Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Jätteregister ska ge bättre mammografi

Ett digitalt bildarkiv med över en halv miljon mammografier tagna i Malmö ska utmana artificiell intelligens, AI, att upptäcka bröstcancer i ett tidigare skede. Men inte för att ersätta röntgenläkarnas mänskliga bedömning, utan för att komplettera den.

– AI kommer att vara en fantastisk arbetskollega, om vi använder den på rätt sätt, säger Sophia Zackrisson, professor i radiologi och forskare vid Lunds universitet.

Tillsammans med sin forskargrupp bygger hon en databas som innehåller alla mammografier som gjorts i Malmö sedan röntgenbilderna där blev digitala 2004. Det handlar om över 500 000 bilder, som nu har flyttats över till en egen databas anpassad för forskningssyften.

Eftersom det handlar om bilder som tagits över lång tid, åren 2004-2020, och som dessutom kommer att kompletteras med bilder som tagits senare, ger databasen unika möjligheter att ge mer kunskap om exempelvis tidiga riskfaktorer.

Då det råder brist på röntgenläkare – och i nuläget finns en ambition att varje mammografi granskas av två oberoende sådana – finns det ett växande intresse för att använda AI och maskininlärning som en del av bildgranskningen.

En tanke är att låta AI ersätta den ena av läkarna, men det förutsätter att metoden presterar på en nivå som är likvärdig eller bättre än den genomsnittliga röntgenläkaren. Och då måste först den artificiella intelligensen bli, så att säga, mer intelligent. Där kommer den skånska mammografidatabasen väl till pass.

– För att datorn ska bli bra på att granska mammografibilder behöver den tränas och då behövs stora mängder bilder med information om vilka fall som är normala, vad som är godartade förändringar respektive vilka som är cancer, säger Sophia Zackrisson.

– Vår databas är mest användbar i nästa steg, att göra AI-bedömningar av bilderna i databasen, och validera metoden. Vi har bilderna, vi har utfallet – det vill säga cancer eller inte – och vi har röntgenläkarnas granskningar och bedömningar. Det betyder att vi kan kolla hur AI presterar i förhållande till det ”facit” som vi har.

Av databasens över 500 000 röntgenbilder är drygt 20 000 3D-mammografier, och övriga vanliga 2D-mammografier. I en tidigare studie fann Sophia Zackrisson och hennes forskargrupp att 3D-mammografi hittade 34 procent fler bröstcancertumörer än vanlig mammografi, och dessutom minskade risken för intervallcancer – sådan som upptäcks mellan screeningtillfällena – med 40 procent.

Ett aber är att 3D-mammografierna tar längre tid att analysera. Sophia Zackrisson menar att såväl vanlig som 3D-mammografi kommer att behövas även framöver, och att fungerande AI-lösningar kommer att vara nödvändiga för bägge.

Arbetet med att föra över alla mammografibilder till den nya databasen är nu genomfört, och vad som återstår är att organisera den och skapa möjlighet att koppla ihop dem med andra register och databaser.

Delar av databasen kommer även att användas i ett nationellt projekt med liknande syfte. De första resultaten från studier som gjorts med hjälp av databasen i Malmö väntas kunna publiceras under 2023.

 

Sprint Bioscience rapporterar nya AML-målproteiner i pågående samarbete

Sprint Bioscience AB (publ) meddelar idag att bolaget i sitt samarbete med docent Julian Walfridsson har identifierat flera nya målproteiner för behandling av akut myeloid leukemi (AML). Dessa målproteiner utgör startpunkter för nya läkemedelsprogram som kan utvecklas vidare med bolagets fragmentbaserade läkemedelsplattform (FBDD).

På mycket kort tid har metoden som tillämpas i samarbetet validerats i och med att de första nya målproteinerna har bekräftats i cellulära modeller av AML. Dessutom, genom att eliminera målproteiner med potentiella säkerhetsrisker tidigt i processen, kan samarbetet leverera läkemedelsprogram med bättre säkerhetsprofil.

Möjligheten att vidareutveckla programmen med hjälp av Sprint Biosciences FBDD-plattform kommer att utvärderas innan de införlivas i Sprint Biosciences pipeline.

