Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Janssen presenterar data för ny CAR-T-behandling

Under årets ASCO-kongress kommer ny data presenteras för Janssens BCMA CAR-T-behandling Ciltacabtagene Autoleucel (cilta-cel) för behandling av återfall och eller refraktärt multipelt myelom. Resultaten från studierna CARTITUDE-1 OCH CARTITUDE-2 visar sammantaget på god effekt och hållbar respons för behandling av patienter med återfall och eller refraktärt multipel myelom (1).

Läs mer i Janssen EMEAs pressmeddelande här.

(1) Usmani, S. Ciltacabtagene autoleucel, a B-cell maturation antigen (BCMA)-directed chimeric antigen receptor T-cell (CAR-T) therapy, in relapsed/refractory multiple myeloma (R/R MM): Updated results from CARTITUDE-1. Abstract #8005 [Oral]. To be presented at the 2021 American Society of Clinical Oncology (ASCO) Annual Meeting.

Viktigt att regioner prioriterar inrapportering till registret för cancerläkemedel

RCC följer årligen upp om användningen av nya cancerläkemedel följer EMAs godkända indikationer och NT-rådets rekommendationer. Uppföljningen ska identifiera eventuella regionala skillnader i användning och implementering i syfte att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel i hela landet. Regionernas inrapportering måste dock bli mycket bättre för att regionala jämförelser ska bli meningsfulla.

Den nationella uppföljningen av regionernas användning av nya cancerläkemedel sköts av RCCs nationella arbetsgrupp för cancerläkemedel (NAC) och görs med hjälp av Register för cancerläkemedel (RCL). Det främsta syftet med RCL är att bygga kunskap om användningen av nya cancerläkemedel och följa upp om den följer dels EMAs godkända indikationer, dels NT-rådets rekommendationer.

Regionernas inrapportering till RCL ska även bidra till att upptäcka regionala skillnader i användning och implementering av de nya läkemedlen i det övergripande syftet att eftersträva en optimal och jämlik tillgång till cancerläkemedel över hela landet. I denna rapport ges en kortfattad beskrivning av inrapporterade behandlingar som påbörjats under 2020. Från och med 2021 planeras för enbart rapporter gällande helårsdata.

Registreringen ökar något

I denna version av rapporten ingår 4 693 rapporter om påbörjade behandlingar under 2020. Motsvarande siffra helåret 2019 var 4 443 rapporter, dvs en ökning med 5,6 %.

– De regionala variationerna i inrapportering fortsätter att vara stora, vissa regioner har ökat rapporteringen kraftigt samtidigt som andra har minskat sin. De stora variationerna förhindrar direkta regionala jämförelser. Därför är det viktigt att intensifiera arbetet med att öka inklusionstakten i de regioner där organisationen för registrering ännu inte fungerar optimalt, säger Kenneth Villman, ordförande i NAC.

Han tillägger också att antalet läkemedel som ska rapporteras har varierat över tid, vilket kan påverka den totala registreringsnivån åt båda håll.

– För att få ordning på läkemedelsuppföljningen är det viktigt att alla verksamheter i samtliga regioner prioriterar inrapportering till RCL, säger Kenneth Villman.

Sammanfattningsvis visar denna rapport att:

  • Antalet registreringar i RCL har ökat med 5,6 % från 4 443 2019 till 4 693 2020.
  • Ett av huvudsyftena med RCL, att värdera jämlik tillgång till läkemedelsbehandling, går fortfarande inte att uppfylla då rapporteringen uppenbart brister eller nästan saknas från vissa regioner. Uppmuntrande ökning av rapportering kan dock noteras i vissa regioner.
  • Trots att olika registreringsgrader försvårar analysen så finns tecken på signifikanta regionala skillnader i användningen av vissa läkemedel.
  • Registrerad off-label-användning ses i ganska liten utsträckning, men skiljer sig påtagligt mellan olika läkemedel.

Användning av nya cancerläkemedel – Redovisning gällande ett urval av cancerläkemedel med registrerad insättning 1 januari 2019 – 31 december 2020 (pdf, nytt fönster)

Tidigare publicerade rapporter över läkemedelsanvändningen

Nya vårdprogram inom hudcancerområdet

Nytt vårdprogram skivepitelcancer

Ett nytt nationellt vårdprogram för skivepitelcancer i huden (cSCC) har nu fastställts av RCC i samverkan och publicerats på cancercentrum.se.

Skivepitelcancer i huden är den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor i Sverige, cirka 9000 fall per år. cSCC är också en av de cancerformer vars incidens ökar snabbast i landet.

Patienter med cSCC handläggs initialt ofta inom öppenvården. Vid behov av större kirurgi liksom utredning och behandling av avancerad sjukdom sker handläggningen inom specialistsjukvården. Tidig upptäckt och kirurgiskt borttagande av cSCC är avgörande för prognosen.

Vårdprogrammet beskriver alla patienter med skivepitelcancer i huden i olika skeden av sjukdomen. Det innefattar inte annan skivepitelcancer såsom peniscancer, analcancer, vulvacancer, läppcancer (läppröda) eller cancer i mun och i näsa. Vårdprogrammet omfattar inte heller förstadier till cSCC (aktiniska keratoser och skivepitelcancer in situ).

Nationellt vårdprogram skivepitelcancer, Kunskapsbanken

Nytt vårdprogram merkelcellscancer

Ett nytt nationellt vårdprogram för merkelcellscancer (MCC) har nu fastställts och publicerats på cancercentrum.se. Målet är en gemensam grund för handläggning av patienter med misstänkt eller bekräftad MCC, så att variationer mellan olika regioner och sjukhus minimeras.

