Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

EMEAC Adjuvant RCC

Välkommen att delta i vårt symposium om aktuella behandlingsalternativ inom adjuvant RCC

EMEAC Adjuvant RCC
Torsdag 12 januari kl 17:00-18:05
Prof. Peter Mulders (DE) och Prof. Viktor Grünwald (NL), Moderator Rolf Billeskov, MSD

För dig som arbetar med njurcancer bjuder vi nu in till ett webbinarium som kommer ge uppdateringar om kliniska behandlingar med perspektiv på likheter och skillnader mellan adjuvanta studier.

Webbinariet hålls på engelska.

Ingen deltagaravgift. MSD står för kostnader av föreläsare och för den tekniska lösningen.

Varmt välkommen!

Agenda
17:00-17:05 Welcome & Introduction
Rolf Billeskov

17:05-17:20 The urologist perspective on risk of recurrence after nephrectomy and implication for adjuvant treatment
Peter Mulders
17:20-17:35 Case studies and the MDT approach
Peter Mulders, Viktor Grünwald

17:35-17:50 Adjuvant Immune checkpoint inhibitor therapies: The oncologist perspective of current data and differences in trial designs
Viktor Grünwald

17:50-18:05 Panel Discussion and Q&A
Moderated by Rolf Billeskov

CHAIR Rolf Billeskov
PhD, Medical Advisor MSD

FACULTY Viktor Grünwald
Professor, Dr. Med., Oncologist, Dept. Of Tumor Research University Hospital Essen, Essen, Germany

Peter Mulders
Professor, Dr. Med., Urologist, Department of Urology, Radboud University Medical Centre, Nijmegen, Netherlands

 

För mer information och anmälan

Hallå där, Richard Rosenquist Brandell – hur har det senaste året med GMS varit?

I januari 2022 publicerade Onkologi i Sverige ett stort reportage om GMS, Genomic Medicine Sweden, en då mindre känd nationell sammanslutning. Sedan dess har utvecklingen inom precisionsmedicin formligen exploderat. Idag är det ordet på allas läppar.

Ja, vi gör allt fler breda genanalyser och vi kommer nog att nå målet att alla med cancer och sällsynta diagnoser ska ha tillgång till dessa analyser snabbare än vi trott. Den här utvecklingen är resultatet av en lång och målmedveten resa med ett unikt botten upp-perspektiv – och det har varit en omfattande process att få med alla, inklusive politiker, på tåget, säger Richard Rosenquist Brandell, som i våras utsågs till Årets Cancernätverkare av Nätverket mot cancer.

Richard Rosenquist Brandell, som är professor i klinisk genetik, insåg tidigt potentialen i den nya sekvenseringsteknologin för att läsa av DNA som lanserades för drygt tio år sedan.

– Vi förstod att detta var en ”game changer” som skulle kunna användas inom klinisk diagnostik. Tillsammans med SciLifeLab startade vi GMS för att föra in de nya teknikerna i sjukvården jämlikt över landet. Just då var genomisk medicin modeordet, men trots att precisionsmedicin snabbt blev mer gångbart har vi valt att behålla vårt namn.

Precision medicine myntades i samband med president Obamas satsning på precisionsmedicin. Begreppet precisionsmedicin används idag av alla och envar, men det är inte alltid helt klart vad det betyder.

Läs hela artikeln

Stor svensk studie visar ingen ökad risk för återfall med fertilitetsbevarande åtgärder

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

Här beskriver forskaren Anna Marklund studieupplägget och den nya kunskapen på detta angelägna område.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor, där upp till tio procent av de drabbade är yngre än 45 år. Många av dem har inte avslutat och i vissa fall inte ens påbörjat sin familjebildning vid tiden då de får sin diagnos.

Bröstcancer i ung ålder uppvisar vanligtvis mer aggressiva biologiska egenskaper och ett mer framskridet stadium vid diagnos än hos äldre kvinnor. Det kan potentiellt inne-bära sämre prognos, och därmed får yngre kvinnor ofta tuffare behandling. Moderna behandlingsprotokoll för de flesta former av bröstcancer inkluderar kemoterapi som förbättrar överlevnadsprognosen men kan skada äggstockarna. För kvinnor med hormonkänsliga cancerformer rekommenderas även adjuvant endokrin terapi i fem till tio år. Naturlig minskning av fertiliteten inträffar under dessa år. Samverkan av olika faktorer kan således resultera i oförmåga att bli gravid när bröstcancern väl är botad.

Infertilitet till följd av cancerbehandling är ett känt problem, och kan ha stor negativ påverkan på livskvaliteten. Tidigare studier har visat att frågor som berör förmågan att skaffa barn och familj efter avslutad cancerbehandling är viktiga för unga patienter som drabbas av cancer. Ungefär hälften av unga kvinnor med bröstcancer uppger att de önskar bli gravida någon gång efter avslutad behandling. Samtidigt rapporteras det att kvinnor som tidigare behandlats för bröstcancer skaffar barn i betydligt lägre utsträckning än den allmänna befolkningen, med en skillnad på 40–60 procent. Prognosen för kvinnor som drabbas av bröstcancer blir allt bättre, allt fler botas och livskvaliteten efter cancerbehandling får ökad uppmärksamhet. För unga kvinnor är frågor som berör fertilitet av naturliga skäl av särskild betydelse.

SKA INFORMERA OM RISKER
Idag finns det tydliga rekommendationer, både i Sverige och internationellt, att informera patienter om möjliga skadliga effekter av planerade behandlingar på deras framtida reproduktiva förmåga, och om eventuella möjligheter att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder. Kvinnor med bröstcancer kan frysa ned obefruktade ägg, befruktade ägg (embryon) eller små bitar av äggstocksvävnad, och på så sätt öka sina chanser att kunna bli gravida efter avslutad cancerbehandling. I Sverige ska alla flickor och kvinnor under 40 års ålder – som har max ett barn och drabbas av sjukdom som innebär risk för nedsatt eller förlorad fertilitet – erbjudas möjlighet att kostnadsfritt genomgå fertilitetsbevarande åtgärd.

