Ingela - Onkologi i Sverige

Akademiska och Mälarsjukhuset inleder samarbete inom strålbehandling

Sektionen för onkologi på Akademiska sjukhuset har inlett ett samarbete med onkologkliniken på Mälarsjukhuset, Region Sörmland. Detta innebär att läkare vid strålbehandlingsenheten på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska ges, så kallad targetritning. Bakgrunden är ett utökat samarbete mellan klinikerna. Akademiska har även pågående diskussioner om samarbeten med andra onkologkliniker inom sjukvårdsregionen.

Ett samarbete har inletts inom strålbehandling mellan Akademiska sjukhuset och Mälarsjukhuset. Det innebär att läkare på Akademiska på distans kommer att bedöma vilket område som ska strålbehandlas och hur stor stråldos som ska ges till cancerpatienter från Sörmland, så kallad targetritning. På bilden syns Calin Radu, överläkare inom onkologi på Akademiska sjukhuset. Foto: Akademiska sjukhuset.

– Vi räknar med att bedöma tre patienter per dag på distans. Det handlar framför allt om patienter med cancer i prostata, hjärna (primära hjärntumörer, meningeom), lunga, tjock- och ändtarmscancer samt palliationer för att lindra olika symptom. Som universitetssjukhus är det positivt om vi kan avlasta andra sjukhus i Region Mellansverige. I detta fall kan läkare inom strålbehandlingen på Mälarsjukhuset fokusera på andra arbetsuppgifter, säger Calin Radu, överläkare inom onkologi på Akademiska sjukhuset.

Förutom förberedelser inför strålbehandling (targetritning) kommer läkare på Akademiska att vara tillgängliga för rådgivning via telefon/mail samt fungera som stödlinje för primärläkare i Eskilstuna som beslutar om targetdefinition ska ske via Akademiska sjukhuset.

Calin Radu beskriver targetritning som en relativt omfattande process. Ett utökat samarbete som detta menar han syftar till att förbättra patientflöden inom regionen. På sikt kan det även korta tider till start av strålbehandling samt leda till en mer jämlik vård.

Akademiska sjukhuset har även pågående diskussioner gällande olika samarbeten med andra onkologkliniker inom sjukvårdsregionen.

På strålbehandlingen vid Akademiska sjukhuset förbereds och behandlas cirka 100 patienter varje dag. Alla slags tumörsjukdomar strålbehandlas, både hos barn och vuxna. Varje patient har en individuellt anpassad behandling som pågår under varierande tid, allt ifrån ett tillfälle upp till sju veckor.

I personalgruppen ingår cancerläkare (onkologer), onkologisjuksköterskor, undersköterskor, ingenjörer och sjukhusfysiker arbetar tillsammans i ett nära samarbete.

Strålbehandling är antingen extern eller intern. Vid extern strålbehandling befinner sig strålkällan utanför patientens kropp. Vanligast är att strålningen utförs med hjälp av så kallade linjäracceleratorer, som producerar foton- och elektronstrålning. En annan variant av extern behandling är protonstrålning som ges vid Skandionkliniken i Uppsala. Vid intern strålbehandling, så kallad brachyterapi, placeras radioaktiva preparat inuti eller i direkt kontakt med det organ som ska behandlas.

Cancerfondens forskningsnämnd får ny ordförande

Professor Malin Sund, vid Umeå universitet, efterträder professor Klas Kärre, som ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd. Valet av ny ordförande skedde på Cancerfondens huvudmannamöte som hölls onsdagen den 24 maj.

Malin Sund är ny ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd. Foto: Sanna Percivall.

– Att efterträda Klas – en cancerforskare med internationell stjärnglans – är självklart en stor ära, men också förknippat med stort ansvar. Jag ser mycket fram emot att få medverka till att fortsätta utveckla forskningsnämndens viktiga arbete, säger Malin Sund.

Cancerfondens forskningsnämnd har till uppgift att bedöma alla de ansökningar om forskningsanslag som kommer in och därefter besluta om finansiering av de projekt som anses ha störst chans att nå framgångsrika resultat.

