Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

PATIENTSPECIFIK DIAGNOSTIK

PATIENTSPECIFIK DIAGNOSTIK

Trippelnegativ bröstcancer är en aggressiv typ av cancer som står för cirka nio procent av alla bröstcancerfall i Sverige. Den är vanligare bland yngre kvinnor, har en hög ärftlighetsfaktor och ger oftare återfall tidigare i sjukdomsförloppet än annan bröstcancer. Med helgenomsekvensering har forskare i detalj kartlagt genetiska förändringar i trippelnegativ bröstcancer. Tekniken med sekvensering kan bidra till att förutsäga prognosen för en patients cancer och erbjuda ledtrådar för att identifiera den mest effektiva behandlingen. Potentialen för helgenomsekvensering som en framtida teknik för analys av bröstcancer är betydande, skriver Johan Staaf vid Lunds universitet i en högaktuell översikt av området.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Överlevnaden har förbättrats jämfört med för 20–30 år sedan – mycket tack vare modern diagnostik, kirurgi, strålning och läkemedelsbehandling. Bröstcancersjukdomen är en mycket heterogen cancertyp som kan delas in i flera undergrupper. Patologiskt kan bröstcancer grovt delas in i: 1) så kallad HER2-positiv cancer baserat på ökat genantal (amplifiering) av proto-onkogenen ERBB2/HER2, 2) östrogenreceptorpositiv och HER2- negativ bröstcancer baserat på receptor- proteinuttryck av ESR1-genen (ER), samt 3) så kallad trippelnegativ bröstcancer (TNBC) där tumörerna inte uttrycker proteinreceptorer för östrogen och progesteron, och är negativa för ERBB2/HER2 genamplifiering. Indelningen är kliniskt relevant eftersom det sedan många år finns målstyrda läkemedel mot HER2 och östrogenreceptorn och dess signalvägar. För TNBC finns i dagsläget inga etablerade målstyrda läkemedel. Vid spridd TNBC finns idag förvisso data som stöder att immunterapi har effekt i en andel av fallen, men i dagens kliniska praxis är patienter med TNBC generellt hänvisade till kemoterapi med eventuellt tillägg av radioterapi. Även om dagens cytostatika har utvecklats betydligt ger de fortsatt besvärande biverkningar, och tyvärr finns det inga etablerade behandlingsprediktiva faktorer i kliniskt bruk för att bedöma vilka patienter som kommer att svara på behandling.

TNBC representerar cirka 9 procent av all bröstcancer som idag diagnostiseras i Sverige vilket motsvarar cirka 900 kvinnor/år. TNBC är vanligare bland unga kvinnor (före menopaus), kvinnor med afrikanskt ursprung, och kvinnor som bär på en ärftlig genetisk förändring i framförallt BRCA1 men även till viss del BRCA2-genen. Patienter med TNBC har en mindre gynnsam prognos jämfört med annan bröstcancer, vilket framför allt visar sig under de första åren efter diagnos då man ser en större risk för spridning, återfall och död, jämfört med andra former av bröstcancer. Även om TNBC representerar en klinisk subgrupp av bröstcancer är den på molekylär nivå mycket heterogen. Det finns därför ett betydande behov av att bättre förstå TNBC, samt att identifiera nya potentiella behandlingar och behandlingsprediktiva verktyg. För kvinnor med spridd TNBC har i en klinisk studie en god effekt påvisats av immunterapi som tillägg till första linjens kemoterapi för patienter där infiltrerande immunceller i tumören uttrycker PD-L1-proteinet1. På liknande sätt är det för behandling med så kallade PARP-hämmare som förhindrar DNA-reparation i patienter med ärftliga eller somatiska mutationer i BRCA1- eller BRCA2-generna och som visar på en kliniskt relevant effekt i andra till fjärde linjen2, 3. Läkemedel med dessa mekanismer förväntas kunna nå svenska patienter inom en snar framtid.

Läs hela artikeln

Liknande poster

Region Skåne inför precisionsdiagnostik i barncancervården

Läs mer...

Umeå först ut med beslut om genetisk diagnostik av barncancer i egen regi

Läs mer...

Barnonkologer positiva till införande av helgenomsekvensering vid diagnostisering av barncancer

Läs mer...