För att frysa ned ägg eller embryon behöver kvinnan först genomgå stimulering av äggstockar, ungefär som vid en vanlig IVF-behandling. Detta tar cirka två veckor och kan erbjudas i de fall där kvinnans medicinska tillstånd tillåter att avvakta start av kemoterapin. I samband med stimuleringen kan nivåer av estradiol i blodet stiga till suprafysiologiska nivåer. Det händer att kvinnor med hormonpositiv bröstcancer, eller deras behandlande läkare, väljer bort möjligheten att genomgå fertilitetsbevarande åtgärd just på grund av rädslan för att stimulering av äggstockar kan ha negativ påverkan på chansen att bli botad. För att minska exponering för estradiol har ett specifikt stimuleringsprotokoll utvecklats med samtidig administrering av Letrozol. Även om det inte funnits någon evidens att vanliga stimuleringsprotokoll skulle innebära nå-gon risk, har det känts viktigt att minimera exponering för estradiol i de fall kvinnor har hormonkänslig bröstcancer.

Läs hela artikeln

Ny efterlängtad teknologi kan detektera cancer– SuperRCA för ultrakänslig uppföljning av leukemipatienter

Med en helt ny, mycket känslig teknologi – så kallade superRCA-analyser – kan eventuella kvarvarande cancerceller påvisas efter behandling av akut myeloisk leukemi (AML). Metoden har presenterats i en artikel i Nature Communication.

Vid behandling av akut myeloisk leukemi brukar patienter svara bra på cytostatikabehandlingar, men det finns en stor risk för återfall i sjukdomen inom två år. Sällsynta tumörspecifika mutationer i patientprover fungerar som utmärkta markörer för att övervaka förloppet av maligna sjukdomar och svar på behandlingen. Behovet av förbättrade analystekniker för bred användning är därför stort.

Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en mycket känslig och selektiv teknologi, så kallade superRCA-analyser, som snabbt och mycket specifikt kan detektera cancerspecifika DNA-mutationer i mycket låga frekvenser i DNA-prover. Här beskrivs den nya möjligheten av Anna Eriksson och Ulf Landegren, båda verksamma forskare vid Uppsala universitet.

Patienter som diagnostiseras med akut myeloisk leukemi (AML), alternativt med myelodysplastiskt syndrom (MDS) som har en relativt hög risk att transformera till AML, ställs snabbt inför en livshotande situation med komplex behandling.

Majoriteten av AML-patienter som erhåller intensiv kemoterapi går i komplett remission, vilket innebär att mängden leukemiska myeloiska blaster understiger fem procent i benmärgen. Trots detta ligger femårsöverlevnaden för AML-patienter bara runt 20–30 procent. Orsaken till detta är i första hand tidiga, aggressiva och mycket svårbehandlade återfall där flertalet inträffar under de första två åren. Detta faktum visar tydligt att den konventionella definitionen av remission inte räcker för att optimera patienternas behandling.

Påvisade genetiska avvikelser i leukemicellerna bär viktig prognostisk information. Flera återkommande genmutationer, inklusive NPM1, FLT3 och TP53, används i dagens riskstratifiering och hjälper till att styra behandlingen. Liksom vid många solida tumörer inträffar flera av de vanligast förekommande mutationerna vid AML och MDS i gener kopplade till epigenetisk genreglering, till exempel DNMT3A, IDH 1 och 2 samt ASXL1. Den ökande kunskapen om bakom liggande molekylära mekanismer vid AML har också möjliggjort flera nya målinriktade läkemedelsterapier, till exempel med tyrosinkinashämmare riktade mot IDH1, IDH2 och FLT3.

ÅTERFALL STÖRSTA UTMANINGEN
Sjukdomsåterfall utgör en av de största utmaningarna vid behandling av AML. Flera studier har påvisat det starka prognostiska värdet i att kunna bedöma också mycket låga nivåer av kvarvarande leukemiska celler, så kallad measurable residual disease (MRD), där MRD-negativitet är starkt kopplat till positivt utfall för patienten. I dagsläget används framförallt flerfärgs-flödescytometri för att identifiera antikroppsinfärgade maligna celler, alternativt kan genfusioner påvisas genom qRT-PCR. Den huvudsakliga provkällan för MRD-analys vid AML är i dagsläget benmärg. Redan idag används MRD-information för att styra behandlingsbeslut, i synnerhet huruvida patienten bör genomgå en allogen stamcellstransplantation som del av den konsoliderande behandlingen. I precisionsmedicinens tidevarv och med ett terapeutiskt landskap där fler riktade behandlingsalternativ blir tillgängliga kommer MRD med stor sannolikhet få en alltmer central roll i behandlingsbesluten. Det skulle vara en stor fördel för såväl patienter som sjukvården om MRD med hög känslighet kunde detekteras i blod i stället för som idag genom benmärgsprov.

Läs hela artikeln

 

Hur får man en medalj? – om forskningspriser inom medicin och onkologi

Nästan alla forskar-CV ser likadana ut: Listor av vetenskapliga publikationer följs av uppgifter om olika forskningsanslag och medlemskap i nationella eller internationella sällskap. Därtill kommer ofta rader om doktorander och slutligen kanske en rubrik med priser och utmärkelser.