Merkelcellscancer (MCC) är en ovanlig men mycket aggressiv malign hudtumör. I Sverige diagnostiseras cirka 50 nya fall av MCC varje år. Tidig upptäckt och snar behandling med en sammanhållen vårdkedja och skyndsamt multidisciplinärt och multiprofessionellt omhändertagande är av allra högsta vikt. Omhändertagande på universitetssjukhus, eller motsvarande enligt regionala rutiner rekommenderas. Det är av stor vikt att enheten deltar vid multiprofessionella konferenser.

MCC är vanligare hos ljushyade, hos äldre, efter kronisk UV-exponering, vid immunsuppression och vid hematologisk malignitet. Klinisk diagnostik av MCC är en utmaning, MCC utmärker sig genom sin snabba tillväxt samt att den metastaserar lätt. Typiskt presenterar sig MCC som en snabbväxande, fast, oöm, hudfärgad eller blåröd knuta i solexponerad hud. Detta misstas ofta för en benign lesion, vilket fördröjer rätt diagnos. Sjukdomsutbredningen vid diagnos (lokal eller spridd sjukdom) har mycket stor betydelse för överlevnaden, varför det är viktigt att misstänka, diagnostisera och på rätt sätt åtgärda MCC så tidigt som möjligt.

Nationellt vårdprogram merkelcellscancer, Kunskapsbanken

Bättre samordning av cancerscreening

Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att utveckla ett mer samordnat nationellt arbete kring screening inom cancerområdet. Syftet med uppdraget, som bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, är att öka jämlikheten och effektiviteten.

Cancerscreening kan vara en effektiv åtgärd för att upptäcka förstadier till cancer samt tidig cancer. Genom tidig upptäckt av cancer ökar ofta möjligheten till effektiv behandling.

Socialstyrelsen får i uppdrag att etablera en samordning som kan bidra till mer jämlik och effektiv cancerscreening på nationell nivå. Detta ska ske i samverkan med Regionala cancercentrum i samverkan (RCC).

En nära dialog kan bidra till förbättrade förutsättningar för ett snabbt införande av nya screeningprogram och uppdaterade rekommendationer när så bedöms vara lämpligt. I det ingår bland annat att skapa en samverkan mellan screeningprogrammen.

Myndigheten ska även utveckla uppföljningen och utvärderingen av befintliga screeningprogram för cancer, och bland annat ta fram en sammanställning över vilka datakällor som används för att följa upp deltagande i cancerscreeningen samt täckningsgraden nationellt och regionalt.

I uppdraget ingår att analysera och beskriva hur Storbritanniens satsning på tidig upptäckt av cancer med hjälp av flytande biopsier skulle kunna införas i Sverige. Socialstyrelsen ska även följa regionernas åtgärder för att utrota livmoderhalscancer.

Myndigheten får för uppdragets genomförande under 2021 använda högst 1 300 000 kronor.

Uppdraget ska delredovisas muntligen till Socialdepartementet senast den 1 december 2021, och slutredovisas den 1 juni 2022.

Opdivo rekommenderas som andra linjens behandling för vuxna med avancerad esofaguscancer

NT-rådet rekommenderar Opdivo som andra linjens behandling för vuxna med avancerad esofaguscancer (matstrupscancer)

NT-rådet beslutade den 24 maj 2021 att rekommendera Opdivo (nivolumab) för behandling i andra linjen av vuxna med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp som tidigare behandlats med fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi i kombination.

Vuxna patienter i Sverige med avancerad esofaguscancer (matstrupscancer) får nu tillgång till ytterligare ett behandlingsalternativ genom en ny rekommendation från NT-rådet.

NT-rådet rekommenderar att Opdivo, en immunterapi, kan användas som andra linjens behandling för vuxna med icke-resektabel avancerad, återkommande eller metastaserande esofaguscancer av skivepiteltyp efter tidigare fluoropyrimidin- och platinabaserad kemoterapi i kombination. Indikationen blev godkänd av den europeiska läkemedelsmyndigheten i november 2020. Rekommendationen från NT-rådet innebär att Opdivo tillkommit som nytt behandlingsalternativ för vuxna med esofaguscancer.

– Vid en allvarlig sjukdom som esofaguscancer, är det avgörande att ha tillgång till nya behandlingsmöjligheter. NT-rådets rekommendation av Opdivo som andra linjens behandling innebär att det är första gången ett behandlingsalternativ bestående av immunterapi finns för denna patientgrupp i Sverige. Vi ser fram emot att denna terapi nu även blir tillgänglig i sjukvården för vuxna med avancerad esofaguscancer av skivepiteltyp, säger Anna Åleskog, medicinsk direktör på Bristol Myers Squibb Sverige.

NT-rådets rekommendation baseras på resultaten från fas III-studien ATTRACTION-3 som visade en signifikant förbättring avseende total överlevnad (OS) för Opdivo jämfört med kemoterapi som är dagens standardbehandling (10,9 månader i median (95 % KI 9,2–13,3) respektive 8,4 månader (95 % KI 7,2–9,9), med en hazardkvot av 0,77 (95 % KI 0,62–0,96, p=0,019); median uppföljningstid 17,6 månader). Säkerhetsprofilen för Opdivo var gynnsam jämfört med kemoterapi och överensstämde med tidigare rapporterade studier av Opdivo vid andra solida tumörer.

Läs NT-rådets rekommendation här.