Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Världens första fotonräknande datortomograf baserad på kiselteknik

Svensk innovativ teknik från Kungliga Tekniska Högskolan testas i en klinisk forskningsmiljö på Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset. Bättre bildkvalité och lägre strålningsdos kan förbättra diagnostiken på en rad områden, bland annat för cancer och hjärt- kärlsjukdomar.

 

Studiedeltagare i spektral c.
Fotograf: Sanne Jonsson

Fotonräknande datortomografer kan, till skillnad från vanliga datortomografer, mäta energin för varje röntgenstråle i hela spektrumet av strålning. Det ökar kontrasten i bilden och gör att man kan ta bort det så kallade elektroniska bruset, vilket gör det möjligt att särskilja vävnader på ett bättre sätt och minska strålningsdosen.

Datortomografens detektor som räknar fotonerna är unik och har tagits fram av Mats Danielsson, professor vid KTH. Till skillnad från andra detektorer är den gjord av kisel vilket är det renaste materialet och den bästa lösningen för datortomografer i klinisk miljö.

Staffan Holmin, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid ME Neuroradiologi på Karolinska Universitetssjukhuset, leder den kliniska prövning som ska testa och optimera tekniken.
– Vi genomför nu en pilotstudie och är först i världen med att testa den här tekniken, vilket vi är väldigt stolta över. Det känns bra att vi är utvalda. Den internationella konkurrensen från de bästa universiteten är hård och många var intresserade av att genomföra studien, förklarar Staffan.

Tekniken har ett mycket brett användningsområde där flera olika organsystem kan avbildas. I studien jämförs bilderna från studiedeltagarnas undersökningar med bilder som tagits med vanliga datortomografer. Studien ger även ett större bildmaterial som används till vidare bildbehandlingsoptimering.

– Efter pilotstudien följer fler kliniska prövningar med större antal deltagare och ytterligare optimering av bildkvalitén innan tekniken kan införas i vården, säger Staffan.

Projektet är ett resultat av nära samarbeten mellan hälso- och sjukvården, akademi och näringsliv. Det tvärvetenskapliga centrumet MedTechLabs som finansieras av Region Stockholm, Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan, har spelat en särskilt viktig roll.

Cancervacciner – fokus på T cellernas roll för att bekämpa cancer

Tid: 12:10 – 12:50

Immunterapier är på frammarch och kontrollpunktshämmare, terapeutiska antikroppar har en roll som förstärker ett existerande immunsvar mot olika typer av tumörformer. Dessa kontrollpunktshämmare som målsöker PD1 och PDL1 har numera en självklar plats i behandlingen av patienter med olika typer av tumörsjukdomar. Avgörande för deras effekt är dock att T cellerna både behöver aktiveras mot delar av tumören (mot olika antigen/proteiner som tumören uttrycker) men också att de ska infiltrera tumören och väl där fortsatt bibehålla sin aktivitet så att de kan målsöka och eliminera cancerceller.

För mer info och anmälan klicka här!

Cancerforskare på Akademiska tilldelas innovationspris

Peter Nygren och Rolf Larsson, båda läkare vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, har tilldelats årets innovationspris Hjärnäpplet från Uppsala universitet. De får priset för att under lång tid ha arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.

Rolf Larsson, överläkare vid avdelningen för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet

– Vi är glada och tacksamma för att vår translationella forskningslinje, från molekyl till människa, uppmärksammas med detta pris. Vi har tidigt satsat på att använda storskaliga cellbaserade metoder och olika modellsystem för att hitta och karaktärisera möjliga nya cancerläkemedel i syfte att till slut kunna undersöka deras effekt i patienter”, säger Rolf Larsson, överläkare vid avdelningen för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Han och Peter Nygren har ett mångårigt, nära forskningssamarbete inriktat mot på precisionsmedicinsk cancerbehandling och utveckling av nya cancerläkemedel.

