Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen flaskpost – små membranbubblor som våra celler kommunicerar med. En ny studie publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering visar att behandlingen minskar tumörtillväxten och förbättrar överlevnaden hos möss.

För att våra celler ska kunna kommunicera med varandra skickar de ut små membranbubblor, så kallade extracellulära vesiklar, som innehåller olika signalmolekyler. Intresset för dessa små bubblor, som ibland kallas för kroppens flaskpost, har ökat på senare år eftersom de bland annat skulle kunna användas för att leverera läkemedel i kroppen.

Oscar Wiklander, Samir EL Andaloussi och Doste Mamand, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Antikroppar söker upp tumörer

Nu har KI-forskare lyckats skapa en målsökande cancerbehandling genom att ladda membranbubblorna med cytostatika och fästa antikroppar riktade mot tumörceller på bubblornas yta. Förutom att vara målsökande fungerar antikropparna som en form av immunterapi, vilket resulterar i en förstärkt effekt. När behandlingen injicerades i möss med bröstcancer eller melanom sågs både en minskad tumörtillväxt och förbättrad överlevnad.

– Genom att koppla olika antikroppar till extracellulära vesiklar kan vi styra dem mot i princip vilken vävnad som helst. Därför har behandlingen potential att användas mot andra svårbehandlade cancerformer, men även andra sjukdomar eftersom membranbubblorna kan laddas med andra typer av läkemedel också, säger Oscar Wiklander, läkare och forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och delad försteförfattare tillsammans med Doste Mamand, forskare vid samma institution.

Ökad effekt och färre biverkningar

Förhoppningen är att den nya behandlingen ska ge en mer specifik och kraftfull effekt på tumörcellerna än dagens behandlingar utan att påverka frisk vävnad. Forskarna vill nu gå vidare och undersöka om olika kombinationer av antikroppar och läkemedel kan göra behandlingen ännu mer målstyrd och effektiv.

– Vi vill bland annat undersöka möjligheten att leverera mRNA som cancerläkemedel. I slutändan är vår förhoppning att detta kan leda till en ny typ av behandlingsplattform som kan förbättra behandlingseffekten och minska biverkningarna vid svårbehandlade sjukdomar, särskilt cancer, säger studiens sisteförfattare Samir EL Andaloussi, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Forskningen finansierades huvudsakligen av Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Europeiska forskningsrådet (ERC) och CIMED. Flera av författarna har finansiellt intresse i Evox Therapeutics.

Publikation: ”Antibody-displaying extracellular vesicles for targeted cancer therapy”, Oscar P. B. Wiklander, Doste R. Mamand, Dara K. Mohammad, Wenyi Zheng, Rim Jawad Wiklander, Taras Sych, Antje M. Zickler, Xiuming Liang, Heena Sharma, Andrea Lavado, Jeremy Bost, Samantha Roudi, Giulia Corso, Angus J. Lennaárd, Manuchehr Abedi-Valugerdi, Imre Mäger, Evren Alici, Erdinc Sezgin, Joel Z. Nordin, Dhanu Gupta, André Görgens, Samir EL Andaloussi, Nature Biomedical Engineering, online 20 maj 2024, doi: 10.1038/s41551-024-01214-6.

Länk till artikeln publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering

En ”digital sjuksköterska” gör att kompetensen hos erfarna sjuksköterskor kan nyttjas även på distans. Kardiologen är först ut på Karolinska med införandet av konceptet.

Arbetssättet Virtual Nursing (ViRN) – eller digital sjuksköterska som det ofta kallas på svenska – finns på flera håll runtom i världen i lite olika tappningar. Vårdavdelning kardiologi på Karolinska Universitetssjukhuset har varit först i Sverige med införandet av en modell liknande den i USA. Det var 2022 som Carolin Nymark, universitetssjuksköterska på tema Hjärta Kärl Neuro, fick höra talas om konceptet under den årliga konferensen 2022 mellan Karolinska Universitetssjukhuset, KI och Mayo Clinic.

– Jag tyckte att det var oerhört intressant då vi har brist på sjuksköterskor och många av dem som arbetar hos oss inom slutenvården är relativt juniora. Att kunna få omedelbar coaching digitalt skulle vara mycket värt – det blir som en bakjour för sjuksköterskorna, säger Carolin Nymark.

Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi. Foto: Privat

Hjälp och stöd på distans

Konceptet har utvecklats tillsammans med Katarzyna Isaksson och Jila Ghasemi, omvårdnadschefer på kardiologen i Huddinge respektive Solna. Det går ut på att en erfaren sjuksköterska finns tillgänglig på distans för att hjälpa till där det behövs.

– Vi började i Solna att testa coachning till sjuksköterskan samt utskrivning av patienter. Initialt var det med hjälp av en surfplatta som sjuksköterskan på vårdavdelningen kopplar upp sig mot den digitala sjuksköterskan, men nu finns även möjlighet att göra det via stationära datorer på sin arbetsstation. En annan del i konceptet är patientutskrivningen som ViRN genomför med patienten via appen Alltid Öppet, där även anhöriga kan delta i ett digitalt trepartssamtal, säger Jila.

– Vi har många juniora kollegor som behöver mycket stöd och även hjälp att prioritera och fördela arbetet. Det kan till exempel handla om hur ett visst moment ska genomföras, hur ett läkemedel ska ges eller om man vill ha hjälp att kontakta anhöriga vid utskrivning, säger Katarzyna och förklarar att ViRN arbetar som en bakjour eller konsult.

Roswitha Schindler

De erfarna sjuksköterskorna Marie Blomqvist och Roswitha Schindler har varit engagerade i projektet som virtuella sjuksköterskor. Till att börja med har de varit tillgängliga på vardagar och de har bland annat bistått med omvårdnadsepikriser, coachning och utskrivningssamtal med patienter. Även frågor om läkemedelsordination och annan teknisk utrustning har förekommit.

– De sjuksköterskor som är på plats är ofta väldigt stressade; samtidigt som en patient ska skrivas ut så behöver den nya patienten skrivas in. Då kan jag enkelt gå in och avlasta, säger Marie.

Hoppas inspirera andra på Karolinska

Roswitha framhåller att både patienter och anhöriga som deltagit i det digitala utskrivningssamtalet har varit mycket nöjda – patienterna med tekniken och anhöriga att de inte har behövt ta ledigt från arbetet.

– Anhöriga som bor långt ifrån sjukhuset har nu en unik möjlighet att delta – trots distansen, säger hon.

– Vi hoppas kunna inspirera andra för den digitala lösningen, hela eller delar, går att applicera på många patienter. Framåt ser jag att konceptet kan breddas ytterligare med nya digitala lösningar, där ViRN bidrar med en hög kompetens och säkrare vård. I framtiden tänker jag att vi kan samarbeta med andra sjukhus kring ViRN, för den digitala sjuksköterskan skulle ju kunna vara uppkopplad mot egentligen vilken sjukvårdsinrättning som helst, säger Carolin.

Nyligen mottogs 250 000 kr från Innovationsfonden som ska användas till att vidareutveckla konceptet.

Text: Josefine Franking

När cancer inte går att bota ska patienter få palliativ vård för att kunna leva så länge som möjligt med så god livskvalitet som möjligt. Men vem som får palliativ vård och i vilken form avgörs idag bland annat av bostadsadress – och slumpen. Det är en av slutsatserna i Cancerfondsrapporten 2024 om svensk palliativ vård.

Palliativa vården – ett geografiskt lotteri

Cancerfondens kartläggning visar att den palliativa vården idag saknar gemensam riktning och mål.  I stället bygger den palliativa vården till stor del på individuella eldsjälar i vården. De patienter som får palliativ vård, och även deras närstående, är ofta mycket nöjda. Men det är tydligt att det finns skillnader både mellan och inom regioner när det gäller tillgången till olika former av palliativ vård och i vilken utsträckning patienter får ta del av den. En läkare uttrycker det som att det kan liknas vid ett lotteri där patientens bostadsadress är avgörande för hur tillgången till palliativ vård ser ut.

