Denna webbsida är endast avsedd för läkare och sjukvårdspersonal med förskrivningsrätt.

Svältande cancerceller blev mer känsliga för cellgifter

Genom att hindra sockerupptaget till cancerceller lyckades forskare öka cellernas känslighet för cytostatikabehandling. Studierna, som leddes av forskare vid Lunds universitet, är genomförda på cancerceller i labbmiljö och resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.

I likhet med kroppens celler behöver cancerceller näring, vilket de skaffar sig genom att ta upp sockermolekylen glukos. Forskare har länge varit intresserade av att se om det går att ”svälta” cancerceller genom att hindra sockerupptaget. Det är också känt att en del cancerceller ökar sitt intag av sockermolekyler som överlevnadsstrategi, vilket kan minska effekten av behandling. Skulle det gå att hindra näringen från att komma in i cancercellen och på så vis öka effekten av cellgifterna?

Det har forskare vid Lunds universitet tillsammans med forskare vid universitetet i Pisa undersökt.

För att sockermolekylerna ska nå in i cancercellen genom cellmembranet använder cellen så kallade sockertransportörer, som kan liknas vid svängdörrar som släpper in och ut ämnen. Totalt känner forskarna idag till 14 sådana sockertransportörer. I den aktuella studien studerade forskarna nummer 1, GLUT1, och dess roll vid akut myeloisk leukemi, AML.

Genom att tillföra specialdesignade inhibitorer, ämnen som hindrar eller hämmar aktiviteter i cellmembranet, lyckades forskarna stoppa sockerupptaget till cancercellerna.

– Vi undersökte sedan om effekten av cytostatika som används vid behandling av AML ändrades när vi stoppat sockerupptaget. Det var tydligt att cancercellerna blev mycket känsligare för cytostatikan, säger Karin Lindkvist, professor i cellbiologi vid Lunds universitet som lett studien.

Den cancerform som forskarna studerade, akut myeloisk leukemi, AML, är en av de vanligaste leukemiformerna hos vuxna. AML har en relativt dålig prognos och hög risk för återfall, framförallt hos äldre, då de ofta inte klarar den tuffa behandlingen lika bra som yngre.

– Vår förhoppning är att man genom att kombinera cytostatikan med sådana här inhibitorer som stoppar sockerupptaget till cancercellen, kan förbättra effekten av cytostatikabehandlingen och därmed bota fler patienter i framtiden, säger Anna Hagström, lektor vid avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet, och medförfattare till studien.

Att förstå de här proteinerna och hur de reglerar svängdörrarna in och ut i cellen är ett viktigt forskningsfält, menar Karin Lindkvist.

– Membranproteiner är intressanta angreppsmål vid utveckling av nya behandlingar och man brukar säga att ungefär hälften av alla läkemedel slår på just membranproteiner. Det är mycket som sker i cellen, och dessa proteiner kontrollerar vad som går in och ut i cellen. Just den här sockertransportören tycks spela en central roll eftersom den är väldigt effektiv på att hjälpa cellen att ta upp socker. Det är också därför cancercellerna tillverkar fler av den transportören för att få mer näring, säger Karin Lindkvist.

Ännu återstår det mycket forskning innan det kan användas på patienter.

– Resultaten behöver återupprepas både i experimentella studier och i kliniska försök. Min förhoppning är att någon vill ta detta vidare med målet att kunna behandla patienter med AML eller andra cancersjukdomar som vi vet använder GLUT1-transportörer för att få mer näring.

Publikation: Targeting GLUT1 in acute myeloid leukemia to overcome cytarabine resistance

Liknande poster

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Svensk professor prisas för livslångt arbete inom urologi

Anders Bjartell, professor i urologisk cancerforskning och överläkare inom urologi vid SUS, får Frans Debruyne Life Time Achievement Award 2025.

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Läkare som ger negativa besked upplevs som mindre empatiska

Cancerpatienter som tog emot ett negativt sjukdomsbesked upplevde läkarna som mindre empatiska än patienter som fick ett mer positivt besked. Lundaforskarna bakom studien tror dels att det handlar om rollen som budbärare av ett så negativt besked. Men också om…

Livskvalitetens fem i topp-lista

Livskvalitetens fem i topp-lista

Vad innebär egentligen livskvalitet? Forskare vid Lunds universitet har analyserat 356 olika hälsofaktorer hos nästan 30 000 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Genom att använda AI har de kunnat rangordna alla de olika variablerna och fått fram…

Träning vid cancer minskar biverkningar

Träning vid cancer minskar biverkningar

Att få en cancerdiagnos och sedan genomgå ofta påfrestande behandlingar, kan kännas tungt nog som det är. Att då samtidigt behöva träna, när trötthet, muskelvärk och illamående tränger sig på, kan kanske te sig övermäktigt.

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Segern till Lund i Forskar Grand Prix för fjärde gången i rad!

Sofie Mohlins presentation om hur forskning med kycklingembryon kan bidra till att bota en ovanlig form av barncancer tog hem segern i den nationella finalen av Forskar Grand Prix. Hennes vinst blir den fjärde raka segern i rad för Lunds…

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Utmaningar med att lämna svåra besked om sjukdom

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet.

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

Eric K. Fernströms nordiska pris 2023 till cancerforskare

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och…

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Immunterapi som eliminerar muterade cancerceller visar lovande effekt

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter…

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Forskare utvecklar metod för att använda cellgifter som antibiotika på ett säkert sätt

Antibiotikaresistenta bakterier är ett hot mot människors liv – ändå går utvecklingen av nya läkemedel mot bakterieinfektioner långsamt. Kanske kan en grupp beprövade läkemedel som under årtionden använts mot cancer vara en del av lösningen. Det hoppas forskare vid Linköpings…

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk leder Lunds universitets centrum för avancerade terapier

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP.

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

40 miljoner till ”dammsugande” mördarceller

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ.

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

Bröstcancerstudie ändrade nationella riktlinjer

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer…

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

DNA-bokmärke hjälper blodceller minnas vilka de är

Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelning. Mekanismen har tidigare visats i odlade celler. Forskare vid Lunds universitet har nu för första gången visat den avgörande betydelsen…

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd modell för säker mammografiscreening

AI-stödd screening är ett säkert alternativ till dagens traditionella dubbelavläsning av radiologer och kan minska arbetsbördan för en hårt belastad profession. Det visar nu en prospektiv, randomiserad studie som undersökt hur säkert det är att använda AI i mammografiscreening.

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Omprogrammerade cancerceller tränar upp immunförsvaret mot cancer

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss.

Fullt fokus på avancerade terapier – nytt ATMP-centrum vid Lunds universitet

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till.

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Ny metod räknar hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels- och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner.

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

Datadriven smart mikroskopi visar var bilden ska tas

För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar efter är levande biologiskt material…

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Nya insikter om fosterutvecklingsprogram som kan skydda mot leukemi

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut…

Detta spelar roll för hur kvinnor mentalt klarar bröstcancer

En av tio kvinnor får bröstcancer under sin levnad. De flesta överlever. Men den mentala återhämtningen varierar från person till person. En ny avhandling från institutionen i psykologi vid Lunds universitet har undersökt den personliga förmågan att hantera krissituationer. Tre…