Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.
Om du hade en dödlig sjukdom som inte gick att bota – vad skulle då vara viktigt för dig? Många som hamnar där vill allra helst få leva så vanligt som möjligt. Kunna vara hemma i sin egen miljö, leva nära vänner och familj och fortsätta med aktiviteter som känns roliga och meningsfulla. Runt om i Sverige finns palliativa team som hjälper till att möjliggöra detta. Vi fick följa delar av det palliativa teamet i Gävle under en arbetsdag.
Läs mer...– Vi vänder upp-och-ned på allt!
Så beskriver professor Henrik Grönberg hur han och hans medarbetare bygger upp Prostatacancercentrum vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm.
– Vi tänker korta väntetiderna och skapa en modern, effektiv prostatacancersjukvård. Då måste man tänka nytt.
– Välj angelägna forskningsfrågor som du känner passion för. Du ska kunna berätta för din mamma vad du forskar om och hon ska förstå vad du gör och tycka det är ett viktigt arbete. Det rådet ger den framstående cancerforskaren Charles Sawyers till unga forskare i början av karriären. Sitt eget forskarliv har han vigt åt grundforskning som räddar livet på cancerpatienter.
Läs mer...Hon går ofta på vandringsstigarna utmed älvstranden i Umeå och låter tankarna fara ganska fritt. Då och då kommer hon plötsligt på något viktigt.
– Nuförtiden behöver jag ha det långsamt för att bli kreativ. När jag är ute och går, gräver i trädgården eller sitter framför brasan och grunnar så kommer idéerna, säger Beatrice Melin.
– Forskningen behöver många olika personlighetstyper, säger cancerforskaren Lena Claesson-Welsh. Vi behöver kreativa personer som är vidöppna för nya idéer och lätt släpper gamla tankemodeller. Och vi behöver de mer nitiska och uthålliga som strukturerat arbetar vidare med en modell tills de flesta frågor är besvarade.
Läs mer...Vid onkologkliniken på Gävle sjukhus finns sedan hösten 2015 en mottagning som leds av specialistsjuksköterskorna Karin Horn och Helene Henriksson. De tar både emot patienter på bokade besök och arbetar med telefonuppföljning av klinikens patienter.
– Vårt viktigaste syfte är att göra vården mer tillgänglig, förklarar de.
Möjliggörare, rälsläggare, spindlar i nätet, inspiratörer, vägledare – eller helt enkelt experter på klinisk prövning. Medarbetarna vid Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala har många sätt att beskriva sitt arbete och sina roller.
– Vi erbjuder en effektiv infrastruktur för kliniska studier, sammanfattar sektionschef Peter Asplund.
Privata Christinakliniken kombinerar den lilla enhetens fördelar med storsjukhusets resurser. Christinakliniken vid Sophiahemmets sjukhus i Stockholm tar emot patienter med ett brett spektrum av cancersjukdomar. Här får patienten träffa samma läkare varje gång och kan ringa eller sms:a till sin kontaktsjuksköterska när som helst på dygnet.
Läs mer...Behandlingsmöjligheterna vid blodcancersjukdomen myelom fortsätter att utvecklas. Introduktionen av andra generationens proteasomhämmare väntas förbättra överlevnad och livskvalitet för många patienter.
– Nu tar vi ett nytt viktigt trappsteg i behandlingen vid myelom! säger docent Bo Björkstrand, överläkare och sektionschef vid Hematologiskt centrum på Karolinska Universitetssjukhuset.
För inte länge sedan hade lungcancerläkare relativt begränsade möjligheter att behandla avancerad sjukdom. I dag är läget betydligt ljusare tack vare den snabba utvecklingen av målriktade terapier.
– Ett bra exempel är de ALK-hämmande läkemedlen, som ger både tydliga överlevnadsvinster och god livskvalitet, säger överläkare Simon Ekman, Radiumhemmet.
Överläkare Elisabet Lidbrink, Radiumhemmet, är en orädd talesperson för utsatta patientgrupper, bland andra kvinnor med spridd bröstcancer.
– Vi onkologer måste vara våra svårt sjuka patienters advokater, säger hon.
Kerstin Sollerbrant tycker att hon har ett drömjobb. Hon är forskningschef på Barncancerfonden,
som har satt som sitt mål arbete med att stödja forskning och utbildning om
barncancerarncancerfonden vars m forskare.g finansieras självklart forskargrupatt utrota
barncancer.
– Cancersjukdomarna är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 1-14 år. Vårt mål
är att alla ska överleva och att behandlingarna inte ska orsaka några sena komplikationer.
Introduktionen av tyrosinkinashämmaren imatinib (Glivec) i början av 2000-talet innebar en revolution i behandlingen av magtumören GIST. I dag pågår ett målmedvetet forskningsarbete för att optimera behandlingen. Skandinaviska sarkomgruppen drar därför i gång en ny studie om möjliga fördelar med att ytterligare förlänga den adjuvanta Glivecbehandlingen för radikalt opererade högriskpatienter.
Läs mer...Det är med blandade känslor som professor Eva Kimby går i pension från hematologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge. Visserligen kommer hon att fortsätta med forskningsdelar av sitt jobb så förändringen blir inte så dramatisk, men klinikdelen lämnar hon nu bakom sig efter över 40 läkarår. – Jag kommer att sakna patienterna! säger hon.
Läs mer...