— God palliativ vård kan förlänga liv och öka livskvaliteten när en botande behandling inte är möjlig.  Att så viktig vårdinsats tillåts fungera helt slumpartat är ett svek mot människor i väldigt utsatta situationer och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård skrämmer- även när den kan förlänga livet och förbättra livskvaliteten

Cancerfondsrapporten visar också att den behandling som syftar till att bota patienten pågår alltför långt in i sjukdomsförloppet när palliativ vård vore bättre. Detta kan få negativa konsekvenser för patienter i form av sämre livskvalitet och onödigt lidande samt förkortad livslängd.

— Viljan att bli botad är såklart otroligt stark hos både närstående och patienter. I det läget är det väldigt känsligt för vårdpersonalen att föreslå palliativ vård, även när det är det bästa för patienten, säger Ulrika Årehed Kågström.

Palliativ vård som bryter mot lagen?

Personer som har särskilt stora vårdbehov ska vårdas av särskild specialiserad palliativ hemsjukvårdspersonal. Många regioner erbjuder det dygnet runt, men i vissa regioner erbjuds det enbart under dagtid på vardagar. Det innebär att patienterna under övrig tid vårdas av ordinarie hemsjukvård.

— Jag tror alla hör hur allvarligt detta är. Det här handlar alltså om människor som har ordinerats särskilt specialiserad vård. Den vården behöver utföras av personal som har den nödvändiga erfarenheten och kompetensen, oavsett om det är måndag morgon eller söndag kväll, säger Ulrika Årehed Kågström.

Enligt det nationella vårdprogrammet för palliativ vård ska specialiserade palliativa enheter stötta personer med komplexa palliativa vårdbehov oavsett ålder, bostadsort, diagnos och vårdform. Trots detta finns exempel på specialiserade palliativa enheter vars uppdrag exkluderar vissa patientgrupper.

— Svensk lagstiftning är tydlig med att vård ska ges på lika villkor, att vårdbehoven ska vara styrande och att de med störst behov ska prioriteras. Mot bakgrund av vår kartläggning har jag svårt att se att den palliativa vården följer Hälso- och sjukvårdslagen, säger Ulrika Årehed Kågström.

Så gjordes kartläggningen

Cancerfonden har kartlagt den palliativa vården för vuxna. Granskningen bygger bland annat på intervjuer med representanter för den palliativa vården i landets 21 regioner samt intervjuer med företrädare för samtliga Regionala Cancercentrum som är särskilt kunniga inom palliativ vård. Vidare har medicinskt ansvariga i 58 kommuner svarat på en enkätundersökning om palliativ vård.

Länk till rapport: https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/cancervard

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. I veckan uppmärksammades framstegen på ett symposium på Uppsala slott.

2014 genomfördes den första CAR T-cellsbehandlingen i Europa på Akademiska sjukhuset. Det är en form av immunterapi som alltmer ses som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Foto: Akademiska sjukhuset

– Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. CAR T-cellsbehandling är ett exempel och innebär att man förstärker patientens immunförsvar för att döda cancerceller. Specifika immunceller, så kallade T-celler, utrustas med en molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta, dvs ett ämne som kroppen uppfattar som främmande, säger Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Gunilla Enblad, överläkare och professor i onkologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Foto: STAFFAN CLAESSON 20211125

Idag är sex olika CAR T-cellsbehandlingar godkända av de amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheterna FDA och EMA. Tre av dessa är rekommenderade för användning i Sverige av rådet för nya terapier (NT-rådet).

– Mellan 2014 och 2019 fick 39 cancerpatienter CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset inom ramen för de första kliniska studierna. Numera är immunterapin godkänd som rutinbehandling vid sidan av andra terapier av flera cancersjukdomar: lymfom, akut lymfatisk leukemi och återfall av maligna lymfom. Terapin har även visat effekt hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras i Sverige. Det är en spännande och dynamisk utveckling vi ser, konstaterar Gunilla Enblad.

Vid CAR T-cellsbehandling renas först T-celler fram från patientens eget blod. I en produktionsanläggning förses de med en ny gen som fungerar som ett slags receptor för tillverkning av ett protein kallat ”chimeric antigen receptor”, CAR. Proteinet innehåller en del av en antikropp och delar av T-cellers naturliga receptor. När behandlingen används vid cancersjukdom gör CAR-proteinet att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller.

För att ge kraft åt utvecklingen av läkemedel för avancerade terapier bildades ATMP-centrum Uppsala hösten 2023. ATMP står för Advanced Therapy Medicinal Products, där ett exempel på den här typen av läkemedel är just CAR T-celler. Läkemedel som ingår är somatiska cellterapier, genterapier, vävnadstekniska produkter och kombinationsläkemedel som innehåller avancerade terapiläkemedel. Bakom satsningen står Akademiska sjukhuset/Region Uppsala och Uppsala universitet. Syftet är framför allt att bidra med stödstrukturer för de forskare som vill utveckla och/eller behandla patienter med läkemedel för avancerad terapi.

FAKTA: CAR T-celler

• CAR T-celler (chimeric antigen receptor T celler) är en immunterapi där patientens egna T-celler utrustas med en CAR-molekyl som känner igen ett antigen på tumörcellens yta.
• Inför behandlingen lämnar patienten ett större blodprov, varifrån T-celler isoleras fram och modifieras med en viral vektor som bär med sig CAR-molekylen. Därefter odlas de modifierade CAR T-cellerna i ett renrum så att de ökar i antal och ges sedan åter till patienten.
• Initialt behandlades primärt lymfom och leukemier, där godkända läkemedel finns idag. I kliniska studier finns CAR T-celler för multipelt myelom, och effekt även hos patienter med inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS har påvisats. CAR T-celler som känner igen andra tumörer finns också under klinisk utveckling.

Milstolpar för CAR T-cellsbehandling

2010 Första vuxna patienten behandlas i världen vid University of Pennsylvania, USA.

2012 Första barnet i världen behandlas, en då femårig flicka, som svarade bra och fortfarande lever. Familjen har startat The Emily Whitehead Foundation för att stötta cancerforskning.

2013 Science erkände betydelsen av immunterapi med omnämnandet årets genombrott.

13 maj 2014 Första vuxna patienten i Europa behandlades på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

2017-2019 CAR T-cellsterapin Kymriah godkänns, som första CAR T-cellsprodukten i världen, i augusti 2017 av FDA, ett år senare aug 2018 av EMA och erhöll rekommendation av NT-rådet (under förfarandet ordnat införande) i maj 2019.

2019 SWECARNET (“Sweden’s CAR T Cell Competence Network”) bildas

2021/2022 Rapporter publiceras om patienter med autoimmuna sjukdomen lupus (SLE) som behandlats med goda resultat med CAR T-celler.

2024 Kliniska studier initierade med CAR T-celler för behandling av SLE respektive MS.

I maj 2024 är sex CAR T-cellsbehandlingar godkända av FDA och EMA; Kymriah, Yescarta, Tecartus, Abecma, Breyanzi och Carvykti. Utav dessa är tre rekommenderade av NT-rådet för användning i Sverige; Kymriah, Yescarta och Tecartus.

Nytt vårdprogram ska stärka rehabiliteringen efter barncancer

Gruppen barn och unga som överlevt barncancer växer tack vare effektivare behandling och omvårdnad. Växer gör också kunskapen om biverkningar och sena komplikationer efter barncancer och hur de kan försvåra livet, både i barn- och ungdomsåren och senare i livet. För att stärka rehabiliteringen efter barncancer har ett nationellt vårdprogram för barn och unga nyligen lanserats.

Det första nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering för vuxna lanserades 2017. Nu har Regionala cancercentrum i samverkan lanserat det första vårdprogrammet för cancerrehabilitering för barn och ungdomar. Programmet ska ge vårdpersonal tydliga rekommendationer för hur tidiga och sena komplikationer av cancer och cancerbehandling för barn och ungdomar kan förebyggas, utredas och behandlas. Barncancerfonden har bidragit i framtagandet och ser det som ett viktigt första steg för att alla som drabbas av barncancer ska få en god och jämlik cancerrehabilitering.

– Vårdprogrammet fastslår att rehabiliteringen ska starta redan vid diagnostillfället. Eftersom tidiga, individanpassade rehabiliteringsinsatser är en förutsättning för att ge alla barn och unga som drabbas av cancer möjlighet att främja aktivitet och delaktighet på fritiden och i skolan, betraktar vi detta som programmets främsta styrka säger Ebba Hemmingsson, intressepolitisk expert på Barncancerfonden.

