Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. Onkologikliniken på Akademiska sjukhuset bedriver sedan många år translationell forskning inom området immunonkologi i syfte att utveckla läkemedel som hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Detta uppmärksammas med anledning av världscancerdagen 4 februari.
Läs mer...Att kombinera checkpoint-hämmare och kemoterapi När? 10e mars 2020, kl 09.30-16:00 Var? Stockholm City Conference Center, Norra Latin, Drottninggatan 71B, nära […]
Läs mer...Patienter svarade bättre på immunterapi om melanomtumörer innehöll särskilda kluster med B-celler. Det visar forskning som letts av forskare vid Lunds universitet.
Läs mer...Introduktionen av immuncheckpoint-hämmare har inneburit helt nya behandlingsmöjligheter för patienter med NSCLC. Behandlingen utnyttjar kroppens eget immunförsvar och det är oklart hur immunförsvarets åldrande påverkar behandlingens effekt och biverkningar. Det skriver specialistläkaren Georg Holgersson vid Akademiska sjukhuset i en översikt av ett högaktuellt område. Han konstaterar också att det med tanke på den höga medelåldern hos patienter med NSCLC är angeläget med fler studier som kan ge oss en bättre förståelse för ålderns betydelse för effekt och biverkningar vid behandling av NSCLC med immunterapi.
Läs mer...Den statistiska prognosen är fortfarande dyster för de som drabbas av glioblastom, den svåraste formen av hjärntumör, men under 2000-talet har det ändå skett väsentliga framsteg som förlängt överlevnaden och förbättrat livskvaliteten. De senaste åren har en ny behandlingsmetod med elektriska fält (TTFields, tumour treating fields) introducerats och godkänts, och det pågår en rad fas III-studier med bland annat olika immunterapeutiska metoder. Vilka framtidsperspektiv kan skönjas inom glioblastomområdet? Onkologi i Sverige har intervjuat två av landets ledande experter på hjärntumörer, Roger Henriksson, senior professor vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet och Sara Kinhult, överläkare vid verksamhetsområde hematologi, onkologi och strålningsfysik, Skånes universitetssjukhus.
Läs mer...Försök att bekämpa cancer m ed patientens eget immunsystem har pågått i årtionden, men det är bara under det senaste decenniet som cancerimmunterapi har genomförts framgångsrikt på kliniker och på några år fullständigt revolutionerat hur vi tänker på och behandlar cancer. Det skriver professor Magnus Essand vid Uppsala universitet i en gedigen genomgång av forskningsfältet där han bland annat förklarar utmaningarna i den fortsatta utvecklingen av CAR T-cellsterapi och onkolytiska virus och beskriver kunskapsläget inom området cancervacciner baserade på muterade kroppsegna antigen, så kallade neoantigen. En förhoppning för framtiden är nu att nya kombinationer av immunterapi kan leda till effektivare cancerbehandling.
Läs mer...Medfödda mutationer i genen CDKN2A är den starkaste kända riskfaktorn för att drabbas av ärftlig hudcancer. Individer som insjuknar i melanom och bär på mutationer i denna gen har också sämre sjukdomsprognos jämfört med andra. Den typ av immunterapi som belönades med 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin fungerar dock särskilt bra i denna patientgrupp, visar ny forskning från Karolinska Institutet. Det skriver Hildur Helgadottir i en sammanfattning av en ny studie som kartlagt hur effektiv immunologisk checkpoint-terapi är hos individer med nedärvd CDKN2A-mutation som har metastaserat malignt melanom.
Läs mer...Årets upplaga av den årliga europeiska hematologikongressen EHA var den 22:a i ordningen och arrangerades i Madrid den 22-25 juni. Kongressen samlade nästan 11 000 deltagare från omkring 120 olika länder. Över 2 500 abstracts hade skickats in till kongressen vilket är det största antalet någonsin. Flera intressanta hematologinyheter presenterades under mötet varav några av höjdpunkterna var den stora brittiska studien MYELOMA XI, där lenalidomid prövats i olika kombinationer mot myelom samt flera studier med CAR T-celler, däribland
ELIANA-studien, för behandling av recidiv/refraktär B-ALL hos barn och unga.
58:e ASH-kongressen hölls i San Diego FOKUS PÅ AKUT MYELOISK OCH IMMUNTERAPI MOT LEUKEMI REFRAKTÄRA LYMFOM Flera nya […]
Läs mer...Det finns stor potential i immunterapi och vägen framåt går via kombinationsbehandlingar. A och O för att snabba på utvecklingen stavas aktivt samarbete mellan immunologer och tumörbiologer, skriver Anna-Maria Georgoudaki, PhD, Rockefeller University i New York och professor Mikael Karlsson vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) på Karolinska Institutet.
Läs mer...Immunterapi med den bispecifika antikroppen blinatumomab har visat sig verksam även mot Philadelphiakromosom-positiv akut lymfatisk leukemi där behandling med tyrosinkinashämmare har misslyckats. Blinatumomab kan också inducera remission hos patienter som fått återfall efter allogen stamcellstransplantation.
– Resultaten är uppmuntrande för dessa mycket svårbehandlade patientgrupper, kommenterar professor Max Topp, Würzburg University Medical Center, Tyskland, som har lett flera av de kliniska studierna med blinatumomab.
Tidskriften Science har utsett immunterapi mot cancer till årets forskningsgenombrott år 2013. I årets Cancerfondsrapport lyfts också immunterapi som ett område där utvecklingen går framåt med stormsteg. Om något år kan det bli möjligt att använda immunterapi vid behandling av flera cancerformer med hög dödlighet. Det är naturligtvis av stort värde för patienterna men ställer också sam hället inför en rad utmaningar. För att diskutera dessa frågor arrangerade riksdagens nätverk för jämlik vård genom Penilla Gunther (kd) och Anna-Lena Sörenson (s) tillsammans med biopharmaföretaget Bristol-Myers Squibb ett seminarium i Riksdagen.
Läs mer...
