Om du eller jag fick högt blodtryck eller symptomgivande artros skulle vi sannolikt söka upp en läkare med gott rykte och i den närmsta omgivningen. Om någon av oss däremot diagnostiserades med en svårbehandlad cancersjukdom, exempevis pankreascancer, skulle närhet till läkaren knappast vara det första kriteriet för vart vi skulle söka oss. Snarare skulle vi vända oss till någon som vi visste hade goda behandlingsresultat – helst en bit bättre än vad andra kan redovisa – och behandlade många med just denna sjukdom. Om vederbörande då fanns i Ystad eller Kiruna skulle sannolikt inte spela någon roll. När det gäller ett livshotande men elektivt tillstånd är det knappast viktigt med avstånd om det gäller en – en avgörande – operation.
Läs mer...
Det är inte rimligt att bedömningen av nya cancerläkemedel kan ta flera år längre i Sverige än i exempelvis Danmark, skriver företrädare för tre patientorganisationer. I två aktuella rapporter från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund ligger Sverige på sjunde plats i Europas BNP per capita, men först på 14:e plats – just före Slovenien – när det gäller hur mycket pengar vi satsar på cancerläkemedel.
Läs mer...
Bakgrund: Svensk cancervård är framgångsrik med kraftigt ökad överlevnad som yttersta mått. Bilden är annorlunda när det gäller väntetider. Trots uppsatta mål sker ingen eller obetydlig förändring. Regeringen har därför avsatt särskilda medel för att stimulera landstingen att ta tag i frågan. I så kallade standardiserade vårdförlopp, SVF, anges för varje diagnos maxtider för varje steg på vägen från misstanke till behandlingsstart. Se mer på www.cancercentrum.se
Läs mer...
Läkemedelsutvecklingen i världen går från stora industrisponsrade kliniska studier med stora randomiserade populationer mot alltmer individualiserad läkemedelsbehandling på alltmer minskande subpopulationer. Sverige ligger väl till med flera initiativ på området men den nationella samordning av den translationella kliniska läkemedelsforskningen som man börjat titta på bör inte fördröjas ytterligare, skriver här Bengt Gustavsson, nordisk medicinchef, Celgene AB. Om vi inte hinner i tid kan skadan ta väldigt lång tid att reparera, med svenska cancerpatienter och svensk cancerforskning som förlorare, skriver han.
Läs mer...
I den svenska cancervården lägger medarbetarna i dag mer tid på insamling av data och identifiering av problem än på utvärdering och problemlösning. Professor Mef Nilbert, chef på RCC Syd, föreslår i den här artikeln att en IT-struktur utvecklas som stöder automatiserad överföring av data till kvalitetsregister. Det skulle avlasta medicinskt utbildad personal från administrativa uppgifter, frigöra tid för verksamhetsutveckling och flytta fokus från problemidentifiering till lösning.
Läs mer...
