Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML.

David Bryder, professor i experimentell hematologi, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– Vi har använt en experimentell musmodell som alltid leder till denna typ av leukemi. Det intressanta är att när vi till vuxna möss tillförde ett specifikt molekylärt cellprogram som normalt enbart pågår under fosterutvecklingen, var det fler än hälften som inte utvecklade AML, säger David Bryder, professor i experimentell hematologi vid Lunds universitet.

Det cellprogram som forskarna använt sig av består av proteinet LIN28, vars normala funktion huvudsakligen är att reglera andra gener genom sin RNA-bindande aktivitet. LIN28 uttrycks normalt bara under fosterutvecklingen och försvinner kort tid efter födseln.

Mohamed Eldeeb, doktorand, Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet. Foto: Tove Smeds, Lunds universitet.

– AML uppstår efter att celler har utsatts för ett flertal olika mutationer. I vår forskningsmodell kan vi följa utvecklingen från första mutationen fram tills sjukdomen har etablerats, vilket inte är möjligt att göra på människa. I musstudierna ser vi en starkt skyddande effekt av LIN28, säger Mohamed Eldeeb, doktorand i David Bryders forskargrupp.

Kan cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet?

Forskarna undersökte först prover från ett stort antal patienter med AML och såg att 98 procent helt saknade uttryck av LIN28. I de fall där det förekom var nivåerna väldigt låga. För att förstå mer vad som sker när LIN28 aktiveras genomförde forskarna sedan djupare molekylära och funktionella studier med hjälp av sin djurmodell.

– Vi såg att det molekylära cellprogrammet under fosterutvecklingen i mössen skyddade från sjukdom genom att krocka med de mekanismer som driver AML, vilket skulle kunna förklara varför leukemi hos nyfödda är ovanligt. Den starka effekten vi påvisar gör det intressant att undersöka om cellprogram under fosterutvecklingen kan användas för att förebygga sjukdom senare under livet. Samtidigt ska man vara medveten om att det kvarstår hur vi kan reaktivera ett sådant program i mänskliga celler, säger David Bryder.

Publikation

A fetal tumor suppressor axis abrogates MLL-fusion-driven acute myeloid leukemia.

Vaccintveksamhet största utmaningen för skolsköterskorna som sköter HPV-vaccineringen

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll i vaccinationsprogrammet mot HPV. I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet intervjuat skolsköterskor kring vilka utmaningar de upplever med uppgiften. De mångfasetterade orsakerna till vaccintveksamhet lyftes som det svåraste att hantera.

Idag erbjuds alla barn i femte klass vaccination mot humant papillomvirus (HPV). Vaccinationen förebygger effektivt både könsvårtor (kondylom) och HPV-orsakad cancer. HPV-infektioner orsakar fem procent av alla världens cancerfall årligen och om tillräckligt många vaccineras mot HPV innan de blivit sexuellt aktiva skulle det gå att utrota livmoderhalscancer. Tyvärr är det klart färre barn som vaccineras mot HPV i jämförelse med de andra vaccinationerna som ingår i barnvaccinationsprogrammet. Motstånd eller tveksamhet inför rekommenderade och tillgängliga vaccin är ett växande folkhälsoproblem.

I Sverige har skolsköterskorna en nyckelroll eftersom de är ansvariga för alla aspekter av HPV-vaccinationen och syftet med den nya studien var att höra skolsköterskornas perspektiv. Forskarna intervjuade 35 skolsköterskor i 9 olika kommuner.

Huvudproblemet från skolsköterskornas perspektiv är de många olika orsakerna till vaccintveksamhet. Att kommunicera med föräldrar som antingen är skeptiska till vacciner över huvud taget eller som är tveksamma på grund av moraliska eller religiösa värderingar upplevdes som särskilt utmanande. Det handlar ju om en sexuellt överförbar sjukdom. Skolsköterskorna var osäkra över gränserna för deras professionella ansvar. De beskrev sin roll som självständig och arbetet med att följda upp tveksamhet till vaccinationen berodde till stor del på egna initiativ. I praktiken kan det leda till att man tvekar och undviker att ta kontakt med tveksamma föräldrar för att inte vara påträngande.

Skolsköterskorna tyckte att det saknades stöd och riktlinjer, inte minst vad gäller hur man bäst stödjer barnets rätt att delta i vaccinationsbeslutet. Enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige, har barn rätt att delta i beslut som gäller deras framtida hälsa. Andra problem var hur man hjälper barn med spruträdsla och hur man stöttar barn som på grund av föräldrarnas motstånd inte vaccinerats. Att skapa en trygg miljö för det individuella barnet i samband med vaccination ansågs vara extra viktigt.