Under 2022 delade Cancerfonden ut hela 900 miljoner kronor till svensk cancerforskning. En kraftig ökning jämfört med föregående års 851 miljoner kronor. Cancerfonden närmar sig nu det långsiktiga målet att dela ut en miljard kronor om året till svensk cancerforskning, för att på så sätt skynda på en utveckling som leder till att färre drabbas, fler botas från sin cancer, eller kan leva ett långt liv med god livskvalitet.

Eva Hellström Lindberg ingår i valberedningen och har lett arbetet med att hitta en ny ordförande för forskningsnämnden.

– Malin har publicerat över 200 vetenskapliga artiklar och är en högt citerad internationell cancerforskare med bred förankring över hela fältet. Jag är mycket glad att valet till slut föll på henne som ny ordförande, säger Eva Hellström Lindberg.

Malin Sund har disputerat inom molekylärbiologi, är klinisk specialist i kirurgi med fokus på cancerkirurgi och professor i kirurgi vid Umeå universitet och Helsingfors Universitetssjukhus. Hon är också överläkare i kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus och har bland annat forskat på cancer i bukspottskörteln.

Avgående professor Klas Kärre är sedan 1994 professor i molekylär immunologi vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi vid Karolinska Institutet. Han bedriver forskning inom grundläggande och tillämpad immunologi med inriktning mot transplantation och cancer.

Stora framsteg i att bota hjärntumörer

Forskare vid Göteborgs universitet har tillsammans med franska kollegor lyckats ta fram en metod som har förmågan att ta död på den aggressiva hjärntumören glioblastom. Genom att blockera vissa funktioner i cellerna med en införd molekyl dör cancern av stress.

Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet. Foto: Jesper Larsson.

Cancerceller, speciellt de som bildar aggressiva tumörformer, är celler som på ett eller annat sätt förlorat kontrollen och lever i en mycket stressad tillvaro. För att kunna hantera denna belastning kidnappar cancercellerna mekanismer som de friska cellerna använder för att reglera proteinproduktionen och ta hand om det överskott av proteiner som skapas. Utan de kidnappade mekanismerna skulle cancercellen dö.

– Vi har nu lyckats hejda cancercellernas kidnappning genom att föra in en specialutvecklad molekyl i cellerna som blockerar en av dessa kidnappade försvarsvägar hos cancercellerna. Det gör att cancern tar död på sig själv, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.

Svenskt-franskt samarbete

Leif Erikssons forskargrupp har arbetat tillsammans med en forskargrupp vid INSERM i Rennes, Frankrike. Med hjälp av superdatorer och avancerade simuleringar tog forskarna fram en variant av molekylen som även kan ta sig genom blod-hjärn-barriären som skyddar hjärnvävnaden. Forskningsresultatet redovisas i den vetenskapliga tidskriften iScience.

Genombrottet gäller för hjärntumörer av typen glioblastom. De utgör cirka 45 procent av alla tumörer i hjärnan och drabbar cirka 400 personer i Sverige varje år. För hela EU är siffran 19 000 personer. Prognosen för malign glioblastom är i dag mycket dålig, endast några få procent överlever fem år efter diagnos och behandling.

– I dag består cancerbehandlingen av kirurgi, strålning och kemoterapi. Tyvärr lyckas man inte döda samtliga cancerceller och därför återkommer tumören. När den gör det har den ofta både spridit sig och utvecklat resistens, säger Leif Eriksson.

Undersöker användning mot annan cancer

Försöken med den nya metoden har visat mycket lovande resultat. Forskarna såg att en kombinationsbehandling med den nya substansen och en behandlingsdos med kemoterapi var tillräckligt för att helt ta död på tumörerna och dessutom förhindra att de kom tillbaka. Eftersom tumören stressas till att självdö så försvinner samtliga cancerceller och vid utförda djurförsök med möss har cancern inte återkommit efter 200 dagar. Vid jämförande försök med endast kemoterapi återkom hjärntumören efter 100 dagar, då mycket snabbväxande.

