Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Cancerforskare vid Uppsala universitet har utvecklat en metod för identifiering av funktionella mutationer och hur dessa påverkar gener med betydelse för utveckling av glioblastom – en malign hjärntumör med mycket negativ prognos.
Läs mer...Anna Dimberg och Magnus Essand forskar om en metod att aktivera det egna immunförsvaret, genom att bygga ett ”boot camp” i hjärnan, där immunförsvarets T-celler tränas. Ett specialdesignat virus kan också hjälpa till att bekämpa tumören.
Läs mer...Med genetiskt modifierade celler hoppas forskare vid Uppsala universitet skapa en behandling för Glioblastom, en aggressiv hjärntumör som vården ännu saknar botemedel mot.
Läs mer...I en ny studie var 70 procent av barn som haft hjärntumör och 30 procent av dem som haft leukemi drabbade av hjärntrötthet. Trots att det kan leda till svårigheter med inlärning och sociala samspel har det hittills saknats en metod för att följa upp och mäta hjärntrötthet.
Läs mer...Patienter med glioblastom, den svåraste formen av hjärntumör, ska erbjudas Optune, en behandling som angriper tumörer med elektriska fält. Det är en av nyheterna i det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna och ryggmärg.
Läs mer...Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar. Här beskriver ST-läkaren i pediatrik, Gustaf Hellspong, hur de fortsatta forskningsplanerna ska läggas upp.
Läs mer...Patienter med maligna hjärntumörer behandlas i dag med resektion följd av strålbehandling och kemoterapi. Efter behandlingen kan avbildning av hjärnan med MR vara svårbedömd, eftersom påverkan av själva behandlingen kan vara svår att skilja från tumörrecidiv. RANOkriterierna från 2010 kombinerar klinisk bedömning av patienten med standardiserad mätning av tumörstorlek på MR-bilder och kan vara till stor hjälp för att optimera behandlingen. Professor Elna-Marie Larsson, Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap vid Uppsala universitet, ger här en översikt över hur RANO-kriterierna kan användas.
Läs mer...