De flesta är överens om att artiklar väger tungt för att nå nästa milstolpe i karriären. Därför har olika system utvecklats för att mäta ”impact” som baseras på hur ofta en forskare citeras, däribland Hirsch Index och Schreiber Index. Ja, diskussionerna har till och med bidragit till att nya forskningsfält med egna tidskrifter som ”Scientometrics” har etablerats för att stimulera till forskning om forskning. Men vilka betydelser har vetenskapliga priser i detta sammanhang? Vilka faktorer gör ett pris prestigefyllt, och vad bör man tänka på om man vill tilldelas ett? Om detta vet vi betydligt mindre i jämförelse med liknande analyser av artiklar i facktidskrifter och anslag. Därför måste vi först ställa frågan om vi ska bry oss om priser överhuvudtaget. Är det inte så att de är anakronistiska rester: varför erkänna enstaka forskare när vi vet att forskning numer bedrivs i stora team? Det ligger något i det, men mitt bästa argument för att studera priser mer ingående är på grund av deras unika utstrålning. Ett exempel: Om du skriver en artikel i någon av de mest erkända medicinska tidskrifterna kommer du säkert att få applåder inom ditt område, men det är sällsynt att forskningsrönen når en bred allmänhet. Bland de största priserna är det annorlunda. Det kan vi se varje år i media när Nobelprisen tillkännages – då man kan läsa referat i tidningar i alla världsdelar. Priser synliggör både forskning och forskare. De blir till en sorts kvalitetsstämpel, de formar karriärer och blir till en symbol för hur framgångsrik någon är. I bästa fall kan de också inspirera yngre generationer.

Läs hela artikeln

ST-läkare i hematologi på fullmatad kurs om stamcellstransplantationer

För andra gången har Svensk Förening för Hematologi arrangerat en kurs om stamcellstransplantation för ST-läkare. Den uppskattade kursen omfattade både uppdateringar och senaste nytt, men även diskussioner kring patientfall.

Kursen ägde rum i ett höstvackert Visby, och leddes av Stina Wichert, Skånes Universitetssjukhus i Lund, tillsammans med Beata Tomaszewska-Toporska och Josefina Dykes, också Lund, Jan-Erik Johansson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Andreas Björklund, Karolinska Universitetssjukhuset. Cirka 30 ST-läkare i hematologi från hela Sverige deltog i kursen, med många olika erfarenheter och hemmahörande på sjukhus av olika storlek med eller utan tillgång till eget transplantationscentrum. Före kursstart fick samtliga deltagare skicka in ett eget fall rörande en patient från hemsjukhuset som på något sätt varit aktuell för stamcellstransplantation.

Kursen berörde allt från auto- och allogen stamcellstransplantation till CAR-T. Första dagen ägnades åt basal immunologi, autolog stamcellstransplantation vid både malign och icke-malign sjukdom samt till slut CAR-T. Andra dagen fokuserade på allogen stamcellstransplantation och den sista på dess komplikationer inklusive graft-versus host disease (GvHD). Kursledningen höll spännande föreläsningar som varvades med kursdeltagarnas egna fall, vilket verkligen engagerade alla deltagare.

Läs hela artikeln

Förändringar av lymfkörtlar vid cancer – nytt forskningsfält med löfte om möjligheter att hitta nya biomarkörer och framtida terapi

För flera typer av cancer finns ett starkt kliniskt samband mellan att tumörceller har spridit sig till lymfkörtlarna, så kallad lymfkörtelmetastas, och en sämre prognos för patienten. Detta gäller cancertyper såsom bröstcancer, malignt melanom, prostatacancer och cancer i pankreas. Effekten av att tumörer sprider sig till lymfkörtlar kan vara stark. Den genomsnittliga tioåriga överlevnaden hos bröstcancerpatienter med lymfkörtelmetastas låg i äldre studier på runt 40–50 procent medan patienter utan lymfkörtelmetastas visade siffor runt 85 procents överlevnad. Här beskriver forskarna Tove Bekkhus och Maria H. Ulvmar vid Uppsala universitet den senaste kunskapen på området.

Nya behandlingsstrategier tillsammans med tidigare diagnostisering av bröstcancer har förändrat siffrorna för överlevnad till det bättre, men den grundläggande observationen kvarstår: lymfkörtelmetastas kan kopplas till en sämre prognos med högre risk för vidare metastasering till andra organ (så kallade fjärrmetastaser).

Idag analyseras lymfkörtlar inte för några andra biomarkörer än närvaro av metastaser i körteln. I gruppen med patienter utan metastaser finns dock även en del patienter som kommer att ha en sämre prognos. Dessa kan idag inte urskiljas med biomarkörer. Den både snabba och framgångsrika utveckling som skett då det gäller analys av så kallade stromala (stödjevävnad) och immunologiska biomarkörer i cancerns mikromiljö har fokuserats på analys av den primära tumören, inte av den tumördränerande lymfkörteln.

Det saknas också full insikt i varför lymfkörtelmetastasering har ett så starkt kliniskt prognostiskt värde. Historiskt har sambandet mellan lymfkörtelmetastas och vidare metastasering tolkats som att spridningen via lymfkärl och lymfkörtlar är ett mellansteg för vidare spridning i kroppen. Genetisk analys av primära tumörer, lymfkörtelmetastaser och fjärrmetastaser stödjer dock inte att lymfkörteln och lymfkärlen är den huvudsakliga vägen för avlägsna metastaser. Med viss variation beroende på typ kommer cirka 25–35 procent av fjärrmetastaserna från lymfkörteln.