Ebba Hemmingsson menar att det finns fler styrkor med vårdprogrammet. Till exempel att det så tydligt utgår från barnet eller ungdomen i centrum, men samtidigt inkluderar och betraktar hela familjen som drabbad och i behov av olika typer av stöd i olika faser.

– Att syskon lyfts fram som en mycket viktig målgrupp med specifika behov är något vi varit tydliga med att poängtera vid framtagandet av programmet. För att syskons rätt till stöd ska stärkas ytterligare vill vi även se att hälso- och sjukvårdslagen uppdateras så att syskon definieras som anhöriga i juridisk mening, säger Ebba Hemmingsson.

Ett vårdprogram under utveckling

För att implementera vårdprogrammet behöver varje region en struktur för hur man inom vården ska identifiera och behandla sena komplikationer.  Idag är organisationen för den onkologiska vården av själva barncancersjukdomen utbyggd och stabil, men man har inte kommit lika långt med att bygga upp en struktur för rehabilitering av de biverkningar som uppstår och de som riskerar blir kvarstående.

– Vi är väl medvetna om att programmet rekommenderar insatser för vilka det idag inte alltid finns personal, rutiner eller strukturer på plats och att det kommer ta tid innan alla delar fungerar fullt ut. Vi ser dock att vårdprogrammet kommer var till hjälp för att identifiera och prioritera angelägna utvecklingsområden inom respektive region, säger Ebba Hemmingsson och fortsätter:

– Målet är att alla som har eller har haft barncancer och deras närstående ska få likvärdig tillgång till rehabiliteringsinsatser, oavsett var i landet de bor. Även de som idag är över 18 år och som inte omfattas av detta vårdprogram. Det är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Tack vare vårdprogrammet finns nu tydliga riktlinjer för hur det borde fungera för barn och unga upp till 18 år. Nästa steg bör vara att ta fram rehabiliteringsrekommendationer för vuxna som haft cancer i barndomen.

Kunskap om vårdprogrammet till patienter och närstående

Den 23 maj arrangerar Regionala cancercentrum (RCC) ett webbinarium med fokus på det nya vårdprogrammet. För anmälan och mer info vänligen besök: Webbsänt seminarium – vårdprogram för cancerrehabilitering av barn och ungdom – RCC (cancercentrum.se)

Stockholm3-studie utsedd till bästa presentation inom sessionen för biopsi av prostatacancer på kongressen European Association of Urology 2024.

Den årliga urologikongressen arrangerad av European Association of Urology (EAU) 2024 hölls i Paris 5 – 8 april. Mer sofistikerade, riskanpassade strategier för prostatacancer var ett fokusområde och inkluderade sex presentationer som utvärderade Stockholm3 i europeiska och nordamerikanska populationer. En studie där Stockholm3 utvärderades för att förutsäga risken för återfall efter radikal prostatakirurgi utsågs till bästa presentation i sessionen för biopsi av prostatacancer.

Presentationen utvärderade förekomsten av cancer som missades vid användning av PSA-gränsvärden på 3 ng/ml, jämfört med Stockholm3 ≥11 (1). Kohorten bestod av män som deltog i den ursprungliga STHLM3-studien och genomgick radikal prostatakirurgi med kurativ avsikt. STHLM3-studien hade en parad design, där män med förhöjd PSA (≥3 ng/ml) och eller förhöjd Stockholm3 (Stockholm3 Risk Score på ≥11) genomgick biopsi.

Uppföljningsstudien utvärderade 5-års biokemiskt återfall för dessa män. Resultaten visade att färre än 1 % (1/115) av de cancerfall som missades av Stockholm3 hade biokemiskt återfall vid 5-årsuppföljning, jämfört med 11 % (9/82) för de som missades av PSA ≥3. De fall som missades av PSA identifierades med Stockholm3, följt av biopsi, och de diagnostiserade männen genomgick radikal prostatakirurgi.

Resultaten av denna uppföljningsstudie tyder på följande:

• Stockholm3 identifierar aggressiv cancer som traditionell, PSA-baserad testning, missar och kan därmed bättre identifiera män som kan få botande behandling.
• Stockholm3 kan förutsäga risken att utveckla biokemiskt återfall efter prostatakirurgi.
• Cancerfall som missades av Stockholm3 beter sig mindre aggressivt än cancer som missades av PSA.

Dessa resultat ligger i linje med de resultat som presenterades vid EAU 2023, Micoli et al. (2), och visade en trend mot minskad prostatacancerspecifik mortalitet från samma STHLM3-studie.

”Stora screeningsstudier har visat att PSA-testning minskar prostatacancerspecifik mortalitet, men enbart PSA-testning eliminerar inte mortaliteten. Våra resultat indikerar att ett kompletterande Stockholm3-test vid lägre PSA-värden kan leda till att kliniskt relevanta och potentiellt dödliga cancerformer upptäckas och botas. Dessa data tyder på att det finns ytterligare prognostisk nytta av Stockholm3-testning”, säger Dr. Hari Vigneswaran, forskare vid Karolinska Institutet, urolog och medicinsk chef vid A3P Biomedical.

Dr. Hari Vigneswaran, forskare vid Karolinska Institutet, urolog och medicinsk chef vid A3P Biomedical.

Andra presentationer om Stockholm3 under EAU täckte ett brett spektrum av ämnen, inklusive:

Organiserad prostatacancertestning och screening, multi-etnisk validering, klinisk användning hos män ≥75 år, efterlevnad av Stockholm3 jämfört med PSA och kostnadseffektivitet i ett diagnostiskt och kliniskt behandlingsflöde.

(1) Vigneswaran HT; Palsdottir T; Grönberg H; Nordström T; Egevad L; Eklund M. “Stockholm3 to predict post-operative risk and biochemical recurrence after radical prostatectomy: Evidence from the STHLM3 trial” EUROPEAN UROLOGY. 2024;85:s1674-s1675

(2) Micoli C; Crippa A; Discacciati A; Vigneswaran H; Palsdottir T; Clements M; Aly M; Adolfsson J; Fredrik W; Wiklund P; James T; Lindberg J; Gronberg H; Egevad L; Nordstrom T; Eklund M. “The Stockholm3 prostate cancer screening trial (STHLM3): An interim analysis of mortality results after 6.5 years of follow-up.” EUROPEAN UROLOGY. 2023;83:s1266-s1267

Positiva tidiga säkerhetsresultat har uppnåtts efter de fyra första patienterna som genomgått transplantation av dopaminproducerande stamceller inom den kliniska studien STEM-PD.

Gemensam forskningsnyhet från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus

STEM-PD-studien undersöker för första gången i människa en ny terapi mot Parkinsons sjukdom. Målet är att ersätta dopaminceller som gått förlorade på grund av sjukdomen med friska celler framtagna från stamceller.

Teamet bakom STEM-PD-studien meddelar nu att de fyra första patienterna har genomgått transplantation med den lägre dosen av celler (3.5 miljoner celler per hjärnhalva, 7 miljoner celler totalt). Den första av de fyra patienterna i dosgrupp ett genomgick transplantation vid Skånes universitetssjukhus i februari 2023.

Studien har fortskridit enlig plan

Baserat på säkerhetsdata har studien fortskridit enlig plan och nästa fyra patienter i dosgrupp två ska transplanteras med en högre dos av celler (7.1 miljoner celler per hjärnhalva, 14 miljoner celler totalt). Den första patienten i dosgrupp två har nu transplanterats och de resterande tre patienterna som ingår i den högre dosgruppen kommer att transplanteras under 2024 och följs därefter i 36 månader inom ramen för studien.

Det primära syftet med studien är att utvärdera säkerheten och tolerabilitet av stamcellsprodukten STEM-PD ett år efter transplantation. Inga oroväckande biverkningar av ingreppet har rapporterats och patienterna uppges må bra. PET-kameraavbildning visar tecken på cellöverlevnad av de transplanterade dopamincellerna, men det är ännu för tidigt att utvärdera kliniska effekter av de transplanterade cellerna.

