för att förbättra människors välmående:
– För att lägga grunden till ett långt och lyckligt liv bör de identifierade faktorerna vara ett fokus redan innan medelåldern. En given slutsats – som bekräftas i många studier – är att det är av yttersta vikt att fortsätta fokusera på fysisk aktivitet på gruppnivå för att så många som möjligt ska få en bättre livskvalitet, avslutar Max Olsson.