SÅ INDUCERAS IMMUNSVAR
Om lymfkörtelmetastas inte endast är en del av tumörens vidare spridning, vilka andra roller spelar då lymfkörteln i cancerutvecklingen? En hypotes är att cancern påverkar förmågan att inducera ett immunsvar mot tumören. Det är väl känt att det är i lymfkörtlarna som immunförsvaret mot tumören initieras. För att förklara hur ett immunsvar induceras mot cancer pratar man ofta om cancerns så kallade immuncykel. Denna cykel är beroende av transport av immunceller och antigen från den primära tumören till de närmaste dränerande körtlarna (portvaktskörtlar), aktivering av vita blodkroppar (T-celler) inne i körteln som sedan lämnar körteln för att ta sig tillbaka till tumören via lymfkärl och blodkärl. Vi vet baserat på forskning att lymfkörtlarna är essentiella för aktiveringen av specifika T-cellssvar mot tumörceller. Aktiveringen av T-cellssvaret i lymfkörtlarna leder dessutom till produktion av minnes-T-celler som är en förutsättning för långvarig systemisk immunitet och som kan ge kroppen ett större mot-stånd mot recidiv sjukdom (återfall), vidare metastasering samt en bättre förmåga att svara på immunterapi. I vilken grad tumören inducerar ett immunsvar i lymfkörtlarna kommer också direkt att påverka ackumulering av tumörinfiltrerande lymfocyter (TILs) i den primära tumören.

Läs hela artikeln

Digital cancerrehabilitering för ökad tillgänglighet och kvalitet

Under pandemin var cancerrehabmottagningen i Helsingborg en av de snabbaste i landet att framgångsrikt ställa om och erbjuda ett likvärdigt utbud digitalt. Nu tas nya innovativa steg för att öka jämlikheten, tillgängligheten och möjligheterna till en personcentrerad och interdisciplinär cancerrehabilitering i Region Skåne.

Varje år insjuknar cirka 65 000 personer i cancer i Sverige. Omkring 9 000 av dessa insjuknar i Region Skåne. Med förbättrad diagnostik och behandling kommer allt fler att kunna leva med sin cancersjukdom under lång tid, kanske många år. Det ställer ökade krav på dagens och framtidens cancerrehabilitering.

– Rehabiliteringsprocessen vid cancer skiljer sig inte från rehabilitering vid andra tillstånd eller sjukdomar. Behoven av rehabilitering är stort, men det finns stora brister och skillnader inom och mellan regionerna. Vi behöver därför hitta nya former och innovativa sätt för att möta och tillgodose de stora rehabiliteringsbehov som finns, säger Patrik Göransson, psykolog, utvecklare och enhetschef vid cancerrehabiliterings-mottagningen i Helsingborg.

Nationellt programområde (NPO) för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin har tagit fram en generisk modell för rehabilitering samt en rehabiliteringsplan som kan användas för olika tillstånd och behov.

– Denna modell bör ligga till grund för regionernas arbete inom cancerrehabiliteringen, säger Patrik Göransson som även är projektledare för Digital cancerrehabilitering i Skåne, Digi-CaRe.

HÖGRE NÄRVARO DIGITALT
Innovationsprojektet Digi-CaRe är en satsning på digital cancerrehabilitering för en ökad tillgänglighet och kvalitet i Region Skåne. Projektet är en fortsättning och utveckling av det arbetssätt som etablerades vid cancerrehabmottagningen i Helsingborg under covidpandemin. Med små resurser lyckades mottagningen på kort tid att ställa om verksamheten med hjälp av olika digitala mötesverktyg. Genom video erbjöds exempelvis individuella samtal, gruppbehandlingar, individuell behandling med stöd att hantera tankar och känslor vid cancer, stöd vid fysisk träning. Utbudet omfattade även digitala gruppbehandlingar med fokus på fatigue, livsfrågor och ACT/KBT.

Nya arbetssätt fördjupade även samarbetet och samverkan med rehabmottagningarna i Lund och Malmö.

– De arbetssätt och verktyg som testades och utvecklades under pandemin tar vi nu vidare för att tillgängliggöra en mer jämlik och personcentrerad cancerrehabilitering regionalt. På sikt skulle modellen även kunna användas nationellt, säger Patrik Göransson.

De utvärderingar som gjorts av insatserna under covidpandemin visar att närvaron är högre när patienter kan erbjudas digitala mötesmöjligheter, jämfört med fysiska grupper. Många patienter uppskattar möten med andra och vill gärna träffas för att utbyta kunskap och erfarenheter.

– Alla vill eller kan inte resa långa distanser, särskilt inte om man är i en infektionskänslig fas av sin cancersjukdom. Vi har också många patienter med utpräglad trötthet på grund av sin sjukdom och som uppskattar möjligheterna till digitala möten.

Läs hela artikeln

Miljön där tumören uppstår kan påverka prognos vid bröstcancer

Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancerspecifika proteiner – samverkar och har betydelse för prognosen. Det visar en studie som nyligen publicerats i Translational Oncology. Här beskriver Christopher Godina, doktorand vid Lunds universitet, hur den nya kunskapen ytterligare kan stärka den precisionsbaserade vården vid bröstcancer.

Ungefär var tionde kvinna i Sverige kommer att insjukna i bröstcancer under sin livstid. Stora framsteg inom diagnostik och behandling har lett till att överlevnaden hos bröstcancerpatienter förbättrats under de senaste årtiondena. Trots det får fortfarande en betydande andel av patienterna återfall. För att ytterligare förfina och förbättra behandlingen av bröstcancer behövs nya markörer som tillsammans med redan etablerade tumörmarkörer (östrogen receptor (ER), HER2, etc) bättre kan förutspå vilka bröstcancerpatienter som får återfall och därigenom ytterligare individualisera behandlingen. Under många år har flertalet studier fokuserat på tumörens och tumörcellernas egenskaper och dess betydelse för prognosen. Baserat på tumörens egenskaper har flera prognostiska markörer och index framställts men få används kliniskt.

