Proteiner ser till att våra celler fungerar som de ska. Det är också proteiner inblandade när celler inte fungerar korrekt. Muterade former av enzymerna Parp14 och Parp15 finns i många former av cancer och forskarna vet ännu inte varför.
Läs mer...
Genom att utsätta cancertumörer för värme är det möjligt att dels ta död på tumörvävnad dels öka effekten av strålning och cytostatika. Hana Dobsicek Trefna utvecklar en metod, baserad på värme från mikrovågor, för behandling av hjärntumörer, i första hand hos barn. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till komponenter och teknik som tar hennes forskning till nästa steg.
Läs mer...
Behandling av cancer har utvecklats mycket framgångsrikt de senaste decennierna. Många patienter drabbas dock av tunga biverkningar efter behandlingarna. En sådan är infertilitet. Kenny Rodriguez-Wallberg vill göra det möjligt för dem som drabbats av svår sjukdom att kunna få barn.
Läs mer...
Att det finns en koppling mellan tarmens slemhinnor och cancer i tjock- och ändtarmen har man känt till ganska länge. Slemhinnorna verkar skydda mot cancer. George Birchenough vill ta reda på hur det skyddandet systemet fungerar och kontrolleras. På sikt hoppas han kunna utveckla möjligheter att stärka slemhinnan och därmed motverka uppkomsten av cancer i tarmen.
Läs mer...
Prognosen för lungcancer är sämre än för många andra cancerformer, men utvecklingen av nya behandlingar går snabbt framåt. Volkan Sayin och hans forskargrupp har nyligen konstaterat att patientens ålder spelar mycket stor roll för hur lungcancer utvecklas – kunskap som på sikt kan förändra både forskning och behandlingar. De studerar också kostens påverkan och potential att användas i behandling. 3 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad apparatur för cellanalys som kommer att ta forskningen till nya nivåer.
Läs mer...
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk forskning med över en miljard kronor.
Läs mer...
Forskaren Roberto Valente ska i en studie utvärdera en möjlig ny metod som han tror kan förbättra överlevnaden för de med spridd pankreascancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till ny teknik som ökar precisionen i den nya metoden.
Läs mer...
Professor Sophia Zackrisson bygger tillsammans med sin forskargrupp en bilddatabas med drygt 500 000 digitala mammografier. Den ska bidra till att både förbättra bedömningen av risken olika kvinnor löper att få bröstcancer och kunskap om hur 3D-mammografi och AI kan göra att fler bröstcancerfall upptäcks i tidigt skede.
Läs mer...
Människans blodceller skapas i benmärgen. Där gömmer sig också upprinnelsen till många sjukdomar, inklusive olika former av blodcancer. För att förstå hur blodcancer uppstår behövs mer kunskap om benmärgen och cancercellernas beteende i den.
Läs mer...
Med nya radioaktiva läkemedel och nya metoder vill sjukhusfysiker Maria Holstensson utveckla precisionen i diagnostiken av olika typer av cancer.
Läs mer...
Immunterapi används allt mer som behandlingsmetod vid spridd cancer. Men på bröstcancer fungerar befintliga immunterapier inte så bra. Professor Karin Leandersson och hennes forskargrupp arbetar med att ta reda på varför.
Läs mer...
Varje år drabbas 15–20 små barn i Sverige av cancersjukdomen neuroblastom. Behandlingen består främst av tuff cellgiftsbehandling. Den räddar inte alla och de som överlever får ofta svåra och bestående biverkningar.
Läs mer...
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Ibland är den aggressiv och bildar metastaser. I nuläget vet forskarna inte varför. Mer kunskap om könshormoner kan leda till effektivare behandling av både prostata-, bröst- och äggstockscancer.
Läs mer...
En helt ny typ av mikroskopiplattform ska öka tydligheten vid diagnosticering av cancertumörer. Metoden genererar stora mängder information att tolka, vilket sker med hjälp av artificiell intelligens. Tekniken innebär också nya möjligheter för hjärnforskningen.
Läs mer...
Den vanligaste akuta leukemiformen hos vuxna är svårbehandlad. Överlevnaden fem år efter diagnos är bara 30 procent. Docent Marcus Järås vill utveckla en ny behandling som bygger på att patientens eget immunsystem bekämpar cancern.
Läs mer...
Behandling med checkpoint-hämmare har revolutionerat vården av patienter med malignt melanom, men i vissa fall uppstår en autoimmun reaktion som är så kraftig att behandlingen måste avbrytas. Professor Lill Mårtensson Bopp detaljstuderar immunförsvarets B-celler för att öka kunskapen om hur den biverkningen uppstår.
Läs mer...
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har sedan den instiftades 1982 stöttat medicinsk vetenskaplig forskning med närmare 900 MSEK. Årets anslag uppgår till nära 36 miljoner kronor och fördelas på 19 forskningsprojekt.
Läs mer...
Tumörceller måste ha god blodtillförsel för att kunna växa. Därför finns läkemedel som hämmar cellers nybildning av blodkärl. De fungerar för vissa patienter men ofta bara till en början.
Läs mer...
Hälften av de som drabbas av malignt melanom i ögat får också metastaser i levern – en cancer för vilken det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling. Med ett anslag på fem miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan nu Jonas Nilsson på Sahlgrenska Cancer Center skaffa den bioreaktor som behövs för att fortsätta utveckla en individbaserad behandling.
Läs mer...
När malignt melanom, hudcancer, upptäcks har den ofta redan hunnit sprida sig till andra organ vilket drastiskt förkortar överlevnadstiden för patienten. Därför vore det väldigt värdefullt att hitta metoder att upptäcka sjukdomen i ett tidigare stadie. Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Lunds universitet, hoppas kunna bidra till det.
Läs mer...