Forskarnas molekyl Z4P blockerar en av mekanismerna som reglerar proteinproduktionen i en cancercell. Blockeringen gör att cancercellen dör. Tre bilder som visar tumörens utbredning efter 20 dagars behandling hos möss. Control: Obehandlad tumör. TMZ: Efter behandling med enbart chemoterapi. Combo: Kombinationsbehandling med chemoterapi och blockeringsmolekylen Z4P. Molekylbild: X. Guillory, Bilder från djurförsöken: D. Pelizzari-Raymundo.

– Det här är första gången man har kunnat visa på så tydliga resultat för hjärntumörer, som kan leda till en behandling som helt undviker kirurgi och strålning. Vi har även börjat undersöka användning av våra substanser mot andra aggressiva tumörformer som bukspottskörtelcancer, trippel-negativ bröstcancer och viss levercancer, säger Leif Eriksson.

Det finns andra typer av hjärntumörer som inte utvecklas på samma sätt som glioblastom. För dessa fungerar inte den här nya metoden.

Uppvisar inga biverkningar

Dagens behandlingsformer av hjärntumörer har ofta svåra biverkningar. I den nya behandlingen har forskarna inte sett några biverkningar med substansen ännu – de försöksdjur som behandlades behöll vikten, hade inga uppenbara förändringar i beteende, och levern var till synes opåverkad. Men mer omfattande undersökningar behöver göras. Omfattande celltester har dock visat att substansen är icke-toxisk för friska celler även vid mycket höga doser.

Nu fortsätter forskningen på denna molekyl. Mycket återstår att göra, som optimeringen av behandlingsproceduren, vidare tester på försöksdjur med mera. Men Leif Eriksson hoppas och tror att det ska gå relativt fort att få ut läkemedlet i klinisk behandling.

– Det beror mycket på om det kommer in finansiering, för att kunna ta de olika stegen så smidigt som möjligt. Om jag tänker optimistiskt så kanske det kan ta fem år. Det är en kort tidsrymd, men samtidigt är glioblastom en nära hundraprocentig dödlig sjukdom, så alla förbättringar i vården innebär stora framsteg, säger Leif Eriksson.

Vetenskaplig artikel i iScience: A novel IRE1 kinase inhibitor for adjuvant glioblastoma treatment.

Svensk modell för prostatacancertestning ska provas i andra länder

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos män. Nu startar ett europeiskt projekt, där Skånes universitetssjukhus ingår, för att hitta det effektivaste sättet att ställa en tidig diagnos.

Anders Bjartell, överläkare och professor inom urologi.

– Vi vet att en tidig diagnos räddar liv, säger Anders Bjartell, överläkare och professor inom urologi.

Det europeiska projektet PRAISE-U samlar organisationer från tolv länder inom EU, med syfte att utveckla ett kostnadseffektivt system för tidig prostatacancertestning och diagnos. Målet är att minska risken för sjuklighet och dödlighet – samtidigt som man hoppas kunna minska risken för överdiagnostik och överbehandling.

Från Sverige deltar Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Stockholm. En del av projektet går ut på att testa en svensk modell för organiserad prostatacancertestning, som bland annat används i Region Skåne och Västra Götalandsregionen, som pilotmodell i några av de andra europeiska länderna. Modellen, som förkortas OPT, har utvecklats av bland andra Thomas Jiborn, överläkare på Skånes universitetssjukhus och chef för Prostatacancercentrum Skåne.

– Det är väldigt glädjande att vi får vara med och dela med oss av erfarenheterna kring det system vi själva tagit fram, säger Thomas Jiborn.

Inte all prostatacancer behöver behandlas

Organiserad prostatacancertestning innebär kortfattat att alla män i åldrarna 50 till 74 år får information hemskickad om fördelarna och nackdelarna med att testa sig för prostatacancer, ett så kallat PSA-prov. De män som önskar får därefter lämna ett prov, och beroende på resultat kommer männen att erbjudas nytt prov inom två eller sex år. Visar provet ett förhöjt värde leder det till magnetkameraundersökning och därefter till urologbesök och biopsi, om det finns misstanke om cancer.