OUTFORSKAT OMRÅDE
Ett relativt outforskat område är hur cancercellernas omkringliggande miljö kan påverka prognosen i bröstcancer, exempelvis genom att påverka hur läkemedel vid behandling av bröstcancer tas upp och orsakar celldöd hos cancerceller. Tidigare uppmärksammad forskning vid Lunds universitet har visat att ett specifikt protein, Caveolin-1, i cellstudier har betydelse för upptag av cancerläkemedel (Trastuzumab-Emtansin) i bröstcancer. Caveolin-1 har en mängd olika cellulära funktioner och sitter i kolesterolrika cellmembran i kroppens alla celler. I cellmembranet deltar Caveolin-1 i transporten av olika ämnen och spelar en viktig roll vid reglering av cellsignalering. Caveolin-1 beskrivs som en viktig regulator av samspelet mellan tumörceller, dess omgivande celler och patienten. Caveolin-1 finns uttryckt både i tumörceller och i omgivande celler, så kallade stromala celler. Caveolin-1 ses som en typisk markör för just stromala celler som har omvandlats till cancerassocierade fibroblaster efter att ha kommit i kontakt med tumörceller.

Det finns få studier gjorda på Caveolin-1 i större patientmaterial. För att studera betydelsen av Caveolin-1 och dess samspel med tumören och tumörens omgivning i relation till prognos gjordes denna studie.

Vår studie bygger på en kohort bestående av cirka 1 000 bröstcancerpatienter som opererats vid Skånes Universitetssjukhus i Lund 2002–2012. I patienternas tumörer utvärderades uttrycket av Caveolin-1 både i tumörcellerna och i de omgivande stromala cellerna med immunohistokemisk metod.

Läs hela artikeln

Måste onkologer prioritera?

Sverige är ett av världens rikaste och ett av världens mest jämlika länder och har en sjukvård som har en mycket hög standard. Generellt sett är de medicinska resultaten i toppklass. Läkarna i verksamheten, deras patienter, politikerna och massmedia hittar trots det alltid aspekter som ”måste” förbättras – och att alla finner att vi inte nått så långt man kan kanske ska ses som ett hälsotecken.

När vi nu lägger cirka 11 procent av bruttonationalprodukten på sjukvården finns det emellertid inte så stort utrymme för skattehöjningar som skulle kunna tillfalla sjukvården – denna konkurrerar ju om resurser med skola, åldringsvård, poliser, försvar, hjälp till fattiga länder med mera. I ärlighetens namn måste vi därför inse att vi i framtiden endast kan räkna med marginella resurstillskott till sjukvården inom överskådlig tid om vi ser det som viktigt att behålla den solidariska sjukvården (systemet i länder som USA och Schweiz ger mer pengar till sjukvård, men inte inom ett jämlikt system). Då återstår egentligen bara möjligheten att rationalisera och att prioritera.

Inom sjukvården sker en kontinuerlig rationalisering. Tydligast ser man det avseende den moderna farmakologin och kirurgin. Medan stora delar av slutenvården för 50 år sedan utgjordes av astmapatienter, kommer denna patientkategori nästan undantagslöst att skötas och skötas bättre av allmänläkare i primärvården idag. Vi behöver inga tuberkulosanstalter längre och de stora hemska mentalvårdsanstalterna har nästan helt omvandlats till öppenvårdsmottagningar. Många andra medicinskt dramatiska förändringar har också skett men med mindre ekonomiska besparingar som följd – och inte sällan med fördyrningar. Inom kirurgin kan man se behandlingar med transuretral kirurgi, endoskopi och laparoskopi som paradigmskiften där investeringarna i människor och maskin kostat mycket men där vinsterna i förkortade vårdtider varit långt större. Förbättrad anestesi, intensivvård och större kirurgisk skicklighet har samtidigt gjort att större operationer på skörare människor idag kan göras med fantastiska livskvalitetsförbättringar som följd – men oftast med betydande kostnadsökningar.

Läs hela artikeln

Snart kan Kraftens Hus öppna – fått kontrakt på drömlokal

En ny verksamhetsledare, påskrivet kontrakt på en stor och fin lokal i centrala Stockholm. Efter flera års planering börjar projektet Kraftens Hus, en mötesplats för cancerberörda, ta form på riktigt.

– Vi hoppas på ett gemensamt kunskapsutbyte med vården och att vår verksamhet ska fungera som en avlastning. Idag finns det ingen eftervård att erbjuda cancerpatienter, säger Charlotte Forsberg, en erfaren och engagerad onkologisjuksköterska, som nu ser fram emot att dra igång det mångfasetterade arbetet på Kraftens Hus.

När Onkologi i Sverige skrev om det RCC-initierade projektet i juni 2021 hette det Kraftens Nav och planeringen för vilken typ av verksamhet man skulle ha pågick för fullt.

– Vi arbetade då med att samla in information om vilket behov det fanns för en ny slags mötesplats för cancerberörda och deras anhöriga och vi letade efter en lämplig lokal, säger projektledaren och specialistsjuksköterskan Maria Wahlström-Norlin, som arbetar på Cancer-rådgivningen, RCC:s stödlinje.

Nu, 1,5 år senare, har man inte bara hittat drömlokalen utan även bytt namn till Kraftens Hus, alltså samma namn som förebilden i Borås där landets första Kraftens Hus öppnade portarna för fem år sedan.

– Det kommer snart att finnas ett Kraftens Hus även i Göteborg och vi siktar på att bli en riksförening. Vi kommer att ha finansiellt stöd av RCC under ett år till, inklusive lokalkostnader.

KONTRAKT PÅ DRÖMLOKAL
Efter långa förhandlingar är kontraktet på drömlokalen, 200 kvadratmeter i ett fristående K-märkt hus bakom Landstingshuset på Kungsholmen i Stockholm, nu påskrivet.

– Tyvärr kommer det att krävas en ganska omfattande renovering så vi kan inte flytta in förrän om cirka ett år, men i väntan på det startar vi verksamheten i provisoriska lokaler i centrala Stockholm. Projektfasen är nu avslutad och verksamheten kommer att drivas av den ideella föreningen Kraftens Hus Stockholm med Maria Wahlström-Norlin som ordförande och den nyrekryterade sjuksköterskan Charlotte Forsberg som verksamhetsledare.

