Vendela Ekmark - Onkologi i Sverige

En celltypskarta över mänskliga vävnader

I en studie som publicerats i den amerikanska tidskriften Science Advances, presenteras en karta över enskilda celltyper i mänskliga vävnader – Single Cell Type section. En atlas med öppen tillgång (open access) har lanserats med mer än 250 000 interaktiva bilder och diagram, där forskare kan undersöka uttrycket i enskilda celltyper för alla proteinkodande gener i olika vävnader.

Förhållandet mellan några av de viktigaste mänskliga celltyperna som analyserats i publikationen av Karlsson et al (2021). Foto: Human Protein Atlas

Den nya kunskapsportalen har skapats som en del av det Sverige-baserade projektet Human Protein Atlas (www.proteinatlas.org). I projektet kombineras transkriptomdata från enskilda celler med antikroppsbaserad profilering för att möjliggöra en cell-, vävnads- och organomfattande karta över proteinerna i människokroppen. Kartan fungerar som en grund för forskning om människans biologi och sjukdomar.

De dramatiska förbättringarna i massiv parallell sekvensering i kombination med tekniker som separerar enskilda celler och datautveckling har gjort det möjligt att på ett kraftfullt sätt sekvensera RNA från enskilda celler. I artikeln har forskarna använt analys av enstaka celler baserad på en kombination av RNA-sekvensering och antikroppsbaserad profilering för att skapa en öppet tillgänglig karta över 192 mänskliga celltyper.

Analysen belyser distinkta kluster av celluttryck som motsvarar celltyper med liknande funktioner, både inom samma organ och mellan olika organ. En klassificering utfördes för att kartlägga genuttrycksprofilen för alla proteinkodande gener bland alla olika celltyper. Syftet var att bestämma antalet gener med förhöjt uttryck i särskilda celltyper, vilket visar på hög eller låg celltypsspecificitet. Av alla analyserade celltyper visade nästan 14 000 gener ett förhöjt uttryck i speciella celltyper, varav cirka 2 000 gener befanns vara specifika för endast en av celltyperna.

Celltyper i testiklar visade det högsta antalet förhöjda gener, följt av flimmerhårsbeklädda celler i luftvägarna. Intressant nog upptäcktes endast 11 procent av generna i alla analyserade celltyper, vilket tyder på att antalet grundläggande gener (så kallade ”hushållningsgener”) är förvånansvärt få.

Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi vid KTH. Foto: Jens Lasthein

– Artikeln beskriver ett viktigt tillskott till Human Protein Atlas, som har blivit en av världens mest besökta biologiska databaser, med miljontals webbsidor fyllda av information om alla människans proteinkodande gener, säger Mathias Uhlén, chef för Human Protein Atlas-konsortiet.

Cecilia Lindskog, chef för HPA Tissue Profiling-gruppen vid Uppsala universitet. Foto: David Naylor

– Vi är glada över att den nya Single Cell Type-kartan nu gjorts öppet tillgänglig. Den utgör en unik resurs för att studera celltypsspecificitet och den exakta lokaliseringen av alla våra proteiner, säger Cecilia Lindskog, chef för HPA Tissue Profiling-gruppen.

Arbetet finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Publikation:
Karlsson et al “A single cell type transcriptomics map of human tissues” Sci. Adv. 7, abh2169 (2021). https://advances.sciencemag.or…

Mycket kroppsfett ökar risken för cancer i matsmältningsorganen

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Tidigare observationsstudier har visat att ett högt BMI (kroppsmasseindex) är kopplat till flera cancertyper.

I den nya studien har forskare använt data från UK Biobank och stora internationella konsortier samt en metod som kallas Mendelsk randomisering för att undersöka vid vilka cancertyper det finns ett orsakssamband mellan kroppsstorlek och cancerrisk samt hur olika komponenter som kroppsfett, BMI och längd påverkar denna risk.

Forskarna studerade om individer med genvarianter som är kopplade till högt BMI, mycket kroppsfett eller kroppslängd över genomsnittet också har en ökad risk att drabbas av 22 olika cancertyper.

Susanna Larsson Foto Anna Persson

– Kroppsvikten påverkas ofta av förekomsten av cancer eller av cancerbehandlingen. Att titta på gener snarare än en individs längd eller vikt minskar risken för att hitta samband i observationsdata som inte är orsakssamband, säger Susanna Larsson, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och delad sistaförfattare till artikeln.