– Vi vet att tidig diagnostik räddar liv och vi har i tidigare studier visat att det är viktigt att testa sig redan i 40-50-årsåldern. Samtidigt är det inte all prostatacancer som behöver behandlas, och syftet med OPT är att minska risken för överbehandling, säger Anders Bjartell, som tillsammans med Thomas Jiborn samt Max Alterbeck, specialistläkare inom urologi på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, är Region Skånes representanter i projektet.

Pågår i tre år

Det europeiska projektet ska pågå i tre år och tanken är att länder som Irland, Spanien och Tjeckien ska undersöka om de kan införa en liknande modell i sina länder.

– Det är inte säkert att vår modell är helt tillämpbar i andra länder. Självklart påverkas det av tillgång till resurser i form av personal och tillgång till medicinsk utrustning. Men förhoppningen är att vi med vår svenska modell kan förbättra prostatacancervården för fler europeiska patienter, säger Anders Bjartell.

Fakta/ PRAISE-U

PRAISE-U står för Prostate cancer Awareness and Initiative for Screening in the European Union, och är ett så kallat EU4Health-program.
Projektet kommer att pågå i tre år. 25 organisationer och institutioner från 12 EU-länder är med.
PRAISE-U är multidisciplinärt, vilket betyder att man samlar kompetenser inom olika medicinska områden.
Läs mer om projektet här: PRAISE-U – Uroweb

Ny forskning ska leda till bättre behandling av tunna melanom

Tidig upptäckt av melanom ger nästan alltid god prognos. Nu presenterar Magdalena Claeson, docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, resultat från sin forskning om vad som utmärker de fall där tidig diagnos inte hjälper. Målet är mer precis behandling.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. Ny forskning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som mål att leda till en mer precis behandling av tunna melanom. Fotograf/Källa: Johanna Ewalds St Michaels.

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och förekomsten ökar hela tiden. Melanomen delas in i grupper beroende på tjockleken. De tjocka melanomen är mest dödliga, men de tunna ökar mest vilket ger goda skäl att titta noga på just dem. I Sverige dör ungefär 500 personer varje år av melanom.

– Patienter som diagnostiseras med tunna melanom har en mycket bra prognos, men det är allt fler som får den diagnosen. Därför är det viktigt att vi lär oss så mycket vi kan om detta, för att redan vid diagnos kunna identifiera högriskpatienter, säger Magdalena Claeson, docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Hon betonar att den ökning av tunna melanom som visat sig i forskningen ger positiva signaler.

– Dels kan det betyda att vården har blivit bättre på att diagnostisera melanom tidigt, dels att många är mer uppmärksamma på sin hud och tar till sig informationen om att man ska söka tidigt. Jag vill verkligen ge människor beröm för det, för det är jätteviktigt att melanom diagnostiseras redan när de är tunna.

Med den forskning hon lägger fram nu vill Magdalena Claesson lägga grunden till större kunskap om cancerformen, för att i förlängningen kunna minska dess skadeverkningar.

Forskningen har bedrivits under tre år i Australien, i samarbete med University of Queensland och QIMR Berghofer Medical Research Institute, i Brisbane. Där är melanom vanligare och andelen tunna ännu större. Magdalena Claeson har samlat kunskap om olika faktorer hos patienterna eller tumörerna som talar för att det är ett högriskmelanom.

– Vi opererar bort alla melanom som upptäcks, men vi har mycket att vinna på att få fler faktorer i våra riktlinjer, när vi ska bedöma tunna melanom. Målet är att kunna erbjuda mer precis vård inom den breda och växande patientgrupp som får tunna melanom.

I sin forskning har hon hittills sett att:

tunna melanom är mer dödliga om de sitter på skalpen
tunna melanom är mer dödliga om de hör till de tjockare bland de tunna (0,8-1,0 mm)
tunna melanom är mindre dödliga om de har en mutation som kallas BRAF-V600E
tunna melanom är mindre dödliga om de har sitt ursprung i ett födelsemärke, jämfört med i helt normal hud
tunna melanom med kraftig celldelning, många mitoser, innebär ökad dödlighet

– Det här är en början, men vi behöver förstå mer, säger Magdalena Claeson.