Peter Nygren, överläkare vid sektionen för onkologi, blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, och professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet

– Steget från upptäckter i laboratoriet till kliniska studier på patienter är långt och svårt med stor risk för misslyckanden och det kräver både stort finansiellt stöd och hjälp med genomförandet. Vad gäller det senare har vi haft stor nytta av Uppsala Clinical Research Center (UCR) och blod och tumörsjukdomars lokala organisation för kliniska prövningar, den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten (KFUE), säger Peter Nygren, överläkare vid sektionen för onkologi, blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset, och professor vid institutionen för im­munologi, genetik och patologi, Uppsala uni­versitet.

Innovationspriset delas även med docent Joachim Gullbo, som varit en nyckelperson bakom de upptäckter som nu uppmärksammas. Han är numera verksam i USA, men var tidigare läkare och verksamhetschef vid onkologkliniken, Akademiska sjukhuset. Joachim Gullbo är specialistläkare i både klinisk farmakologi och onkologi och bedriver fortfarande forskning vid institutionen för medicinska vetenskaper i samarbete med Rolf Larsson och Peter Nygren

Motiveringen till årets innovationspris lyder:

”Årets innovationspris Hjärnäpplet går till tre forskare som tillsammans och under lång tid arbetat med hela kedjan från grundforskning till innovation och bättre cancerbehandling för patienter.”

Med innovation avses i detta fall den av OECD fastställda så kallade Oslodefinitionen: An ‘innovation’ is the implementation of a new or significantly improved product (good or service), or process, a new marketing method, or a new organisational method in business practices, workplace organisation or external relations.

Kombinationsterapi ger nytt hopp för njurcancerpatienter

Behandling av metastaserad njurcancer går framåt i snabb takt. Tidigare dog patienter i brist på aktiva läkemedel, men idag finns kombinationsbehandling med immunterapi som förlänger överlevnaden markant. Den 4 oktober inleds en så kallad fas 3-studie, ledd från Akademiska sjukhuset, där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling.

– Det främsta syftet är att se vilken av tre kombinerade behandlingar som är effektivast för patienter med nyupptäckt, spridd klarcellig njurcancer vars allmäntillstånd är bra. Vi vill undersöka om de kan ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början, säger Magnus Lindskog, onkolog vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Han är nationell huvudprövare och ansvarig för koordinering av den aktuella studien som i Sverige, utöver Akademiska sjukhuset, inkluderar de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping. Totalt planerar forskarna att rekrytera cirka 1 400 patienter i 34 länder.

Magnus Lindskog förklarar att prognosen vid njurcancer mycket beror på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Om tumören är begränsad till njuren är överlevnaden ofta god. Många patienter kan botas och mer än 80 procent lever fem år eller längre. Ungefär en tredjedel utvecklar metastaser och blir aktuella för onkologisk läkemedelsbehandling.

– Totalt sett har medelöverlevnadstiden vid avancerad njurcancer förlängts avsevärt sedan införandet av immunterapi för sex år sedan. Dock spelar de blodkärlshämmande läkemedlen (tyrosinkinashämmarna, TKI), som funnits sedan 2006, fortfarande en viktig roll, framförallt i kombination med immunterapi men ibland även som enda behandling för patienter med långsamt sjukdomsförlopp eller andra komplicerande sjukdomar, framhåller han.

2016 kom målriktad immunterapi med s.k checkpointhämmare som verkar genom att ”låsa upp” tumörcellerna för angrepp från kroppens egna T-celler, en direkt konsekvens av nobelprisupptäckten av T-cell-checkpoints i cancer. Sedan två år tillbaka är sådan behandling standard som första linjens behandling av njurcancerpatienter med riskfaktorer för snabb progress, antingen i form av så kallad dubbel immunterapi riktad mot två olika immun-checkpoints eller med en checkpointhämmare i kombination med en TKI.

– Bakom införandet av dubbel immunterapi, som kom först, ligger en studie som visade att cirka tio procent av patienterna uppnådde komplett remission (CR), dvs att all mätbar sjukdom försvann, och långtidsuppföljning bekräftar nu att en absolut majoritet av de patienter som uppnådde remission också lever fem år senare, säger Magnus Lindskog och fortsätter:

– För njurcancer är detta lovande siffror med tanke på att behandlingsmålet tidigare alltid varit bromsande och symtomlindrande men aldrig bot. Senaste åren har flera lovande studier visat mycket gynnsam effekt även av att kombinera checkpointhämmare med en TKI och de senaste internationella riktlinjerna ger flera möjliga behandlingsalternativ, vilket förstås är mycket positivt.