Läs hela artikeln

Bröstcancer och precisionsmedicin – nu väntar spännande utmaningar

Symposiet Precision Medicine Breast Cancer arrangerades i år i hybridform där den fysiska delen av mötet hölls på World Trade Center Stockholm. Det uppskattade vetenskapliga mötet, som hölls den 16 september, samlade en rad framstående forskare och föreläsare som belyste olika framsteg och aktuella frågeställningar inom området bröstcancer och precisionsmedicin.

Symposiet leddes av Jonas Bergh, professor i onkologi, Karolinska Institutet, gästprofessor i onkologi, Oxford University, chef för Cancer Research KI och överläkare Tema Cancer, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Comprehensive Cancer Centre, samt Anne Andersson, medicine doktor, Umeå universitet, och överläkare vid Onkologiska kliniken, Norrlands universitetssjukhus, och Antonis Valachis, docent i onkologi, Örebro universitet, och överläkare, Onkologiska kliniken, Örebro universitetssjukhus.

NYA ANTI-HER2-LÄKEMEDEL FÖR PATIENTER MED SVIKT PÅ TIDIGARE TERAPIER
Professor Javier Cortes, Hospital Universitario Ramón y Cajal, Madrid, samt forskare vid Vall d’Hebron Institute of Oncology, Barcelona, inledde sin presentation med en översikt och bakgrund till tidigare standardbehandling vid metastaserad HER2-positiv bröstcancer, standardbehandling som hittills inneburit trastuzumab, pertuzumab och taxan i första linjen följt av T-DM1 i andra linjen, baserat på resultat från Cleopatra- respektive Emilia-studierna. Han lyfte också fram Pertain-studien där HER2-riktade antikroppar kombinerats med endokrin terapi.

Den fortsatta presentationen fokuserade sedan på de framsteg som gjorts inom området med ett flertal nya läkemedel, med fokus på nya tyrosinkinashämmare, antikroppar och antikroppskonjugat.

Tucatinib är en ny HER2-riktad antikropp där resultat från HER2-climb-studien visat förbättrad överlevnad med tucatininb+trastuzumab+capecitabin jämfört kontrollarmen med placebo+trastuzumab+capecitabin. Denna studie inkluderade även patienter med CNS-metastasering och glädjande visade tucatinib även i denna grupp en förbättrad totalöverlevnad (OS), där medianöverlevnaden gick från 12.0 till 18.1 månader. I NALA-studien undersöktes en annan antikropp, neratinib, där man tyvärr inte kunde visa en förbättrad totalöverlevnad. Han påtalade också neratinibs toxicitetsprofil, med risk för uttalade diarréer, vilket måste beaktas vid behandling.

Margetuxemab, en HER2-riktad antikropp, undersöktes i SOPHIA-studien, tillsammans med cytostatika jämfört med standardbehandling med trastuzumab+cytostatika. Denna studie visade en modest förbättring av progressionsfri överlevnad (PFS), från median 4.9 till 5.8 månader, men tyvärr ingen förbättring avseende totalöverlevnad. Margetuximab är godkänt av FDA (U.S. Food and Drug Administration), men ännu inte av EMA (European Medicines Agency).

Läs hela artikeln

Akademiska först ut i Sverige med HIPEC som behandling vid spridd ovarialcancer

Kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset är först i Sverige med varm cytostatika i buken, eller hyperterm intraperitoneal cytostatika, HIPEC, som behandling vid spridd äggstockscancer. Behandlingen utförs inom ramen för en internationell studie där man jämför överlevnaden efter enbart kirurgi som första behandling eller en kombination med HIPEC. Här beskriver Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, den senaste kunskapen på detta angelägna område.

Ovarialcancer drabbar 10–15 per 100 000 kvinnor årligen, de flesta mellan 60 och 70 år. Ovarialancer upptäcks i 75 procent av fallen i de avanvcerade stadierna III-IV med en femårsöverlevnad på ungefär 50 procent.

Behandling av avancerad ovarialcancer består av cytoreduktiv kirurgi med borttagning av all synlig cancer, föjld av adjuvant cytostatikabehandling. Patienter som inte kan opereras primärt (exempelvis på grund av uttalad asctiesbildning, spridning till tarmen, lågt albumin) påbörjar sin behandling med neoadjuvant cytostatika i vanligtvis tre omgångar och sedan genomgår en fördröjd primärkirugi.

Under 2018 diagnostiserades 730 fall av ovarialcancer i Sverige, något som motsvarade 0,5 procent av den totala sjukdomsbördan. Den totala beräknade kostnaden var 824 miljoner SEK med 230 miljoner SEK till sjukvårdssystemet, 55 miljoner SEK för sjukpenning och tidig pension, 539 miljoner SEK för tidig död och produktionsförlust. Den här rapporten beställdes av patientorganisationen Nätverket för gynekologisk cancer. Rapporten kom till slutsatsen att bland annat förbättring av behandlingsstrategier är absolut nödvändigt för att minska de socioekonomiska följderna.

OVHIPEC-2 är en multicenter-internationell fas III-studie som undersöker om behandling med hyperterm intraperitoneal cytostatika (HIPEC) i direkt anslutning till operationen kan förbättra överlevnaden för patienter med ovarialcancer stadium III som opereras primärt och radikalt. I OVHIPEC-2-studien jämförs den standardkirurgiska behandlingen med samma behandling plus HIPEC med cisplatin 100mg/m2 under 90 minuter i hypertermisk fas i direkt anslutning till operationen. Patienterna randomiseras till att få HIPEC eller ej efter den makroskopiska radikaliteten är uppnåd. Patienterna erhåller standardbehandling och standard som inkluderar nya läkemedel som PARP-bromsare och Avastin (VEGF-hämmare) samt uppföljning under fem år.