”Dessa tidiga framgångar ger stöd för vår metodik och är nu etablerat som ett pålitligt verktyg för att identifiera nya målproteiner. Vi förväntar oss att generera en mängd nya målproteiner för AML. Samarbetet kan även utökas till andra typer av cancer. Detta ger oss möjlighet att starta läkemedelsprogram som har potential att bli first-in-class, och tillför extra värde genom att utvärdera både säkerhet och effekt i ett tidigt skede, säger Jessica Martinsson, COO för Sprint Bioscience.

Samarbetet syftar till att identifiera nya målproteiner för AML-behandlingar och bygger på en innovativ kombination av bioinformatik, CRISPR-screening och säkerhetsutvärdering.

Klistriga cellfingrar hjälper till att hålla brösttumörer i schack

Forskare har upptäckt att fingerliknande cellförlängningar som kallas filopoder bidrar till att bygga upp en barriär som omger brösttumörer.  

Bröstcancerceller bryter igenom basalmembranet, som fungerar som en biologisk barriär. På bilden är de fingerliknande utskjutningar som bildas av aktin från cancerceller som invaderar det omgivande cellmediet rödfärgade och basalmembranproteinet blåfärgat. Foto: Aleksi Isomursu, Åbo biovetenskapscentrum.

I det tidiga skedet av bröstcancer är elakartade celler instängda av en vävnadsbarriär som kallas basalmembran och som hindrar dem från att sprida sig till andra delar av kroppen. Detta tidiga sjukdomsstadium är vanligtvis inte livshotande, eftersom tumören kan avlägsnas genom operation. Bröstcancer kan dock bli dödlig om den sprider sig och bildar metastaser.

För att kunna fly och sprida sig måste tumörcellerna först bryta igenom sin närmast liggande barriär, basalmembranet. Forskare vid Åbo Akademi och Åbo universitet har upptäckt att cellstrukturer som kallas filopoder hjälper till att bevara basalmembranet som omger tumören och hindrar dem från att fly.

– Dessa resultat är mycket överraskande eftersom vi tidigare trodde att dessa cancercellers klibbiga fingrar endast användes för att invadera närliggande vävnader. Nu har vi upptäckt att dessa strukturer också kan hjälpa till att hålla tumören i schack, säger professor och InFLAMES-gruppledare, Johanna Ivaska, Åbo universitet.

Dessa klibbiga fingrar skapas av ett protein som kallas Myosin-10. Forskargrupperna under ledning av Ivaska, Emilia Peuhu, docent vid institutet för biomedicin vid Åbo universitet, och Guillaume Jacquemet, biträdande professor i cellbiologi vid Åbo Akademi, fann att cancerceller som saknar Myosin-10 inte kan bygga upp och bibehålla den omgivande barriären, basalmembranet, vilket gör det lättare för cancercellerna att fly.

– Tar man bort Myosin-10 blir tumörerna klart mer aggressiva. Deras basalmembran är nästan helt borta och de sprider sig lättare till den omgivande vävnaden, säger Peuhu.

I flera år har grupperna ledda av Ivaska och Jacquemet fokuserat sina ansträngningar på att förstå hur cancerceller använder filopoder för att förflytta sig och invadera omgivande vävnad. Deras tidigare resultat belyste att filopoder används av cancerceller för att sprida sig när de väl har undkommit den primära tumören. Nu har forskargrupperna upptäckt att filopoder har en motsatt roll i sjukdomens tidiga skede.

– Vi har funderat på att utveckla anti-filopodia-strategier för att behandla cancer, men våra nya resultat understryker tydligt att om man riktar in sig på filopodia eller Myosin-10 i ett för tidigt skede kan det faktiskt göra saker och ting värre, säger Jacquemet.

Teamen och deras samarbetspartners utvärderar nu hur filopoder reglerar källarmembranens sammansättning.

Resultaten publicerades i tidskriften Developmental Cell den 24 oktober 2022.

InFLAMES är Åbo universitets och Åbo Akademis gemensamma flaggskeppsinitiativ. Målet är att integrera immunologiska och immunologirelaterade forskningsaktiviteter för att utveckla och utnyttja nya diagnostiska och terapeutiska verktyg för precisionsmedicin.