Frågan forskarna nu ställer är om pigga patienter med spridd njurcancer skulle ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början.

– Målsättningen är att jämföra utfallet för överlevnad i de tre grupperna, men även att se hur patienterna upplever sin livskvalitet och biverkningar. Förhoppningen är att studien ska bidra med ökad kunskap om vilken typ av behandlingsstrategi som är optimal för att uppnå bästa chans till långvarig överlevnad vid avancerad njurcancer, avrundar Magnus Lindskog.


FAKTA: Fas III-studie där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling vid spridd klarcellig njurcancer

  • Startar 4 oktober och beräknas pågå under cirka två år. I Sverige koordineras studien från Akademiska sjukhuset där studieteamet även kommer att kunna rekrytera patienter från övriga Mellansverige.
  • Målgrupp är patienter med nyupptäckt spridd klarcellig njurcancer. Genomförs i 34 länder. I Sverige medverkar, förutom Akademiska sjukhuset, de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping.
  • Syftet är att jämföra vilken av tre kombinationsbehandlingar som ger bäst chans till överlevnad:
    – Behandling med TKI i kombination med dubbel checkpointblockad.
    – Trippelbehandling med TKI, en checkpointhämmare plus en hämmare av hypoxia-inducible factor (som typiskt har abnormt ökad aktivitet vid klarcellig njurcancer).
    – En kombination av en TKI och en checkpointhämmare (kontrollgrupp).
  • Med tanke på den intensiva behandlingen behöver deltagarnas allmäntillstånd vara mycket gott. De kommer att lottas till en av de tre kombinationsbehandlingar.
  • Patienterna kommer att få upprepade behandlingar till sjukdomsförsämring eller biverkningar.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.

Bröstcancerrapporten 2021: Rätten till ett nytt bröst – en fråga om bostadsort

Bostadsort kan avgöra om en bröstcancerdrabbad kvinna erbjuds bröstrekonstruktion direkt eller tvingas vänta flera år på ett nytt bröst. Bröstcancerrapporten 2021 visar också att det finns stora regionala skillnaderna när det gäller vilken information bröstcancerdrabbade kvinnor får om olika metoder för bröstrekonstruktion. Många, sex av tio bröstcancerpatienter i Bröstcancerförbundets granskning, uppger att de inte har fått information om bröstrekonstruktion i samband med bröstcanceroperationen. Och en av fem svarar att de inte har fått information om att de kan få en bröstrekonstruktion senare.

Varje år mister en av fem kvinnor hela bröstet i samband med bröstcancer, så kallad mastektomi. Av dessa får var tredje ett nytt bröst, antingen i samband med canceroperationen eller senare, när den medicinska behandlingen är avslutad. En del gör ett medvetet val att inte låta rekonstruera sig.

Rätten till bröstrekonstruktion – ett postkodlotteri

En enkät som Bröstcancerförbundet gjort bland sina medlemmar, och som besvarats av 2 293 personer, visar att en tredjedel av bröstcancerpatienterna har fått en direktrekonstruktion. Högst var andelen i Stockholm där knappt hälften (47,5 procent) svarar att de fått en direktrekonstruktion, följt av Norrbotten och Kronoberg. I vissa regioner, som Blekinge och Kalmar är det ingen av de svarande som fått en direktrekonstruktion. Bilden bekräftas även i Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer.

Stockholm är också bäst på att informera om möjligheten till direktrekonstruktion, enligt enkäten. Där har hela sex av tio patienter (58 procent) informerats om direktrekonstruktion. I Västra Götaland däremot uppger bara knappt två av tio patienter (17 procent) att de informerats om möjligheten till direktrekonstruktion.