Läs artikeln här

Samhällsaktör och tung remissinstans

Sjukvårds-Sverige befinner sig sedan några år i ett paradigmskifte. Idag är tidigare otänkbara samarbeten mellan olika aktörer en självklarhet, med det gemensamma målet att driva utvecklingen inom detta samhällsområde framåt – och att profilera Sverige som en ledande life science-nation.

Läkemedel är idag Sveriges näst största och snabbt ökande exportbransch, värderad till cirka 70 miljarder kronor. Branschorganisationen Lif, som samlar cirka 100 representanter för de forskande läkemedelsbolagen, har gått i bräschen för ett nytt, effektivt arbetssätt där samarbeten och partnerskap väger tyngre än konkurrens.

Att läkemedel nu står för mer än sju procent av Sveriges samlade export under första halvåret 2022 är ett tydligt bevis på hur viktig branschen är för samhällsekonomin. Varje anställd inom den forskande läkemedelsbranschen bidrar i genomsnitt med 3,5 miljoner kronor till Sveriges BNP, vilket är fyra gånger mer än näringslivet i övrigt.

Från att ha varit en organisation som tidigare främst fokuserade på läkemedelstillverkning har Lif under senare år blivit en allt viktigare samhällsaktör och en tung remissinstans. En övergripande målsättning är att Sverige ska bli ett europeiskt föregångsland för jämlik tillgång till läkemedelsbehandling.

En stor del av alla läkemedel som säljs i Sverige tillverkas av Lif:s medlemsföretag. Organisationen verkar för utveckling av och tillgång till innovativa läkemedel och vacciner.

Lif ansvarar också för läkemedelsportalen Fass som tillhandahåller information om godkända human- och djurläkemedel.

Den svenska satsningen på life science bygger mycket på Lif:s verksamhet och det nära samarbete med vården, politiker och patientföreträdare som har utvecklats under åren.

Det starka etiska regelverk som präglar Lif:s verksamhet och läkemedelsindustrins effektiva arbete under pandemin har lett till en förändrad syn på branschen.

Idag inser många att läkemedelsindustrin inte bara genererar pengar till samhällsekonomin och skapar tiotusentals arbetstillfällen utan även leder till en förbättrad folkhälsa.

Stärkt förtroende för hela branschen
– avgående VD gläds åt ändrade attityder och ett allt större intresse för läkemedel

Under hans mångåriga ledning har Lif gjort ett rejält avtryck i både läkemedelsbranschen och politiken. Anders Blanck, som snart lämnar VD-posten, har all anledning att vara både nöjd och stolt.

– Vi har lyckats stärka förtroendet för hela branschen och spridit kunskap om vilken betydelse de forskande läkemedelsföretagen har för bland annat samhällsekonomin. Det finns ett större intresse för läkemedel och forskning idag, säger Anders Blanck och betonar att Lif har spelat en viktig roll i det pågående nationella life science-bygget.

Ibland har man samma skäl att börja ett nytt jobb som att avsluta ett. Det handlar oftast om ett inneboende behov av förändring. Och Anders Blanck, som nu slutar på Lif efter tio år som VD och sex år som vice VD, är inget undantag.

– Efter mina elva år på socialdepartementet där jag de sista åren var chef för Hälso- och sjukvårdsenheten kände jag efter viss tvekan att det var dags att gå vidare. Mina tre barn var små och jag var först tveksam till att börja på Lif, men blev övertalad att ta jobbet som chefsekonom och vice VD av dåvarande chefen Richard Bergström.

Anders Blanck, som redan var van att röra sig i maktens korridorer, visste inte så mycket om Lif då.

– Nej, 2005 var Lif inte så känt men jag förstod att jag skulle jobba med ungefär samma saker – politik, riktlinjer och regelverk – och då kändes det inte som en så stor sak att byta arbetsgivare.

Nu, 17 år senare, är läget minst sagt annorlunda när det gäller kunskapen om denna dynamiska branschorganisation och tunga remissinstans som är med i alla frågor som rör svensk sjukvårdspolitik – forskning, innovation, läkemedelsproduktion med mera.

– Ja, jag är stolt över hur vår bransch och Lif som bransch-förening har utvecklats, vi är mer synliga idag. Det finns ett helt annat intresse för de forskande läkemedelsföretagen, attityden har ändrats och det skrivs även mycket mer om forskning nu än tidigare.

Läs hela artikeln

Föreläsning och diskussion om immunterapins utmaningar

FOKUS Immunterapi 8 februari 2023 – Ett kvällsmöte där MSD kommer till din stad

Välkommen till en föreläsning och diskussion om immunterapins utmaningar

MSD Sverige välkomnar dig inom hälso- och sjukvården som behandlar cancerpatienter till årets FOKUS Immunterapi. Syftet med hybridmötet är att belysa och diskutera de frågeställningar som fortfarande finns kring diagnostik och behandling med dagens immunterapi vid cancer.

Årets program är framtaget i samverkan med en vetenskaplig programkommitté:

  • Antonios Valachis, överläkare, docent, Universitetssjukhuset Örebro
  • Gustav Ullenhag, överläkare, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Max Levin, överläkare, docent, Sahlgrenska. Universitetssjukhuset, Göteborg
  • Ronny Öhman, överläkare, Skånes Universitetssjukhus, Lund

PROGRAM

16.30–17.00 Drop-in registrering och fika

17.00–17.10 Välkomna och introduktion, MSD Sweden

17.10–17.40 Ny era vid behandling med immunterapi av cancerpatienter: från palliativ till kurativ intention, Alexander Eggermont

17.40–18.10 Hur kan vi bättre identifiera biverkningar tidigt samt vilka möjligheter finns vid långtidsbiverkningar och olika uppföljningsstrategier, Jeffrey S. Weber

18.10–18.30 Bensträckare

18.30–19.00 Immunmodulerande verkningsmekanismer – framtidens möjligheter, Maximilian Hochmair

19.00–19.30 Diskussion och avslutning, Lokal moderator

  • Göteborg: Max Levin
  • Linköping: Anders Vikström
  • Lund: Ronny Öhman
  • Stockholm: Hildur Helgadottir
  • Umeå: TBA
  • Uppsala: Gustav Ullenhag
  • Örebro: Antonis Valachis

19.30–21.00 Middag

Deltagande vid mötet är kostnadsfritt och anmälan görs senast 25 januari 2023. Observera att deltagarantalet är begränsat och först till kvarn gäller. Vänligen meddela eventuella matpreferenser vid anmälan.