Det sekundära syftet med studien inkluderar att utvärdera cellöverlevnad och effekt av de transplanterade cellerna. Detta görs genom PET-kameraavbildning av dopaminnivåer och genom utvärdering av kliniska undersökningar tre år efter transplantationen.

Studien har godkänts av svenska Läkemedelsverket i oktober 2022 och av det brittiska läkmedelsv, Medicines & Healthcare products Regulatory Agency, i oktober 2023, vilket gör det möjligt att inkludera även brittiska patienter i kohort nummer två.

Bild från stamcellstransplantation på Skånes universitetssjukhus. Foto: Skånes universitetssjukhus.

Fakta STEM-PD

STEM-PD är en så kallad fas 1a/b klinisk studie som undersöker en experimentell stamcellsbehandling för Parkinsons sjukdom. Genom transplantation ersätts de förlorade dopaminbildande nervcellerna med nya friska celler, tillverkade från stamceller.
Vid Parkinsons sjukdom (PD) förstörs dopaminproducerande nervceller i substantia nigra i hjärnan, vilket leder till dopaminbrist vid signalering i putamen i hjärnans basala ganglier där rörelser kontrolleras.

Forskningsledare och STEM-PDs organisation:  

• Malin Parmar, Leder STEM-PD projektet – professor, Lunds universitet
• Gesine Paul-Visse, prövningsansvarig läkare – adjungerad professor, Lunds universitet, överläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus
• Håkan Widner, medicinskt sakunnig sponsorrepresentant, studieläkare – docent och forskare vid Lunds universitet, och överläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus
• Hjálmar Bjartmarz, studieläkare – överläkare i neurokirurgi, Skånes universitetssjukhus
• Agnete Kirkeby, projektledare för preklinisk utveckling av STEM-PD – biträdande universitetslektor, Lunds universitet
• Roger Barker, medicinskt och prövningsansvarig läkare – professor, University of Cambridge and Honorary Consultant Neurologist, Cambridge University Hospitals NHS Foundation Trust
• Paola Piccini, expert hjärnavbildning – professor och överläkare, Imperial College London
• Oskar Hansson, ansvarig PET-avbildning – professor vid Lunds universitet och överläkare, Skånes universitetssjukhus
• Ruben Smith, PET-avbildning – docent och forskare vid Lunds universitet och specialistläkare i neurologi, Skånes universitetssjukhus

Studien administreras av Cambridge Clinical trials unit Neuroscience Team och Forskningsenheten i neurologi, Skånes universitetssjukhus.
Utvecklingen av STEM-PD cellprodukten och den kliniska studien finansieras av flera nationella, och internationella, EU-baserade forskningsfonder och Novo Nordisk A/S.

Ungefär 1 000 patienter från Sverige har fått cancerbehandling i Finland på privata Docrates Cancersjukhus under åren 2020-2023. Av dessa patienter har mer än 200 fått ersättning för sin vård från Försäkringskassan enligt EU:s patientdirektiv. Majoriteten av alla patienter som kommit till Docrates för behandling har haft prostatacancer, bröstcancer, tarmcancer eller cancer i buken.

Docrates Cancersjukhus i Finland har behandlat nästan 1 000 patienter från Sverige under 2020–2023. Av dessa patienter har 40 procent kommit från Stockholmsområdet, cirka 15 procent från Västra Götaland, cirka 15 procent från Skåne och resterande 30 procent från andra delar av Sverige. Docrates har behandlat patienter i alla åldrar, men ungefär hälften av patienterna är i åldersgruppen 56–70 år.

Majoriteten av alla patienter som kommit till Docrates för behandling har haft prostatacancer, bröstcancer, tarmcancer eller cancer i buken.

– Det är bra att patienterna kan dra nytta av EU:s patientdirektiv och komma hit till oss i Finland för att få snabb och personlig vård. Svenska patienter som kommer till Docrates för cancerbehandling betalar oftast först själva för behandlingen och många ansöker om ersättning från Försäkringskassan i efterhand. I bästa fall har cirka en tredjedel av de som kommit till Finland för att få vård fått ersättning för sin cancerbehandling från Försäkringskassan. En liten andel av de svenska patienterna har en privat sjukvårdsförsäkring som täcker deras behandling. Det är viktigt att komma ihåg att Docrates behandlar cancer individuellt enligt de senaste internationella vårdrekommendationerna, vilket innebär att Försäkringskassan kanske ännu inte ersätter dessa nya behandlingar, säger Johanna Baarman, kundrelationschef för de nordiska länderna på Docrates Cancersjukhus.

– I Sverige har vi sett långa köer till och med till strålbehandlingar, som vi kan erbjuda bara inom några dagar. Vi har också satsat på bra kundservice och varje patient har ett eget vårdteam under hela sin behandling. Vi betjänar även svenska patienter på deras modersmål från början till slut, fortsätter Baarman.

Patienternas frihet att välja var de vill få vård har ökat i och med EU:s patientdirektiv. Docrates internationella patienter kommer oftast för behandling av prostata- eller bröstcancer från bland annat Sverige, Norge, Baltikum, England, USA, Danmark, Schweiz, Portugal, Spanien, Belgien och Frankrike. Internationella patienter har behandlats på Docrates i mer än tio år.

Ascelia Pharma, ett bioteknikbolag med fokus på att förbättra livet för människor som lever med sällsynta cancersjukdomar, meddelade idag att leverkontrastmedelskandidaten Orviglance® signifikant förbättrar visualiseringen av fokala leverskador och därmed uppnådde det primära effektmåttet i den registreringsgrundande fas 3-studien SPARKLE. Investerare och analytiker är inbjudna till den virtuella uppdateringen: ”Att föra Orviglance till patienterna”, Tisdag 7 maj kl. 14.00

• Fas 3-studien visade övertygande visualisering av fokala leverskador med Orviglance (CMRI) jämfört med icke-förstärkt MR, med statistisk signifikans för alla tre läsarna (<0,001)
• Orviglance är i utveckling som ett first-in-class kontrastmedel för magnetkameraundersökning av levern hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion och har beviljats särläkemedelsstatus av amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA)
• Orviglance har en adresserbar marknadspotential på 800 miljoner USD globalt årligen
• Fas 3-datan är den sista i det kliniska utvecklingsprogrammet för Orviglance med 9 studier i 286 patienter och friska frivilliga
• Insändelse av ansökan om marknadsgodkännande (New Drug Application, NDA) till den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA) förväntas i mitten av 2025
• Investerare, analytiker och media är inbjudna till den virtuella uppdateringen och live Q&A-sessionen om kommande aktiviteter: ”Att föra Orviglance till patienterna”, Tisdag 7 maj kl. 14.00

Den registreringsgrundande fas 3-studien, SPARKLE, uppnådde framgångsrikt det primära effektmåttet och visade att bolagets kontrastmedel för magnetkameraundersökning (MRI), Orviglance, signifikant förbättrade visualiseringen av fokala leverskador jämfört med icke-förstärkt MRI. Resultaten för alla tre läsarna hade hög statistisk signifikans (P-värden <0,001).

Tillförlitligheten i resultaten är stark och konklusiv för alla läsare – inkluderande en acceptabel nivå av variabilitet.

Vanliga biverkningar i denna sårbara patientpopulation var jämförbara med tidigare studier med Orviglance, såsom lätt till måttligt illamående. Inga allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar har observerats.

”Vi är mycket glada att kunna meddela dessa starka och övertygande fas 3-resultat för Orviglance. Detta är den viktigaste milstolpen för Ascelia såhär långt,” säger Magnus Corfitzen VD Ascelia Pharma. ”Efter stora utmaningar under SPARKLE-studien är vi mycket nöjda över att slutföra den kliniska utvecklingen av Orviglance med dessa starka resultat i fas 3. Vi ser nu fram emot att föra Orviglance vidare genom registreringsprocessen och göra det tillgängligt för patienter.”

Bolaget kommer nu att fokusera på att föra Orviglance genom den regulatoriska ansöknings- och godkännandeprocessen. Parallellt kommer vi att fortsätta att förbereda för lansering och fortsätta dialogen med potentiella kommersialiseringspartners för att göra Orviglance tillgänglig för patienter i behov av hög-kvalitativ leveravbildning utan gadoliniumrelaterade säkerhetsrisker.