– Alla som drabbas av bröstcancer och som ställs inför beskedet att ta bort det cancerdrabbade bröstet, måste ges inflytande och möjlighet att ta ett välgrundat beslut om bröstet ska rekonstrueras. För att kunna ta det beslutet måste patienten nogsamt informeras om samtliga metoder som kan tillämpas vid mastektomi – oavsett sjukhus och bostadsort, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

Nationella riktlinjer för bröstrekonstruktion efterlevs inte

Enligt det nationella vårdprogrammet för bröstcancer ska alla som ställs inför beskedet att det bröstcancerdrabbade bröstet måste tas bort informeras om möjligheten att få en bröstrekonstruktion.

Trots det uppger var fjärde bröstcancerpatient att de inte känt sig delaktiga i beslutet om direktrekonstruktion eller ej. Många patienter vittnar också om bristande information både vad gäller direktrekonstruktion och sen rekonstruktion.

– Det står både i patientlagen, på 1177 och i våra nationella riktlinjer att man ska informeras om möjligheten till rekonstruktion inför cancerbehandlingen. Patienterna har rätt till information om de behandlingsalternativ som står till förfogande, säger Jana de Boniface, överläkare och bröstkirurg, på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm, och forskare vid Karolinska Institutet.

Bröstsymmetri viktigt

En av fyra i Bröstcancerförbundets undersökning uppger psykiskt välbefinnande och kroppssymmetri som de viktigaste anledningarna till att de valt att rekonstruera sitt bröst. Bland de patienter som medvetet avstår bröstrekonstruktion efter mastektomi skulle en tredjedel även vilja operera bort det andra bröstet. I Sverige och internationellt höjs röster för att estetiskt platt stängning ska ses som en vedertagen metod likställd med rekonstruktion. Det vill säga att kirurgen ser till att bröstkorgen blir så slät som möjligt när det cancerdrabbade bröstet tas bort.

Vården måste bli mer jämlik

Bröstcancerförbundet vill verka för en likvärdig vård och bröstcancerpatienters rätt till information och delaktighet oavsett val av rekonstruktionsmetod. Bröstcancerrapporten 2021 visar att mycket återstår innan vi har en jämlik vård för bröstcancerpatienter. Bröstcancerförbundet vill därför att hälso- och sjukvården:

  • Säkerställer att alla bröstcancerpatienter får information om möjligheter till rekonstruktion, liksom för- och nackdelar med olika metoder, så att patienten kan vara delaktighet och fatta ett välgrundat beslut.
  • Säkerställer att professionen inkluderar estetisk platt stängning som en vedertagen metod vid mastektomi.
  • Ökar den geografiska tillgängligheten till direktrekonstruktion, genom att skapa nationella kunskapscentrum inom bröstkirurgi.
  • Genomför prospektiva studier och undersöker hur val av metod vid mastektomi; direktrekonstruktion, sen rekonstruktion och estetisk platt stängning, påverkar självkänsla och livskvalitet bland bröstcancerpatienter.
  • Uppdaterar kapitlet om bröstrekonstruktion i Nationellt vårdprogram bröstcancer och förtydligar att frågan om livskvalitet är individuell och inte beroende av ett, två eller inga bröst alls.

Läs mer och ladda ner Bröstcancerrapporten 2021 här.

Om undersökningen:

Bröstcancerrapporten är en årlig rapport som tas fram av Bröstcancerförbundet. Rapporten belyser viktiga frågor inom bröstcancervården för att alla kvinnor ska få bästa möjliga bröstcancervård. Årets upplaga har temat rekonstruktion, och rätten att få det bortopererade bröstet återskapat för den som så vill. Bröstcancerrapporten undersöker hur väl regionerna lever upp till riktlinjerna för rekonstruktion i det nationella vårdprogrammet för bröstcancer. Rapporten bygger på en enkät till medlemmar i Bröstcancerförbundet som förlorat minst ett bröst i samband med bröstcancer, och har besvarats av 2 293 personer. Ytterligare en enkät har riktats till medlemmarna i Svensk Förening för Bröstkirurgi och besvarats av 76 kirurger. Utöver det bygger rapporten på intervjuer med bröstcancerläkare, forskare och patienter.