Pfizers cancerimmunterapi elranatamab mot multipelt myelom får FDA Breakthrough Therapy Designation

Pfizer meddelar att elranatamab, företagets cancerimmunoterapi under utveckling, har beviljats Breakthrough Therapy Designation av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av personer med relapserat eller refraktärt multipelt myelom (RRMM). Elranatamab är en bispecifik antikropp (BsAb) riktad mot B-cellsmognadsantigenen (BCMA) – CD3.

FDA: s Breakthrough Therapy Designation gör det möjligt att underlätta och påskynda utvecklingen och granskningen av ett läkemedel som är avsett att behandla en allvarlig eller livshotande sjukdom där preliminära kliniska bevis tyder på att läkemedlet kan visa betydande förbättringar jämfört med befintliga behandlingar.

BsAbs är en ny form av cancerimmunterapi som binder till och engagerar två olika mål samtidigt. En arm binder direkt till specifika antigener på cancerceller och den andra armen binder till T-celler, vilket sammanför båda celltyperna. Elranatamab är utformat för att binda till BCMA, som uttrycks starkt på ytan av multipelt myelomceller, och CD3-receptorn som finns på ytan av T-celler, överbryggar dem tillsammans och aktiverar T-cellerna för att döda myelomcellerna. Bindningsaffiniteten hos elranatamab för BCMA och CD3 har konstruerats för att framkalla potent T-cellsmedierad anti-myelomaktivitet. Elranatamab administreras subkutant, vilket ger större bekvämlighet jämfört med intravenös administrering och kan minska risken för potentiella biverkningar, som cytokinfrisättningssyndrom (CRS).

Beviljandet av Breakthrough Therapy Designation baseras på sex månaders uppföljningsdata från kohort A (n=123) av MagnetisMM-3, en öppen, multicenter, enarmad, fas 2-studie som utvärderar säkerheten och effekten av elranatamab monoterapi hos patienter med RRMM. Patienterna fick subkutan elranatamab 76 mg per vecka (QW) med en 2-stegs primingdosregim administrerad under den första veckan. Studien visade att elranatamab hade en hanterbar säkerhetsprofil, och vid en medianuppföljning på 6,8 månader uppnådde patienterna en total svarsfrekvens (ORR) på 61,0 %. Bland respondenterna var sannolikheten 90,4% för att upprätthålla ett svar ≥6 månader. Den vanligaste behandlingsframträdande biverkningen oavsett orsakssamband var CRS (57,9 %), där majoriteten av de rapporterade händelserna var antingen grad 1 (43,2 %) eller grad 2 (14,2 %). Uppdaterade data från MagnetisMM-3 kommer att presenteras vid American Society of Hematologys årsmöte 2022 (ASH 2022), som äger rum 10–13 december 2022 i New Orleans.

MagnetisMM-3 är en del av det robusta kliniska forskningsprogrammet MagnetisMM, som har planerade eller pågående studier med registreringsavsikt som utforskar elranatamab både som monoterapi och i kombination med standard- eller nya terapier, som spänner över flera patientpopulationer från nydiagnostiserat multipelt myelom (NDMM), dubbelklassig exponerad sjukdom och RRMM.

Utöver Breakthrough Therapy Designation har elranatamab beviljats Orphan Drug Designation (särläkemedelstatus) av FDA och den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för behandling av multipelt myelom (MM). FDA och EMA har beviljat elranatamab Fast Track Designation respektive PRIME-systemet för behandling av patienter med RRMM. Den brittiska läkemedelsmyndigheten (MHRA) har också beviljat elranatamab Innovative Medicine Designation och Innovation Passport, för behandling av MM.

Tidigt upptäckt av prostatacancer är avgörande för botbar behandling

Förr var prostatacancer en dödlig sjukdom där männen dog med spridd prostatacancer. Nu går sjukdomen att bota helt om den upptäcks tidigt. Det är därför som alla män över 50 år bör ta PSA-test, ett enkelt blodprov som tas på vårdcentralen.

Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet och Ola Bratt, professor i urologi och klinisk cancerepidemiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet. Foto: Rosie Alm och Emelie Ljunggren.

