Kombinationsterapi ger nytt hopp för njurcancerpatienter

Behandling av metastaserad njurcancer går framåt i snabb takt. Tidigare dog patienter i brist på aktiva läkemedel, men idag finns kombinationsbehandling med immunterapi som förlänger överlevnaden markant. Den 4 oktober inleds en så kallad fas 3-studie, ledd från Akademiska sjukhuset, där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling.

Det främsta syftet är att se vilken av tre kombinerade behandlingar som är effektivast för patienter med nyupptäckt, spridd klarcellig njurcancer vars allmäntillstånd är bra. Vi vill undersöka om de kan ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början, säger Magnus Lindskog, onkolog vid Akademiska sjukhuset och docent vid Uppsala universitet.

Han är nationell huvudprövare och ansvarig för koordinering av den aktuella studien som i Sverige, utöver Akademiska sjukhuset, inkluderar de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping. Totalt planerar forskarna att rekrytera cirka 1 400 patienter i 34 länder.

Magnus Lindskog förklarar att prognosen vid njurcancer mycket beror på i vilket stadium sjukdomen upptäcks. Om tumören är begränsad till njuren är överlevnaden ofta god. Många patienter kan botas och mer än 80 procent lever fem år eller längre. Ungefär en tredjedel utvecklar metastaser och blir aktuella för onkologisk läkemedelsbehandling.

– Totalt sett har medelöverlevnadstiden vid avancerad njurcancer förlängts avsevärt sedan införandet av immunterapi för sex år sedan. Dock spelar de blodkärlshämmande läkemedlen (tyrosinkinashämmarna, TKI), som funnits sedan 2006, fortfarande en viktig roll, framförallt i kombination med immunterapi men ibland även som enda behandling för patienter med långsamt sjukdomsförlopp eller andra komplicerande sjukdomar, framhåller han.

2016 kom målriktad immunterapi med s.k checkpointhämmare som verkar genom att ”låsa upp” tumörcellerna för angrepp från kroppens egna T-celler, en direkt konsekvens av nobelprisupptäckten av T-cell-checkpoints i cancer. Sedan två år tillbaka är sådan behandling standard som första linjens behandling av njurcancerpatienter med riskfaktorer för snabb progress, antingen i form av så kallad dubbel immunterapi riktad mot två olika immun-checkpoints eller med en checkpointhämmare i kombination med en TKI.

– Bakom införandet av dubbel immunterapi, som kom först, ligger en studie som visade att cirka tio procent av patienterna uppnådde komplett remission (CR), dvs att all mätbar sjukdom försvann, och långtidsuppföljning bekräftar nu att en absolut majoritet av de patienter som uppnådde remission också lever fem år senare, säger Magnus Lindskog och fortsätter:

– För njurcancer är detta lovande siffror med tanke på att behandlingsmålet tidigare alltid varit bromsande och symtomlindrande men aldrig bot. Senaste åren har flera lovande studier visat mycket gynnsam effekt även av att kombinera checkpointhämmare med en TKI och de senaste internationella riktlinjerna ger flera möjliga behandlingsalternativ, vilket förstås är mycket positivt.

Frågan forskarna nu ställer är om pigga patienter med spridd njurcancer skulle ha nytta av en ännu mer aggressiv behandling från början.

– Målsättningen är att jämföra utfallet för överlevnad i de tre grupperna, men även att se hur patienterna upplever sin livskvalitet och biverkningar. Förhoppningen är att studien ska bidra med ökad kunskap om vilken typ av behandlingsstrategi som är optimal för att uppnå bästa chans till långvarig överlevnad vid avancerad njurcancer, avrundar Magnus Lindskog.


FAKTA: Fas III-studie
där tre kombinationsbehandlingar ska jämföras som första behandling vid spridd klarcellig njurcancer

  • Startar 4 oktober och beräknas pågå under cirka två år. I Sverige koordineras studien från Akademiska sjukhuset där studieteamet även kommer att kunna rekrytera patienter från övriga Mellansverige.
  • Målgrupp är patienter med nyupptäckt spridd klarcellig njurcancer. Genomförs i 34 länder. I Sverige medverkar, förutom Akademiska sjukhuset, de onkologiska klinikerna i Stockholm, Umeå, Göteborg och Jönköping.
  • Syftet är att jämföra vilken av tre kombinationsbehandlingar som ger bäst chans till överlevnad:
    – Behandling med TKI i kombination med dubbel checkpointblockad.
    – Trippelbehandling med TKI, en checkpointhämmare plus en hämmare av hypoxia-inducible factor (som typiskt har abnormt ökad aktivitet vid klarcellig njurcancer).
    – En kombination av en TKI och en checkpointhämmare (kontrollgrupp).
  • Med tanke på den intensiva behandlingen behöver deltagarnas allmäntillstånd vara mycket gott. De kommer att lottas till en av de tre kombinationsbehandlingar.
  • Patienterna kommer att få upprepade behandlingar till sjukdomsförsämring eller biverkningar.

FAKTA: Kliniska studier på Akademiska sjukhuset

  • Var fjärde klinisk studie på Akademiska sjukhuset är finansierad av företag. Resten är så kallade akademiska studier, som initieras inom Akademiska sjukhuset. Denna forskning utgår oftast från frågeställningar som uppstår inom den kliniska vården.
  • Via kliniska prövningar kan sjukhuset erbjuda patienter nya behandlingar och läkemedel.
  • Under 2020 pågick 641 studier, jämfört med 583 år 2018. Under januari-april i år hade sjukhuset 704 pågående studier. Forskningen bedrivs i ett nära samarbete med Uppsala universitet. De flesta forskare på Akademiska har förenade anställningar, med en del på sjukhuset och en del på universitetet.
  • Företagsfinansierade studier initieras oftast av företag inom läkemedel eller medicinteknik som vill utvärdera en ny produkt eller ett läkemedel.
  • Företagen får hjälp med kliniska studier av kansliet för kliniska prövningar. Det handlar t ex om att upprätta avtal som tydliggör villkor och finansiering.