”På vägnar av hela Ascelia Pharma teamet vill jag tacka patienter och läkare involverade i SPARKLE-studien såväl som andra partners som har bidragit till att färdiggöra datautläsningen. Vi ser fram emot att diskutera resultaten med det medicinska samfundet och läkemedelsmyndigheterna”, sa Magnus Corfitzen.

Bolaget förväntar att skicka in ansökan om marknadsgodkännande (New Drug Application, NDA) till den amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA) i mitten av 2025.

Investerare, analytiker och media är inbjudna till den virtuella uppdateringen: ”Att föra Orviglance till patienterna”, Tisdag 7 maj kl. 14.00. I denna uppdatering och live-Q&A kommer bolagsledningen att ytterligare förklara de starka headline-resultaten och dela med sig av planerna för de kommande regulatoriska- och kommersialiseringsaktiviteterna. En länk till evenemanget är tillgänglig på bolagets hemsida (www.ascelia.com).

Den kliniska utvecklingen av Orviglance är nu avslutad med konsistent positiv effekt- och säkerhetsdata från 286 patienter och friska frivilliga i nio studier, i vilken SPARKLE är den sista och registreringsgrundande studien. Patientrekryteringen i den globala multicenterstudien SPARKLE slutfördes tidigt under år 2023, med magnetkameradata från 85 patienter med kända eller misstänkta fokala leverskador och gravt nedsatt njurfunktion. I enlighet med regulatoriska krav har förbättringen av visualiseringen av leverlesioner utlästs av tre oberoende radiolog-läsare. I mitten på 2023 ledde den oväntade upptäckten av hög inomläsarvariabilitet i utläsningen av bilderna till att utvärderingen av effektresultat från SPARKLE förhindrades. På grund av detta beslutades det att en ny utläsning av bilderna med nya oberoende läsare skulle genomföras. Bolaget avslutade framgångsrikt denna nya utläsning i enlighet med tidsplanen med dagens meddelande.

Orviglance har beviljats särläkemedelsstatus av amerikanska läkemedelsmyndigheten Food and Drug Administration (FDA) för leveravbildning i patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Dessa patienter har den högsta risken att utveckla det allvarliga och fatala tillståndet nefrogen systemisk fibros (NSF) efter exponering av den nuvarande tillgängliga klassen av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Regulatoriska myndigheter har utfärdat varningar för användning av dessa kontrastmedel i denna sårbara patientpopulation. Därför finns det ett behov av ett alternativ för att upptäcka och visualisera fokala leverskador i patienter med nedsatt njurfunktion som idag typiskt får en oförstärkt magnetkameraundersökning. Magnetkameraundersökning av levern är en viktig del i cancerbehandlingen eftersom levermetastaser är vanliga i många cancertyper och ofta är den direkta orsaken till fatal utgång hos dessa patienter. Syftet med Orviglance är att ge patienter med nedsatt njurfunktion tillgång till säker och effektiv leveravbildning för att kunna leva längre och hälsosammare liv. Det medicinska behovet för dessa patienter representerar en adresserbar marknadspotential på 800 miljoner USD globalt.

*Bolaget betraktar ’i mitten av 2025’ som perioden från andra halvan av Q2 till första halvan av Q3.

Positivt CHMP-utlåtande för Bristol Myers Squibb’s Opdivo (nivolumab) i kombination med cisplatin och gemcitabin som första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s rådgivande kommitté, CHMP, ger ett positivt utlåtande och rekommenderar att Opdivo i kombination med cisplatin och gemcitabin godkänns för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Rekommendationen baseras på resultaten från CheckMate -901, den första fas 3-studien med en immunterapi och kemoterapi i kombination som visar en överlevnadsvinst jämfört med kemoterapi hos patienter med icke-resektabel eller metastaserande urotelcellscancer.

Det positiva utlåtandet från CHMP kommer nu granskas av den Europeiska kommissionen och ett beslut om godkännande beräknas komma i juni 2024.

För nionde gången satsar Stiftelsen för Strategisk Forskning på flaggskeppsprogrammet Framtidens Forskningsledare (FFL-9). Sedan starten år 2000 har programmet utlysts vart tredje år och drygt 150 framgångsrika forskare har medverkat. Nu ges ytterligare 16 unga forskare möjligheten att delta.

Deltagarna får under en femårsperiod ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera och genomgår dessutom en gedigen ledarskapsutbildning.

Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens, möjlighet att utvecklas som forskningsledare. Personerna ska ha ambitionen att implementera forskningsresultat i samhället också utanför akademin och i ett senare skede av karriären, axla ansvaret för en konstellation som är väsentligt större än den egna forskargruppen.

Sökande ska ha avlagt sin svenska doktorsexamen, eller motsvarande utländsk examen, inom perioden 1 januari 2018 – 31 december 2020. Det är endast tillåtet att söka till programmet en gång under sin karriär.

– Bland de forskare som diplomerats i FFL-programmet finns flera av dagens stora forskningsledare i Sverige och utomlands, säger Lars Hultman, vd för SSF. Stiftelsen var tidigt ute med att integrera en ledarskapsutbildning, vilken är både krävande och mycket uppskattad.

Den sökande ska forska inom naturvetenskap, teknik eller medicin och arbeta heltid på ett svenskt universitet/högskola eller forskningsinstitut, under bidragsperioden, för att bygga upp en forskargrupp.

Sista ansökningsdag är den 26 augusti 2024 kl. 14.00.

Beslut om tilldelning tas i juni 2025, med tidigaste projektstart i augusti 2025.

Hämta utlysningen här!

Just nu söker vi specialister inom hematologi, psykiatri och beroendemedicin, dermatologi och venerologi, ortopedi och idrottsmedicin samt akutsjukvård, som kan granska behandlingsöversikter. Detta är en unik chans att få bidra till vår genomgående uppdatering inför att Praktisk Medicin fyller 50 år!

På PraktiskMedicin.se och i boken PM Praktisk Medicin har vi totalt ca 1000 behandlingsöversikter och utgör ett av Sveriges populäraste beslutsstöd inom vården. Texterna riktar sig till läkare och vårdpersonal och syftar till att fungera som ett stöd i den kliniska vardagen.

Praktisk Medicin har funnits sedan 1976 och inför femtioårsjubileet ska allt innehåll granskas av experter. Just nu behöver vi stärka teamet ytterligare med specialistläkare inom hematologi, psykiatri och beroendemedicin, dermatologi och venerologi, ortopedi och idrottsmedicin samt akutsjukvård.

Är du intresserad av att vara med i Praktisk Medicins expertteam hör av dig till [email protected]

Sofia Åkerlund

Leg. läk, chefredaktör Praktisk Medicin

SciBase stöder läkare under US Skin Cancer Awareness Month, meddelar företaget i ett pressmeddelande. 

SciBase, en pionjär inom tidig detektion och prevention inom dermatologi, fördjupar ytterligare sitt engagemang för patienter och hudläkare under US Skin Cancer Awareness Month genom att fokusera på att skapa medvetenhet om vikten av tidig upptäckt och förebyggande av hudcancer, och därmed hjälpa patienter och kliniker att förbättra det kliniska utfallet.

Vi är djupt dedikerade till att stödja tidig upptäckt av hudcancer i dess mest botbara skede och hjälpa till att förbättra resultaten för läkare och patienter, säger Pia Renaudin, VD för SciBase.

Hela maj månad är tillägnad medvetenhet om hudcancer för att på så sätt fokusera på den vanligaste cancern i USA – hudcancer. Det uppskattas att mer än 9 500 personer diagnostiseras med hudcancer varje dag och över 200 000 fall av melanom – den mest dödliga formen av hudcancer – beräknas diagnostiseras i USA år 2024. En stor del av dessa hudcancrar kan förebyggas om människor skyddar sin hud från solen och undviker solarier, utövar sund hudvård och besöker en hudläkare minst en gång om året för en hudundersökning av hela kroppen. När den upptäcks tidigt är hudcancer mycket botbar, vilket gör att tidig upptäckt är nyckeln till överlevnad.

“Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna i USA. För malignt melanom är tidig upptäckt avgörande för att förbättra de kliniska resultaten för patienter. Av dessa skäl använder jag det AI-baserade Nevisense-testet på min klinik. Jag gjorde nyligen ett Nevisense-test på en lesion som jag var tveksam till att skära bort, Nevisense försåg mig med i realtid, icke-invasiva data under själva besöket. Jag integrerade omedelbart Nevisense-resultatet i mitt kliniska beslut och upptäckte därmed ett melanom in situ på den här patienten mycket tidigare än jag annars skulle ha gjort. Denna teknik påverkade det kliniska resultatet positivt för både min patient och för mig som kliniker”, säger Dr. Brad Yentzer, grundare och VD för Finger Lakes Dermatology i New York.

”De flesta fall av hudcancer kan botas om de upptäcks och behandlas tillräckligt tidigt. På grund av detta är hudcancerutbildning och vikten av göra hudundersökningar av hela kroppen av certifierade hudläkare på patienter i riskzonen avgörande för tidig upptäckt och överlevnad”, säger Dr. Mark Kaufmann, Clinical Professor vid the Department of Dermatology vid the Icahn School of Medicine på Mount Sinai, och Chief Medical Officer vid Advanced Dermatology and Cosmetic Surgery i Florida, samt tidigare President för The American Academy of Dermatology (2022-23).

“Tidig upptäckt är nyckeln för att förbättra patienternas resultat och överlevnad. På SciBase belyser vårt fokus på ”the Skin Cancer Awareness” month hur allvarligt vi tar på vikten av att patienter utför årliga hudundersökningar för hela kroppen hos hudläkare. Vi är djupt dedikerade till att stödja tidig upptäckt av hudcancer i dess mest botbara skede och hjälpa till att förbättra resultaten för läkare och patienter”, säger Pia Renaudin, VD för SciBase.

The Cell är en scen för life science som utforskar gränsen mellan teknik och mänsklig existens genom vetenskap och konst. Bakom satsningen står Tekniska museet, med Karolinska Institutet som kunskapspartner. The Cell öppnade den 20 april 2024 med utställningen Borderlands av konstnären Helen Pynor.

Helen Pynor, konstnär.

Life science handlar om det allra mest livsavgörande inom vetenskap och teknik. Utvecklingen går snabbt – tekniken flyttar in i människokroppen, och det vi ser som mänskligt flyttar ut. Det påverkar vår vardag, vårt samhälle och hela vår framtida existens. Därför öppnar Tekniska museet nu en publik plats mitt i hjärtat av life science-området i Hagastan i Stockholm.

– Med The Cell vill vi skapa en plats där konst hjälper oss att utforska och förstå den komplexa världen av life science. Vi vill rymma konst, vetenskap och samhällsfrågor under samma tak. Vi tror att konsten kan öppna nya dörrar till att förstå hur områdena hänger ihop. Samira Bouabana, Verksamhetsledare The Cell, Tekniska museet

The Cell är en ny publik scen för utställningar, scenframträdanden, pedagogiska skolprogram, samtal och möten. Här står konsten i centrum som metod för att utforska och förstå samspelet mellan life science, teknik och innovation.

The Cell tar plats i det nybyggda kvarteret Forskaren i centrala Hagastaden i Stockholm, en ny stadsdel som samlar världsledande forskning inom life science. Här förfogar The Cell över en publik yta om ca 750 kvm uppdelad på två plan, där huvuddelen av utställningsytan finns i Forskarens gatuplan, medan övervåningen har plats för pedagogiska workshops för skolklasser.

Tekniska museet ansvarar för den nya satsningen, där The Cell blir en filial till den övrig verksamheten. Med som kunskapspartner finns Karolinska Institutet, vars roll blir att agera brygga mellan forskningsvärlden och det publika som sker på The Cell.

– Vår ambition är att göra life science tillgängligt och engagerande, oavsett ålder eller bakgrund, och inspirera en ny generation av innovatörer och tänkare. Fanny Söderström Aupeix, Chef för utställningar och upplevelser, Tekniska museet

På invigningen av The Cell talade Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet, Mats Persson, utbildningsminister, Annika Östman Wernerson, rektor Karolinska Institutet, Peter Wallenberg Jr, Wallenbergstiftelserna och Helen Pynor, konstnär.

Den publika öppningen av The Cell skedde den 20 april i samband med Kulturnatten i Stockholm. Årets tema är “Existens” med tre verk från Dr. Helen Pynor, en australisk konstnär och forskare som arbetar i gränslandet mellan liv och död. Det är första gången som Pynors verk visas i Sverige. I utställningen har Helen Pynor använt vetenskapliga metoder för att utforska nära döden-upplevelser, organtransplantation och hur många procent av icke-mänskligt DNA vi människor har i våra kroppar.

Förutom utställningen kommer The Cell att erbjuda ett kurerat programutbud med gästartister, forskare, panelsamtal och andra publika event.

Pedagogisk verksamhet för skolklasser

Med The Cell får skolelever en möjlighet att utforska gränserna för mänsklig existens och upptäcka life science genom både konst och vetenskapliga laborationer – allt med nära koppling till läroplanen.

Life science innefattar allt från medicin och biologi till farmakologi, och utvecklingen berör oss alla – både som människor och som samhälle. Life science är ett svenskt spetsområde i snabb utveckling. och för att behålla den positionen i framtiden behöver det allmänna intresset för life science och teknik bli större. Denna ambition ligger till grund för The Cell.

Med utgångspunkt i Helen Pynors verk i ”Borderlands” får eleverna delta i diskussioner och dela tankar med The Cells pedagoger för att sedan ta med sig dessa tankar in i laboratoriet. Där får eleverna experimentera med både biomedicinsk utrustning och konstnärliga uttryckssätt.

Under workshopen utforskar eleverna hur hjärnans signaler till musklerna (EMG) kan användas för att styra en annan persons arm och skapa ljud och visuella bilder i datorn. På så sätt lyfts frågor kring kroppen och var ursprunget till jaget och kreativiteten kommer ifrån. Musklernas rörelse sker utan att det känns som att vi behöver tänka, men impulsen kommer likväl från hjärnan. Resultatet i workshopen blir konstnärliga verk i ljud och bild genom rörelse.

Det ämnesöverskridande tillvägagångssättet i The Cells pedagogiska skolprogram är utformat för att inspirera både naturvetenskapliga och estetiska intressen, samt att öppna upp för de som kanske inte ser en framtid som läkare, forskare eller konstnärer.

Kopplingar till läroplanen
The Cells interaktiva visning och workshop knyter an till kursplanerna i biologi och teknik samt bild och musik. Möjlighet finns att jobba vidare med frågeställningarna i klassrummet efter besöket på The Cell.

På Gyncancerdagen den 20 april uppmärksammar Nätverket mot gynekologisk cancer de särskilda insatser som utförs av tre framstående eldsjälar inom cancervården. Årets Eldsjälspris tilldelas Eva Gunnarsson, Skaraborgs Sjukhus i Skövde, Linda Joki, RCC Sydöst i Region Kalmar och Annika Sjövall, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Eva Gunnarsson uppmärksammas för sin enastående förmåga att kombinera fackkunskap med djup medmänsklighet. Juryn understryker hennes unika roll som specialistsjuksköterska: ”Eva Gunnarsson är det varma stödet och den kloka rådgivaren som alla patienter önskar sig vid sin sida. Med ett sällan skådat engagemang och en förmåga att lyssna, förmedlar hon hopp och ger styrka i en av livets tuffaste prövningar. Evas omsorg är som en balsam för själen, och hennes erfarenhet inom onkologisk omvårdnad är av ovärderlig betydelse för hela avdelningens verksamhet.”

Linda Joki är projektledare vars arbete har haft en avgörande påverkan på HPV-vaccinationsprojektets framgångar. Juryn betonar hennes betydelsefulla bidrag: ”Linda Joki representerar den sällsynta typen av ledarskap som kombinerar ödmjukhet med beslutsamhet. Genom hennes insatser har Region Kalmar blivit ett föredöme för andra regioner. Hennes arbete är en drivkraft bakom målsättningen att utrota livmoderhalscancer i Sverige, och hennes mod att ställa de svåra frågorna har lett till konkreta framsteg inom området.”