– Vår studie bekräftar bilden av att skolsköterskornas insatser är avgörande för att det skolbaserade vaccinationsprogrammet mot HPV ska vara framgångsrikt. Vi ser att skolsköterskor, särskilt de som är nya i sin roll skulle ha nytta av tydligare stöd, riktlinjer och utbildning i arbetet med att bemöta vaccintveksamma föräldrar, säger Ida Enskär, sjuksköterska och doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

Forskarna konstaterar att bemötandet av vaccintveksamhet ofta är ett komplext och långsiktigt arbete och att det därför viktigt att stärka elevhälsan och stödja skolsköterskornas arbete. De framhåller också att det utifrån barnens och föräldrarnas perspektiv är viktigt att vården som erbjuds är jämlik, vilket inkluderar rätt till evidensbaserad och transparant information om vacciner av samma kvalitet oavsett var i Sverige man bor.

Enskär et al. (2023) Barriers in the School-Based Pan-Gender HPV Vaccination Program in Sweden: Healthcare Providers’ Perspective, Vaccines, DOI: 10.3390/vaccines11020310

50 000 kvinnor i Skåne erbjuds kostnadsfri vaccination mot HPV

Nu kan Region Skåne vara med och utrota en hel cancerform. Med start i februari 2023 bjuds kvinnor i Skåne födda 1994 – 1999 in till kostnadsfri vaccination mot HPV (humant papillomvirus).   

I Skåne finns cirka 50 000 kvinnor födda mellan 1994 – 1999. Från och med början på 2023 kommer samtliga i gruppen att få ett erbjudande hem i brevlådan tillsammans med ett egenprovtagningskit för HPV-analys. Utskicken görs i omgångar och följer det ordinarie screeningprogrammet för HPV.

Innan provet tas behöver kvinnan beställa tid på en av de barnmorskemottagningar som deltar i forskningsprojektet. Där får hon en HPV-vaccination. Efter vaccinationen lämnar kvinnan ett vaginalt egenprov för HPV som skickas till labbet för analys. Vaccinationen består totalt av två doser. Kvinnan får en kallelse till den andra dosen efter tre år. Satsningen ingår i ett nationellt forskningsprojekt där alla Sveriges regioner deltar.

– Jag är stolt över att Region Skåne är en del i det här arbetet. Det är en viktig insats för kvinnors hälsa, säger Pia Lundbom, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne.

Livmoderhalscancer kan vara utrotat inom några år 
HPV är den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer. Varje år drabbas ungefär 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer, och cirka 150 kvinnor dör årligen.

– Bland kvinnor födda 1994 – 1999 är vaccinationstäckningen mot HPV lägre än i andra åldersgrupper. Det är också bland yngre kvinnor som spridningen av HPV är störst, säger Christer Borgfeldt, överläkare på kvinnokliniken vid Skånes universitetssjukhus och ansvarig för satsningen i Region Skåne.

Många vuxna kvinnor har inte fått det nya vaccinet Gardasil9 som ger ett bättre skydd. Därför rekommenderas alla kvinnor i åldersgruppen att vaccinera sig. Det gäller oavsett om man är vaccinerad med Gardasil4 sedan tidigare eller inte.

– Om alla kvinnor födda 1994 – 1999 vaccinerar sig de närmaste åren kommer livmoderhalscancer vara utrotat bland unga kvinnor inom sex år. På sikt gäller det alla kvinnor. Vi står inför någonting historiskt. Tillsammans kan vi bidra till att utrota en hel cancerform, säger Christer Borgfeldt.

NT-rådets rekommendation: Avvakta med Zynlonta och Ebvallo

Två läkemedel har blivit godkända av EMA. NT-rådet rekommenderar regionerna att avvakta med införande i väntan på hälsoekonomisk värdering. Det gäller Ebvallo (tabelekleucel) vid Epstein-Barrvirus-positiv post-transplantation lymfoproliferativ sjukdom och Zynlonta (lonkastuximabtesirin) vid diffust storcelligt B-cellslymfom och höggradigt B-cellslymfom.

Läs yttrandet om Zynlonta.

Läs yttrandet om Ebvallo.

NT-rådets rekommendation: Keytruda i kombination med lenvatinib vid endometriecancer

NT-rådets rekommendation till regionerna är att för vuxna med avancerad eller recidiverande endometriecancer med sjukdomsprogression under eller efter platinabaserad behandling bör Keytruda i kombination med lenvatinib användas, oavsett behandlingslinje, när patienten inte är kandidat för kurativ kirurgi eller strålning. För patienter med dMMR eller MSI-H utgör dock Jemperli ett behandlingsalternativ.

Läs hela yttrandet här.