Effektivare cancerbehandlingar med mer kunskap om könshormoner

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer. Forskaren Matti Poutanen vid Sahlgrenska akademin studerar därför könshormonernas biologi och beteende i minsta detalj. Tack vare en donation om två miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse har en helt ny masspektrometer anskaffats och nu kan mycket låga halter av könshormoner mätas i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska.

Matti Poutanen, foto Annika Söderpalm

Prostatan behöver det manliga könshormonet testosteron för att fungera normalt. Samtidigt stimulerar manligt könshormon tillväxten av cancer hos äldre män. Därför behandlas prostatacancer bland annat med läkemedel som bromsar testosterontillverkningen i kroppen. För att kontrollera att den behandlingen får effekt mäts testosteronhalten. Nu har forskarna insett att de mätningarna måste utvecklas.

”Man har tidigare trott att det räcker med att mäta testosteron i serum för att försäkra sig om att mängden i prostatan har minskat, men nu vet vi att mängden i serum inte behöver spegla mängden i vävnaden. Vi har också förstått att en prostatatumör, eller en dottertumör, själv kan tillverka aktivt könshormon eller aktivera hormon som kommer  från blodcirkulationen”, säger Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.

Separerar molekyler utifrån vikt
För att kunna mäta olika könshormoner krävs avancerad labbteknik. Tidigare metoder har varit alldeles för okänsliga.

”Mellan den aktiva och den inaktiva formen av ett hormon kan det skilja så lite som en enda väteatom. Därför använder vi nu masspektrometri, en teknik som separerar de olika molekylerna utifrån deras vikt och som gör att vi kan mäta mycket låga halter av könshormoner i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska”, förklarar Matti Poutanen.

Vill kunna hitta de aggressiva tumörerna
Prostatacancer som bildar metastaser gör det framför allt i skelettet.

”Skelettet börjar växa på ett okontrollerat och ostrukturerat sätt, blir skört och går lätt sönder. Det kan leda till både smärta, blödningar och kompression av ryggmärgen. Dessutom kan benet börja läcka kalciumjoner till livshotande nivåer”, säger Matti Poutanen som tillsammans med sina kollegor försöker lista ut varför metastaserna får skelettet att börja bilda nytt ben. Hans mål är att hitta nya biologiska markörer som i ett tidigt skede av prostatacancer kan visa vilka tumörer som är aggressiva och kan komma att sprida sig till skelettet och vilka som inte är det.

En hypotes är att metastaserna tillverkar manligt könshormon som i skelettet omvandlas till det kvinnliga könshormonet östrogen.

”Om vår hypotes är riktig kanske man kan få fram ett nytt läkemedel mot aggressiv prostatacancer som blockerar både testosteron och östrogen. Med mer kunskap om könshormoner kan vi också få effektivare behandling av andra hormonberoende cancerformer som bröst- och äggstockscancer”, avslutar Matti Poutanen.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Matti Poutanen:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/matti-poutanen