Annika Sjövall hyllas för sitt breda engagemang och outtröttliga arbete med bäckencancerrehabilitering. Juryn förklarar hennes viktiga roll: ”Annika Sjövalls engagemang sträcker sig långt bortom hennes kliniska uppdrag. Hon är en pionjär som arbetar för att belysa vikten av rehabilitering efter cancer och för att utveckla vårdprogram som kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet. Hennes arbete har inspirerat och utbildat oss inom Nätverket, och hennes deltagande i våra event bidrar ständigt till att utvidga vårt perspektiv och vår kunskap.”

Varje pristagares unika bidrag till förbättringen av cancervården och deras påverkan på livet för de drabbade och deras närstående ligger till grund för Nätverket mot gynekologisk cancers erkännande. Deras insatser är bevis på möjligheten att göra betydelsefull skillnad för såväl individer som grupper av patienter i den anda Eldsjälspriset står för.

– Med vårt Eldsjälspris vill vi lyfta fram och hylla individer som Eva, Linda och Annika, som engagerar sig för att förbättra cancervården och sprider kunskap. Deras arbete och stöd för patienter och deras närstående är ovärderliga. De gör en verklig skillnad för många och det är viktigt att vi synliggör dessa insatser, säger Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

Om priset

Nätverket mot gynekologisk cancers Eldsjälspris uppmärksammar viktigt arbete mot gynekologisk cancer och för cancerdrabbade kvinnor och deras närstående i hela landet. I år firar Nätverket trettonde året av att hedra eldsjälar som har gjort en skillnad. Pristagarna väljs ut av Nätverkets styrelse från nomineringar inskickade genom en öppen process.

Det är inte ovanligt att cancerpatienter använder eller har frågor om komplementära och integrativa metoder (KIM) under sin cancerbehandling. För att kunna bemöta patienternas frågor på ett professionellt och kunskapsbaserat sätt har onkologiska kliniken vid Södersjukhuset i Stockholm satsat stort – 75 procent av personalstyrkan har under våren 2024 utbildats om KIM.

Kan min cytostatikabehandling påverkas om jag samtidigt tar rosenrot?

Det är inte ovanligt att cancerpatienter använder eller har frågor om komplementära och integrativa metoder (KIM) under sin cancerbehandling. Kan jag slippa tabletter mot illamående om jag äter ingefära? Kan yoga dämpa vallningar?

Patienterna förväntar sig att vården har kunskaper i ämnet

Onkologin och den onkologiska forskningen ligger i framkant vad gäller kunskaper om komplementära och integrativa metoder, antagligen både för att kombinationen med cytostatika kan innebära risker och för att en cancerdiagnos ofta påverkar hela ens liv. KIM innefattar metoder och preparat som vanligtvis inte erbjuds inom vården – men som används av patienter som egenvård och rehabilitering.

– För att kunna erbjuda personcentrerad vård på riktigt behöver vi öppna upp till patienternas vardagsliv eftersom det kan påverka den onkologiska behandlingen. Patienterna är i allt större utsträckning intresserade av att ha en egen verktygslåda, primärt för att må bättre både fysiskt och mentalt. Vi har nått en tippingpoint – patienterna förväntar sig att vi ska ha den kunskapen, säger Åsa Alm, specialistsjuksköterska.

Delar av KIM-gruppen vid Södersjukhusets onkologiska klinik. Från vänster Susanne Bennet, Kathrin Wode, Åsa Alm, Madelen Palm och Tove Lindberg.

Snabbspårsvariant av RCC:s mer omfattande KIM-utbildning

Att Södersjukhuset är först i landet med en generell utbildningsinsats är naturligt. Sedan 2019 har ett tvärprofessionellt team utbildats på området genom RCC:s KIM-utbildning som fokuserar på säkerhet, evidens och dialog. Utbildningen på Södersjukhuset är en snabbspårsvariant av denna och hålls av samma kursledare; Kathrin Wode, med. dr och specialist i onkologi och palliativ medicin, och Johanna Hök Nordberg, med. dr och leg. apotekare.

– Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper om KIM användning, de mest använda och beforskade metoderna samt var man hittar evidensbaserad information. Det är inte en utbildning för att vården ska rekommendera komplementära metoder. Fokus är istället på att vården ska kunna föra kunskapsbaserade samtal med patienter inom området och det kan vi inte göra om vi inte kan besvara patienters följdfrågor, säger Susanne Bennet, verksamhetsutvecklare.

En del av utbildningen lyfter ämnen om vad som är viktigt för patienterna och hur de resonerar. Men för att skapa trygghet för personalen behöver man också dela erfarenheter och diskutera vad som kan gå snett.

– Det handlar också om att kunna främja en öppen dialog med patienter och närstående – inte skuld- eller skambelägga. Det är inte alltid lätt att fånga upp kommentarer som ”när cellgifterna är över kan jag då äta mina vitaminer igen” eller ”finns det inget jag kan göra för att förbättra mina blodvärden”. Möjligtvis kan patienten ha ätit kosttillskott under hela behandlingen, och även om vi inte kan ta över ansvaret från patienten så skulle en dialog om dessa frågor kunna göra skillnad både för säkerhet och förtroende, säger Tove Lindberg, dietist.

Så tas kunskapen ut i verksamheten

Hittills har 142 läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, dietister, kuratorer, farmaceuter och chefer gått utbildningen. Både före och efter utbildningstillfället genomfördes mätningar. Bland annat hade deltagarnas trygghet i att fråga patienter om KIM-metoder ökat från 51 procent till 81 procent, tryggheten att besvara patienters frågor hade ökat från1 procent till 48 procent och 79 procent angav att de kommer använda informationen från utbildningen i sin kliniska vardag.

– Kompetens om komplementära och integrativa metoder ska fortsatt finnas på kliniken för att vi vet att detta ämne är viktigt för våra patienter. Vi har en extra påläst grupp av medarbetare som driver på vår gemensamma kompetensutveckling på området. Numera finns KIM med i Vi är mer mogna att arbeta strukturerat med området, säger Georg Engel, verksamhetschef.

TLV beslut: Subvention för Talzenna i kombination med enzalutamid vid BRCA1/2-muterad metastaserad kastrationsresistent prostatacancer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Talzenna (talazoparib) i kombination med enzalutamid ska ingå i högkostnadsskyddet* för behandling av patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) med BRCA1/2-mutation där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ från och med den 20 april 2024.¹

Detta gör Talzenna till den första och enda PARP-hämmaren som subventioneras i kombination med enzalutamid för behandling av denna patientpopulation i Sverige.

Talzenna ingår sedan tidigare i läkemedelsförmånerna för behandling av bröstcancer och omfattas av ett riskdelningsavtal mellan Pfizer och samtliga regioner. Med hänsyn till detta avtal bedömer TLV att kostnaden för Talzenna i kombination med enzalutamid är rimlig och skall subventioneras inom förmånen för patienter med mCRPC som har BRCA1/2-mutationer.

Thomas Wahlgren, medicinsk chef för onkologi på Pfizer i Sverige

– Prognosen för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer är generellt sett dålig och vi är glada att denna patientgrupp nu har tillgång till ett subventionerat behandlingsalternativ, men det förutsätter ju givetvis att mutationstestningen är fullt implementerad så att lämpliga patienter identifieras, säger Thomas Wahlgren, medicinsk chef för onkologi på Pfizer i Sverige.

