Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

DENNA WEBBPLATS ANVÄNDER KAKOR (COOKIES). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Läs mer om vår cookie policy. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag godkänner”.

Nu finns en Min vårdplan i 1177 för alla med cancerdiagnos

Fler patienter får nu tillgång till verktyget Min vårdplan i 1177, oavsett cancerdiagnos. Det görs möjligt genom nya diagnosövergripande Min vårdplan i cancervården. Verktyget riktar sig främst till patienter med diagnoser där det ännu inte tagits fram en vårdplan.

Under hösten lanserades generella Min vårdplan i cancervården, det vill säga en vårdplan som inte är specifik för en cancerdiagnos och som kan användas av alla. Det är vårdgivaren som aktiverar vårdplanen för patienten. I dag finns Min vårdplan för 17 olika diagnosområden, och nya är på väg.

– Nu kan fler patienter få fördelarna av Min vårdplan i väntan på att en vårdplan ska byggas för just deras diagnos. Det är ett stort steg framåt! Genom verktyget får patienten viktig och lättillgänglig information samlad på ett ställe. Samtidigt ökar också patientens möjlighet att vara delaktig i sin vård, säger Claire Micaux, nationell samordnare för Min vårdplan.

Den generella Min vårdplan innehåller bland annat kvalitetssäkrad information om vanliga cancerbehandlingar, egenvård, psykosocialt stöd och patienters rättigheter. Även funktioner som att skicka meddelanden till sin vårdkontakt, fylla i formulär om sitt mående och använda planeringsverktyg finns i vårdplanen. Behandlaren från vården behöver fortfarande fylla ut den generella Min vårdplan och ta fram mer information som gäller för patientens diagnos.

– Många patienter är aktiva i sin vårdplan och uppskattar verktyget. Det är den återkoppling vi får från vårdgivare som kommit igång. Att ha så mycket samlat på ett ställe är en stor fördel för patienter och behandlare. Det blir färre papper att hålla reda på. Patienter kan när som helst läsa på eller kontakta vården, avslutar Claire Micaux.

Aktuellt från Min vårdplan:

  • I dag har över 30 000 Min vårdplan startats.
  • Min vårdplan kommer för diagnoserna analcancer, buksarkom och gynekologiska sarkom, livmoderkroppscancer, lymfom, matstrups- och magsäckscancer.
  • Min vårdplan i cancervården för barn kommer i början av 2024.
  • 2024 startar ”Månadsnytt Min vårdplan”. Det är ett återkommande webbinarium som vänder sig till dig som arbetar i vården, är patient eller närstående och är nyfiken på vad Min vårdplan är och hur det används. Du hittar alla webbinarier under kalender.

Om Min vårdplan

Min vårdplan är ett verktyg som möjliggör delaktighet och inflytande för patienten genom hela vårdförloppet. Verktyget finns via e-tjänsten Stöd och behandling på 1177. Läs mer under Min vårdplan cancer.

Uppdaterat nationellt vårdprogram och SVF för huvud- och halscancer

Det nationella vårdprogrammet för huvud-halscancer har nu reviderats och samtidigt har SVF för huvud-halscancer uppdaterats. I denna revision har en del förändringar införts, flera är sådana som successivt genomförts i den kliniska vardagen sedan föregående revision av vårdprogrammet 2019.

Antalet fall av huvud-halscancer ökar, år 2008 diagnostiserades 1211 nya fall enligt Svenskt Kvalitets Register för Huvud-Halscancer och år 2022 diagnostiserades 1710, vilket innebär att antalet fall har ökat med 41% sedan 2008 eller 2,9 % årligen. Det medför att behovet av sjukvård för de som drabbas av huvud-halscancer ökar succesivt, både avseende diagnostik, behandling samt uppföljning.

Sedan föregående vårdprogram publicerades har följande rekommendationer införts:

  • I vårdprogrammet rekommenderas en utökad histopatologisk och immunhistologisk diagnostik för en förbättrad analys av vävnadsprov vid utredning av huvud-halscancer.
  • Indikationen för PET-CT utvidgats både som en del i utredning, utvärdering av behandling och uppföljning av vissa tumörlokaler vid huvud-halscancer.
  • Sentinel node biopsi rekommenderas som alternativ till diagnostisk körtelutrymning vid cancer munhåla (ffa tungcancer), för de utan tecken till regional spridning till halsen vid diagnos (N0).
  • Karboplatin har ersatt Erbitux som första handsval vid kontraindikation för Cisplatin vid primär radiokemoterapi vid huvud-halscancer.
  • Brackyterapi rekommenderas inte längre som del i den primära behandlingen av huvud-halscancer med undantag för läppcancer.
  • Kirurgisk behandling vid liten larynxcancer har blivit allt vanligare och bedöms likvärdig med strålbehandling vid T1 larynxcancer
  • Kapitlet med näs och bihålecancer har utvidgats med två nya diagnoser, maligna melanom samt olfactoriusneuroblastom och de olika histopatologiska diagnoserna vid näs och bihålecancer beskrivs mer i detalj och styr i ökad utsträckning behandlingen.
  • Immunterapi, som del i 1.a linjens behandling vid palliativ behandling av huvud-halscancer, infördes redan 2022 vid en mindre revision av vårdprogrammet.

Nationellt vårdprogram för huvud- och halscancer.

Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer.

Nytt labbtest för att utveckla cancerbehandlingar

Fem frågor till Johan Spetz, som får sex miljoner i etableringsbidrag för att under fyra år forska på cancerbehandlingar med hjälp av ett egenutvecklat nytt labbtest.

Schematisk illustration av hypotesen bakom kombinerad strål- och immunterapi hos patienter som har cancerceller med intakta jämfört med bristfälliga celldödsprocesser, specifikt när det gäller aktivering av kaspaser (enzymer som bryter ner celler).

Vetenskapsrådet har valt att ge dig sex miljoner i etableringsbidrag. Vad var din första reaktion och vad betyder detta för dig?

Johan Spetz.

– Jag blev närmast chockad. Jag vet hur hård konkurrens det är om dessa bidrag och hur svåra de är att få. Jättekul att de valt att satsa på mitt projekt! För mig innebär det en chans att på riktigt etablera min egen forskningslinje. Jag tar nu in en doktorand som kommer att arbeta med projektet under de närmaste åren, säger Johan Spetz, som är forskare inom medicinsk strålningsvetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper.

Vad är bakgrunden till ditt forskningsprojekt?

– Immunterapi med så kallade ”checkpoint inhibitors” är en av de mest framgångsrika cancerbehandlingarna i modern tid. Den använder kroppens egna immunceller för att eliminera cancern, men även om vissa patienter kan botas med denna form av terapi så svarar de flesta patienter inte på behandlingarna. Att förstå vilka patienter som kommer att svara på behandlingarna är ett pågående forskningsområde, men hittills har inga starka prediktiva tester hittats.

Så, hur ska du lösa den gåtan?

– Genom ett nytt labbtest som jag utvecklade under min postdoctid hos Kristopher Sarosiek på Harvard School of Public Health. Testet mäter på förhand brister i de processer cancercellerna genomgår när de dör, efter till exempel strålbehandling. På så sätt kommer vi att kunna identifiera patienter som mest sannolikt gynnas av ”checkpoint inhibitors”, säger Johan Spetz och fortsätter:

– Och om vi kan förändra dessa dödsprocesser i cancercellerna hoppas jag att vi också ska kunna förvandla patienter som idag inte svarar på terapin till patienter som kanske till och med kan bli botade från sin cancer. Våra resultat kommer med största sannolikhet inte ha det fulla svaret på gåtan, men jag hoppas att detta ska ta oss en bit på vägen.

Arbetar du även kliniskt, eller är du forskare på heltid?

– Jag jobbar 100 procent på Göteborgs universitetet med medicinsk strålningsfysik, där huvudparten av mitt arbete läggs på forskning. Men jag är också involverad i undervisning på sjukhusfysikerprogrammets senare år.

Kan du berätta mer om forskningen du tänker göra de närmaste fyra åren?

– Min forskning handlar om de olika sätt som celler dör på, efter exempelvis cancerbehandling, och hur detta påverkar behandlingseffekten och sjukdomstillståndet. Framförallt handlar det om effekter av strålbehandling och immunterapi, både fokuserat på att öka effekter på tumören men också på att minska bieffekter på friska organ. Genom att förstå de molekylära signaler som är involverade i cellernas dödsprocesser hoppas jag att vi ska kunna hitta sätt att förbättra dagens cancerbehandling.

Dags att nominera till Olle Björks Stipendium

Olle Björks stipendium delas varje år ut till personer som på olika sätt utmärkt sig genom sina insatser för barn med cancer.

Olle Björk har behandlat tusentals barn under sina närmare 40 år i barncancervårdens tjänst. Under många år var han även generalsekreterare för Barncancerfonden. När han gick i pension år 2015 inrättade Barncancerfondens styrelse ett stipendium, Olle Björks stipendium, att delas ut under 10 år. Stipendiet på 100 000 kronor per år, som kan delas upp på flera mottagare, delas ut till en organisation, person eller förening i samband med Barncancerfondens årsmöte.

Förslag på stipendiater nomineras i en öppen process, till exempel av familjer, vårdpersonal eller andra i Barncancerfondens omgivning. Nomineringen öppnar efter årsmötet och stänger den 31 december varje år. Nominering sker via formuläret nedan eller via skriftligt förslag till priskommittén. Komplett nominering innehåller motivering, kontaktuppgifter (namn, e-postadress och mobiltelefonnummer) till den som nomineras och till den som nominerar.

Vinnarna beslutas av en kommitté bestående av Olle Björk, Barncancerfondens styrelseordförande samt ordförande i valberedningen.

Cancerfonden anslår miljoner till Högskolan i Gävles forskning

Cancerfonden satsar drygt 2 miljoner till forskning om hur allt fler som överlever cancer bättre kan stödjas för fortsatt arbete.

Anna Efverman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

Allt fler överlever cancer men hur går det på jobbet? Ungefär hälften av de som insjuknar i cancer gör det i arbetsför ålder och allt fler överlever. Nu skall stödjande insatser för det fortsatta arbetslivet utformas och utvärderas.

– Om vi bättre förstår cancerrelaterade konsekvenser för vardags- och arbetslivet kan vi lättare påverka konsekvenserna i positiv riktning.

– Jag vill också passa på att tacka alla som skänkt gåvor till forskningen och som gör detta möjligt, säger Anna Efverman, docent i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.