BMI och cancer i matsmältningsorganen

Genetisk benägenhet att vara lång var förknippat med något ökad risk för alla olika kategorier av cancer. Genetisk benägenhet för högt BMI var huvudsakligen kopplat till ökad risk för cancer i matsmältningsorganen, framför allt cancer i lever, mage, matstrupe och bukspottkörtel.

Den ökade risken för cancer i matsmältningsorganen kunde främst förklaras av genvarianter som ger ökad benägenhet till mycket kroppsfett.

– Det innebär att kroppsfett är en viktigare riskfaktor än kroppsstorlek och att högt BMI inte nödvändigtvis är en riskfaktor för många olika cancertyper, utan främst för cancer i matsmältningsorganen, säger Susanna Larsson.

Genetisk benägenhet för högt BMI var även kopplat till ökad risk för cancer i livmodern, äggstockarna och lungan, men minskad risk för bröst- och prostatacancer.

Högre risk med fler celler i kroppen

Studien visar inte mekanismerna bakom associationerna, men en hypotes är att långa människor har högre cancerrisk eftersom de har fler celler i kroppen. Enligt forskarna kan kopplingen mellan kroppsfett och cancer i matsmältningsorganen bero på större konsumtion av cancerframkallande ämnen i fet mat, eller att mer fettvävnad ger ökad inflammation i mag-tarmkanalen.

Kopplingen mellan fetma och könsspecifika cancerformer påverkas sannolikt av produktionen av könshormoner i fettvävnad.

Studien gjordes i samarbete med forskare vid universitetet i Cambridge och Bristol, Storbritannien. Forskarna har inte mottagit någon specifik finansiering för studien.

Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från universitetet i Cambridge.

Publikation

“Body size and composition and risk of site-specific cancers in UK Biobank and large international consortia: a Mendelian randomisation study”. Mathew Vithayathil, Paul Carter, Siddhartha Kar, Amy M. Mason, Stephen Burgess, och Susanna C. Larsson. PLOS Medicine, online 29 juli 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003706.

Vanligare med sexuella problem hos vuxna som fått tung cancerbehandling som barn

Att ha fått tung cancerbehandling som barn ökar risken för sexuella problem i ung vuxen ålder. Unga män som tidigare behandlats för barncancer har också mer sexuella problem än andra. Det framgår av en ny studie genomförd av forskare vid Uppsala universitet. Studien visar också att färre unga vuxna som behandlats för barncancer har en partnerrelation.

Studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of European Cancer vände sig till alla unga (19-40 år) män och kvinnor i Sverige som behandlats för barncancer. Omkring 2500 personer besvarade ett frågeformulär som bland annat handlade om sexuell funktion. Forskarna jämförde sedan resultaten med svaren från en grupp personer i samma ålder som inte har haft cancer. Klinisk information inhämtades från Svenska Barncancerregistret och lades in i forskarnas analyser.

Mer än hälften av kvinnorna (57 procent) och en tredjedel av männen (35 procent) rapporterade sexuella problem inom något område. När forskarna jämförde dessa siffror med gruppen som inte haft cancer såg de inte särskilt stora skillnader, men vissa grupper av cancerpatienter stack ut. De som fått tung cancerbehandling och män som hade haft cancer som barn, hade mer sexproblem än jämförelsegruppen.

Till gruppen som fått tung behandling hörde patienter som fått en kombination av olika behandlingar till exempel strålning och cytostatika. Hit räknades också de som genomgått en benmärgstransplantation och många med bentumörer. De sexuella problemen kunde till exempel handla om lågt intresse för att ha sex, erektionsproblem eller torra slemhinnor.

– Dessutom såg vi att de som var oroliga, nedstämda och/eller hade en negativ kroppsuppfattning, oftare hade sexuella problem. Mot bakgrund av detta är det viktigt att sjukvården följer upp sex och intimitet hos tonåringar som lämnar barnsjukvården. Vi föreslår också att den här gruppen erbjuds hjälp att bearbeta känslor för den egna kroppen, säger Lena Wettergren, professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

I samma studie kunde forskarna också se att det var en betydligt lägre andel av barncancer-gruppen som hade en partnerrelation än jämförelsegruppen. Det var en skillnad på ungefär 10 procent för både män och kvinnor. Även det resultatet indikerar att det är angeläget att stödja unga personer som har haft barncancer.

Vid Uppsala universitet pågår omfattande forskning om psykosociala konsekvenser av barncancer och den kliniska vården för den här patientgruppen på Akademiska sjukhuset utvecklas hela tiden.