Begränsning av subvention
Talzenna subventioneras i kombination med enzalutamid för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) med BRCA1/2-mutation, där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.¹

Om metastaserad kastrationsresistent prostatacancer
Metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC) är en cancer som har spridit sig utanför prostatakörteln och som trots medicinsk eller kirurgisk behandling har fortsatt växa. I Sverige diagnostiseras cirka närmare 12 000 män i prostatacancer varje år och 2021 rapporterades att 125 000 män lever med sjudomen.^2-3 Cirka 10–20 % av patienterna med prostatacancer utvecklar mCRPC inom 5–7 år efter diagnos och av dessa patienter uppskattas att 10–15 procent uppvisar mutation i BRCA.^3-4

Om Talzenna (talazoparib)⁵
TALZENNA (talazoparib) är en oral hämmare av poly ADP-ribospolymeras (PARP), ett enzym som spelar en viktig roll vid reparation av DNA-skador i cellen och som uppregleras vid behandling med nya hormonella terapier (NHT). TALZENNA har i prekliniska studier visats blockera PARP-enzymaktiviteten samtidigt som det minskar transkriptionsaktiviteten i androgenreceptorn, vilket leder till minskad tillväxt av cancerceller och ökad cancercellsdöd. ⁶

När androgenreceptorn blockeras med hjälp av enzalutamid minskar cellens möjlighet till homolog rekombinationsreparation (HRR) som är ett annat sätt för cellen att reparera skadat DNA. Samtidigt uppregleras PARP-enzymets aktivitet vilket ger ökade möjligheter för TALZENNA att verka effektivt.⁷

Kombinationen av TALZENNA med enzalutamid leder på detta sett till att de respektive läkemedlen kan förstärka varandras effekt. ⁸

Talzenna i kombination med enzalutamid godkändes i januari 2024 för patienter med metastaserad kastrationsresistent prostatacancer (mCRPC), där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.⁵

Talzenna är sedan tidigare även godkänt som monoterapi för behandling av vuxna patienter med medfödd BRCA1/2-mutation som har HER2-negativ lokalt avacncerad eller metastaserad bröstcancer och ingår i förmånen med begränsning.⁵

*Subventioneras endast för patienter med BRCA1/2 mutation där kemoterapi inte är ett lämpligt alternativ.

Referenser:

1. https://www.tlv.se/beslut/beslut-lakemedel/begransad-subvention/arkiv/2024-04-22-talzenna-ingar-i-hogkostnadsskyddet-for-ytterligare-en-patientgrupp.html
2. World Health Organization Global Cancer Observatory. 27-Prostate-fact-sheet.pdf (iarc.fr)
3. Nationella vårdprogrammet Prostatacancer, Nationellt vårdprogram prostatacancer – RCC Kunskapsbanken (cancercentrum.se)
4. Kirby M, et al. Int J Clin Pract. 2011;11:1180-1192.
5. Produktresumé Talzenna www.fass.se
6. Gui, B. et al. Selective targeting of PARP-2 inhibits androgen receptor signaling and prostate cancer growth through disruption of FOXA1 function. Proc. Natl Acad. Sci. USA 116, 14573–14582 (2019).
7. Asim, M., Tarish, F., Zecchini, H.I. et al. Synthetic lethality between androgen receptor signalling and the PARP pathway in prostate cancer. Nat Commun 8, 374 (2017).
8. Agarwal, N. et al. The biology behind combining poly [ADP ribose] polymerase and androgen receptor inhibition for metastatic castration-resistant prostate cancer. Eur. J. Cancer 192, 113249 (2023).

Ett stort antal experter inom cancerforskning från KI och Karolinska Universitetssjukhuset deltog i Karolinska CCC-dagen. Årets tema var cancerprevention, med fokus på forskningens framsteg och återstående utmaningar, men också på betydelsen av delaktiga patienter för hög vårdkvalitet.

Professor Joakim Dillner framhöll att prevention är nyckeln till att besegra cancer. Foto: Malin Jochumsen.

Karolinska Comprehensive Cancer Center (Karolinska CCC) är ett samarbete mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset inom avancerad cancervård, forskning och utbildning.
Den årliga Karolinska CCC-dagen erbjuder goda möjligheter att presentera forskningens framsteg och deras betydelse för området life science och precisionsmedicin.
Arrangör är Karolinska CCC där KI, Karolinska Universitetssjukhuset och Region Stockholm är tongivande aktörer.
Årets Karolinska CCC-dag, den tredje i ordningen, introducerades av Patrik Rossi, ordförande i styrgruppen för Karolinska CCC och tf sjukhusdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset,

Patientnätverk inom KCCC

När Patrik Rossi presenterade årets tema betonade han samtidigt Karolinska CCC:s framsteg under de fyra första åren och vikten av att det nu finns patientrepresentanter i ledningsgruppen.
– Alla behöver involveras för att utveckla cancerbehandling och forskning, sa Patrik Rossi.
Anita Wanngren, patientrepresentant och medlem i styrgruppen för Karolinska CCC, berättade om arbetet med att etablera ett patientnätverk.
– Nätverket inom Karolinska CCC ska fungera som en plattform för att ställa frågor, diskutera förbättringsförslag och få återkoppling. Målet är högre kvalitet för patienterna, framhöll Anita Wanngren.

Två viktiga EU-initiativ
För att sätta preventionstemat i ett större perspektiv presenterade Eva Jolly, verksamhetsansvarig för Karolinska CCC, EU:s cancerplan European Beating Cancer Plan och Cancer Mission.
– Fokus både här och i Europa ligger nu på att bekämpa cancer, och genom samarbete och utveckling har vi möjligheten att vara en del av detta, sa Eva Jolly.
European Beating Cancer Plan syftar till att minska cancerbördan genom att förebygga cancer, förbättra tidig upptäckt och diagnos, samt förbättra behandlingsmetoder och vården för cancerpatienter.
The Cancer Mission främjar cancerforskning, innovation och teknologi. Initiativen har som gemensamt mål att bland annat förbättra livet för tre miljoner människor 2030 genom prevention, botande behandling och ett längre liv.

Prevention blir allt viktigare 

Joakim Dillner, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet och enhetschef för Karolinska Universitetssjukhusets center för cervixcancerprevention, förebyggande av livmoderhalscancer, underströk att cancer utgör en mycket stora ekonomisk börda för samhället och att antalet fall förväntas att fördubblas fram till 2070.
– Vi kan inte behandla ikapp, vi måste satsa på prevention. Och många cancerformer går att förebygga, det har vi sett.
Ett tydligt sådant exempel är screening och vaccination mot HPV, ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Sverige har idag världens högsta deltagande i vaccinationsprogrammet och varje dag vaccineras ytterligare 250 kvinnor.
– Om vi fortsätter i samma takt kan livmoderhalscancer vara utrotad inom en snar framtid. Prevention är nyckeln till att besegra cancer, och forskningen ger oss nya och effektivare strategier för att förebygga flera tumörfrämjande virus, sa Joakim Dillner.

Träningens förebyggande roll 

Yvonne Wengström, sjuksköterska och professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet, och postdoktor Cecilia Haddad Ringborg vid samma institution talade om träningens förebyggande roll. Vid cellgiftsbehandling försämras syreupptagningsförmåga, muskelstyrka och skelett och man drabbas ofta av viktuppgång och trötthet. Detta kan till stor del motverkas med fysisk aktivitet, konstaterade de.
– Den positiva effekten av träning gäller alla och ju mer aktiv man är, desto lägre är risken att drabbas av cancer, sa Cecilia Haddad Ringborg. Studier har också visat att fysisk aktivitet kan förbättra svar på behandling och att risken för återfall minskar.
– Om patienter visste att fysisk aktivitet kan förbättra överlevnadschansen skulle de nog vilja bli hjälpta till fysisk aktivitet redan under behandling, bedömer Yvonne Wengström och uppmanade till fysisk aktivitet på recept.

Skräddarsydda behandlande vaccin 

Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, presenterade flera aspekter av immunsystemets roll för utvecklingen av precisionsmedicinsk cancerbehandling.
Förutom att betona vikten av att utveckla vaccin mot fler tumörfrämjande virus, reflekterade hon även kring flera befintliga behandlingsmetoder där immunförsvaret aktiveras för att bekämpa cancern.
Bland annat en typ av cellterapi där T-celler från patienter modifieras för att rikta sig mot cancerceller. En annan metod är checkpoint-terapi, en immunterapi där vissa T-celler blockeras för att förhindra att de försvarar cancerceller.
Avslutningsvis berörde Gunilla Karlsson Hedestam det växande området kring skräddarsydda behandlande vaccin.
Ett exempel på forskarnas utmaningar kring vaccinutvecklingen är att varje tumör är unik och att tumörer ofta hämmar immunförsvaret. Lösningen på båda dessa utmaningar är skräddarsydda vacciner.

– Det krävs komplexa processer för att nå dit, men de blir snabbt bättre. Bland annat i och med utvecklingen av datorvetenskap. Jag tror att vi kommer att se många fler metoder för att stimulera immunsvaret mot cancer framöver, sa Gunilla Karlsson Hedestam.