MSD Sverige står för kostnad av lokal, fika och middag. Välj vilken stad du vill delta i vid anmälan.

Kontakt
Har du frågor om kvällsmötet, vänligen kontakta Clara Petersson på telefonnummer +46 70 609 88 85 eller mail [email protected]

*Föreläsningarna sker på engelska

För mer information och anmälan

Onkologisk immunterapi i klinisk praxis: Hur identifiera och hantera immunrelaterade gastrointestinala biverkningar?

Tisdag 29 november kl. 12.10 – 12.50

Varmt välkommen att anmäla dig till denna webbföreläsning som tar upp praktiska erfarenheter och riktlinjer för att hantera gastrointestinala biverkningar vid onkologisk immunterapi.

Gastroenterolog Michael Eberhardson kommer att belysa orsak, symptom och hantering av GI-biverkningar orsakad av onkologisk immunterapi. Onkolog David Sterner kommer att leda diskussionen och lyfta kliniska frågeställningar utifrån erfarenheter och fall i kliniken, däribland bedömning av diarré vid kombinationsbehandling med immunterapi och cytostatika.

Du som deltagare har möjlighet att ställa just dina frågor via live-chatt under mötet.

Mer information och anmälan här 

 

Varför är handledning viktigt för sjukvårdspersonal som arbetar med cancerpatienter?

Onsdag den 14 december 2022, kl. 12.10–12.55

En föreläsning av Ingela Roxström, Sjukhusdiakon, Sjukhuskyrkan Lund, utbildad i psykodynamisk processinriktad handledning samt i bildterapi.

Webbinariet kommer belysa varför handledning är ett verktyg på hur sjukvårdspersonal kan hantera de svåra situationer som de ställs inför i mötet med patienter, närstående och anhöriga. Föreläsaren kommer beskriva på vilket sätt handledning kan öka förståelsen och medkänslan för personalen själva samt hur de genom kunskap och strategier kan få redskap om hur de kan förhålla sig till sig själva och andra i svåra möten.

Mer information

Anmäl dig här

Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och behandling – nu och i framtiden

Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och behandling – nu och i framtiden
Ulfsunda slott | 19-21 april 2023

Kursens syfte är att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom lymfatiska maligniteter. Målgruppen är specialister eller ST-läkare inom hematologi eller onkologi med lymfom/KLL intresse. Det är en interaktiv kurs där deltagarna kommer att få många möjligheter till diskussioner med kollegor och kurs- ansvariga. Kursintyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter utfärdas till ST-läkare.

För kursen utgår en deltagaravgift på 2 500 kr. För de deltagare som önskar logi, bokas detta vid anmälan. Kostnaden för hotellrum inklusive frukost är 2100 kr/natt och faktureras av Roche AB samtidigt med deltagaravgiften.

Deltagaren bokar och betalar sin resa själv. Roche AB står för alla måltider under kursen.

Vi ber er vänligen uppmärksamma att det finns ett begränsat antal platser. En komplett anmälan ska vara oss tillhanda senast den 6 mars 2023. Anmälan är bindande. Vid avbokning kommer Roche AB att fakturera huvudmannen deltagaravgiften samt kostnad för logi om logi bokats.

Med vänlig hälsning Roche AB
Mattias Ellberg,
Terapiområdesansvarig hematologiska maligniteter

Klicka här för mer information och anmälan

Malignt melanom i tidigt stadium – behandlingsmöjligheter och utmaningar

MSD Sverige välkomnar dig som behandlar malignt melanom till ett virtuellt möte med fokus på immunterapi och Keytruda (pembrolizumab) vid behandling av melanom i stadium IIB och IIC.

Syftet är att ge dig som deltar kunskap kring det senaste inom melanombehandling och vad det kan innebära för melanompatienter.

Föreläsningen sker på engelska.

Föreläsare
Alexander Eggermont, Professor i Klinisk och Translationell Immunterapi, University Medical Center Utrecht och Chief Scientific Officer vid Princess Maxima Center for Pediatric Oncology Utrecht

Klicka här för mer information och anmälan

Hudbiverkningar vid uro-onkologiska behandlingar

Janssen Academy välkomnar dig till en webbföreläsning om hudbiverkningar vid uro-onkologiska behandlingar.

Kursansvarig: Dr. Ada Girnita, dermatolog och sektionschef, Centrum för hudtumörer på Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Datum: 15 november

Tid: 12.10-12.55

Läs mer i inbjudan och registrera dig här

I webinariet deltar Dr. Ada Girnita som har lång erfarenhet av att förebygga och behandla dermatologiska biverkningar från onkologiska behandlingar.

Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor live i chatten under föreläsningen!

Registreringen är öppen till och med 11 november 2022.

Varmt välkommen!

 

För frågor gällande anmälan, kontakta:

Karin Ekenberg, Business Operations Specialist
Email: [email protected]
Telefon: 073 665 39 84

För frågor gällande utbildningen, kontakta:

Louise Lindberg, Key Account Manager
Email: [email protected]
Telefon: 072 401 62 21

 

Utbildningen sponsras av Janssen och är kostnadsfri för deltagare.

Kom ihåg: deltagaren ansvarar själv för arbetsgivarens godkännande till deltagande i mötet.

Mötet riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal inom uro-onkologi, med kopia till huvudman/verksamhetschef och berörd läkemedelskommitté.