– Vi har till exempel utvecklat en webbaserad intervention som innehåller både information och övningar av olika slag som bland annat syftar till att hjälpa personer att acceptera sin kropp, säger Lena Wettergren.

Referens:Hovén, E. et al.(2021) Sexual dysfunction in young adult survivors of childhood cancer – A population-based study, Journal of European Cancer. DOI: 10.1016/j.ejca.2021.06.014

Uppdaterat vårdprogram för tjock- och ändtarmscancer

Det nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer (kolorektalcancer) är nu uppdaterat och publicerat i Kunskapsbanken, på cancercentrum.se. Vårdprogrammet riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal som möter dessa patienter före, under och efter behandling.

Tjock- och ändtarmscancer är globalt sett den tredje vanligaste cancerformen. I Sverige rör det sig om cirka 6000 fall årligen.

Patienterna handläggs av många olika professioner. Primärvård, radiologi, endoskopi, patologi, kirurgi och onkologi bidrar alla till bästa möjliga behandling för varje enskild patient. Den multidisciplinära konferensen (MDK) är central i arbetet.

Bärbel Jung Vårdprogramsordförande

‒ Före operation behandlas drygt hälften av ändtarmscancerpatienterna med cytostatika och/eller strålbehandling. Det är en stor ökning jämfört med praxis på 80-talet berättar Bärbel Jung, som är ordförande i vårdprogramgruppen.

‒ Det är troligt att andelen tjocktarmscancerpatienter som behandlas onkologiskt innan kirurgi också kommer att öka.Ett beslut om att införa screening för tjock- och ändtarmscancer, har tagits nationellt och implementering av screening pågår i Sveriges alla regioner.

Det standardiserade vårdförloppet (SVF) innebär en standardiserad utredning vid välgrundad misstanke om tjock- och ändtarmscancer.

Förändringar jämfört med tidigare version

Dessa förändringar är gjorda i det reviderade nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer:

Adjuvant cytostatikabehandling rekommenderas i tre i stället för sex månader, om risken för återfall är låg.
Färre patienter med ändtarmscancer kommer att rekommenderas strålbehandling före operation.
Patienter med ändtarmscancer som fått onkologisk behandling före operation och uppvisar total tumörtillbakagång kan erbjudas uppföljning med magnetkameraröntgen och endoskopi i täta intervaller, inom ramen för en nationell studie.
Ökad molekylärpatologisk testning för behandlingsprediktion och onkogenetisk bedömning.
Uppdatering till TNM 8, ett internationellt klassifikationssystem för att beskriva tumörens morfologi och stadium.
FDG-PET-DT är ej obligat vid utredning inför operation av dottertumörer, i syfte att bota.
Samtliga patienter som är aktuella för kurativt syftande leverkirurgi p.g.a. dottertumörer ska bedömas vid MDK där leverkirurg deltar.
Kapitlet kring onkologisk behandling av ändtarmscancer före operation har uppdaterats baserat på resultat från RAPIDO-studien.
I samband med utvärdering av behandlingseffekt efter preoperativ onkologisk behandling utförs DT thorax-buk för utredning av dottertumörer.

Den första versionen av detta vårdprogram skrevs med utgångspunkt i Socialstyrelsens riktlinjer från 2014. Riktlinjerna kommer inte att uppdateras, vilket innebär att det kan finnas skillnader mellan vårdprogrammets rekommendationer och Socialstyrelsens riktlinjer. I de fallen är det vårdprogrammets rekommendationer som bör följas.

Ta del av vårdprogrammet i Kunskapsbanken

Ordförklaringar

Adjuvant behandling = tilläggsbehandling som ges för att motverka återfall i en sjukdom.

Cytostatika = läkemedel som på olika sätt hämmar cancerceller.

FDG-PET-DT = fluorodeoxyglukos, positronemissionstomografi och datortomografi.

MRT = Magnetresonanstomografi.

RAPIDO en studie som jämför återfall och överlevnad mellan tidigare radiokemoterapi med kort strålning ihop med kombinationscytostatika vid lokalt avancerad ändtarmscancer.

Till minne: Bo Lennernäs

Det är med sorg redaktionen tagit emot beskedet att professor Bo Lennernäs gått bort. Bosse var en aktiv och uppskattad medlem i redaktionsrådet för Onkologi i Sverige från den första utgåvan 2005 och under åren därefter. Våra tankar går till hans närmaste.

Läs minnesordet av Sten Nilsson, professor emeritus, och Ulrik Ringborg, professor emeritus – Karolinska institutet i DN här