– Det konstiga är att så många män undviker att testa sig. Kanske är de rädda för att de har en dödlig sjukdom och tycker det känns bättre att som strutsen köra ner huvudet i sanden. Att som 50-åring ta ett PSA-prov är lite som en livförsäkring. Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. Var femte man får prostatacancer, så alla äldre män har flera av sina vänner som har sjukdomen även om de inte vet om det, säger Olov Berggren, generalsekreterare Prostatacancerförbundet.

Om prostatacancer upptäcks tidigt går den att bota men om sjukdomen hinner sprida sig blir den obotbar och varje år får 1 800 män beskedet att de har en redan spridd prostatacancer och att sjukdomen utvecklats för långt för att botande behandling kan vara möjlig. Det beskedet vill ingen få och ingen vill heller lämna budskapet vidare till sina barn, sin partner eller sina nära vänner. Vad som återstår är bromsande behandling och för många en för tidig död.

Den viktigaste åtgärden för att motverka att prostatacancer hinner sprida sig är tidig upptäckt. Prostatacancerförbundet har under många år föreslagit införande av allmän screening och äntligen är screening på väg att införas. Att screening för prostatacancer ännu inte införts i Sverige beror på att screeningmetoderna inte varit helt tillförlitliga och att de medfört överdiagnostik.

Svenska studier vid Karolinska Institutet visar att överdiagnostiken kan minskas väsentligt om patienter med förhöjt PSA-värde undersöks med magnetkamera och tilläggstest. Dessa resultat är av stor vikt när Socialstyrelsen framöver kommer ta beslut kring eventuell införande av allmän prostatascreening. Som ett viktigt steg mot screening testar Sveriges regioner olika metoder av organiserad prostatacancertestning.

– Det är viktigt att så många regioner som möjligt genomför organiserad prostatacancertestning/OPT för att utvärdera och skapa den erfarenhet av de nya diagnosmetoderna som behövs för att Socialstyrelsen ska kunna göra en ny bedömning av frågan om screening. Om screening införs kan 1 000 liv räddas varje år och antalet med spridd prostatacancer minskas, säger Olov Berggren.

På väg mot screening
Det har nu gått fyra år sedan Socialdepartementet gav förutsättningarna för hur regionala projekt med organiserad prostatacancertestning (OPT) kunde starta. Ett antal regionala projekt har startat, där de kan pröva vilka metoder som är bäst. Sammantaget banar de väg för framtidens prostatacancervård. Det är naturligtvis mycket bättre att ha ett nationellt system så att screeningen sker jämlikt, att organisationen blir enkel och att verksamheten blir så lätt slom möjligt att utvärdera. Evidensen är god för att regelbunden testning i strukturerade screeningprogram minskar sjuklighet och dödlighet.

EU-kommissionen rekommenderar sina medlemsländer att implementera organiserad screening av prostatacancer.

Hösten 2023 förväntas 17 av Sveriges 21 regioner ha påbörjat testningsprojekt
– De första projekten med OPT påbörjades hösten 2020 i Region Skåne och i Västra Götalandsregionen. I dessa båda regioner erbjuds OPT till samtliga män som under ett kalenderår fyller 50 år (9 000 + 12 000 män). Från 2022 erbjuds OPT även till de skånska män som fyller 56 år. Västra Götalandsregionens ledning kommer under hösten 2022 att besluta om hur fortsättningen för deras OPT-projekt ska utformas. Båda regionerna har som intention att utvidga OPT så att alla män mellan 50 och 74 års ålder erbjuds testning inom ytterligare 5–7 år. Pandemin med covid-19 medförde att många regioner prioriterade ner förberedelserna inför OPT, men nu har proppen gått ur flaskan: Region Stockholm erbjuder sedan våren 2022 liksom Skåne och Västra Götalandsregionen testning till alla män som fyller 50 år. Region Värmland påbörjade redan 2015 ett projekt med aktiv information om möjligheten att lämna PSA-prov. Projektet övergick år 2019 i ett forskningsprojekt om Stockholm3-testet och övergår nu till OPT. Hösten 2023 förväntas åtminstone 17 av Sveriges 21 regioner ha påbörjat projekt med OPT, säger Ola Bratt, professor i urologi och klinisk cancerepidemiologi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och överläkare vid Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.